logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTbeskrivning

CountValue
1a
1a_: Golvur med raka konturer nertill, utsmyckad överdel runt urtavlan. b_: detaljskiss med uret sett i profil. Skissen utförd på ljusbrunt melerat papper.
1a_:Tecknad skiss av en man i pagefrisyr iklädd stor barett med plym, jacka med stora puffärmar, korta ballongliknande byxor, snabelskor. Bakom honom t h ett slott med tinnar och torn samt en text ovanför: greve Ory. Skissen finns på ett transparent foto på vänster sida, och ett framkallat med svart på vit botten på den högra, ovanför bilden på båda är det textat: Rossini´s, och under bilden STORA TEATERN,båda har en streckad ram av blyerts runtom och fastlimmade på gemensamt ark. b_: samma bild på foto med svart botten och vit teckning. c_: Den färdigen affischen med bild och titel samt namn på artisterna, dirigent, regissör och scenograf.
1A: 2 par lösa medar: I-IV , B: 2 par lösa medar med kättingar: I-IV
1a: bältesspänne av silver, punsad dekor, smidd.15 cm diam. b: silverarmband, tvinnat. En hake saknas. 10 cm diam.
1A: blus och B:byxa av kraftig vit bomullstwills. troligen sydda av brukarens farmor och faster. Blusringning är rund och har ett sprund med snörhål för sammanfästning, bröstficka på blusens vänstra sida.Kort ärm .Kortbyxa, utan gylf med sprund i sidorna,Tack vare sprunden i sidorna kan byxans fram och bakstycken knäppas loss var för sig när naturbehov gör sig påminda. Ursprungligen verkar byxan vara avsedd att knäppas fast på blusen likadant som för GSM:070011 då det finns knapphål i byxans linning motsvarandde stygnrester på blusen(troligen efter knappar), bredvid de yttersta knapphålen i bakbyxan, närmas sidosprunden har dock knappar av vitt konstmaterial sytts fast. Uppenbarligen avsedda att användas med motsvarande knapphål på den främre sidan av sprundet. Blusen och byxan har sömmar vilka verkar vara skarvar snarare än konstruktionssömmar. söm på blusens bakstycke är ej placerad mitt bak utan tydligt förskjuten åt blusens vänstra sida extra söm på ärmarna som på vänstra ärmen sitter på framsidan och på högra ärmen på baksidan. Byxan hardels en skarv på höger bakstycke nära midjan mitt bak dels tre skarvar i vänster framstycke upptill.
1A:blus och B:byxa av kraftig vit bomullstwills. Troligen sydda av Olles farmor och faster. Blusringning är rund och har ett sprund med snörhål för sammanfästning, bröstficka på blusens vänstra sida.Lång ärm med sprund vid handleden, sprundet knäpps med två par tryckknappar.Kortbyxa, utan gylf med sprund i sidorna, som knäpps fast på blusen med 6 stycken pärlemorknappar. Tack vare sprunden i sidorna kan byxans fram och bakstycken knäppas loss var för sig när naturbehov gör sig påminda.
1a: bordsspis / värmare :b insats för värmeljus :c värmeplatta
1a: Gulbrunt scengolv med avsats som i bakgrunden har en fasad med fem bågformade öppningar, där bakom blå fond som upptill är gulblå samt på sidorna. b: Blyertsteckning med ett träd t v med bladverk, två trädstammar i bakgunden, t h en parkbänk med en hög solros i kruka, ett moln över. Arkets ena sida är tandad.
1a: Gulbrunt scengolv och inramning, samt en avsats med grön framkant, på den i bakgrunden en gulbrun fasad med bågformade portaler, på avsatsen två träd med nakna grenar, grön fond. b: På baksidan en blyertsteckning som föreställer en scen med en cirkelformad plantering eller fontän i mitten omgiven av spaljéer med en bågformad öppning på var sida, två trädstammar i bakgrunden. Arkets högerkant är tandad.
1A: kronan B: 1-5 ljus
1A: namntavla till hästen nr:91 Ali, B: namntavala till hästen nr 26, Han gamla namntavlor I-CCXI, I-IX: gamla namntavlor, X: sjuktavla, XI-XCVIII: namntavlor att hängas vid seldonen, XCIX-CCVIII: namntavlor att hängas v
1A: Överstycke till dörromhänge, (sidostycken saknas). Av vinröd filt med breda bårder av vinröd yllestramalj med mönster av flossaknutar i grönblått,mossgrönt rosa, vitt och ljusblått ylle. Överstycket försett med 22cm bred frans i samma färger och material som flossamönstret.
1A: selhängare av gjutjärn. B: selhängare av järn och trä
1a: Sex personer på rad. Från vänster: en kvinna iklädd vit blus och grön kort kjol, en man med brun kavaj, ljusa gråbruna byxor, en man med röd caps, blå tröja, ljusblå byxor, en mörkhyad krogryggig man, en man med stråhatt, och längst t h en man med hakskägg, brun basker, beige skjorta, ljusbruna byxor, han håller en kvast i höger hand. b: På baksidan en mörkhyad, krokryggig man. Detaljskiss vid sidan av mannen i mindre format stående i profil.
1a: Skissen gjord i gulrosa nyanser med ett scengolv som har avsats, på den står en säng, ett runt bord och en golvljusstake, i bakgrunden en fasad med fem bågformade dörrar eller fönster. b: En blyertsskiss på baksidan med ett träd på vänster sida, silhuett av ett litet hus t h därom och på höger sida en liten välvd bro. Arkets ena sida är tandad.
1a: Skiss i gulbruna nyanser med ett scengolv som har en avsats, i bakgrunde av den en fasad med fem bruna valvbågar. b: Blyertsteckning med silhuetter av ett hu på högra sidan av arket, trappavsatser upp till en dörr mitt på väggen, framför den ett bord med två stolar, t v en välvd spång. Arkets ena sida är tandad.
1a:Sovsäck b:fodral Finsk text i sovsäck. Svensk text på fodralet. Inget tillverkarnamn
1a: stickad tunn textil
1a: tunna träskivor limmade och spikade på varann, samt ståltråd och nät format och gipsat och föst på platta.
1A/Liv och kjol L:143 Midjevidd:64 cm Kjolvidd:226 cm. Kort liv med hängslen i klarröd brokad av ylle med något silke. Kantat med gröna ylleband. Maljor av tenn fastsydda med gul tråd. Rött yööeband för snörning. Fodrad i beige bomullssatäng. Kjol med infällt förkläde, baktill rynkad, på förklädet veckad. Av mörkblått diagonalvävt ylle, i förklädet rips, tvärrandigt i rött, grönt, vitt, gult och mörkblått ylle. Linning och kjolkant av röd resp. grön filt.#B/Skjorta L.51 cm Axel:39 cm. Av vit bommulsväv. Knäppt mitt fram. Slå för både knappar och knapphål. 7 cm hög ståndkrage. Lång rynkad ärm. Krage och manchetter med 2 cm breda röd-vit mönstrade bomullsband.#C/Midjeband L.180 cm Bredd:2,5 cm Av vävt band: botten i vit med mönster i rött, grönt och blått ylle. Försett med en boll i vardera änden i mönstrets färger.#D/Halskläde tresnibbigt 75 X 56 cm. Av tryckt bomullsväv.. blommönster i gult, blått, grönt, vitt och svart på röd botten. Långsidan kantad med smalt grönt sidenband.#E/Kjolficka 24 X 19 cm. Av svart diagonalvävt ylle med applikationer i röd, gulgrön, orage och turkosgrön filt fastsydda med langettstygn i olika färger silke och stjälkstygn- och kråksparksbroderi i silke. Kantad med rött ylleband. Försett med 3,5 cm brett hemvävt band i rött gult och grönt blått ylle samt rött linne.#F/Mössa, toppig, av gåsögonmönstrat svart ylle. I nederkanten, framkanten och sömmen en paspoal av rött ylleband. Nedtill dragsko med hemvävt helylleband, rött med mönster i grönt, vilket bildar knytband och avslutas med bollar i rött och grönt. I framkanten en knypplad uddspets. Hela mössan är limmad inuti varvid rynkorna är fixerade.#G/Strumpor L:89 cm Slätstickade av rött yllegarn.
1A.B.Cosmoramas filmrepertoar 14-20 oktober 1935.
1A.B. Göteborgs Teaters jubileumsföreställning. Föreställningen inleddes med "prolog, tillägnad Göteborgs Teater av Karl-Ragnar Gierow, framsagd av Sven Miliander
1A.B. Herman Meeths: Exteriör av affären i Göteborg, år 1904.
1A.B. Herman Meeths: Hattavdelningen i Göteborg, år 1910.
1A.B. Herman Meeths: Interiör från den första affären i Göteborg, omkring 1900.
1A.B. Herman Meeths: Interiör från den göteborgsaffären (filialen Masthuggsgatan), år 1902.
1A. Bol. Svenska metallverkens fabriksområde i Västerås 1920
1A.C. Olsson Korg- och Trävaruaffär ("Slöjdaffär"), exteriör 1953. Foto efter foto (taget av Stig Sjöstedt) i privat ägo (1966).
1A.E. var född i Wien och kom till Sverige som krigsbarn efter första världskriget. Han var verksam som journalist och författare, verksam som teaterkriviter och litteraturrecensent vid Göteborgs Morgonpost och senare Aftonposten under 1940- och 50-talen. Efter Aftonpostens nedläggning arbetade Esser som frilandsskribent. Han skrev bl a teaterrecensioner i ett flertal tidningar och var verksam som litteraturmedarbetare bl a i Göteborgs-Tidningen. Esser blev 1965 pressekreterare på Stora Teatern, en post han innehade till sin bortgång.
1A. G. J. Almroth: Svinet och dess skötsel. (Allmännyttigt landbibliotek, nr 142.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1a. hemmagjord sparbössa av en apoteksburk som innehåller snäckor samt b. som innehåller småsten.
1A. Hulthén, 20/11 1923: 1. Uppmätningsritning över bryggeribyggnad å lägenheten Emeliedal, Krokslätt. Fasad mot söder, sektioner. 2. Dito, våningsplaner: nedre botten, övre botten. 3. Dito: kontorsbyggnad. Fasad, sektion, våningsplaner.
1A. K. Eckerbom: Kalkkvävets användning på bästa sätt. (Bilaga till Göteborgs-Posten 1918.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1A. Krüger, Göteborg i april 1890: ritning till hushållsskola för Carnegiska bruken. Fasad. Planer: källar-, botten-, vindsvåning. - Laverad tuschritning på papper.
1A. Rosén - O. Jonsson: Känn ditt samhälle - En skolornas medborgarbok. Utgiven 1938.
1A. Rydén, 1903 19/8: ritning till tillbyggnad av villan å tomten nr 68 A i 12 roten (Lilla Katrinedal). [adressen på andra ark rättad till 69 A. reg.anm.]
1a . Skiss i gulbruna och gröna nyanser med ett scengolv som har avsats, i bakgrunden på avsatsen en fasad med gröna bågformade öppningar, grönt tak, gräna träd på sidorna av fasaden. b: På baksidan en interiör med två stora ljusstakar placerade på golvet t v, en säng framför rummet i bakgrunden som har två höga gardinförsedda fönster, t h en draperad öppning, runt bord mitt på scenen. Skissen gjord i blyerts. Arkets ena sida tandad.
1A.t.: "Jernmark: Gamla hus i Nordsta'n/1930-talet" (Norra Larmgatan 11-13 "Strykjärnet") Oljemålning på duk, dagermått: 45 x 54 cm.
1A.t.: "Orionbolagets nya biograf". (=Palladium; huset uppfört 1917-1919).
1A.t. m. bläck: "Kronhusets baksida. febr. 1894."
1A.t. m. blyerts: "Myrornas barnhem". Köpte tomt av fars bolag. O. 1915
1A.t. med blyerts: "Fotboll på asfalterat takplan tillhörande de under uppförande varande nya byggnadskomplexen mellan Kungshöjd och Rosenlundskanalen (stans förvaltningshus). Februari 1971." Sepialavyr, 10,7 x 6,5 cm. Sign. n.t.v.: H.W., n.t.h.: 1971. (Herbert Wärnlöf, f. 1898 7/3, medarbetare och tecknare i G.H.T.) Vidstående reproduktion är s.k. xeroxkopia efter originalet.
1A.t. med blyerts: "Gamla cellfängelset (sedan "Frälsis") maj 1968. Teckning i tusch och sepia, ca 8 x 7.8 cm. Sign. n.t.h.: HW (=Herbert Wärnlöf, f. 7/3 1898, medarbetare och tecknare i G.H.T). Reproduktionen är s.k. xeroxkopia efter originalet.
1A.t. med blyerts: "Norksa Sjömanskyrkan. (Modernistisk skulptur utanför Hotel Opalen) Sept. 1970." Sepialavyr, 6,1 x 6,1 cm, av Herbert Wärnlöf. Xeroxkopia av originalet.
1A.t. med blyerts: "Valhallabadet. "Tomtens" klocktorn. Parkeringsplats. November 1969." Sepialavyr, 9,4 x 6,7 cm. Vidstående reproduktion är en s.k. xeroxkopia av originalet.
1A.t. påskr: Badhuset i No 1 skeppsbron sedt från Göta elf. Ingång från Stora Badhusgatan, vid elfven mindre träskoning der de båtar som införde saltvatten till baden lade till. Sköljflotte fanns ock. Finsk badstu serverades i en stenbyggnad vid ingången Badhusgatan. Sista badet serverades 30 april 1856. 1855 påbyggdes landshöfdingehuset.
1A.t med blyerts: "Kronhusgården april 1972." Sepialavyr 10,2 X 6,8 cm.
1A. W. Edelsvärd, "Göteborg i Maj 1858": Ritning till Café att uppföras å Trädgårdsföreningens fält. Tusch på väv. (D.14.527.)
1A. Zachrison: Potatisodling. (Bilaga till Göteborgs-Posten 1918.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1a) "Slottskogsgatan 42", litografi av E. Hillberg, b) dito.
1a) Aktiebrev à 150 kr. i Nya Theaterns a-b i Göteborg, dat. 1855, jämte b) bolagsordning för detsamma.
1a) Älfsborgs fästning, litografi, b) do.
1a) foto på middagsbjudningen "hos Lagergrens på K.F.U.M." i Göteborg. Omring år 1900? b) foto: "på middag hos Lundquists 20/1 1895." Troligen Göteborg.
1a) Örgrytevägen, litografi, b) do.
1a) Perspektivistisk skiss av gård, uppmätningsritningar, b) situationsplan, c) ytterdörr, d) ytterdörr.
1a) Perspektivskiss av hel, kringbyggd gård, b) uppmätningsritning av do, plan. 1920.
1a) sädesrensning, uppteckning; meddelare: Karl Alexandersson, f. 1859 i Svenneby. b) Kastskovel, skiss. Upptecknat av Arnold Olsson, Stenungsund.
1a) Skiss å uppmätning av trappa och murar i Nissensgatan vid Örgrytevägen, b) plan över fynd m.m. vid nedläggning av avloppsledning i Nissensgatan.
1a) Vestra Hamngatan, b) Östra Hamngatan, foto av Rob. Dahllöf, Trollhättan.
1a & b, 2 st ovala dubbelskaliga spännbucklor av brons.
1a & b: 2 st skadade ovala spännbucklor. c: en bronsnål
1A= av glas B-D av bakelit(1st sönder) E-K av porslin ( 1 st sönder).
1A= Grön framkallningsapparat GIM 4401-1B= Ljuslåda ,Gim 4401-2
1a= klänning b=underklänning. Svart med ärm. Fest klänning i siden.
4A1
2A1. Svallad.
1A4-papper, vikt på längden två gånger
1A4-papper med akt och bildföljd för "The most happy fella" på Stora teatern 1961. Maskinskriven lista med anteckningar och några smärre teckningar i blyerts resp rött kulspets.
1A5 format med 15 sidor text och skisser hur telefonen är hopsatt och beskrivning av handhavande
1Aagesen studerade vid Kunstindustriskolen for Kvinder och Teknisk Skole i Köpenhamn. Hon flyttade 1916 till Helsingborg och arbetade hos juvelerare. 1920 öppnade hon egen verkstad i Helsingborg, och arbetade där med föremål i tenn och silver, ibland även i koppar. Verksamheten där upphörde 1937. När Astrid Aagesen avvecklat sin rörelse i Helsingborg slog hon sig ner på en liten bondgård uppe på Hallandsåsen och drev sommartid en konstbod i Båstad. Hon flyttade sedan till Vejbystrand, där hon fortsatte sin handel med konst och konsthantverk.
1a-b: dek delar av trä och papper limmade på och mot varandra och på tunn grundplatta av trä. c: dek delar av trä och papper limmade på grundplatta av kartong.
1AB Alcometaller, Örebro. Bestick, uppläggningsfat och prydnadsföremål av Dirigold på bordet, uppdukat för gäster på Huvudrestarangen inom utställningsområdet.
1AB Alcometallers metallegering Dirigold här representerat som bestick i en monter i konsthantverk och konstindustriutställningen (troligen), tillsammans med bordslinne och porslin.
1AB Alcometallers monter 15:3 i hall nummer15 i Metallmanufaktur i Exportutställningens hallar.
1AB Åtvidabergs förenade industrier, bildat 1906, tillverkade bl a kontorsmöbler. Företaget gick ikonkurs 1922, men rekonstruerades som Nya AB Åtvidabergs Industrier. Förvärvade AB Halda och Original Odhner 1942 och affären gav starkt uppsving för förtagets kontorsmaskiner. Facit övertogs 1973 av Electrolux som sålde verksamheten vidare till Ericssonkoncernen, där Facit ingick i satsningen på datorer. Den verksamheten avvecklades dock 1988. Nya ägare blev Nokia som också fick problem med datorverksamheten och avvecklade den. Kvar blev en världsomspännande säljorganisation som som 1997 övergick i andra händer och företaget avvecklades 1998.
1ABF
1ABF:s teaterskola
1AB Flygtrafik i Bengtsfors fotograferade från 1930-talets början till 1988 över hela Sverige. Ägare Göran Liljekvist, var son till företagets grundare Olof Liljekvist. Den absoluta huvudparten av bilderna har fotograferats av Olof Liljekvist (d 1992) och den av honom anställde fotografen Gottfrid Persson (1902-1994). Liljekvist var den som flög planet under sextio års fotoverksamhet med sikte på bland annat vykortsproduktion. Göran Liljekvist tog över 1984 och fotograferade därefter en hel del själv fram till AB Flygtrafiks nedläggning 1988.
1AB Förenade Färg
2AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Boningshuset av tegel under sitt valmade tak och med tillbyggd smedja.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Från avröjningen.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Magasin av trä under tegelklätt valmtak.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Området från Åvägen.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Stallet med sin karakteristiska fritrappa.
2AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Timringssättet vilket förut har fotograferats av museet bl. a. i färg; det bestod av vertikala dubbelhaksknutar och låsknutar.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Uppgången till 2:a vån. i tegelbrukets gamla manbyggnad av trä.
1Ab Hanson & Möhring har rötter i ett litet lokalt gross- och detaljhandelsföretag som bildades i Göteborg 1830, Wachenfeldt och Andersson. Den huvudsakliga produkten salt. År 1905 ble Hanson & Möhring efterträdare av över den befintliga verksamheten från Wachenfeldt och Andersson.
1AB J. E. Armstrong. Meddelare Karl-Erik Ståhlbåge, född 1910..Upptecknat 1966 av Sven Wising.
1AB Nordiska Choklad Fabriken Alingsås. Fyrkantig plåtlåda. Det genomskinliga plastlocket på locket saknas. Ett gångjärn är trasigt.
1Ab Olssons slöjd. Meddelare Filip Olausson, född 1903..Upptecknat 1966 av Sven Wising.
1Aborternas omfattning; Orsaker och omständigheter (ex. ogift moder); Metoder; Undanskaffande av fostret; Samhällets reaktioner (ex. överseende, ogillande); Barnamords vanlighet; Orsaker och omständigheter (ex. illegitimt havandeskap, missbildning, fadern eller modern död); Änglamakerska; Använda metoder; Undanskaffande av kroppen; Samhällets reaktioner;
1AB Pellerins margarinfabrik, Göteborg. Företagsmonter
1AB Plåtmanufakturs första fabrik vid Kungssten, dåvarande stadsgränsen, (Mellan Långedragsvägen och Torgny Segerstedtsgatan), numer borta
1Abraham Petersen född A:o 1679 d. 23 Junij Död A:o 1729 d. 29 Junij
1Abrahamssons gård, Hönö Bergagården, historik och beskrivning av Ursula Almgren.
1AB Sjöassurans Kompaniet
1Abstrakt utförd skiss med ett fält överst i blå nyanser med inslag av rosa "moln", resten av skissen är intesivt gul med en bukett i blått på vänster sida, därefter och ut mot höger sida, röda penseldrag och formationer och svarta konturer.
1Absurd livsstilskomedi
1AB Svenska kugghjulsfabriken. B-fabriken (1942).
1AB Svenska kugghjulsfabriken. Kontoret i mitten på fotografiet.
1AB Tipstjänst, tidigare statligt tipsbolag, sedan 1997 ingående i AB Svenska Spel. T. grundades 1934 som ett privatägt aktiebolag med ensamrätt att anordna tipsverksamhet.Vinsten skulle gå till idrotten. År 1943 övertog staten ägandet genom Finansdepartementet. T:s viktigaste spelformer genom åren var Stryktipset (introducerat 1934), Italienska Stryktipset (1993), Måltipset (1983) och Oddset (1986) samt nummerspel som Lotto (1980), Joker (1984) och Viking Lotto (1993). År 1994 lanserades Tipsbingo och 1995 värdeautomatspel för restauranger.
1AB Varuhuset Göta på Södra Larmgatan startade 27(1+ 1927. Ägare Emerick Ewerlind f. 1894.
1Acetylengassvets (högtrycks)
1Acetylengasverk Tillverknr 230 Storlek SCK 1 Karbidladdning 1 Högsta tillåtna arbetstryck 15000 M/m V-P= 1,5 ATM
1Ackordcittra - flygelcittra. 1) Flygelformad svartlackerad cittra med 35 strängar stämda C-D-kromatiskt (2 okatver + 2 toner) och 8 bassträngar. Tryckt dekor av barnängel samt texten "John Bertels Svenska Original Flygcittra". 71,5 x 47,7 H: 7,8 cm. 2) Ovanpå är fastsatt en låda med mekanik för att kunna spela ackord i dur och moll. Härför finns 15 benknappar. Tryckt bild på locket föreställande luta, nothäfte och blommor. 39,8 x 15,3 H: 7,7 cm 3) Underrede i form av svartlackerat bord bord med fyra svarvade ben. Skivan har hål för resonansen samt anordning för fixering av instrumentet. 75,5 x 49 H: 68 cm. 4) Stämanordning av svartlackerat trä med kromatisk skala A-GISS, dvs 12 toner. En sträng från den ena ändan till den andra, över band av mässing, Pappkartong. L: 44 cm 5-10) Sex musikstycken hör till; någon typ av v"tabulator" i form av lika många kartongbitar såsom "Intermezzo" ur "Cavalleria rusticana", "Finsk folkvisa", "Under dubbelörnen" etc. Några med Bertels stämplar : "Flygelzitterfabr. Göteborg".
1Ada eller Beda i Lövgärdet
1adapter och bladfilmsmagasin. Fanns som tillbehör för 1000F och fanns oförändrad kvar i katalog fram till 1994. Serienumrerades inte efter 1965.
1Additionsmaskin 1214 med uppspolare och splitat räkneverk. Beskrivningen se katalogen.
1additionsmaskin av märket Odhner, serienummer 1655, mycket tidig modell. Just denna tillverkades endast mellan åren 1932-1935 och därför torde endast få exemplar bevarats. Modellen ersattes 1935 av en ny konstruerad av Gustaf Liljeström.
1Additionsmaskinen Facta med tvåradigt tagentbord. Maskinen är från 1956 och den producerades flera år för Facit. Maskinen fungerar.
1Additionsmaskin i grå plåt med svarta knappar. Firmanamnet Odhner i guld diagonalt placerat på fronten. En av de första X-5 maskinerna från början av 1950-talet Maskinen räknar men ger felaktig tömning.
1Additionsmaskin-manuell.
1Addo (additions- och bokföringsmaskiner)
1Adelsbrev för ätten Adlerbrant, fd Branting.
1adjunkt på grundskolans högstadium i Uppsala
1adjunkt vid Enhetsskolans högstadium i Järnåkradistriktet
1adjunkt vid Härnösands seminarium
1Adjunkt vid Högra Allmänna Läroverket i Bromma
1adjunkt vid Högre Allm. Läroverket i Halmstad
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket å Kungsholmen, Stockholm
1adjunkt vid högre allmänna läroverket å Södermalm
2adjunkt vid Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Borås
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Majorna
1Adjunkt vid högre allmänna läroverket i Uppsala
1adjunkt vid högre latinläroverket å Norrmalm
1adjunkt vid högre latinläroverket i Göteborg
2adjunkt vid Högre realläroverket å Norrmalm
1adjunkt vid Högre realläroverket på Norrmalm
1adjunkt vid Johannes samrealskola, Malmö
1adjunkt vid Karolinska högre elementarläroverket i Örebro
1adjunkt vid Kungsholmens realskola
3adjunkt vid Lunds H. Allm. Läroverk
2adjunkt vid Lunds Högre Allmänna läroverk
1adjunkt vid Norra latinläroverket i Stockholm
1adjunkt vid Nya elementarskolan
1adjunkt vid Nya Elementarskolan i Stockholm
1adjunkt vid Oskarshamns realskola
1adjunkt vid Skara högre allmänna läroverk
1adjunkt vid Skara högre elementarläroberk
1adjunkt vid Södermalms högre allmänna läroverk i StockholmQ
1adjunkt vid Uppsala högre allmänna läroverk
1adjunkt vid Vasa högre allämnna läroverk i Göteborg
1Adler-Heike: teoretisk-praktisk kurs i underskrift. 1913.
1Adolf Bernhard Niska, född 17 februari 1884 i Viborg, Finland, död 2 augusti 1960 i Stockholm, var en svensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör.
1Adolf Landström kom från den familj som bodde och brukade Kvisljungeby 1:4. Hans egentliga namn var Johan Adolf Landström men han kallades allmänt "Adel". Han levde under 1800-talets senare hälft och en tid in på 1900-talet. Fastigheten där han bodde ...
2Adolfsdal, vid nordöstra hörnet av Virginsgatan och Delsjövägen, under Kålltorps Herrgård, flyttat "för cirka 25 år sedan" från Kyrkås (judekyrkogården). [okänt när kommentaren skrevs. reg.anm.]
1Adolfsdal (se under Kålltorp) Adventsvägen Ahrenbergsgatan Albogatan Alekärr (se under Gamlestaden) Alelundsgatan (Gårda) Alelyckan (se under Vattenverket) Allhelgonakyrkan
1Adolf var namnet på ägare till gården Äspekullen varifrån fastigheten är avstyckad. Fastigheten var tidigare Askesby småskola.
2Adolf Wilhelm Edelsvärd (1824-1919): projekt till tyghus på Lilla Otterhällan, situationsplan med explikation.
1adr. enl. ant. i lärobok
1Adress: D-K 8260 Viby. J
1Adress: Hammarkroken 41 Angered
1Adress: Villa Torrbo, Bystad, SM6UG
1adresserad till Simon Edman i Askim
1Adresseringsmaskin av märket Elliott.
1adress fr. ant. i lärobok när Hilda gick i kl IV
1Adressmaskin med plåtskåp.
1adressuppgift: april 1960
1Adrian C. Peterson var son till byggmästare Petter Peterson och Maria Christoffersdotter. Han gifte sig 3 januari 1864 i Stockholm med Hilda Josefina Lundberg (1840-1911). Han var far till arkitekten Carl Crispin. Efter läroverksstudier i Karlstad utexaminerades Peterson från arkitektlinjen vid Chalmerska slöjdskolan 1858, studerade därefter vid Akademien för de Fria Konsterna (FrKA) i Stockholm 1861-66, där han hade professor Fredrik Wilhelm Scholander som lärare. Han företog därefter studieresor till Tyskland, Österrike, Frankrike och Italien. Han var arkitekt vid Kungl. Överintendentsämbetet 1866-1904 och praktiserande arkitekt i Göteborg 1872-1912. Petersons första uppdrag blev att hjälpa arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd med inredningen av Hagakyrkan i Göteborg. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1885-1904, av byggnadsnämnden 1895-1902 och av styrelsen för Slöjdföreningens skola 1874-1906. Peterson blev riddare av Vasaorden 1890.[2]
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: ritning till nya elementarläroverket f. flickor.
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: ritning till Nya Elementarläroverket för flickor. Våningsplaner
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: sektionsritning(ar) till Nya elementarläroverket för flickor.
1Adrian Crispin Peterson, Gbg i nov. 1873: Lager- och affärshus för F.W. Hasselblad & Co.
1Adrian Crispin Peterson, Göteborg d. 3 dec. 1879: ritning till småbarnsskola vid Föreningsgatan.
1Adrian Crispin Peterson: förändring av huset Södra Hamngatan 2. Detaljritn. till trappa mellan 3 vån. o. tavelgalleriet.
1Advent, lucia
1Adventsljusstake: en ur den första serien av 2000 ljusstakar; med 7 st ursprungligen 14 volts lampor (nu utbytta mot 32 volts lampor utom en som fortfarande är original på 14 volt). Efter 7 x 14 bara ger 98 volt gick en sådan anordning inte att ansluta till elnätet som i staden var på 120 V. För att råda bot på detta monterades en glödlampa på 75 watt invid stickkontakten. Den fick utgöra motstånd och glödde blott svagt. Den kunde döljas bakom gardinen för att inte störa intrycket från ljusstaken. Lamporna i denna ljusstake byttes ut mot 32 volts lampor när elnätet blev 220 V. Därmed kunde också "motståndslampan" avlägsnas.
1adventsminnen: om adventskalender, -stjärna och -stake. Minnen nedtecknade av Maja Ryberg dember 1973. (Originalet sänt till Nordiska museet, Stockholm.)
1Adventsstjärna av papper och metall. Inskaffad till museet 1972.
2affär
1affären var placerad på Stampgatan 42 fram till sekelskiftet då den flyttades till nr. 28. Där fanns den i vilket fall fram till 1913. Skylten anges vara gjord före 1870 men affären har inte kunnat hittas i Göteborgs adress- och industrikalender förrän 1883. Det finns en möjlighet att affären funnits innan 1883 men helt enkelt inte annonserat om den.
1affärer på Skaftö på 1930-talet. Uppteckning 1976 av C. G. Bernhardsson.
1Affär för musikinstrument, noter och grammofonskivor. Gustav Waidele tog över Malmgrens musikaffär i Arkaden. Den sista ägaren i fam Waidele stängde butiken februari 1996. Skivaffären Waidele, fanns kvar ytterligare några år men ägdes inte längre av släkten Waidele.
1Affär intill 1941 A.B. [???] kontors- och lagerkomplexet. Rivet i mars 1954.
1Affär på "Stallgården".
1Affärsbanker; Insättning och bankkonton; Checkar och dragna växlar; Banklån och diskonteringar; Banktjänster och avgifter; Avräkningsanstalter; Specialutbildad personal; Regelverk och lagstiftning;
1AFFÄRSINVENTARIER
1affärskedja för leksaker
1affärsman, donator, superkargör vid Ostindiska kompaniet. 1783-1793 knuten till Svenska ostindiska kompaniets faktori i Kanton som fast superkargör. Efter hemkomsten till Göteborg 1793 verkade han i kompaniets ledning såsom en av direktörerna under återstoden av fjärde oktrojen 1786-1806. Denna ändade med konkurs år 1811. Engagerade sig framgångsrikt i projektet Trollhätte kanal och slussverk - det första - som fullbordades år 1800. Erhöll 1810 kansliråds titel. Donator (Chalmerska slöjdskolan, Sahlgrenska sjukhuset, Manilla dövstuminstitut). Källa: Svenskt biografiskt lexikon.
1affärsmanen Carl Leopold Berggren ansåg 1888 att det borde finnas en marknad för svensktillverkade kex. När riksdagen samma år beslutade om kraftiga tullhöjningar på bl.a. kex, startade Berggren Göteborgs Kexfabrik AB. Fabriken anlades i Kungälv vid stranden av Nordre älv, strategiskt med tanke på transporterna då. Göteborgs Kex ägde tidigt en betydande aktiepost i Örebro Kexfabrik, den första inhemska konkurrenten. I september 1967 blev företaget ett helägt dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex fanns kvar till 1975 då samliga produkter placerades under varumärket Göteborgs Kex. AB Marabou köpte några år senare, februari 1979, Göteborgs Kex och 1990 blev Freia-Marabou ägare. Sedan 1994 ingår Göteborgs Kex i norska Orkla-koncernen.
1affärsman och norsk konsul i Göteborg. Samlare av konst och fajanser, sekreterare Röhsska museets vänförening från starten 1916, designer av silverföremål. Gift m. Signe Hvistendahl. Norsk konsul i Göteborg 1906-1942. Vän till Axel Nilsson (Röhsska museets grundare och chef) Hjalmar Wijk och Axel Romdahl vilken beskriver honom i sina memoarer.
1Affärsman och politker, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank, styrelsen för Stockholmsutställningen 1897, styrelsemedlem Göteborgs köpmannaförening, ledamot av Göteborgs stadfullmäktige med mera 1898 och 1898-1904 mm
1affär som säljer skateboards och inlinesutrustning
1affärsskylt, A. Hellqvist Snickeri, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsskylt, Ångbageri AB Kronan, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsskylt, Guld Silver, skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt, Haga Bleck & Plåtslageri, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsskylt, R. E. Dahlén Speceri Affär, skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt, Specerier, skiss av G. Dahlström 1966.
1Affärsskylt - bageriskylt. Dubbelsidig, av svartmålad plåt med text i guldfärg: A. B OLSSON BAGERI ETABL. 1894.
1affärsskylt Filip Jonssons Speceri Affär Etabl. 1890; skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt Mek. reparationer Smed, skiss av G. Dahlström 1966.
1affisch, Cunard-Liniens, dec. 1908. Framsida i färgtryck med ångare etc., baksida i svarttryck på vit botten. (D.32.401.)
1Affisch: ??? U. Möller, "Mekanikus och Borgare i Köpenhamn", aviserar visning av (se påskrift/inskription). U. å., "den 9 til den 29 Augusti".
1affisch / program till maskeradbal på Börsen den 13 mars 1875.
1Affisch/reklam för Adolf Anderssons varmbadhus "Sandvik" i Arendal. "Detta etablissement torde inte håll öppet i sommar. Affischen är ett minne från forna tider, och finns nu glasad och ramad på Arendalskontoret."
1Affisch där motivet består av en mängd olika namn på bland annat författare och konstnärer som är förknippade med homosexuella rörelser. Signerad Marie Falksten. Var utställd i Kärlek, makt och systerskap.
1affischer, 18 st., från Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och andra anslutna utställningsarrangemang. Specifikation, se U:372. (Tidigare onumrerade i samlingarna.) (D.14.945. - 14.962.)
1affisch föreställande Nina Gaby från sent 1930- tal.
1Affisch för firande av Internationella kvinnodagen 8 mars. Satt på väggen i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1affisch för föreställning söndagen den 11 december 1836 å teatern vid Södra Hamngatan ("Stora Theatern"). "E. W. Djurström, Direktör." (Jfr bl.a. Wilhelm Berg: Göteborgs äldre teatrar, III, Gbg 1900.)
1Affischförlaga för "Svart är vitt sa kejsarn". Affisch, guldfärgad bakgund med papper utskuret och målat i blågröna nyanser med fågelburar i guld och limmat ovanpå.
1Affischförlaga med texten Damaskus Resan, signerad Sandro 22. (se historia). #Teateraffisch efter en förlaga av Knut Ström för föreställningen HJÄLTEN FRÅN DEN GRÖNA ÖN. Trasig och inplastad.
1Affisch från utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001.
1Affisch i A4-format med program för invigningen av utställningen "Änna som rock n roll" på Göteborgs stadsmuseum 2006.
1Affisch med arabisk text för minneskonsert på Lundy Gymnasium, Hisingen.
1Affisch med en efterlysning samt ett politiskt budskap. Både bild och text. Artiklar på baksidan, verkar vara utriven ur "Folkmakt", nr 2, 2002.
1Affisch med information om filmvisningar av aktivistkollektivet Eufemia, i samband med utställningen "Kärlek, makt och systerskap" på Göteborgs stadsmuseum 2003. Affischen informerar också om programmet för dessa filmvisningar i en påtejpad pamflett.
1Affisch med information om visning av utställningen "Kärlek, makt och systerskap" på Göteborgs stadsmuseum 2003. Affischen informerar också om "Söndagsspecial" på Stadsmuseet, då visningar erbjöds.
1Affisch med texten: Att vara kvinna är vackert, låt inte kapitalismen utnyttja och manipulera din skönhet. Satt på väggen i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
2Affisch med uppmaning att lämna in passfoton till utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Samarbete mellan Stadsmuseet och två elever från mediaprogrammet på Angeredsgymnasiet.
1Affisch som visar Karl Johansgatan västerut från Stigbergstorget. Bland många detaljer syns Bryggeriet Kronan i mitten till höger
1Afgångsbetyg från Göteborgs Folkskolors Högre Afdelning för Anna Vikt. Bandelin år 1883.
1afgångsbetyg från underofficersskolan vid Kungl. Vaxholms grenadierregemente, den 1 sept. 1913, till Alfonso Sigfrid Gustafsson f. 4/5 1893.
1afonklänning, troligen av siden, mörkblå skjortklänningsmodell, lång ärm, blixtlås bak, polykrom paljettbroderad, "slips" i halsen samma besättning har använts till ärmmanschetterna. Sydd av Evy Wallin som brukaren anlitade för att sy ett flertal av sina klänningar.
1afonklänning av tryckt siden, ärmlös, hellång v- ringad med knäppning framtill. Ateljésydd hos "Wallin, Gbg" [Göteborg], ettikettmärkt i rygg.
1afonklänning i tvärrandigt taisiden, skjortblus med kort ärm, fem klädda knappar fram, paspoallerade knapphål, sydd hos Wallin, Göteborg.
2Afotograferad affisch eller poster som visar en del/gångstråk med människor, som överskrift står: Liseberg.
1Afotograferad affisch med texten: Cabarethallen Liseberg. Cancan kvinnor ses i vänstra delen på affischen
1Afotograferad affisch med texten: Cabarethallen Liseberg. Del av Cancan ben ses i övre delen på affischen
1Afotograferad affisch med texten: Liseberg, en man och kvinna sitter på en raket/gunga i bakgrunden ses div byggnader. Troligen från 1923.
1Afotograferad affisch med texten: Liseberg. En stor del av nöjesfältet är avbildat
1Afotograferad bild som föreställer en tågolycka. På Bilden står: Påpassligt bildreportage. Flygfoto över Länningeolyckan 1928.
1Afotograferad målning som visar entrén till Liseberg.
1Afotograferat emblem där det står: Liseberg.
1af smitt järn.
1af smitt järn. L: 12.1 cm, B: 3.5 cm.
1af smitt järn. L: 6 cm, B: 3.1 cm.
1af smitt järn. L: 8.5 cm, B: 1.8 cm.
1Aftäckningen af Wadmans-bysten å Lorentzberg, den 16 juni 1869. Efter en skizz af A.M. tecknadt af A.G. Hafström.
4AFTONBRUK
1aftoncape. Fodrad svart spets
1aftonhandväska för aftonbruk
1Aftonklänning; Kort, ärmlös och urringad klänning i svart silketyll med glaspärls- och strassbroderi i vitt och silverfärg. Avskuren på höften. Vid klockad kjol. I midjan, på ena sidan, stiliserat blommotiv broderat med vita glasstavspärlor och små silverfärgade glaskulor i mönster a la vågor med månskensglitter. I kjolens nederkant omönstrad bård, ca 10cm bred. Längd: 109 cm, midja 80 cm, störta vidd 320 cm.
1Aftonklänning 1910-tal. Släp, korta ärmar, litet skört av tyllspets. Gräddfärgat mönstrat siden med pärlboderier beståendes av olika typer av pärlor, gyllene, vita, samt mörka stavpärlor; gyllene rocaillepärlor, barockpärlor, mindre pärlor kombinerat med silkesbroderier på tyll. Livet är dekorerat med broderad tyllspets samt dito isättningar. Kjolens omlottkant samt ärmfållarna kantas av pärlband och pärlfransar.
1Aftonklänning i svart sammet. Trasiga armbågar
1Aftonstämning vid Fürstenbergska palatset. Fotografi av oljemålning. Stora Hamnkanalen, parti mot väster. Till vänster: Fürstenberska palaset Oljemålning på trä 21 x 27 cm. En kanals blanka speglande vatten leder rakt in in taflan. På dess vänstra sida höjer sig ett grågrönt tvåvåningshus mot en fond av mörka träd. Till höger gatan, som är svept i en grå dimma. I fondens dis silhuett af hus och en kyrkkupol. Svag aftonrodnad, blandning af orange och grädde. I diset små lysande hvita fläckar af tända lyktor. Studie till denna tafla gjordes mera skymningsartad 1894 enligt bref till professor Kronberg den 25/21896.
1aftontoalett
1Aftonväska av siden och tyll broderad med silke och pärlor.
1Aftonväska flätad av små silverringar med dekorativ uddspets i nederkanten i samma teknik. Konturerad knappbygel med ögla i vilken handtaget av stickat band av silvertråd är fäst med en krok.
1Aftonväska i påsmodell helt täckt av guldfärgade paljetter. Dras ihop med guldbeigefärgade sidenband. Från katalogkort: Väska i pompadour-modell, sydd av guldpaljetter och fodrad med gulvitt siden. Bärband av gult atlassiden, genomdraget och avslutat med rosett i ena sidan. 23 x 18 cm.
1Afvtäckningen af Jonas Alströmer-statyn i Göteborg den 28 December 1905.
1AGA-radio med tre snabbinställningar och anslutning för bandspelare och grammofon. Typ 3655.
1Agarebrö. ( = ekollon- ).
1agaten borta
1agatstenen saknas
1agent 007
1Agerande kvinna stående i profil, hon har brunt uppsatt hår med smålockar runt ansiktet, iklädd ljusgul ankellång klänning med åtsittande högt placert liv med brunt skärp, korta puffärmar med smal brun linning, sicksack-mönstrad gråbrun bård i kjolens nerkant, svarta skor. OBS! skissen är överkorsad med blyerts.
1Agfa Anastigment, Igestar F: 6,3/5 cm.
1Agfa Isola 6044, Optik Agfa Angar 1:6,3/75
1aggregat för automatisk bländarkontroll monterad på en 150 mm Sonnarobjektiv, allt i originalkartong. Sådana fanns för fyra objektivtyper: 80 mm, 100 mm, 150 mm och 250 mm. På innerhöljets lock finns slutartidsprotokollet , samt en lapp med texten "Senast kalibrerad 1979-02-13" Detta exemplar har nummer 1 i nummerserien reserverad för 150 mm-aggregaten som börjar med B30xxx.
1Aggregat för laddning av ackumulatorbatterier. Kapslad plåtlåda. Grafitfärg. Bakelitom-#kopplare. 4 gummifötter.
1Agnes har skurat mattor, foto från 1929. Foto av foto som äges (1990) av Lennart Andersson.
1Agraffer av brons, 2 st likadana, bestående av en rombisk 1,5x1,5 cm stor platta, ärgade. (ur katalogen)
1A H Gréns namnteckning på stämpelns platta. Ligger i 3:7:30
1Ahlberg studerade vid Teknologiska institutet, Stockholm.Militär, löjtnant vid Flottans ingeniörsstab. Butte inriktning till konstnär och studerade måleri för Axel Nordgren i Düsseldorf. Ahlberg är känd för sina marinmålningar med fartygsmotiv.
1Ahlström arbetade på Göteborgs museum, under 30 år, med start 1906. Bland hans arbetsuppgifter som konservator på arkeologiska avdelningen, ingick att sätta stenålderskärl i stånd. Ahlström tjänstgjorde även på etnografiska avdelningen.
1Ahlströmerska vägen, litografi tryckt hos Spong & Cardon.
1akademie-adjunkt
3akantusblad
1akantusslinga
1A- kraftaggregat, typ R6-84621, strömförsörjer sändare - mottagare. Chassit av plåt, grön.#B- kraftaggregat, typ R4 -101372, strömförsörjer#sändare-mottagare.Plåtkapslad, grå.#C- sändarenhet, typ AFM -144 C (9 rör), plåtkapslad, grön, med anslutningskabe
1Aktern av ett segelfartyg (regalskepp ?) med smårutiga fönster i akterskeppet, master och segel, allt målat i mörka färger av brunt, blått och grått. Skissen utförd på tunn kartong och utskuren. (se vidare under montering) Har troligen tillhört en scenmodell.
1Aktersläde 1/ av gran (L:96 H:53) Vid axeln till två trähjul är fäst ett stycke planka. På denna planka är instucken i två hål över hjulen dels av träbit, som är genomborrad och genom hålet bär upp kroken till duktern, dels en annan träbit, som stagar den första.#Aktersläde 2/ av fur och björk (L:109 cm, Br: 27 cm) Redskapet är något defekt. Använts att spinna samman garn till kardelar. Består av en grov ram, genomborrad av två hål på tvären och tre hål två krokar. Dessa kunnde drivas runt medelst en bräda som krokarna vevar är genomstuckna i. Det är den ena veven som ej är fullständig.#På bilden sitter dessa två föremål ihop.
1Aktiebolag, speditionsaffär
1Aktiebolaget Labor bildas 1901 i ett led att hantera bostadsbristen och inrättade ett arbetarhotell med ca 80 bäddar. Man drev natthärbärge/ungkarlshotell till 1920 då Göteborg stad övertog övertog fastigheten och verkamheten.
1Aktiebolaget Lingon fabrik i Göteborg.
1Aktiebolaget Svenska Carbidkontoret, kontor och verkstäder
1Aktiebolaget Svenska Metallverken. Stockholm.
1Aktiebref i Förlagsaktiebolaget Det nya Sverige, 5 stycken.
1aktiebrev, 2 st., daterade 18/6 1847 respektive 15/1 1859, för "Trädgårdsföreningen i Göteborg", efter teckning av J. L. Björkstedt. Med vinjett i litografi föreställande Trädgårdsföreningens första växthus. (D.3966.)
1aktiebrev, 3 st., i Aktiebolaget Smögens Hafsbad. Ägda av konditor Emil Bräutigam (1837-1910), grundare av konditoriet med samma namn. 2 st. daterade Smögen 24/2 1900, 1 st. daterat Smögen 6/2 1901. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktiebrev, 4 st., nr 1103-1106, daterade 1/6 1872 för Göteborgs Nya Ångslups AB. Litograferade hus Meyer & Köster, Göteborg. Med vinjett föreställande ångslup.
1aktiebrev, daterat 1855 14/12, för "nya Theater-aktie-Bolaget i Götheborg". Meyer & Köster Lith. Atel. Göteborg, med vinjett föreställande Stora Teatern i Kungsparken.
1aktiebrev, daterat Göteborg den 2 April 1828, litografiskt tryck; "uti det bolag, som förenat sig om inrättandet af Ett Badhus..." (= vid Skeppsbron). Med exteriörbild av badhuset, signerat "Göteborg af M. A. Meyer." (= Moritz Adolph M., 1780-1861.) 40,5 x 27,2 cm. (Litt.: Indebetau, G.: Svenska aktiebrev före år 1880 (1925)). (D.6965, D.9203.)
1aktiebrev, litografiskt tryck (provtryck) utfört av Moritz Adolph Meyer 1826 (1780-1861). Gällande som bidragsbevis för uppförande av Carl Johans kyrka med bild av kyrkan (efter ritningen). (D.17.017.) (Litt. Per Pehrsson: Majornas kyrkokrönika. Sv. Konstnärslexikon: Meyer.)
1Aktiebrev (2 st) för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1223-24), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren.
1aktiebrev (nr.2707) i Svenska Ostindiska Compagniet. Utfärdat för Rudolp Stenberg.
1Aktiebrev av år 1834. Framställt i stentryck av M.A. Meyer
1Aktiebrev daterat 6 mars 1821.
1Aktiebrev för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1223), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren. Till aktien hör även ett ark med 5 st utdelningskuponger och en förnyad bolagsordning (år 1904).
1Aktiebrev för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1224), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren. Till aktiebrevet hör även ett ark med 5 st utdelningskuponger och och en förnyad bolagsordning (1904).
1Aktiebrev i AB Smögens Hafsbad, nr 458, Tecknat för en aktie är herr E. Bräutigam, (skrivet för hand)Göteborg 6 feb 1901, inbetalt 50 kronor. Undertecknat för Aktiebolaget Smögens Hafsbad: F. O. Ahlqvist, D. A. Berntsson, C. A, Lysell, Alfred Söderberg,C. James Anderson, C.A. Häller, A,Odenberg, G. Wallentin Aktiebrevet tryckt på gult papper med mörkgrönt tryck, dekoration och text. Badbiljetter på nästa uppslag.
1Aktiebrev i Svenska Ostindiska Kompaniet utfärdat för Gustav IV Adolf för 5 000 riksdaler. Dubbelvikt folioark, på insidan anteckningar om inbetalningar och utdelningar.
1aktier, 10 st., i Biograf AB City, Göteborg. Daterade Göteborg den 31/12 1921. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier, 20 st., i AB Bostadskompaniet, Göteborg. (Enl. uppgift för uppförandet av fastigheten Sten Sturegatan 17, Göteborg.) Daterade Göteborg den 31/5 1923. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier, 5 st., i Bursells Excenterkullager. Daterade Stockholm i april 1920. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier i "Nya Theatern Aktie Bolaget i Götheborg." Dat. 14/12 1855. "Aktiebref uti Styrsö Nya Badhus Aktiebolag", dat. 1/10 1892. Aktie: "Göteborgs Nya ångslup Aktiebolag" nr 735, dat. 1/6 1872.
1Aktiv ca 1683-98, fransk vaxpousserare och elfenbenssnidare, även verksam i Sverige. C., som var hugenott, flydde från Frankrike, och efter att ha vistats i Tyskland, England och Danmark kom han 1694 till Stockholm, där han bl.a. modellerade och snidade runda porträttreliefer av medlemmar av kungafamiljen och andra kända svenskar. Hans porträtt är insmickrande och samtidigt avslöjande. Bland C:s bästa porträtt kan nämnas det av Ehrenstrahl (Nationalmuseum). Han dog i Esfahan i Persien, dit han 1697 följt med en svensk ambassad. (NE, 2005-11-18)
1Aktiv i operetten Manina på Stora Teatern i Göteborg 1945. /2011-09-13 lzg
1Aktiv i styrelsen för Fruntimmersföreningens Flickskola
1Aktivitetsmedalj utdelad för flitigt deltagande i SSB-trafik på kortvågsbanden.
1Aktiv skådespelerska på Stora Teatern i Göteborg kring 1946. /2011-09-20 lzg
2aktris
1aktris på Göteborgs Stadsteater
1Aktuella uppgifter markeras på hålkort med en "Ferrit"-penna. När dessa kort kördes genom magnetiseringsmaskinen, kunde en speciell stansmaskin Gim:3940 stansa hål motsvarande gjorda Ferrit Markeringar.
1Akuthem för barn mellan 1-12 år. Barnen får stanna i högst tre veckors tid.
1Akvarell, "Wädersågen" av G.E.M.
1akvarell, 10,5 x 16,3 cm. Monterad på papp; text å detta med bläck: Fru Nonnen med döttrar / från Liseberg i Göteborg. Påskrift med bläck i skyddspapper å baksidan. "Till minne av Eina Ekman." (U:442, B.12.651.)
1akvarell, 13 x 7,7 cm, signerad "Oskar Fredriks Kyrkan, Göteborg 3/7 01 (=1901) O. J. G." (= Albert Theodor Gellerstedt, 1836-1914.) (Jfr AB H. Bukoeskis katalog 356, nr 213.) (B.15.612.)
1akvarell, 14,7 x 21,5 cm: Utsikt från Gårdahållet i nordlig riktning mot Skansen Lejonet. Osignerad, 1800-talets förra hälft? (D.15.781.)
1akvarell, 14 x 21 cm, signerad" Emily Nonnen 1849. Lilla Enggård." (= utskit mot Göteborg från Lilla Änggårdens ägor; i fonden bl.a. Skansen Kronan och Domkyrkan.) A.t. dedikation från konstnärinnan, datead Liseberg aug. 4 1851. (U:440., D.19.319.)
1akvarell, 16,5 x 24 cm. Sign. "Strömstad 1879. LK." I förgrunden envånings boningshus, bord och bänkar under ett träd, längre bort vatten (vik), i fonden stadskontur. (D.17.743.)
1akvarell, 16,6 x 26,7 cm, signerad "J. W. 1915". (Filip Wahlström.): Rya Nabbe, utsikt från Färjenäs. Nattmotiv.
1akvarell, 17,2 x 11,7 cm, av Ludvig Messman 1888: utsikt från Brunnsparken mot Rådhuset och Kristine Kyrka m.m., månsken.
2Akvarell, 17,8 x 25,4 cm, av Bina Dahlgren (1831-1921).
1akvarell, 19,7 x 43,3 cm, "Vestra Brandtdala 1880." Enl. uppgift utförd av en menlig konstnär E. Holmberg, sedemera emigrerad till Amerika. B.15.821.) (Jfr repr. av liknande teckning i Fredberg: Det gamla Göteborg, III, sid.273 /neg i GM = B.12.285.)
1akvarell, 20 x 27 cm. A.t. med bläck: "Mansion of the Commander of Swedish Flotilla - on the Left Bank of the Gota Elf river - about 6 miles from Gothenburg / taken July 1813." Tillagt av annan hand - med blyerts: "by E. E. Vidal". (D.15.599.) (Se även GMA:8836 och 8837.)
1akvarell, 21,5 x 27,5 cm, signerad J. Berg 1830. "Jungfru Marje Bebodelse dag."
1akvarell, 21,5 x 27,7 cm, signerad J. Berg 1830. "Christi Upståndelse" Wäcktarnes förskräckelse, Ängelen och Qwinnorna."
1akvarell, 21,5 x 28 cm, signerad J. Berg 1830. "Trettondedagen. De wise männen och Herodes."
1Akvarell, 26,5 x 18,5 cm.
1akvarell, 36,5 x 55 cm, signerad "Wessel-Fougstedt. 62": utsikt från Packhusplatsen (Tullpackhuset till höger) mot Skeppsbroplatsen, Skeppsbron och Stora Otterhällan m.m. (D.19.410.)
1Akvarell, 37,3 x 22,2 cm.
1akvarell, cirkelrund med påskrift och signering: "Öfra Magasinsgatan" (sedemera Viktoriagatan) "Ludvig Messman 1881." (E.4186.)
1Akvarell, dagermått 12 x 15 cm, signerad O, Lundberg maj 24 (=Olle L., maj 1924): huset Anders Mattssonsgatan 28 sett från nordost (gavel mot norr)
1Akvarell, Gunnebo slott, förgylld sengustaviansk ram med pärlstavsbård.
1akvarell, i två delar, vardera 38,5 x 54 cm, signerad O. G. C. (= Olof Gottowt-Gesang) : Västra Frölunda. Utsikt mot väster från en observationspunkt strax norr om Västra Fröunda kyrka. 1952. (B.15.498-15.499.)
1Akvarell, Kungsportsplatsen med vattenreservoiren.
1Akvarell, mått 27 x 21 cm.
1akvarell, motiv från Lindströmska stiftelsen Vasagatan 3. Sign. "O. G. (= arkitekten vid Byggnadsnämnden i Göteborg Olof Gottowt-Gesang). (Se även GMA:7892.)
1akvarell, parti av Södra Vägen med fastigheter tillhörande stadens 12 rote nr.80. (Jfr fotomaterial med negativ nr. D.4647-4649). Se i detta sammanhang även foto, GMA:5037, av hus tillhörnase stadens 12 rote, nr.80 där emellertid en olikhet förefinnes beträffande översta fönstret på frontespisen. Möjligen har någon ändring av deras form senare företagits?) Sign. n.t.h. O. Holmström 1914. Inre mått 19 x 46(bredd) cm. (Angående köpet se kulturhistoriska nämndens protokoll.) (neg. B.11.936.)
1Akvarell, sign. I. Johnsson: Tullstugan vid Sänkverket, Masthugget. (Tidigare utan nummer i samlingarna.) (D.15.325. Jfr GMA:4843 och neg. D.5735.)
1akvarell, signerad å kartongblad på vilket den uppklistrats: "Utsigt vid Jonsered - af Ludvig Messman." (Inköpt tillsammans med GMA:6215 å auktionskammaren i Göteborg på auktion efter framlidne stadsmäklaren Mauritz Möller för kr 97.)
1Akvarell, signerad Ludvig Messmann 1868. Restaurationsbyggnaden i Trädgårdsföreningen.
1Akvarell, Stora Hamnkanalen, Gustaf Adolfs torg m.m. Utsikt åt väster. 1870-talet. Dubblett inlagd under Gustav Adolfs Torg
1Akvarell, utsikt över Lilla Torget och Stora Hamnkanalen. Visar stadssilhuetten efter domkyrkobranden 1802.
1Akvarell, utsikt över Stora Hamnkanalen efter 1802, då trähusen mellan Västra och Östra Hamngatan, även som Domkyrkan nedbrunno
1akvarell; stuginteriör från Halland av Severin Nilsson. (Tidigare nr; GM:14.118.)
1akvarell: Äldre pari av Örgrytevägen ("Korsvägen"); fastigheter på norra sidan. - Sign.A. Säfve. Om Säfve se Stenström: Örgryte genom tiderna.
1akvarell: fastigheten Bergsgatan 19 (= västra Haga, nr 60 C). Av Axel Hartman 1920 efter foto av honom själv (= neg. B.3327). (Jämför replik GMA:6.232; neg. D.7690.)
1akvarell: Fastigheten stadens 12 rote, nr.82A, "Lilla Dampehuset". - Akvarellen utförd av Axel Hartman efter foto av honom själv. (Neg.B.3328 i GM:) D.7692. Jfr U:64.
1akvarell: Fastigheten Ullstorp vid Örgrytevägen. - Sign.A. Säfve. Om Säfve se Stenström: Örgryte genom tiderna.
1akvarell: Fastigheterna Lilla Klädpressaregatan 7 (till höger), stadens 10 rote, nr.1-3 samt Norra Larmgatan 3. Å baksidan med blyerts: "M.B. har skrivit följande: Gamla Signeutska hemmet vid Klädpressaregatan Lilla Bommen. Har varit i Signeutska slägtens ägo allt sedan vi som flyktingar hitkommo, fördrivna från Frankrike under religionskriget efter Montesiska ediktets upphörande 1685. - Detta är huset hörnet av Lilla Klädpressaregatan och Östra Larmgatan." Obs! Östra Larmgatan felaktigt, skall vara Norra Larmgatan. Sign. C. H. Ö. 09 (=1909). (Jfr GMA:2541 med uppgifter rörande ägarelängd.)
1Akvarell: Från vänster Gröna gatan 10 och 12 respektive Majornas 1 rote, nr.243 och 240. Akvarellen utförd av Axel Hartman efter foto av honom själv, som föregående (GMA:6233) efter foto, neg.B.3325 i GM. (Jfr U:64.)
1akvarell: gamla bazarbyggnaden vid Järntorget. Sign. "O. G. 52" (= arkitekten vid Byggnadsnämnden i Göteborg Olof Gottowt-Gesang, 1952). (Se även GMA:7893.)
1Akvarell: Hellstedtsgatan, parti österut. Gavelhuset på höger sida bär nr.6 (=Majornas 1 rote, nr.188), det på vänster nr.7A (=Majornas 1 rote, nr.180). - Tuschteckning av Axel Hartman - den nu beskrivna akvarellen även signerad av samme - med lika motiv, se GMA:6281. Dito album GMA:4805:1, bild 73. Båda arbetena är utförda efter kopia till negativ av foto utfört av Hartman år 1914. (Se B.3289.)
1Akvarell: Hus vid Sannegårdshamnen, invid ångbåtstrappan. Motiv med fastighet tillhörande Lindholmens 3 rote. Akvarellen utförd av Axel Hartman efter foto av honom själv. neg.B.3304 i GM. (Jfr U:64.) (Se även tuschteckning i album GMA:4805:1; fig.81 ävenledes utförd efter det i beskrivningen till akvarellen omnämnda negativet B.3304).
1akvarell: Lindgrenska villan vid Kungsgatan. Signatur nederst till vänster E M (...?).(E. Melander? jfr GMA 4112.) 23,5 x 28,3 cm.
1akvarell: Örgryte gamla kyrka. - Sign. A. O. 1921.
1akvarell: Örgrytevägen: Gamla Sockerbruket, senare mälteriet vid Underås bro. Sett från öster över Mölndalsån. - Sign. n.t.h. Karl Pettersson. (neg.B.11.933.)
1akvarell: Stigbergsliden 2 och 4 (i bakgrunden Johanneskyrkan). - Sign. Ludvig Messman 1891. (neg. D.7689.)
1akvarell: Stora Teatern sedd från nordost över Vallgraven. - Sign. Ludvig Messman 1891. (neg.D.7688.)
1Akvarell. 22,6 x 13,8 cm. Parti av Rosenlundskanalen mot Pusterviksbron - blick mot älven. Vinter.
1Akvarell. Inre mått: 22,3 x 13,5 cm. Rosenlundskanalen, mindre parti m. båtar, bl. a. eka rodd av man och med två kvinnor som passagerare. I bakgrinden huskonturer. Till salu år 1948 för kr. 500:- hos Börjessons Konsthandel, Göteborg.
1Akvarell. Inre mått: 22,3 x 13,5 cm. Rosenlundskanalen mot Pusterviksbron och älven. T.h. byggnader tillhörande gasverket. I bakgrunden bergsformation på Hisingen. Till salu hos Börjessons konsthandel, Göteborg, år 1948. Utbjuden för kr. 500:-
1Akvarell (akvarellerad tuschlavering) sign. Leonard Björkfelt, 23,2 x 34,7 cm.
1akvarell (amatörarbete), 11,7 x 17,2 cm: Hagakyrkan och Skansen Kronan (med huv på taket). Osignerad; utförd av Georgina Paulin, gift Wiman, 1831-1907. (Jfr Ella Boulagner: Georgina Paulin av Masthugget ´1960´)
1Akvarell (omkr. 1965), de nyuppförda husen.
1akvarell (under passepartout) 11 x 15 cm, signerad "Artur Nilsson - 73". Utsikt från Trädgårdsföreningen över vallgraven mot husen Stora Nygatan 1 (och Södra Hamngatan 67), Stora Nygatan 5 (och Drottninggatan 72) samt Stora Nygatan 7 (och Drottninggatan 77, något till vänster). Inramad 1975 under glas.
2Akvarell av Axel Hartman efter ett av honom själv taget foto - se GhmB:3296. Tomt för Bergsgatan nr 23 är ej bebyggd.
1Akvarell av Axel Hartman efter foto av honom själv.
1Akvarell av domkyrkan.
1Akvarell av Gustav Adolfs torg sett från Brunnsparken. Konstnär Adolf Prytz.
1Akvarell av I. Arosenius: diligensen Göta Lejon. 21,9 x 24,8 cm. (B. 13.032.)
1akvarell av J.P Cumelin, kopia efter original av J.F Weinberg 1794 i Göteborgs museum.
1akvarell av Lisebergs större manbyggnad från öster
2Akvarell av Ludvig Messmann, sign. 1891. Tillhör 1942 fröken Maria Cronquist, Malmö. 1952=GMA:7867:4.
1Akvarell av Ludvig Messmann, sign 1888 nedtill t.v. (kopian här något beskuren). Dagermått: 32,5 x 53 cm, inramad i smal svart ram.
1Akvarell av Nanny (Ann, kallad Annie eller Nanny) Nonnen 1845: Anna Kolster (Old Nurse). Jfr E. E. Nonnen: Systrarna på Liseberg, blad intill sidan 64.
1akvarell av Rådhuset och Gustav Adolfs torg.
1Akvarell av Sven Olofsson (1909) visande utsikt från hans bostad Stampgatan 22.
1Akvarell av Sven Olofsson (1909) visande utsikt från hans bostad Stampgatan 22. Mått: 22,5 x 19, 5 cm.
1Akvarell av W. Landqvist 1941: Norra Larmgatan 4 (gårdsinteriör). Chalmerska institutionen hade här sina första lokaler.
2Akvarell den ena av två under gemensam passepartout. På baks. (på skyddspapper runt ramen) följande påskrift: "Denna målning av min hustrus, född Wemyss, födelsehem Brygelsnäs (anm.: denna akvarell avfotograferades ej av GM vid detta tillfälle, nov. 1953) i Alingsås landsförsamling och hennes bostad vid tiden för vår förlovning år 1899, Kärralund i Örgryte är utförd av Miss Emely Nonnen i hennes åttonde decennium. Hon och systern Mary ägde (eller bebodde) då landeriet Liseberg i Göteborg. - Barthold Carlson. orginalet har måtten 8,2 X 11,7 cm
2Akvarellen förvaras i Kungl. Järnvägsmuseum, Sthlm.
1Akvarellen visar sträckningen längs Östra hamnkanalen från Gustav Adolfs torg och Börsen mot Lilla Bommen i norr.
1Akvarellen visar Vallgraven Kungstorgsbasaren och västra delen av Kungstorget. Konstnären har befunnit sig vid Stora Teaterns norra sida. Det scannade origninalet något beskuret, i över kant och på högra sidan, jämför bild2.
1akvareller, 10 st., i skala 1:1 av brudpäll. Signatur: Vinderöd (dansk, var omkring 1965 statligt avlönad arkivarbetare i GHM.) (Jfr GM:4135.)
1akvareller, 2 st., 10,7 x 16,5 cm vardera: exteriörer av byggnader (= 1. manbyggnad och 2 flyglar omgivna av träd; 2. manbyggnad omgivna av träd.) Osignerad; utförd av Georgina Paulin, gift Wiman, 1831-1907. (Jfr Ella Boulagner: Georgina Paulin av Masthugget ´1960´) (Jfr även GMA:9006.)
1akvareller, 3 st. av Frans Timén (född i Göteborg 1883). Utförda år 1925. Motiv: 1. Sannegårdshamnen m.m. Utsikt från Ramberget. (D.14.476.) 2. Från Göteborgs hamn, kajbild. (D. 14.474.) 3. Hustak vid Plantagegatan. (D. 14.475.)
1Akvareller, 4 st., av J.Damm. 1) Lilla Torp (den av konstnären bifogade underskriften till bilden "Lilla Torp" felaktig. S. Roth 1944. Istället ses fr.v. Underås?, Vilhelmsberg, Överås?) (Från v. 1) Lilla Torp 2) Stora Torp 3) Stora Gårda) 2) Johannseberg (landeriet. Stadens 12 rote, nr.86 3) Cellfängelset från Götha Elf 4) Nya Kyrkan i Haga. Troligen utförda i slutet av 1850-talet. ( B.9957 Johanseberg, B.9958 nr.1.)
1Akvareller, 8 st. med motiv som följer: 1. Södra Vägen. Tusch och akvarell Anders Hedenberg 1912. 2. Kåk i Flygarns Haga, invid nuvarande Vasagatan. Akvarell A. Hedenberg 1886. 3. Hospitalskyrkan, exteriör. Akvarell A. H-g.09 (=1909). 4. Invalidhuset vid Carls port. Akvarell A. Hedenberg 1893. 5. Norra Hamngatan 14. Akvarell A. Hedenberg 1910. 6. Lopptorpet vid Heden. Akvarell A. Hedenberg 09 (=1909). 7. Landeriet Hedås, exteriör. Akvarell osignerad. (Replik se album GMA:4805:2 bild nr.27 neg.B.9744. Se även GM: årstryck 1943.) 8. Vasagatan förr (kåkar i Flygarns Haga). Akvarell sign. E. Efter tidigare förebild?
1akvareller: 1. Torpa Persgården. Jfr Stenström: Örgryte genom tiderna, sid.155. 2. Södra Vägen. Stadens 14 rote, nr.10 "Mariefred". 3. Lyckan, stadens 12 rote, nr.88. Södra manbyggnaden. 4. Gamla Åkarstallgården å Stampen. 5. Mellangatan. Fr.v. nr.22 och 24 (vestra Haga, nr.44 och 43A, gula hus.) - Sign. E. H-g (=Hillberg). Samtliga med stor sannolikhet utförda efter fotografiska förebilder. neg.D.7708, D.7710, D.7694, D.7707.
1Akvareller: Göteborgs bilder, av Axel Hartman målade efter fotografier av honom själv.
1akvareller 3 st och fotografi 1 st.
1akvarellerad (laverad) tuschritning av B. W. Carlberg, 15/7 1755: damm i ån vid Fattighuset. (Dämmet.)
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "Förslag till gardiner, samt väggmålning i Pompejanska rummet". Osignerad.
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "Väggmålning i damtoiletten i entresolen före ändringen 1905" Osignerad.
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "väggmålning i mörka rummet mellan stora och lilla börssalen. Före ändringen 1905." Osignerad.
1Akvarellerad bläckteckning med måtten 16,5 X 13 cm
1Akvarellerad blyertsteckning, 18,8 x 27 cm, av Martin Larsson (f. 1901). Skjul vid Lilla Katrinelund.
1akvarellerad blyertsteckning, 18,8 x 27 cm. Signerad Martin Larsson (född 1901). Motiv: Skjulbyggnader vid Lilla Katrinelund. (B.16.440.)
1akvarellerad blyertsteckning (under passepartout), 11 x 15 cm, signerad "Artur Nilsson -73" (= 1973): motiv med ångbåt i docka på Lindholmens varv och bebyggelse på Slottsberget. Med påskrivna färgnoteringar. Inramad 1975 under glas.
1Akvarellerad blyertsteckning med Norra Larmgatan 13, huset som i folkmun gick under namnet Strykjärnet.
1akvarellerade blyertsteckningar, 8 st; bladens ytterkanter cirka 15,5 x 20 cm. Utförda av C. H. A. Meier, 1806-1894, och föreställande: 1. Festung Lion b. Göteborg aus. 9 Juli 1876. (= Panorama från Prospect Hill mot Skansen Lejonet.) (D.24.674.) 2. Blick von Gårda höhe auf Nonnenpark Göteborg 19/7 1876. (=Liseberg.) (D.24.675.) 3. Göteborg till Trollhättan. Auf "Elfdrottningen 21/7 1876 9 1/2 Uhr 21 hr NM. (Mosaikblad): Lion; Bakkaklippan; Hospital (-skyrkan); Bohus (fästning). (= Skansen Lejonet, Backa kyrka, Hospitalskyrkan, Bohus fästning.) (D.24.676.) 4. Krona von Masthugget Göteborg 23/7 1876. (= Skansen Kronan.) (D.24.677.) 5. Lerum bei Göteborg 30/7 1876. (= Lerum.) (D.24.678.) 6. Proschwitz Schloss Floda b. Göteborg 30/7 1876. (= Floda herrgård.) (D.24.679.) 7. Lion. Göteborg till Trollhättan. 10/8 1881. (= Skansen Lejonet.) (D.24.680.) 8. Partilled 30/7 1876. (=Partille.) (D.24.681.)
1akvarellerade pennteckningar, 9 st. på ett blad; badgästelegans (personbilder) i Lysekil. Sign. "Conny Bn" (= Burman, f. 1831, d. 1912) samt "Lysekil 1837."
1Akvarellerad etsning. (Gunnebo 1787. Foto.) Original hos dr Gustaf Brun, Lasarettet i Gävle. Foto: Stockholms Stadsmuseum. Etsning Martius Schola nr. 40. (B.11.684.)
1Akvarellerad fasadritning till bankbyggnad på tomten nr 28 i 4:de roten.
1akvarellerad kolteckning av Folke Persson 1939: exteriör av huset Majornas 3 rote, nr 123 A, "Härbärget", vid Allmänna Vägen. 45 x 37,5 cm. (B.15.493.)
3Akvarellerad konturetsning. 138 x 228.
1akvarellerad pennteckning, 17 x 34 cm, av "Gunnar Erik Ström": "Utställningen 1923." Stora Gården med Minneshallen i fonden. I förgrunden namngivna remarkabla utställningspersonager. (D.16.085.)
1akvarellerad pennteckning av Wadmanska huset vid Nedre Kvarnbergsgatan. Utförd efter ett från GM utlånat fotografi.
1Akvarellerad ritning i flera färger. Osignerad. Takfält börsen.
1akvarellerad teckning, 24 x 35 cm, i passepartout, under glas, ramad: motiv från småbåtshamnen vid Klippan. Signerad nederst till vänster: Nils Arild 1954. (Ang. konstnären, se Svenskt Konstnärslexikon.) (B.16.706.)
1akvarellerad teckning, bladets ytterkanter 21 x 25,7 cm, sign. "Otterhällan (den 3 sept. 1844/Wahlström" (troligen Lars Samuel W. 1814-1862) (B.15.290.)
1akvarellerad teckning, föreställande Anna Mathilda Nonnen (f.1776 d.1856) och enligt uppgift utförd av Emily Nonnen (f.1812 d.1905). (Konstnärsidentiteten torde kunna ifrågasättas om hänsyn tages till den avbildades ungefärliga ålder i jämförelse med Emily Nonnens. /Flygare/.) (Gåvan förmedlad av prof. Axel Romdahl, Konstmuseet.) (U:182. B:16.154.)
1akvarellerad teckning, föreställande tvenne flickor övande teckning på tvenne svarta tavlor placerade på ett gemensamt stativ. Osignerad, men sannolikt utförd av någon av systrarna Nonnen. (Interiör från målarskolan på Liseberg?) Bildyta 21 x 20 cm. Litt. E. E. Nonnen: Systrarna på Liseberg. (D. 10.117.)
1akvarellerad teckning, sanolikt av Lars Samuel Wahlström. Säveån mot öster från Gamlestadsbro. Sign. "Gamlestaden / Marieberg" - den senare attribueringsdelen bör utbytas mot "Kristinedal", vars lusthus synes till höger. 21 x 26,8 cm. (B.15.291.)
1akvarellerad teckning, sign. "Korsningen av Husar & Pilgatan Stig Allan 1952." 23,5 x 36,5 cm. (D.10.662.)
1Akvarellerad teckning med inskription till minnet av Carolina Carlsson på Donsö född. 26/10-1861, död. 2/12-1878. S.H. begravningstavla. I profilerad guldram.
1akvarellerad teckning signerad "Nils Bohlin 58" (=1958): utsikt från Stora Otterhällan över Stora Badhusgatan (med den röda byggnaden för f.d. Keillers mekaniska verkstad), Göta älv och Götaverken. 27 x 38 cm. Uppklistrad på Masoni. (B.16.525.)
1akvarellerad teckning uppklistrad på papper (ursprungligen tillsammans med GMA:7611 -12) å vilket påskrivet med bläck: "Götheborg /Sept. 1826". Osignerad men enligt givarens uppgifter utförd av Lars Wilhelm Kylberg. (Givaren sonson till Lars Wilhelm Kylberg.) (Se även Fataburen 1952, Wallin, Sigurd: Konstnärsfamiljen Kylberg på Såtenäs. (B.13.282. , U:233. , U:255.)
1akvarellerad teckning uppklistrad på papper (ursprungligen tillsammans med GMA:7612 -13) å vilket inskrivet med bläck: "Bohus fästning/Sept. 1826". Osignerad men enligt givarens uppgifter utförd av Lars Wilhelm Kylberg. (Givaren sonson till Lars Wilhelm Kylberg.) (Angående konstnären se Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare 1500 - 1944.) (B.13.280. , U:233. , U:255.)
1akvarellerad tuschritning: " Project af Stads Architekten Kaufmann." Exhib. 1860 1/6 resp. 24/8, den senare annullerad till förmån för GMA:9205 ritning. (Gåvan förmedlad genom dr Henry Wassén, Etnologiska museet, Göteborg.)
1akvarellerad tuschritning: " till ett Bonins (!) hus af trä som Handlanden Herr C. L. Larsson ämnar uppföra å sin tomt no. 44 Litter B i Östra Haga." Granskad 1860 18/8 utan anmärkning av H. J. Strömberg t.f. stadsarkitekt. Exhib. i Göteborgs rådhus 1860 24/8. (Gåvan förmedlad genom dr Henry Wassén, Etnologiska museet, Göteborg.)
1Akvarellerad tuschritning "Wu af Götheborg"
2Akvarellerad tuschritning till förändring av Residenset (norra? fasaden). Anm.: På arket är "norra" understruket och med ett frågetecken, och verkar syfta till "västra" som är påskrivet längre ner på arket.
1Akvarellerad tuschteckning
1akvarellerad tuschteckning, 15,2 x 20,3 cm, "Nya Varvet i vintertid (Göteborg) / 1933." Motiv med radiomast.
1akvarellerad tuschteckning; utsikt mot Stora Hamnkanalen och Norra Hamngatan (sträcka från Hamnstyrelsens hus, nr 10 - Drottningtorget) från Göteborgs Bank vid Lilla Torget. Sign. "Göteborg april 1947 Victor Weinrich." Inre mått: 52 x 69 cm.
1Akvarellerad tuschteckning.
1Akvarellerad tuschteckning (ritning), av Carl Wilhelm Carlberg ? A.t. (på täckande träplatta på baks. av ramen): "Gibsonska huset No 17 Södra Hamngatan Göteborg i dess ursprungliga skick, byggt af architecten Carlberg, som äfven byggt: Göteborgs Domkyrka, Gunnebo corps de logis, Partille corps de logis."
1Akvarellerad tuschteckning av Gunnar Wallin 1958.
1akvarell föreställande Lilla Torget, Göteborg.
2akvarell i "Architektonisk album"
1Akvarellmålning, delvis oavslutad. Dagermått: 40X31 cm. Konstnären har över den delvis igenlagda Mashamnen målat av husen längs S. Hamngatan och Lilla Torget. Nedtill T.h är målningen sign. Gothenburg 16 aug. 1858 T. Holm ?
1akvarellmålning på papper limmad på textilband.
1akvarellmålning på papper limmat på textilband.
1Akvarell med Brunnsparken och Sockerbruket. Det som under 1880 byggdes om för familjen Fürstenberg som bostad. Längst fram i bilden Stora Hamnkanlen med pråm/hemförarbåt. I fonden Göteborgs arbets- och fattigförsörjninganstalt.
1Akvarell med Härlanda kyrkoruin, mot norr, i väster ett kors över platsen för altaret. Skrivet i bilden överkant, "Härlanda kyrka, Göteborgs äldsta kristna minnesmärke uppfördes under 1100-talets förra del" resten av texten är bortklippt
1Akvarell med Hospitalskyrkan mot norr.
1Akvarell med Kronhusgatan österut. På höger sida syns Kronhus och till vänster på Kvarnbergskolan ligger Navigationsskolan
1Akvarell med måtten 12 X 20,3 cm
1Akvarell på konturetsning, Karlsporten sedd inifrån staden 1787, vid Kungsgatan. Porten även kallas Västerport eller Lilleport
5Akvarell på konturetsning.
1Akvarell på konturetsning sannolikt av Martin Rudolf Heland efter teckning av Elias Martin 1787.
1akvarell på papper, 25 x 31 cm, signerad "Löfmalm 1943" (= Elof L.): mölndalsån vid Liseberg - mot Underås bro. (U:587.)
1Akvarell på tunnt papper, föreställande en kyrka med högt torn, flankerad av två 3-vånings hus, träd och blommor inramar det hela, över namnet en krona, däröver en ring med två änglar.
1akvarell sign. "Maj 44 (=1944) T. Wm-Olsson" (=Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg). Utsikt söderut från Lilla Otterhällan. I fonden demonstrationsvis inlagda de projekterade höghus i Guldhedsområdet vilkas uppförande påbörjades år 1945. (D:10.390.)
1akvarell sign. C. H. Ö. 09 (= 1909): Örgrytevägen. Gamla sockerbruket, senare mälteriet vid Underås bro (stadens 12 rote, nr.74) sett från öster över Mölndalsån.
1akvarell sign. C. H. Ö. 09 (=1909): Södra Vägeb; till vänster del av fastigheten Stadens 12 rote, nr.73Q (södra huset, "Ljunggrens"), till höger samma rote, nr.73P (södra huset "Kasern"). Fritt efter minnet?
1akvarell sign. Hj. E. (Hjalmar Eldh): Landeriet Lyckan, stadens 12 rote, nr.88. Ladugården. Omkring 1808? - Mått 17,5 x 27 cm. Dito: Parti från trädgården. Sign. Hj. Eldh. (Se neg.B.11.929.)
1akvarell sign. O. Holmström 1908: Landeriet Lyckan, stadens 12 rote, nr.88; södra huvudbyggnaden. - Mått 22 x 30 cm. (Se neg.B.11.925.)
1Akvarell signerad K. Molter 1955. Målad med utsikt mot söder strax före Kungsgatan.
2Akvarellteckning
1Akvarellteckning.
2Akvarellteckning. Klockaregatan sedd från Övre Husargatan
1akvarellteckning. Konsul Olf Beckmans hus
1akvarellteckning. Konsul Olof Beckmans hus. Rep[?] på 1860-talet, vharefter Lindströms, Wilsons, Mühlenbocks, H.J. Heymans & Co.
1akvarellteckningar, 2 st., bildyta 13 x 20,5 respektive 17 x 28,5 cm. Stadsmotiv, fantasi? Signerade "Götheborg den 22 Martij 1830 Ritat af A. Andersson " respektive " Götheborg den 24 Marij 1830 Ritat af A. Andersson.. (Anders Andersson är morfar till givaren.) (U:407.) (D.16.882. - 16.883.)
1Akvarellteckning av Arthur Gottfrid Engman (1882 24/3 - 1969 10/10; autodidakt) 1965.
2Akvarellteckning av Arthur Gottfrid Engman (1882 24/3-1969 10/10; autodidakt) 1965.
1akvarellteckning på arkivbladet står "GMA:4805:2,s.4."
1akvarellteckning signerad O. G. (Olof Gottowt-Gesang): exteriör av Kallebäck Nordgården från öster (nordost).
1Akvarell troligen målad med fotografisk förlaga.
2Akvarell utförd av Axel Hartman 1914 efter foto taget av honom själv - se GhmB:3327.
1akvatinta etsningar, 2 st. Motiv från Kustens varv. Sign. "Från Kustens varv I / Börje Arvold -49" respektive "Från Kustens varv II / Börje Arvold -50." (D.10.427 = 1, D.10.428 = 2.)
1akvatint av J. F. Martin: Utsigt af Götheborg från fristaden Masthugget. - Senare färglagd. (Se neg.skiopt. D.7729. /GM:11.890, 13.824, ej i färg./ B.15.784.)
1akvatintgravyr av Johan Fredrik Martin; 1800-talets början: "No 24. Utsigt af Götheborg från Skansen Göta Lejon."
1akvatintgravyr av Johan Fredrik Martin; 1800-talets början: "No 25. Utsigt af Götheborg från Förstaden Masthugget." (Tidigare repr. i GM.)
1Aladåbform, bukig, konstfullt veckad form, inuti förtennt; försedd med upphäng.
1Aladdin, de unerbara svenska snabbkokaren. Bruksanvisning med recept och koktidtabeller, skötselanvisningar och säkerhetsföreskrifter
1Alarmgrupp om 3 st fingerskivor + kopplingsenhet. Fingerskivorna är identiska med GIM 3319 men har monterats på en plåt tillsammans med en koppling.
1Albert Lilienberg (1879-1967) arkitekt, 1:e stadsingenjör i Göteborg 1907-1927. Se ArkitekturMuseets årsbok 1988.
1Albertskoppling
1Albertskoppling. Svart med gul markering.
1Albert Speer av David Edgar. Baserad på Gitta Serenys bok "Albert Speer och sanningen".
1Albin Ahrenberg kom 1919 till Marinflyget efter flygutbildning. Pilot hos Svensk Lufttrafik AB 1921 till 1923. Därefter startade han en flygskola i Malmö. Han har under dessa år kontakter med det militära flyget. 1924 lämnar militärflyget för civil verksamhet och startar Ahrenbergsflyg, med rundturer över landet samt flygfotografering och postflyg. Under andra världskriget utnämndes Ahrenberg till flygstationschef med placering vid Gålö och Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård. 1955 lämnar Anrenberg flygverksamheten och driver tillsammans med sin fru Baldersnäs herrgård. 1957 gav han ut en bok om sitt liv, "Ett Flygarliv"
1Albogatan, norra sidan mot Övre Husargatan, sedd från Västergatan.
1albogatan, parti av södra sidan mot öster
1Albogatan från Haga Kyrkogata
1Albogatan mot Carl Grimbergsgatan från korsningen Västergatan
1album, (folio, pärmar av tunn papp klädda med tapet), innehållande 20 blad politiska karikatyrer attribuerade till John Hall d.y. (1771-1830), "Dessa teckningar äro utförda af Götheborgs-Grosshandlanden af mångmillionären John Hall d.y...." (enligt påskrift å inneliggande löst blad, 2:o.) OBS. Överförda till Konstmuseet i Göteborg 1954. (Undertecknat A. Flygare, nov. 1954.)
1album, 2 st., innehållande äldre fotografier över Lisebergs nöjespark, tagna åren 1923 - 1937. (Jfr historiska avdelningens brevbok 1951: Bergendahl / brev daterat 8 november.)
1Album, 4 st., med bifogade fotos (de flesta av personer) 3 fotos från ett besök avlagt av konung Oscar II och dåvarande kronprinsparet i Marstrand samt 2 andra fotos varav det ena med påskrift "Vid Göran Posses och Mathilda Dicksons bröllop" och det andra med dito " Vid Hermine Henriques och Edvard Jacobs bröllop."
1album, grönt skinn med guldlinjering å främre pärmen, innehållande 39 st. fotografier av konsulinnan fru Beatrice Lesslies hem, Viktor Rydbergsgatan 14, Göteborg; 1953. Fotos tagna av ateler Eric Månsson, Göteborg.
1album-, kontorsboks- och kartongfabrik
1Album, omslag i kartong överdraget av blommig väv, med vykort, 1 / sida, fullt så när som de två första sid.
1album: Robert Dicksons Stiftelsens arbetarbostäder.
1album "Collection Des Plans, Profils et Elevations, relatifs aux Fortifications de Gothembourg." Krigsarkivet. Serien f.d. fortifikationsarkivet VII F VI nr:35. I särskilt band. Henschen. Sk. R.
1Albumet har bruna pärmar. Albumet i dåligt skick med flera lösa albumblad av kartong.
1Albumet har bruna pärmar och Anna Greta Bracklund tryckt i guld på framsidan. Albumet i dåligt skick med flera lösa albumblad.
1Album GMA:4919:2, album 2 av 4. Innehåller 90 foton i visitkortsformat, familjen Dickson med vänner.
1Album i blå kartong med gulddekor på pärmen; innehåller vykort (2 per sid) från olika orter i Sverige - några fåtal från Göteborg
1Album innehållande blyertsteckningar, varav en del laverade, från Göteborg och Nya Älvsborg. Med bläck på försättsblad (= första bladets första sida) "År 1850. Götheborg d. sept." 1850. Ch:n Staaf."
1Album klätt i grönt tyg.
1Album märkt "Souvenir" på ryggen. Innehåller handskrivna dikter. Ornament på omslaget. Första bladet löst.
1album med 5 st. foton från August Abrahamsons stiftelse, Nääs, 1922.
1album med bilder från Göteborg med Liseberg.
1Album med fotografier av aktieägarna i Almedals Fabriks AB, 1892 överlämnat som gåva till disponent J. G. Busck. (Ur ingenjör John Buscks dödsbo.)
1album med foton och deltagarförteckning över lägerkurs i Backamo 1947, luftskyddsföreningens instruktionskurser m.fl. under åren 1941-1951.
4album med insatta porträttfotografier.
1album med interiörfoton från leg. läkare Thora Wigardts hem, Wasagatan 36, Göteborg. (GM:35.912:1-9, enligt testamente.)
1album med personfoton, rörande framför allt släkten Paterson. (U:679.)
1Album med ryggstpl i guld: "Träsnitt av Sven Petterson." Med inklistrade arbetsprov av densammes [???], däribland flera göteborgsbilder.
1album om Lövön, Bohuslän, dess invånare, hus och gårdar. Sammanställt av Harald Karlsson, Göteborg. (Författare till Lövön - från forntid till nutid.)
1album - utanpå märkt "Fotografier" - med hyllningsvers o.dyl. Även innehållande 2 st. foton av Ebba Wilhelmina Andersson, född Pettersson 1842.
1Alce Stranne berättade för intendent Kristina Söderpalm : "Dåvarande pastor Josef Bredin var mycket schartauansk. Han kom hem och bad /övertalade/ mamma att jag skulle ha svart klänning. En del konfirmander bröt nämligen /vid denna tid traditionen/ med vit. Mamma hade tänkt sy en vit klänning för att den även skulle passa som examensklänning - jag gick sjunde året i Otterhälleskolan. Som näsduk hade jag mors brudnäsduk."
1aldrig avsänt vykort
1Aldrig avsänt vykort.
1Aldrig avsänt vykort. Efter Foto: Hallberg & Carlsson, står det: 16510-0
1Alehålornas kreatursmarknad.
1Alelyckans vattenverk: maskinsalen.
1Alelyckans vattenverk: två vertikalställda pumpar
1Alex. Auffort & Co, Västra Hamngatan 2, Göteborg. Foto omkring 1910.
1Alexander Lagerman J:r grundade 1897 Kraft-tvål-fabriken i Jönköping. Huvudverksamheten flyttade 1901 till Göteborg under firmanamnet Tomten. Verksamheten bedrevs från början i den gamla artillerikasernen, den flyttade 1906 till Gårda. Där verksamheten fanns kvar till 1942. Fabriken fick nya lokaler 1922-1923, i en 4 våningars tegelbyggnad med klocktorn. Arkitekt till fabriken var Arvid Bjerke, och Wilhelm Stenhammar komponerade musikstycken för klockspelet i tornet. Fabriksbyggnaderna, utom klocktornet revs 1980-tal och nya hus med bodstadsrätter var klart 1986. 1908 gick Erik Magnus in i firman som prokurist och sköt till kapital. 1911 blev Tomten aktiebolag och Erik Magnus blev hälftenägare. Vid Lagermans död 1919 blev Magnus VD. Reklamtomten är tecknad av Adolv Braunschwig Produktionen bestod av tre avdelningar: hälso- och parfym, hushålls avdelning och delikatess avdelning. Hälso- och parfym, sundhetssalt, giktlinement, dermabalm (hudmedel) shampooing-water (hårmedel), eau de Cologner och fina tvålar. Hushålls avdelning, Kraftskurpulver (Tomteskur), kraftskurtvål, metallputsmedel (Häxan) och tvättmedel. delikatess avdelning Bakpulver, vaniljextrakt, fruktextrakter, vaniljsocker, vinaigre, apelsinsaft, lemonadpulver (Tomtebrus), samt gelé- och puddingpulver. Övriga varor Bläck, skokräm, vapenfett, malmedel (Destroyer), putspomada.
1Alfabetet A-Z+&. Patriser som förvaras i plåtask. Plåtask är 4,7 L- 3,3 B- 5 H cm.
1Alfanumerisk
1Alfanumerisk.
1Alf Otto Clason återfinns i Folkräkningen 1900 som fotografibiträde, okänt var. Boende 13 roten nr 136, Erik Dahlbergsgatan 28
2al frescomålningar på gårdsväggen till norra flygeln
1Algier.
1Alice Heyman, född Moss gift med Alfred Jacob Heyman 1872
1Alice Sinclair, gift med Baron Fredrik August Ridderstolpe (f. 1871)1905. Alice Sinclair var först gift med Claes Oscar Emil Ekman som dog år 1900. ( uppgifter från www.geni.com)
1Alida Svensson och sonen Algot Adler kör med mjölk till några hushåll i Landala. Tvår gånger i veckan, körde de från Önnered med häst och vagn och passerade stadsgränsen och vidare längs Karl Johansgatan. Det är svårt att bestämma var fotografiet är taget.
1Alkoholhaltiga drycker, t ex öl, mjöd, bryggkar, ölsejdel, vinkaraff, brännvinspanna
1Alkoholhaltiga drycker (ex. öl, vin, sprit); Tillredningsmetoder; Apparatur; Konsumtion, seder, begär; Onykterhet; Föreställnigar, sedvänjor;
1Alla är av olika tillverkning.
1Alla är patinerade och till viss del svallat
1alla beslag av järn. Graverad på låsblecket "Utterberg, Norrköping".
1Alla ensembleroller medverkar även som körsbärsfolk, törnrosfolk, soldater m.m.
1Alla liggande i Majlyckan. Alla rivna efter 1911. Ljungqvistska huset 76 A, Hartmanska huset 76 B.
1Alla namngivna gator inom Chalmers område har ej fastställts. Rutger Blidberg, själv tidigare Chalmerist, införde gatunamnen.
1Alla patinerade, 7 svallade
1Alla patinerade och nio svallade
1Alla uppvisar olika grad av svallning, 2 vitpatinerade
1Alla utom 1 är svallade och patinerade
2Alla utom en är svallade och patinerade
2Alla utom en svallade och patinerade
1Alleinige Fabrikanten
2Allé i Söderlingska trädgården. Konstnär JohanNilsson med hund. I bakrunden Majornas 3 rote, nr 123A
1Allé med mindre lyktstolpar och däremellan hängande antingen mindre lampor eller vimplar eller dylikt. I änden av allén ses en byggnation (hus).
1Allén, sedd från N.V.
1Allén leder från Kvibergsvägen till landeriet Kvibergsnäs. Dnr 0218/03 711
1Allers Mönster-Tidning 27 februari 1919.
1Allé Söderlingska trädgården å sommarskrud
1Allé Söderlingska trädgården i bakrunden skymtar Majornas 3 rote, nr 123A
1all färg förlorad. Brusewitz beskrivning: "Gammalt, mycket skadat kors från Torps kyrka på Oroust. Holmberg i 'Bohusläns beskrifning', del II, sid 285 säger härom: 'det berättas i orten, att detta kors i katolska tiden varit uppställdt vid en på gården Ströms egor vid hafsstranden belägen offerkälla, "Korskällan" kallad, men att, då det en gång skulle transporteras till Mykleby kyrka och man hunnit med detsamma till Ströms åkrar, som av denna händelse ännu kallas "Korsåkrarne", det blifvit på tungt, att ingen kunnat röra det af stället, förr än bärarne lofvade, att föra det till Torps kyrka, då det ögonblickligen blef nog beskedligt att låta sig åter hantera.' Skänkt 1871 av Torps församling genom kyrkoherde Rhodin."
1Allhelgonatiden, ca 1973. Kyrkogårdsromantik! Mossbelupen gravsten.
1Alli Berholdsson utbildade sig till handarbetslärarinna vid Maria Nordenfelts Handarbetsseminarium i Göteborg hon tog examen 1951 utbildningenn var treårig och då bar hon fortfarande sitt flicknamn Persson
1Allmän information och oorganiserad muntlig nyhetsförmedling (ex. skvaller, ryktesspridning); Offentliga utropare och härolder; Bulletiner och informationsblad;
1Allmänna definitioner av lagöverträdelser; Huvudkategorier av brott (ex. brottmål, civilmål, avtalsbrott, försyndelser); Erkänd hierarki i fråga om förbrytelsernas svårighetsgrad (ex. malum prohibitum och malum in se, bötesbrott och urbota brott, större och mindre förbrytelser, förlåtliga och dödssynder);
244Allmänna kondoleanser, ej riktade till specifik person.
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, vid Grönsaktorget.
1Allmänna problem angående betydelselära och språkliga symboler; Morfologiska och lexikaliska elements semantik; Känslobetonad färgning (ex. genom tonfallet, genom snabbt framförande); Ord och fraser med många betydelser; Betydelseförändringar;
1Allmänna uppgifter om redskap använda i olika näringar. Tillverkningen av redskap och den industriella användningen förs under ett flertal andra rubriker, och upptas nedan endast i de fall då de ej kan placeras på annat håll.
1Allmänna Vägen, blick från Stigbergstorget.
1Allmänna Vägen, fastigheter på södra sidan (med jämna gatunummer samt tillhörande Majornas 1 resp. 3 rotar): Allmänna Vägen 12 (Majornas 3 rote, nr 124) Utan gatunummer: Majornas 3 rote, nr 123 A & B Allmänna Vägen 14-52 (Obs. Allmänna Vägen, se översiktlig anmärkning under ”fastigheter på norra sidan”)
1Allmänna Vägen, fastigheter på södra sidan (med jämna gatunummer samt tillhörande Majornas 1 resp. 3 rotar): Utan gatunummer: Majornas 3 rote, nr 143 (jfr anmärkning under Gathenhielmska huset: Exteriörer) Allmänna Vägen 2 (Majornas 3 rote, nr 142) Allmänna Vägen 6-10 (Obs. Allmänna Vägen, se översiktlig anmärkning under ”fastigheter på norra sidan”)
1Allmänna Vägen, parti av norra sidan mot öster från korsningen Lotsgatan. Fr. vänster nr 41 A, 41 och 39, resp. Majornas 2 rote, nr 64,65 och 66. Rivna på nyåret 1939.
1Allmänna Vägen, parti av norra sidan västerut. Från höger nr 29, 31, 33 o.s.v
1Allmänna Vägen, parti mot öster.
1Allmänna Vägen, parti mot öster. fr korsningen Såggatan
1Allmänna Vägen, parti mot öster. Närmast till vänster fastigheten Majornas 2 rote, nr 57. Till höger närmast, Majornas 3 rote, nr 29 (endast delvis synligt) samt 30 (lilla huset bak gatlyktan).
1Allmänna Vägen, parti mot öster vid Djurgårdsgatan.
1Allmänna Vägen, parti mot Stigbergstorget Situation från höger till vänster: 1)gavel av nr.8(Maj.3 rote,nr.128), ")nr.5,Maj.4 rote,nr.6, "Lefflerska huset", 3)nr7,Maj.4 rote,nr.5,"kommendanthuset"(med frontespis), 4)nr 9("Edens Elektriska"),Maj.2 rote,nr.89 & 90 samt 5) endast delvis synligt nr.11.
1Allmänna Vägen, sträckningsbild med del av norra sidan mot Stigbergstorget. Längst upp mot Stigbergstorget syns långsidan på fasaden till biografen Kaparen.
1Allmänna Vägen: sträckningsbilder västerut, sträckningsbilder österut Allmänna Vägen: sträckning till Karl Johansgatan, fastigheter på norra sidan (med udda gatunummer samt tillhörande Majornas 2 resp. 4 rotar). Anmärkning: Beträffande inordningen av material rörande Allmänna Vägen märkes: Denna färdled sträckte sig före 1907, på grundval av adresskalendrarnas uppgifter, från Stigbergstorget till Karl Johans kyrka, tog därefter av åt väster (nuvarande Karl Johansgatan) fram till ungefär Jaegerdorffsplatsen, böjde så av i nordlig riktning (nuvarande Klippgatan) och grenade ett stycke längre bort upp sig med en utlöpare till Klippområdet (Klippgatans fortsättning) och en västerut (Oscarsgatan). Sedan Karl Johansgatan år 1907 utsträckts till ungefär nuvarande Jaegerdorffsplatsen (gatans sträckning ytterligare västerut i samband med rivningen av framförliggande fastigheter skedde senare), undergick Allmänna Vägen de förändringar som antytts i huvudrubrikens ”sträckning till Karl Johansgatan” och i fråga om namnförändring, denna anmärknings första stycke. Det material berörande ”gamla” Allmänna Vägen, som efter förändringarna 1907 blivit aktuellt under de nya namnbeteckningarna, har överförts till dessa. För jämförelsens skull, se alltså även: Karl Johansgatan (efter 1906) Klippgatan Oscarsgatan (ev. intill dennas västliga slutpunkt liggande bebyggelse)
1Allmänna Vägen. Fr. v. nr 46 A och 46 B x Tellgrensgatan 2.
1Allmänna Vägen. Majornas 3 rote, nr.123. "F.d. Härbärget i Majorna. Förslag till förändring 1941." Tre ritningar. (Tidigare utan nr. i arkivet.)
1Allmänna Vägen. Sträckning österut mot Stigbergstorget.
1Allmänna Vägen (nr 7) österut mot Stigbergstorget. Nr 7 o. 5 t.v.-omkring år 1900. T. h. Ölvägen. Allmänna Vägen 8 t. h.
1Allmänna Vägen (x Tellgrensgatan). Tellgrensgatan går upp till vänster.
1Allmänna Vägen 10. Majornas 3 rote, nr 123 A. Fasad mot norr.
1Allmänna Vägen 10. Portal.
1Allmänna Vägen 10. Rivet i maj 1931. Byggnad från 1700-talets mitt som nu skattat åt förgängelsen.
1Allmänna Vägen 12, gavel mot väster, fasad mot söder.
1Allmänna Vägen 12, Majornas 3 rote, nr 124, gården Hästhagen. (I bakgrunden Majornas 3 rote, nr 123 A.)
1Allmänna Vägen 12 o. 8 (gavel). Majornas 3 rote, nr 124 o. 128.
1Allmänna Vägen 17 A, gårdssidan.
1Allmänna Vägen 18, gården.
1Allmänna Vägen 2. Detalj av portalen. Gårdsfasad.
1Allmänna Vägen 2. Portal på gårdsfasaden.
1Allmänna Vägen 25. Kapstensgatan, Majorna. Omkr. 1900.
1Allmänna Vägen 25 x Kapstensgatan.
1Allmänna Vägen 32. Hörnet av Koopmansgatan.
1Allmänna Vägen 41. Portalen.
1Allmänna Vägen 48 mot öster.
1Allmänna Vägen 7.
1Allmänna Vägen 7. Portal.
1Allmänna vägen från lek- och viloplatsen samt planteringen å 6 kv Slintin. Uppgång från Allmänna Vägen sedd fr Tellgrensgatan. Terrassen på 6 kv. Slintin från Tellgrensgatan.
1Allmänna Vägen från väster.
1Allmänna Vägen mot öster. T.v. Mariebergs Värdshus.
1Allmänna Vägen mot öster vid Djurgårdsgatan
2Allmänna Vägen mot väster från Stigbergstorget
1Allmänna Vägen österut.
1Allmänna Vägen österut fr. Mariebergsgatan. T.v 2 roten n:r 57. "Guldklimpens" vid allmänna Vägen. T.h. 1. 3 roten n:r 28 vid Allmänna Vägen. 2. 3 roten n:r 29 vid Allmänna Vägen. 3. 3 roten n:r 30 (det lilla intill Kullbergs trädgård.)
1Allmänna Vägen sedan 39-41 rivits.
1Allmänna Vägen sett från Gathenhielmska husets trappa.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Använd 2004. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Använd 2009. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
2Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Fanns på toaletten i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Förmodligen använd under 2000-talet. Fanns på toaletten i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmän översikt av det sydsvenska bonadsmåleriet, 3 blad.
1Allmänt.
1Allmänt. Utan ort. Gränser.
1Allmänt beskrivande av maskiner och komplicerade apparater samt om den däri ingående tillämpade mekaniken.
1Allmänt om affärs- och industriorganisation. Särskilda organisationstyper och -former för produktion och distribution av varor, de utmärkande dragen samt sambandet med kapitalägande och kapitalkontroll föres under lämpligt nummer nedan.
1Allmänt om ägande, dvs människors rättsliga förhållanden med avseende på en viss sak, t ex fast egendom, som bestämmande för användning och besittning av denna.
1Allmänt om anskaffande av byggnadsmaterial samt om planering och genomförande av byggnation.
1Allmänt om anskaffning av mat.
1Allmänt om användningen av logik, vetenskapliga experiment och andra exakta metoder som medel att nå kunskap, och om de härigenom vunna intellektuella resultaten. I den mån vetenskapen är internationell eller delas av flera kulturer kommer blott den veten
1Allmänt om arbetslivet, vanor, yrkesspecialisering, anställningsförhållanden och förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden.
1Allmänt om att släcka törst och stilla särskilda begär samt om tillverkning av drycker och njutningsmedel
1Allmänt om backefisken och koljebackefiske, uppteckning, berättat av Abraham Henriksson, Grundsund, född år 1870. (Uppteckning av Evald Johansson, Långedalen Skaftö. GMA:2793 - 2797 köpt för totalt 12 kr.)
1Allmänt om barnavård och barns fysiska utveckling, sysselsättningar och statusutveckling från födseln till puberteten.
1Allmänt om barnuppfostran.
1Allmänt om bearbetning av fibrer till textilier samt om skinnberedning och papperstillverkning.
1Allmänt om bebyggelsens utformning och den offentliga servicen i enheter varierande i storlek från tillfälligt läger till mångmiljonstad.
1Allmänt om behandling av råvaror i sådana industrier där teknologin är av kemisk natur snarare än av fysisk.
1Allmänt om beredning av råa födoämnen så att de blir lämpade för förvaring eller förtäring.
1Allmänt om beskrivningar och undersökningar av geografisk karaktär.
1Allmänt om den kulturellt betingade anpassningen till kvinnans menstruationscykel, både beteendemässigt och ideologiskt.
1Allmänt om den teknologi som brukas för att förvandla råämnen till färdiga produkter eller halvfabrikat.
1Allmänt om de reglerade procedurer och domstolar genom vilka staten eller lokalsamhället slår fast vad som är lagöverträdelser och ålägger straff.
1Allmänt om döden, inklusive föreställningar om döden och om sedvänjor i anslutning till dödsfall.
1Allmänt om dräkttillverkning och dräktens utseende. Bruk och underhåll av dräkt och textilier.
1Allmänt om ekonomiska och estetiska normer och om vissa levnadsvanor.
1Allmänt om familjen. Olika aspekter av familj och hushåll.
1Allmänt om färdande och transport.
1Allmänt om finansiella transaktioner medelst pengar eller kredit snarare än varor.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Anders Antonsson i Viga, född år 1873. Uppt. av Evald Johansson, Långedalen, Skaftö. Köp av GMA: 2793 - 2797, totalt 12 kr.)
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Hilmer Olsson i Stockevik, f. där 1854.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Lars Kollberg, Östersidan, Skaftö, f. 1845.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Nils Gustafsson, Grundsund, född i Fossa, Skaftö socken år 1853. (Uppt. av Evald Johansson, Långedalen, Skaftö. GMA: 2793 - 2797 köpt för totalt 12 kr.)
5Allmänt om fiske, uppteckning.
1Allmänt om fiske, uppteckning av Phil. Humbla 1928.
2Allmänt om fiske: tro och sed.
1Allmänt om flera olika sidor av äktenskapet. Med äktenskap förstås en socialt godkänd samlevnadsform mellan kvinna och man innebärande ekonomiskt samarbete, samboende och sexuellt umgänge. De kulturella normerna bestämmer vilka som får och inte får ingå äktenskap, hur det skall ingås och upplösas, och vad de båda parterna får och inte får göra inom det. Äktenskapet, sett som släktskapsförhållande, måste hållas klart skilt från familjen, den sociala gruppbildningen inom vilken den typmässigt hör hemma.
1Allmänt om flera slag av kommunikation över tidsperioder, genom mer eller mindre beständiga dokument.
1Allmänt om folkliga funderingar och föreställningar om fenomen inom den yttre världen och om människokroppen.
1Allmänt om folklig diktning, tro och sed. Folkböcker.
1Allmänt om fritidssysselsättningar med aktivt deltagande.
1Allmänt om hälso- och sjukvård samt sjukdomar.
1Allmänt om hemmets och andra byggnaders utrustning, vård och underhåll.
1Allmänt om historia och kulturförändringar.
1Allmänt om husdjursskötsel.
1Allmänt om individualitet och social rörlighet; status, namn, namngivning. "Status" betyder här individens ställning i varje socialt sammanhang.
1Allmänt om intagande av föda.
1Allmänt om jordbruk. Generella uppgifter placeras i 241. Övertro, sed och bruk i samband med särskilda odlingsformer ordnas under resp klass.
1Allmänt om kommunikation och information mellan människor.
1Allmänt om krigets speciella teknologi.
1Allmänt om ledning och resultat av strider mellan självständiga politiska enheter ( te x stadsstater och stammar) med användning av organiserade militära styrkor.
1Allmänt om människans åldrar från puberteten till ålderdomen.
1Allmänt om mänskliga relationer.
1Allmänt om mänskligt beteende på det politiska fältet.
1Allmänt om matematik, räkning och mätning.
1Allmänt om militär organisation.
1Allmänt om nyttjande av råämnen till annat än föda. Bearbetning av råmaterial till redskap, byggnader kläder och andra varor förs till andra klasser.
1Allmänt om olika, klart avgränsade större samhällsproblem och deras förekomst och sätten att möta och lösa dem.
1Allmänt om olika slags byggnader och byggnadshistoria. Rent beskrivande uppgifter om hus och andra byggnadsverk förs hit, jämte upplysningar om material och konstruktioner som ej kan klassificeras enligt 33. Användningen av byggnadstyperna förs till relev
1Allmänt om olika uppgifter om statliga institutioner på högsta nivå, dvs där det slutgiltiga avgörandet sker, antingen det rör sig om ett distrikt med några få bygdelag under en överhövding eller ett stort imperium omfattande många nationaliteter. Material rörande samhällen av högre politisk dignitet än bygdelagsnivå förs hit. Rörande politisk organisation på bygdelagsnivå se 62; för sådana inom gruppen mellan bygdelag och stat se 63.
1Allmänt om organiserad verksamhet för att bekämpa sociala problem.
1Allmänt om överlåtelse av varor och äganderätten till dem, jämte omfattningen av sådana transaktioner och fastställande av priser och ekonomiska värden.
1Allmänt om politisk territorialorganisation på olika nivåer. Uppgifter om territoriell hierarki förs till 631. Uppgifter om politiska institutioner i administrativa eller territoriella enheter i storlek mellan bygdelaget och staten, den högsta eller största politiska enheten, förs till nedanstående kategorier. De är avsedda endast för samhällen av något högre politiskt oberoende eller för miniatyrstater som blott omfattar ett enda distrikt eller en liten stad med närmaste omgivning. De enskilda kategorierna motsvarar samhällen av olika omfång och utveckling i en stigande skala, men då dessa ej är universellt jämförbara bör de modifieras, så att de kan användas för de faktiskt existerande territoriella enheterna inom respektive statsbildning.
1Allmänt om religiösa trosföreställningar och ideologier.
1Allmänt om rese- och transportformer till lands jämte reseservice.
1Allmänt om samfärdseln till sjöss och i luften. I huvudsak används rubrikerna 501, 502 och 506. Är materialet stort kan även övriga rubriker nyttjas.
1Allmänt om sätten att pryda kroppen på annat sätt än genom kläder samt om tillverkning av medel för detta.
1Allmänt om sedvanerätt eller påtvingade uppförandenormer, där straffpåföljd kan genomdrivas av representanter för det politiskt organiserade samhället eller staten, och inte bara genom den sociala kontrollens informella metoder.
1Allmänt om sexuella föreställningar och sexuellt beteende.
1Allmänt om släktgrupper och individens relation till olika grupperingar inom släkten
1Allmänt om specialisering inom handeln och främjande av handel och affärsverksamhet.
1Allmänt om språk och dialekt. Nedanstående kategorier är avsedda för uppgifter om språkbruk och veten-skaplig språkanalys. Terminologi för olika kulturföreteelser återfinns i allmänhet under lämplig rubrik inom andra ämneskategorier.
1Allmänt om statsförvaltningen och alla dess olika organs verksamhet; hit förs huvudsakligen uppgifter rörande förvaltning av samhällen över lokalsamhällets nivå.
1Allmänt om undervisning i skolor, av utbildade lärare utanför skolan eller genom lärlingskap.
1Allmänt om uppgifter om befolkningen, inklusive befolkningsstatistik och folkbokföring.
1Allmänt om utnyttjandet av de naturliga energikällorna och av omvandlingen av sådan energi för industriellt bruk.
1Allmänt om vetenskapliga biologiska uppgifter om samhällsmedlemmarna.
1Allmän trafikbro från Per Dubbsgatan över Dag Hammarskjölds Väg - vy mot norr. [Avser bron bortom gångbron i förgrunden /reg.anm.]
3Allmän trafikbro från Per Dubbsgatan över Dag Hammarskjölds Väg - vy mot söder. T.h. Slottsskogen.
1Allmänt rörande definitioner i juridisk eller annan form, av åtalbara eller straffbara förbrytelser och rörande uppgifter om straffpåföljd.
1Allmänt rörande den kristna trosläran och religionens andliga innehåll samt den kyrkliga organisationen.
1Allmänt rörande individens uppförande och drag i hans personlighet.
1Allmänt rörande sådana större skillnader i social staus, som vanligen är hierarktiskt graderade eller skiktade.
1ALLMOGEDRÄKT Denna bindmössas broderi är mycket snarlikt eller det samma som för GM21172 färgställningarna skiljer sig dock åt.
1Allmogedräkter: mans- och kvinnodräkter, 1840-talets början, teckning av C.G.Ridderstolpe Norra Halland och Marks härad.
1Allmogelivstycke av tuskaftvävt klarrött ylletyg med Linnevarp (ripseffekt[svag])med inplockat krabbasnårsmönster: Kryss och stiliserade blommor i grönt, gult och två nyanser blått ullgarn. Lärftfoder. Snörningen döljsav en sk "smäck". Västen[ har]tidigare funnits i museet som deposition sedan 1970. [avskrivet från Katalogkortet.]
1allmogesjöfarten med jakter och slupar. (Förut i arkivet utan nr.)
1Alls städer har sina myter. De berättas igen och igen, och blir en del av stadens historia. Men hur sanna är de egentligen? Känner du igen de här historierna om Göteborg? GÖTEBORG BYGGDES I ETT TRÄSK - Det har blivit en del av göteborgarnas självbild att Göteborg byggs på en hopplös sumpmark, och att staden behövde kanaler för att marken skulle dikas ut. Men när arkeologer gräver under husgrunder från 1600-talet hittar de inget träsk, utan strandängar. Kanalerna var inga diken, utan grävdes för att båtar skulle kunna segla in och ut i Göteborg.
1Allt i hattar.
1Allt limmat på svart papper och består av t v en kostymskiss med en kvinna iklädd dok på huvudet, överklänning med åtsittande liv, vit isättning i halsen samt på ärmarna nertill, mörkgrå underkjol. (OBS! se ytterligare beskrivn. under påskrift.) Därefter tre bilder, varav en liten i färg de andra två i svart/vitt (fotostat) som föreställer kvinnor iklädda liknande kläder som på skissen. Längst upp t v ett vitt ark med färgangivelser utförda med pastellkrita. Dessutom anteckningar på vita ark. (obs! se påskrift)
1allt material som berör kärnkrafts-debattet och folkomröstningen i denna fråga, år 1980.
1Allt patinerat
1Allt ska vara stort på 1600-talet. Måltiden också. De rika visar upp sin rikedom genom att bjuda på massor av mat, gärna konstnärligt upplagd på fantastiska fat. Till och med tavlorna visar mat!
1Allt som används vid omsättning som allmänt betalningsmedel efter sitt inneboende värde (ex. salt, boskap, spannmål, snäckskal, metalltenar eller mynt); Typer av penningrepresentativ (ex. varuväxlar, bankanvisningar); Kreditpapper (ex. riksbankssedlar, privatbankssedlar); Mynttecken (ex. skiljemynt, snäckpengar, pärlpengar); Myntprägling och myntverk; Rätten att slå mynt och utge sedlar; Falskmyntning;
1almanacka 1862.
1almanacka 1902; reklamalmanack för Carl Johnsson, Kungstorget.
1almanacka 1907.
1almanacka för 1872.
1almanackor, 3 st.: 1. För året 1817 "Till Götheborgs Horizont". Tryckt i Stockholm "hos Johan Pehr Lindh." 2. För året 1900. Tryckt av P. A. Norstedt & Söner, Stockholm. Provisoriskt fastsydd med 3. Almanack 1903. - Med versifierad annons av firman Carl Johnsson ("Kalle Knäck"), Kungstorget.
1almanackor, 3 st. Almanacka från 1907 innehåler artikel om Kooperativa Förbundet, almanacka 1893 om emigrationen, kontrabok 1909 (storstrejksåret) om Kooperativa Förbundet.
1almanackor, 4 st., för åren 1793, 1859, 1889, 1900. (1793 häftat, 1900 dito, de övriga bundna.) " Alinaflickans Fästblad", utgivet " av några skämtare boende på Långedrag", 1905.
1almanackor från åren 1824,1827,1828,1829,1830,1844,1857,1883,1888,1899 och 1921, de flesta från Lunds horisont.
1Almanacksblad för 1897 av kartong, vikt i fyra delar med perforerad mönstrad kant. Engelsk text. Reklamföremål för amerikansk choklad.
1Alma Nymansson och Robert Barchman vid vägen intill golfplanen mot "Vikegrinden" (då förlovade, A.N. senare gift med off. från Halmstad).
1Almarna vid Trädgårdsföreningen-Slussen.
1Almarna vid Trädgårdsföreningen-Slussen- Fattighusån.
1Almedalhs fabriker på Mölndalsåns östra sida
1Almedals fabriker. Utfart mot Skårs led.
1Almedals fabriker Almedalsvägen Alströmergatan Amerikagatan Amiralitetsgatan Andersgårdsgatan Anders Mattssonsgatan Anders Perssonsgatan Anders Zornsgatan Andra Långgatan
1Almedals fabriker m.m. Vy från Liseberg av Emily Nonnen.
1Almedals fabrikers nybyggda fabrik. Den nya spinneribyggnaden.
1almfanérad Karl-Johans soffa, lösa dynor i sits, rygg och vid armstöden. Under sitsen finns en förvaringslåda.
1Almstrand var son till bonden Kristoffer Eskilsson och Johanna Nilsdotter. Han var sedan 1899 gift med Klara Heyman, dotter till grosshandlaren Sally Heyman och Clara Moritz. Från födseln saknade Henrik Almstrand vänstra handen. En av faderns vänner, kommunalordförande i socknen, rådde honom då att studera. Han var elev vid Växjö allmänna högre läroverk 1885-1889, blev inskriven som student vid Uppsala universitet 1889 där han tog juris utriusque kandidatexamen. Där lärde han bland andra känna Leonard Jägerskiöld som förblev hans vän livet ut. Han var ivrig medlem i studentföreningen Verdandi och ansågs mycket vänstersinnad, dock utan att ta steget fullt ut för att bli socialdemokrat. Från 1898 var Henrik Almstrand praktiserande advokat i Göteborg; han ägde och bebodde även villa Sjöboda på Stenungsön. Almstrand kom tillsammans med sin kamrat Jägerskiöld att tillhöra det så kallade Lördagsslaget i Göteborg, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Evald Lidén, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Erland Nordenskiöld, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg. Almstrand kom aldrig att riktigt följa partilinjen blint, utan ville exempelvis 1905 slå till mot Norge under unionskrisen. Han blev aldrig riksdagsledamot, utan valdes 1909 (till 24 november 1925) in i Göteborgs stadsfullmäktige. Från 1918 var han ordförande i drätselkammaren. Hans nationalistiska läggning kom väl till uttryck under en rättstvist mellan lokala fiskare och Wilsonlinjen.
1ALNMÅTT
1Alnmått av järn med knapp av mässing i ena ändan. Skåror på den ena plana sidan utm i tum. Själva måttskalan 60 cm.
1Alnmått i trä, måttenheterna inristade i träet. Hål i handtaget för ev. snöre att hänga upp måttet i. Skrivet med svart tusch "A 950 Dalsland Gestads sn"
1Alnmått i trä och metall. Text: "ANNO 1784 Z N M". Måtten ovan gäller för ihopslaget resp. utdraget alnmått.
1Alpackan är ett kameldjur från Peru som är besläktat med lama. De avlas för dess mycket fina hår som ofta kallas alpackaull. Det finns två typer av alpacka, Suri och Huacaya. Suri får ull som formar sig i pennor som kan liknas vid rastaflätor. Suri klipps vartannat till vart tredje år. Huacaya har en mycket fin och tät ull som blir så tät och varm att djuren måste klippas varje vår för att inte få värmeslag. Huacaya är betydligt vanligare än Suri. Pälsen från sadeln ger den finaste ullen, halsen en mellankvalitet och resten av ullen ger en lite strävare kvalitet som lämpar sig för tovning. Under Inkariket så avlades alpackor mycket målmedvetet för dess ull och man utvecklade 22 grundfärger och drygt 250 nyanser på alpackorna och man åstadkom ull än mjukare än den som finns i modern tid. Alpackornas grundfärger är vit, svart och flera gråa och bruna nyanser samt rosagrå och stålblå.
1alrot, trä från alens rötter och stamansvällningar. Alrot, som har flammig teckning med starka kontraster, användes i Sverige som möbelfaner under 1700-talet och tidigare delen av 1800-talet. Bl.a. var alrotsfanerade möbler, främst vändbord, en specialitet för möbelsnickeriet i Mälardalen
1altanrummet
1Altare med kvinnoporträtt. Tillhör Angereds kyrka. Nedhängande del av slagsbordsskiva från s.k. kvinnoaltare, där kvinnor vid sin kyrktagning placerade "offergåvor" till prästen i form av ost och bröd. Detta "offer" åskådliggörs i det målade motivet på skivan: t Två finklädda kvinnor av högre stånd har placerat gåvor i samband med sin kyrktagning på ett bord, dels brödkakor, dels ett par ostar - en hårdost och en brynost. Bård med följande text: "Gudz Nampn till ähra och kiörkian Angered till prÿdnat, hafwer Handelsmannen i Giöttheborgh Ehrborne och Wälförnäm H[err]e: Johan Herwegh och dess k[ära] Sÿster, förärat detta quine Altare. A:o 1699.
1altare och altartavlor i Härlanda nya kyrka
1Altaret i Christine kyrka.
1Altaret med kyrkokärlen
1altaret med matta och altartavlor i Härlanda nya kyrka
1Altarkrucifix av ben och trä. Figuren, sim troligen haft törekrona, är snidad i elfenben. Korset av svartmålat trä. Synnerligen vackert arbete (utländskt ?)
1Altarskåpet som är en pentatyk består av corpus och fyra flyglar med fragmentarisk sekundär bemålning. Corpus är indelat i två våningar med tre nischer i varje våning,ett bredare i mitten,flankerat av två smalare.Nischerna är försedda med gallerverk i åsneryggsbågar där flera delar är sekundära.Vänster och höger angivet utifrån skåpet. Centralscenen i Corpus översta nisch utgörs av "Nådastolen" (Gud Fader, hållande framför sig Kristi kors, nu försvunnet), därunder madonnan. På var sin sida om nådastolen S:t. Erik (t.h) och S:t Olof (t.v), under dem resp. S:t Birgitta (?) och S:t Katarina av Vadstena (?Elin av Skövde). I högra flygeln överst S:t Katarina av Alexandria (t.h) och S:t Nikolaus (Sigfrid ?) t.v, därunder resp. Johannes döparen och S:t Sigfrid (Nikolaus, Henrik ?) I vänstra dörren överst S:t Agnes t.h och ett obekant manligt helgon (S.t Botvid ?) t.v, därunder resp. S.t Eskil (Nikolaus ?) och S.t Laurentius.De yttre flyglarna består av ramverk med pannå varav den vänstra saknar pannå.Utsidan på höger ytterflygel är helt trären men tunna linjer i caput mortum visar en vegitativ slinga. Flyglarnas pannåer som ursprungligen skildrat scener ur helgonens liv har nu fragmentarisk monokrom grön bemålning. #MÅTT: Höger flygel del H:154, B:58, dj:14 cm Vikt: 25 kg#Vänster flygel H:154, B:58, Dj:14 cm Vikt: 20 kg#Corpus H:154, B:116,5, Dj:16 cm Vikt: 40 kg
1altartavla eller toppstycke till epitafium.
1altarvägg med kristusfigur
1Altejefoto med Luciatåg, 4 kvinnor med ljuskronor och 3 män ibagarkläder. Möjligen medlemmar i nykterhetsloge. Mannen till vänster är Ernst Sundvall far till givaren av fotot. Fotografiet monterat på mörkbrun strukturpressad kartong.
1Alternativ, äldre, stavning på häradsnamnet "Vätle"
1Alternativa namn "Norska Hisingen", "Hisings västra härad". Till häradet har tidigare hört Backa, Björlanda, Rödbo, Säve och Torslanda socknar, vilka sedermera överförts till Göteborgs respektive Kungälvs (Rödbo) socken.
1Alternativa namn "Svenska Hisingen", "Hisings östra härad". Till häradet har tidigare hört Lundby och Tuve socknar, som införlivats i Göteborg 1906 resp 1967.
1Alternativa namn på häradet: "Inlands Norra", "Nordre".
2Alternativt förslag till kyrka i Haga. Akvarellerad tuschritning. Osignerad men otvivelaktigt av A.W. Edelsvärd.
1Alternativt namn "Västra Orusts härad"
1Alternativt namn Fräkne härad
1Alternativt namn Östra Orusts härad
1Alternativt namn på häradet "Södre", "Inlands Södra"
1Alternativt namn på Häradet "Torpe"
1Altklarinett av buxbom med 14 mässingsklaffar. Framåtböjd tratt och bakåtböjd anblåsningsrör av mässing. Beslag av elfenben. Signerad med inbränd stämpel: KNOCHENHAUER BERLIN, samt en örn.
1Aluminium. 2 roterande vispar i ett kärl som drivs via en vev.
1Aluminium fäst på trä. Se vidare matris nr 2041.
1aluminiumfodral för fem batterier och kan anslutas till EL-kamera som strömkälla eller som laddare till ett nicadbatteri i kameran.
1aluminiumskaft, med utbytbart knivblad, "hemmagjord", används bl.a. till att skära ut i överläder.
1ALVADSKÄVLE
1Amalia Bernhardina Olsson, f. 1870 i Göteborg d. 19947 i Hovås. Hon var änka med två döttrar tills hon gifte om sig i början av 1900-talet och bytte namn till Lindström. Drev ett hembageri.
1amanfogade skärvor trebenkärl
1amanuens vid Stockholms högskolas zootomiska institut
1amatörarkeolog. Ägnade sig främst åt stenåldersboplatser och fornborgar. Var också intresserad av rösen och hällristningar. Har registrerat och tecknat av. Hans kartmarkeringar är mycket tilförlitliga. Var främst verksam på Hisingen och på Orust (där han hade sommarstuga). Tog sig fram med cykel. Runa av Carl-Axel Moberg i Fynd 1967.
1amatörarkeolog verksam i Alingsåstrakten
1Amatörbygge, likriktare, spänningar okända. Rörbestyckad
1Amatörbygge.
1Amatörbygge av AGA-Baltic delar.
1Amatörfoto, u.å. Gårdssidan.
1Amatörfoto; taget av Theodor Åkermark d. 20.9.1899 i Gudm. Åkermarks hem vid Avenyn 33.
1Amatörfoto. Villa Almelund, sommarställe för skeppare Christer Andersson med familj. Villan uppförd 1897, ersatte ett äldre bostadshus på fastigheten Lilla Kroken. Till vänster skeppare Petter Corneliusson. På vimpeln troligen texten "Almelund"
1Amatörfotograf, först bosatt i Göteborg men senare flyttad till Jönköping
1amatörfotografier, 15 st. Motiv från Bohuslän. Ett foto med påskrift a.t. "1910"; de övriga utan år (Nr 11 saknas vid inventering 1968.)
1Amatörradioanrop "SM6HCO".
1Amatörradioanrop SM3WB,
1Amatörradioanrop SM4MI.
1Amatörradioanrop SM6AEN.
1Amatörradioanrop SM6JO.
1Amatörradioanrop SM6UA.
1Amatörradioanrop SMUJ
1Amatörradio mätinstrument, nätaggregat, oscilatorer samt div#elektronikbyggen. Inkl arbetsbänk.
1Amatörradiosändare för kortvåg, 80,40,20,15,10 meter. Rörbestyckad. Löstagbar skyddskåpa. Nät-#matad 220 V.
1Amatörradiosändare i grafitgrått plåtchassie. Reglage och katodströmmätare på front. Frekvensband. 3.5-7-14-21-27-28 samt VHF-banden 50 och 144 MHz. Avsedd för såväl telefoni som telegrafi. Rörbestyckad. Vidhängande kablage. Skador: små repor runt om.
1Amatörradiosändare KV 3.5 - 7 - 14 - 21 och 28MHz. Rörbestyckad. Grafitgrått plåtchassie med lock på ovansidan. Bakelitreglage. Instrument med glasfönster. Vidhängande kablage. 4 extra spolar ligger inuti sändaren.
1Amatörradiostation. Anläggningen heter SM-RJ, kortvågsanläggning. Anläggningen är placerad på ett löstagbart bord. På radions framsidan finns en lapp med teknisk information (se bild 6). Radioanläggningen är placerad på ett bord som troligtvis inte byggts för detta syfte och bör vara något äldre än radion.
1Amatörrarioanrop SM6KVE.
3Amatörsalongen, Nya Teatern i arbetarföreningens hus - Järntorget
101Amatörsalongen troligen Nya Teatern. Okänd föreställning. I B-salen vid Mellangatan huserade på lördags- och söndagskvällar Carl Johanssonska teatersällskapet som kallade sin scen Amatörsalongen
1Amatörteatergruppen Mossebagare teatersällskap bildades på 1970-talets mitt i Göteborg. Ett samarbete mellan Mossebagare teatersällskap och U-gruppen (en solidaritetsgrupp som vid den tiden fanns i alla universitetsstäder enligt artikeln i Zenit) blev grunden till det som senare kom att heta Teater UNO.
1Ambrotypi i etui.#1) Fotografiskt porträtt, s k ambrotypi, på glas: midjebild av ung man i vit skjorta med kravatt och uppknäppt rock; frisyr med bucklor över öronen. Monterat i oval ram av mässing under glas; denna i sin tur insatt i rektangulär sammetsklädd skiva.#2) Etui utvändigt klätt med brun saffian med nyrokokoornament i guld. Locket inv ändigt vadderat och klätt med grönt siden.#Mått: 12,2 / 11,2 / 8,3 / 7,2 cm = ytter och dagermått.
1Amelie och Wilhelm mötas
1Amelie och Wilhelm mötas i Helsingfors.
1Amerianskt psykologiskt drama från 1955 av Tennessee Williams. Uppsättningen spelad 67 ggr.
1Amerikaångare på ingående vid Betongskjulet.
2Amerikabåtar. I fonden Masthuggskyyrkan.
1Amerikabåtar vid Stigbergskajen.
1Amerikabåt på ingående.
1Amerikabåt vid betongskjulet. 1930-talet ?
1Amerikakajen, Betongskjulet, Amerikahuset, Sstigergstorget, Lindholmen, Sannegårdshamnen
1amerikaklocka
1amerikansk författare
1Amerikansk hörapparat med benledare och sladd. Batterilådan saknas.
1Amerikansk jazzbalett byggd på balladen med samma namn. Arrangerad av Carl-Gustaf Kruuse och Staffan Åkerberg.
2amerikansk medelklasstragedi i 2 akter från 1948.
1amerikansk musikal från 1956
1Amerikansk musikal i 3 akter från 1946, med libretto av Joseph Stein, sångtexter av Sheldon Harnick och musik av Jerry Bok efter Scholem Alejchems berättelser med speciellt tillstånd av Arnold Perl.
2Amerikansk opera i tre akter från 1935 med musik av George Gershin och libretto av Ira Gershwin, baserat på romanen Porgy av Dorothy och DuBose Heyward från 1927.
6Amerikansk operett i 2 akter från 1926
1amerikansk sånggrupp med färgade medlemmar
1Amerikansk satirisk drömkomedi i två akter från 1945 av Elmer Rice.
1amerikanskt filmbolag och skivförlag
1Amerikanskt företag inom kontorsmaskin- och data-elektronikområdet. Efter inköp av Sperry Rand 1986 bytte företaget namn till Unisys Corporation, med huvudkontor i Blue Bell, Pennsylvania.
1Amerikanskt historiskt drama i 2 akter från 1952 av Artur Miller
1Amerikanskt kulturpsykologiskt drama från 1950.
1Amerikanskt miljöpsykologiskt drama från 1947. Svensk premiär i Göteborg och Malmö samma kväll. Uppsättningen spelad 31 ggr.
1amerikanskt multinationellt företag inom data- elektronik- och kontorsmaskinbranschen.
1Amor bland molen och Psyke (?) sittandes på klippa
1Amorin med brun kropp hållande en pilbåge bakom ryggen, gult, lockigt hår, från ena axeln snett över kroppen ett rosa band med ett pilkoger.
1Amor liggande på divan och Psyke med oljelampa
1Amor och Leda med svanen. gipsrelief efter Bertel Thorvaldsen.
1Amors och Psykes återförening, Zeus och Afrodite
1ampa med sidenskärm (skärmen förkommen). Avsedd för rovolja som är trögflytande. Lampan behöver stjälpas för att oljan ska rinna över från oljehuset till lamphuset.
1Amperemätare av märke Rott & Roséns Elektrisk AB Stockholm.
1Ampèremeter. Svart bakelit, vit mätartavla. Dessa ampèremetrar användes för att indikera hur stor högfrekvensström som tillfördes antennen vid sändning. De utgör avstämningshjälpmedel. Instrumenten är av s.k. termikorstyp.
1Ampere och Voltmätare. Signerad och märkt No: 3422 No: 3149. Sitter på en bärbar träställning.
1Amstrad är ett elektronikföretag skapat 1968 av Lord Alan Michael Sugar i Storbritannien. Namnet Amstrad är skapat ur Alan Michael Sugar Trading. Under 1980-talet skapade Amstrad sina egna persondatorer och tog marknadsandelar från Commodore och Sinclair genom persondatorn Amstrad CPC. 1986 köpte man rättigheterna att tillverka och sälja Sinclairs datorer och tillbehör. Under 1990-talet fokuserade Amstrad mer på portabla datorer. Under 2000-talet har Amstrad producerat digitalboxar, främst åt British Sky Broadcasting vilka år 2007 köpte Amstrad.
1AmuGruppen AB, tidigare statligt bolag med uppgift att bedriva kompetensutveckling huvudsakligen genom olika former av vuxenutbildning. Verksamheten startade 1986, då AMU-gruppen som en central statlig myndighet övertog Skolöverstyrelsens arbetsmarknadsutbildningar. År 1993 blev det ett av staten helägt bolag, och 2000 ändrades namnet till Lernia AB.
1Amulett, troligen buren i kedja runt halsen.
1amuletten som är i form av en sittande katt har troligtvis burits i ett halsband komponerat av andra liknande amuletter och glaspärlor uppträdda på ett snöre. Lånats ut till utställning om Katter
1Analysmaterial inlämnat av Nordqvist. Ett rörben med ledända daterades, enligt Torbjörn Ahlströms bedömnin ett lårben från yngre individen resterkvar på FL. Dateringen gav även δC13-värdet -15.99
1Analysvåg Selectra standard.
1Anatomiska och fysiologiska modeller, kuber och prismor.
1Anatomisk modell av bröstkorg och hals, polykrom. Modellen visar strupe, axelmuskulatur, lungor och övermagsäcksdelen. Vänster lunga går att lyfta bort, där man ser hjärtat som även det går att ta ut och ta isär. Monterad liggande på svartmålad träplatta.
1Anatomisk planch.Träsnitt.
1And. Gustavsson: Etnologiska refexioner kring religionssociologisk forskning i Norden.
1And. Gustavsson: minnesdrickning vid begravning.
1Andakt ombord.
1andaktsbok: "Valda psalmer och lofsånger..." Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1891. 12:o. - Sammetsklädda -svart - pärmar med brodyrer i metall och initialerna MB i ben. Med förvaringsask i papp (svart). (Överlämnat genom fru Ellen Bologner, Gulddragargränd 9, Stockholm - Vällingby.)
1Anders Anderssons gård.
1Anders Andersson var gift med Gunilda Liberg (1761-1857). De fick barnen 1. Anna Gustava Andersson, "faster Stava" 1804-1888 2. Johannes Andersson, 1807-1870 gm Fredrique Nolleroth, 1813-1870 barn: a) Josephine, 1835-1893, g. Wennberg, Lidköping, tre söner. b) Constance, 1835-1879, g. Broman, Stockholm, en son. c) Gustaf, 1846-1929, tog sig namnet Adon, vinhandlare i Göteborg. d) Hulda, 1848-1939, f. Broman, Stockholm, fem döttrar. burskap i Göteborg 1816.
1Anders Carlsson (1882-1956) anställd inom Götaverken 1908-1949. Ordf i Götaverkens verkstadsklubb 1912-1949. Carlsson var med och bildade Götaverkens arbetares andelsförening år 1919 och tillhörde styrelsen till 1944, vissa år som ordförande.
1Anders Christenson Lindblad, A.C. Lindblad, född 10 januari 1866 i Borgeby församling, Malmöhus län, död 16 september 1937 i Göteborg, var en svensk redaktör och socialdemokratisk riksdagsman. Lindblad arbetade som skomakare i Köpenhamn 1886-1889 och i Tyskland 1889-1892. Han kom 1892 till Göteborg och tog anställning som medarbetare på den socialdemokratiska tidningen Ny Tid, för vilken han 1898-1916 var huvudredaktör och ansvarig utgivare. 1911 blev han också redaktör och ansvarig utgivare för Västra Sveriges Folkblad. Som riksdagsman var han ledamot av riksdagens andra kammare 1908-1911 för Göteborgs stads valkrets och tillhörde 1912-1934 första kammaren, invald i Södermanlands läns valkrets (1912-1918) samt Göteborgs stads valkrets (1919-1934). Han blev socialdemokraternas starke man i Göteborg. Lindblad har fått en gata på Hisingen i Göteborg uppkallad efter sig, A C Lindblads Gata.
1Anders Hasselgren i sin ungdom på 1910-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Låka. 1924-26. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Rivö. 1924-26. Foton. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Tjörn. 1924-26. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren på söndagspromenad. 1920-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgrens fostermor. Foto omkring 1925. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren som pojke på besök hos sin biologiske fader i Göpås, Backa, år 1908. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Johanssons gård.
1Anders Melander till häst i Schenshyttan
2Andersson, Karlsson & C0:s lådfabrik.
1Andersson, Karlsson & Co:s lådfabrik, Ringövägen. Exteriördetalj av kontoret. Foto av Björn Harald 1940.
1Andersson Smidesverksstad 1900-1910 Smejda vid korsningen Engelbrektsgatan/Götabergsgatan (2016), Från 1890-taletsbörjan gjuteri och smedja. Verksamheten flyttade till Kyrkogatan 1 okt 1902. Carl Hilmer Andersson smedmästare versksam från 1890-talet på Engelbrektsgatan
1Anderssons tyg i korsningen Mellangatan och Haga Nygata.
1Andersson utbildad vid Slöjdföreningens skola, och vid Valands målarskola för Nils Nilsson. Hans konst består av realistiskt arkitektoniskt uppbyggda landskapsskildringar, interiörer och stadsbilder. Verksam i Värmland.
1Anders Wåhlberg utnämndes 1764 till Arvfurstarnas bössesmed
1Andra, utvidgade upplagan av "Vi flyger med Stina och Anders".
1Andra bilden av fyra från vänster i ett panoramasvep åt sydväst från Aschebergska Gravkorets krön. Bilderna uppklistrade intill varandra på arket.
2Andra bilden föreställer baksidan av GAM:20201 och GAM:20202
8Andra bilden föreställer baksidan av GAM:20206-20213
6Andra bilden föreställer GAM:20170-20175
1Andra bilden från vänster i ett panorama om fyra bilder uppklistrade sida vid sida över Norra Guldheden m.m. Vy tagen från Södra Guldheden.
1Andra fotografiet från vänster i ett panorama om åtta fotografier över Lunden, S-N, sett från de Geersgatan. Panoramat är fördelat på två arkivblad med fyra fotografier på varje, uppklistrade intill varandra. Detta är andra fotografiet från vänster av del I, vänstra delen (GhmD:13206:panorama).
1Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110002:123-127, GSMS:110004:14-19, då dessa tidigare förvarades i samma back.
6Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110002:123-127, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
4Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110004:14-19, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
1Andra fotot föreställer även GSMS:110001:95-99, GSMS:110004:20, GSMS:110003:9, GSMS:110008:2, då dessa tidigare förvarades i samma back.
24Andra fotot föreställer även GSMS:110002:123-127, GSMS:110004:14-19, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
2Andra fotot föreställer även GSMS:110002:128-129, GSMS:110003:9, GSMS:110004:20, GSMS:110008:2, då dessa tidigare förvarades i samma back.
2Andra fotot föreställer även GSMS:110002:130, GSMS:110003:10-12, GSMS:110008:4, då dessa tidigare förvarades i samma back.
1andra huset på vänster hand: Biskopshuset
1Andra Långgatan, parti mot Ö. Första Tvärgatan: Nordhemsgatan.
1Andra Långgatan, västligaste delen mot öster.
1Andra Långgatan, västligaste delen mot väster.
2Andra Långgatan (i fonden), sedd från Järntorget. Vykort, tryckt i färg, med sv/v fotografi som förlaga.
1Andra Långgatan (i fonden), sedd från Masthuggstorget.
2Andra Långgatan 15 x Nordhemsgatan. Från rivningen 1952.
1Andra Långgatan 21:s gatuparti.
1Andra Långgatan från Järntorget. Vykort, tryckt i en färg, med sv/v fotografi som förlaga.
1Andra Långgatan från väster Kortet ej brukat.
1Andra Långgatan med Järntorget mot öster, med Arbetarföreningens hus i fonden. Till höger syns Apoteket Svanen.
1Andra Långgatan mot väster från Järntorget.
2Andra Långgatan sedd från dess västra mynning.
1Andra Långgatans sträckning mot väster från Sjömanshemmet vid Masthuggstorget.
1Andra Långgatans västra del, mot Johannesplatsens riktning.
1Andra Livgrenadjärregementet (J 5), Livkompaniet, Nr 84.
6Andra våningen (= 1 tr. upp)
1andra världskriget, danska motståndsrörelsen.
1Andreas Karlssons gård.
1Andrée polarexpedition 1896
22Andrées polarexpedition
2Andrées polarexpedition, uppstigningen 1897-07-11.
1Andrées polarexpedition. "'Ett femårsminne', S. A. Andrées affärd från Göteborgs hamn den 2 Juli 1897."
1Andrées polarexpedition. "Andrées afresa pr ång. Virgo sommaren 1896."
2Andrées polarexpedition. "Kistorna med kvarlevorna av deltagarna i S. A. Andrées nordpolsexpedition anlända till Göteborg d. 27 sept 1930."
1Andrées polarexpedition. "S. A. Andrées ballonghus Evid Johannes ...tson, Gbg. ... 28 Mai 1896" (svårtytt)
1Andrées polarexpedition. Enligt arkivblad: "Från Skeppsbron den 7 juni 1896, då ångaren Virgo avgick med överingenjör S. A. Andrée och hans följseslagare för den tilltänkta nordpolsfärden."
1Andrées polarexpedition. Enligt arkivblad: "S. A. Andrées avfärd från Göteborg d. 7 juni 1896: ångaren "Wirgo" vid Skeppsbron."
1Andrées polarexpedition. Enligt arkivbladet: "Från Andrés nordpolsexpedition, Spetsbergen. Bilden tagen av Anders Edgren."
1Andrées polarexpedition. Rivning av ballonghuset.
1Andrées polarexpedition. Text på lådor på bilden: "Från Axel Forsbergs Karamell Fabrik Göteborg", "Andrées Polarexpedition 1896", "Förenade internationella Essence fabriken Rudolf Seyer Göteborg".
1Andrées polarexpedition. Under bilden står "Départ du Ballon Andrée. (11 Juillet)."
4Andrées polarexpedition 1896
7Andrées polarexpedition 1897
5Andrées polarexpedition 1897.
6Andrées polarexpedition bl.a.
1Andrégatan Andrewsgatan Angered: klipp
1Andresgatan, Majornas 2 rote, nr 47 B.
1Andreska Ballonghuset 1896. Masthugget (tomt intill Johannesplatsen - i bakgrunden fastigheten därstädes). Fotot till GM genom stadsing. kontoret, Göteborg.
2Andrewsgatan, Majornas 2 rote, nr 47 B: gavel mot söder, fasad mot väster. I bakgrunden "Fyrtornets" konservfabrik.
1Andrewsgatan, Majornas 2 rote, nr 48-49.
1Andrewsgatan i Majorna, 1910.
1Anfang. Bokstaven R med dekorativt ornament.
1Anfangbokstavärna O och R sammansatta med ett rävhuvud inne i bokstaven R. Plåten är fästad med 4 små spikar i träytan.
1Anfangbokstav Bokstaven K i en driven stil med dekorativa akantus ornament.
1Anfangbokstaven O ? vilande på ett delat hjärta - den ena hälften schackrutig pil löpande genom hjärtat.
1Anfangbokstäver: A, V, V (mindre än föregående). Plåten fästad med små spikar mot träytan.
1Ang. besiktning av husen Eklundsgat. 7 och 9 före dessas rivning.
1Ang. garverierna. Dat. 22/9 1817.
1Ang. inbassering av honorar till C. Westerström för lantmätning; av deläg. till Skår, Andreas Olsson och Lars Hansson.
1Ang. inlösen av aktier i Trollhätte kanal- och slussverk. Dat. 26/7 1838.
1Ang. Taxa på Arfwode för Landtmäteri-förrättningar. Dat. 5/7 1827.
1angående Åkes Hönökaka AB. Intervju med ägaren Åke Johansson, född 10/2 1913, hösten 1973. Författat av Kristina Söderpalm, GHM.
1angående attribuering av verk kan man läsa i GHM:s årstryck 1972 s. 18: "Antagandet att C. P. Lehman målat nr 27462 hänföres till uppgift i handskrift I 52:4 i Kungliga Biblioteket: "Förteckning över de Porträtter, som blifvit målade av C. P. Lehman": "1832. Götheborg:...Kiöbman m. Mannus", resp. "1833: Herr Mangnus". Konstnärens felaktiga stavning av namnet Magnus får ses mot bakgrunden av hans danska nationalitet."
3Angående delning av skog på Ingetorp, 1752.
1angående förslag till byggnadsplan för del av Hönö municipalsamhälle av C.-F. Ahlberg.
1angående förslag till predikantsysslan vid Klädesholmens kapell. Avskrift ur Göteborgs Stiftstidningar 30/9 1794.
1Angående jordägotvist 1706.
1Angående Kungshamns nuvarande kyrkas tillkomst, avskrift; utdrag gjorda av kyrkbok. G. Cervin, Gravarna.
1Angående kvarnvattet mellan Ingetorps och Lunnas ägor.
1Angående malning för tulltäkt på ej skattlagda kvarnar, 1752.
1angående överenskommelse om auktionsmedel efter Magnus Hansson i Gröninge. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.)
1Angående överlåtelse av 3/8 skatterusthåll Ingetorp 1749.
1Angående överlåtelse av 8 öresbol odelsjord i Ingetorp; bekräftelse på tinget 1720.
1Angående överlåtelse av 8 öresbols jord i Ingetorp 1717.
1Angående rågången mellan Ingetorp och Kolleröd.
1Angående rågången mellan Ingetorps och Kolleröds ägor 1722.
1Angående rå- och rörläggning 1764 mellan Ingetorp och Kålleröd.
1angående stadsplan i Hunnebostrand, anteckningar.
1Angående tvist om detta skifte.
1Angående undantag för Börta Björnsdotter 1722.
1angående väderkvarnen på Bohus fästning. Urklipp i Handelstidningen 15/8 1837. Avskrift.
1Angered - Bergum: kort bebyggelsehistorisk översikt av Hans Andersson och Kerstin Cullberg. Original och kopia.
1Angered centrum
1Angereds centrum Blå stället
1Angereds församling består av Göteborgs nordöstra stadsdelar - Angered, Bergum och Gunnared.
1Angereds högsta punkt är Rannebergen. I övrigt präglas topografin av Lärjeån med sin breda dalgång.
1Angeredsleden var ämnat som namn på led från Gullbergsvass och norrut. Namnet Marieholmsleden blev ett inarbetat namn i massmedia.
1Angereds och Bergums kyrkor samt S:t Peder i Lödöse.
1Anita Torsstensson förmedlade sin make Torsten Torstenssons gåva av föremålen GSM:070009-GSM:070012
1Ankargatan, Haråsen, Majornas 3 rote, nr 51 C.
1Ankargatan, Majornas 3 rote, nr 51 C. Vy med östra gaveln och södra fasaden.
1Ankargatan, Majornas 3 rote, nr 53, norra gaveln, västra fasaden.
1Ankargatan, nedgång åt Oljekvarnsgatan - bild åt öster. Närmast till vänster Majornas 3 rote, nr 55.
1Ankargatan, uppgång från Oljekvarnsgatan. Träsnitt av W. Bernhard. (För ytterligare upplysning, se GMA:4096, under Beskrivning.)
1Ankargatan: utblick åt n.v. från gården till Majornas 3 rote, nr nr 53. Närmast i fonden detaljer av fastigheterna Majornas 3 rote, nr 51 A, B och C.
1Ankargatan. Fr. v. Majornas 3 rote, nr 59 och 57 A. Till höger nedgång till Oljekvarnsgatan och hus vid densamma.
1Ankargatan. Från vänster Majornas 3 rote, nr 51 A, 51 B, 51 C. Sett från söder.
1Ankargatan. I (Majornas 3 rote, nr 51 A, B, C – Majornas 3 rote, nr 52) Ankargatan. II (Majornas 3 rote, nr 53 – Majornas 3 rote, nr 69 A) Ankargatan: PM, ritningar, klipp, diverse
2Ankargatan. Majornas 3 rote, nr 51 C. Trappa på södra fasaden, vy åt väster.
1Ankargatan. Närmast t.v. mindre parti av östra gaveln på Majornas 3 rote, nr 51 C, vy från öster. Till höger gårdsparti med passage fram mot Majornas 3 rote, nr 51 B (ljus gavel med fönster).
1Ankargatan från Karl Johanstorget. Hus t.h. Majornas 3 rote, nr 53, 54 och 56. Hus t.v. Majornas 3 rote, nr 55. Alla med tomtnamn: Godhem. Ligga kvar 1937. Foto: 1927.
1Ankargatans gamla trähusbebyggelse utplånas med hjälp av brandkåren.
1Ankargatan x Oljekvarnsgatan.
1Ankarjärn från Ostindiska husets östra flygels gårdsfasad, funnen i samband med ombyggnad 1994. Ankarjärn användes för att säkra och hålla ihop olika delar i en byggnadskonstruktion. På så sätt förankrades trä- och järnbalkar i ett angränsande murverk genom att på balkarna fästa ankarjärn.
1Ankarjärn samt diverse spik
1Anki Rahlskog, född 13/4 1947 i Borås, är skådespelare, känd som medlem i Nationalteatern och som rollen Gudrun i Kurt Olssons damorkester. Numera är hon dramalärare på Alströmergymnasiet i Alingsås. /ibm 140214
1Anki Rahlskog som Ingela i Speedy Gonzales II
1Anknytning till AB Volvo
1Ankomsten till Valand d. 27 Aug 1913
1Ankomsti Juli 1909.
1Ankor och en kvinnlig gårdsarbetare i trädgården tillhörande Olivedals herrgård
1Anläggande och underhåll av gator; Typer av och planer för kommunikationsleder, gatunät; Vägbeläggning, rännstenar och gångbanor; Tätortstrafikens typer och omfattning (ex. fotgängare, djur, vagnar, bilar, spårvagnar); Parkering och trafikreglering; Gatuunderhåll;
1anläggning 2, efter avtorvning och rensning, från v
1anläggning 2, före undersökning, från V
1Anläggningen Björlanda kyrka med murar och stigportar har en mycket ålderdomlig karaktär. Exteriören karaktäriseras främst av två perioder: medeltiden och 1700-talet. Medeltidskyrkan kan skönjas i de robusta murarna. Långhusets stomme av natursten har givit väggarna en lite ojämn och buktande yta och murarna är mer än en meter tjocka på mätbara ställen. 1700-talet har bidragit med det tresidiga koret, klockstapeln, stigportarna, de rundbågiga fönsteröppningarna och troligtvis även en takhöjning. 1900-talets tillskott i form av vapenhus och sakristia är väl anpassade till den äldre kyrkan. Det nya vapenhuset har givit kyrkan en mer långsträckt form som accentueras av placeringen högt på kullen och i åsens längdriktning. Kyrkorummet är ljust och luftigt. De sju fönstren är relativt stora och sitter djupt inne i avfasade nischer, vilket understryker murarnas tjocklek. Kyrkans medeltida rötter belyses också av dopfunten från 1200-talet, väggmålningarna från samma tid samt de bevarade träskulpturerna. Takmålningarna från 1954 är kyrkans mest särpräglade utsmyckning och de är mycket karaktärsskapande. Motivet är mycket tidstypiskt men målningarna har utförts i en färgskala som anpassats till kyrkorummet och kyrkans historiska färgsättning. Takmålningarna lyfter fram de äldre väggmålningarna och inventarierna snarare än konkurrerar med dem. Kyrkan har under århundradenas lopp kontinuerligt tillförts inredning och föremål. De fasta och lösa inventarierna är en viktig del av kyrkans och socknens historia. Kyrkan har en harmonisk färgsättning som binder samman äldre och yngre byggnadsdetaljer. Moderna tillskott har givits en enkel utformning som anpassats till äldre inredning.
1Anläggning för skola, barnomsorg och fritid. Namnet enligt SDN-förslag.
1Anläggning med två kapell och ett krematorium på Västra kyrkogården.
3Anl fanns även i N4 och L3
1Anlitad av Göteborgs stadsmuseum fr o m 2016
1Anm. 2003-02-13:Ersätter till stor del tidigare Torpaplatsen som till största del är bortbygd.
1Anm. 2003-02-13: Platsen till största del "överbygd" bl a av Rudolph Steinerskolan, vars adress är Tallhöjdsgatan.
1Anm. Bergstigen 10 se även Hästskogatan, -vägen, anm. till (?) Majornas 6 rote, nr 13 B o. 14.
1Anm. Majornas 2 rote, nr 47 A rivet vid utläggning av järnväg. Jfr GhmE:2657.
1Anm. s. k. Sotgårdar. Nr. 11 lekstuga.
1Anm. synliga å bilden äro fastigheterna nr. (fr.h.) 8 o 8, ej dessutom nr 2, vilket felaktigt uppgives å fotot
1Anm. till vänster del av fastigheten Södra Liden 26, stadens 2 rote, nr 105.
1Anmärkningar rörande orgelbygge i Unnaryds kyrka. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1anmärkningar under en resa till Bohuslän av Pehr Osbeck 1776. Avskrift. Original i Göteborgs högre latinläroverks - Hvitfeldtska - bibliotek.
1anmärkningsbok för Fredrik Malm (f. 1865, d.1876) vid Primär- och Elementarskolan i Göteborg. (D.17.726:1-2. , D.17.727.) (Jfr hist.avdelningens brevbok 1957: Malm Fr.)
1Anna Andersson och Bert Johansson i 51 C fångade av kameraögat. (Annan bild av Anna Andersson i sällskap med Bert och hans mamma, se GhmR:269:33).
1Anna Bagges skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om extra nådår i Långlöts pastorat. Avskrift.
1Anna bodde i kollektivet Högst Upp.
1Anna Carlson var mormor till givaren Alfons Andersson.
1Anna Hydén i sin ateljé.
1Anna Hydéns uteplats
1Anna Jakobssons föräldrar var arbetare och de bodde i Dicksonska stiftelsens hus i hörnet Föreningsgatan/Karl Gustavsgatan. Då hon pensionerades var hon huvudkassörska på försäkringsbolaget Atlantica.
1Anna Lisa, en av auditör Christoffer Reinhold Geijer (1770-1836) och Anna Lisa Lennartsson (177-1838) nio barn. Gift med Bengt Erland Dahlgren
1Annandagsklänning i tunt mjukt grårutigt siden med dekor av blått siden och silkeblonder. Kragen kan förenklat beskrivas som ett ruter ess med en spets på vardera axeln en i midjan fram och en i midjan bak. Ärmarna har horisontella veck i armbågshöjd och vidgar sig på underarme. Kjolen är vid sydd av raka stycken rynkade mot midjebandet nedtill rynkad dekor av det blå sidenet. Kjolen styvad med tarlatan och nedtill uppskodd med brun tuskaftsväv. Styvnader, troligen av valben, insydda i livet Gunilla Andersson 2012-03-29
1Anna och Sigismunds 5 barn. 1) Anna Maria, 1593-1600 (blev sju år) 2) Katarina, född 9 maj 1594, död 5 juni 1594. 3) Vladislav IV av Polen, 1595 -1648 4) Catharina, 1596 -1597 (blev 1 år) 5) Kristofer Vasa, född och död 1598
1Anna Persson har gjort "Material för räkneundervisningen i småskolan", utgivet på J.A. Lindblads bokförlag, Skolboksavdelningen, Uppsala.
1Anna Robenne, rysk ballerina, Stora Teatern 1921
1Anna Robenne?
1Annedal, kvarteret Ananasen. Landshövdingehus vid Snickaregatan, juni 1972.
1Annedal, stadsdelen: klipp 1971 juni- Annedal, stadsdelen: klipp 1971 jan-1971 maj Annedal, stadsdelen: allmänna översikter, material av diverse karaktär och sådant som ej lämpligen kan eller bör inordnas under annan rubrik, partier av stadsdelen, t.o.m. 1970 för inlagda klipp. Anneberg (Östra Haga, nr 70) Anneberg (Gegerfeltska villan). Annedal, stadsdelen. Annedalskyrkan Annedalsskolan Anneholmsgatan Annexgatan
1Annedal. Dispositionsplan, skala 1:200. Husplan, skala 1:100. Blad ur: Examensarbete i arkitektur och arkitekturhistoria, Chalmers Tekniska Högskola (CTH) 1966: Om några arbetarbostadsområden i Göteborg kring sekelskiftet samt skissförslag till bostadsområde i Göteborgs utkant.
1Annedals Församlingsblad.
1Annedals IF. Gruppfoto 1921.
1Annedalskyrkan, uppförd 1910.
1Annedalskyrkan. Litografi. (För ytterligare upplysning, se GMA:4096, under Beskrivning.)
1Annedalskyrkan och Barnsjukhuset, fr. sydväst.
2Annedalskyrkan sedd fr. Slottsskogen fr. nordväst.
1Annedalskyrkan under byggnad, 1909.
2Annedals småbarnsskola vid Föreningsgatan år 1902.
1Anneholmsgatan 3 från trädgården.
1Anneholmsgatan 5 från trädgården.
1Annexgatan 4 B fr. V.
1Annie Koch (Göteborg): Livet och dockskåpsformat eller hur man berättar utan ord för småttingar i Förskolan för dövstumma. - Broschyr, tryckt på 1920-talet.
1Annie Nilsson född Roos föddes 5/1 1900 hon är farmor till Yvonne Bruzelius och har sytt fyra trasdockor till henne
1Annika bor i kollektivhuset Stacken och intervjuades 2017.
1Ann-Marie Blom var utbildad på Fröbelinstitutet i Norrköping (Sveriges andra förskoleseminarium) på 1940-talet.
1Annons AB Förgasningsapparater. Fototypi
1Annons AB Förgasningsapparater. Vilar på träunderlag. Fototypi
1Annons angående visningar av utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005.
1Annons av Gillblads i H.T. 10/2 1917
2Annons av Gillblads i H.T. 18/12 1876
1annons för J. F.Richters bokhandel inklistrad i boken
1Annons från produktionen av utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta?, där allmänheten uppmanas att lämna in foton och minnessaker på temat fritid.
1Annons i H.T. 1871 4/10.
1Annonskliché: Skodon. Autotypi
1Annotationsalmanacka med anteckningar om båtbyggnader, 1883. (Har tillhört Olle Johansson.)
1annotationsbok, 9 x 5 cm, "Martina Barclay from Hear dear Grandmother (?) April 7th 1850." Innehåller smärre dagboksanteckningar 1850-1856. Inneligger i ficka - tillsammans med 2 anteckningslappar, varav den ena berör födelsedata inom familjen Barclay; den andra är en vers på engelska, jämte en fickalmanach (1 blad) från 1848 och 1 anteckningsblad med veckdagarna tryckta på franska - i skyddsfodral (svart) med metall(?)-brodyrer å ena pärmsidan.
1Annvänt som syskrin. Alrot användes i Sverige som möbelfaner under 1700-talet och tidigare delen av 1800-talet
1Anordningar för samtidig uppvärmning och matlagning. Se även 252 Matberedning i hemmet.
1Anordning att sätta på sopvagnen vid lastning
1Anordning på berghällen för tjärning av redskap, teckning.
1Anpassning till platsens kuperade terräng
1Anropningssignal som radioamatör: SM6ERS
1Anrop SM4AWG
1Anrop SM4JGU
1Anrop SM5ALL
1Anrop SM5CWV
1Anrop SM5CXV
1Anrop SM5GA
1Anrop SM5LN
1Anrop SM5OLJ
1Anrop SM6APB
1Anrop SM6ASD
1Anrop SM6BLT
1Anrop SM6BRE
1Anrop SM6CVE
1Anrop SM6CYD
1Anrop SM6NAK
1Anrop SM6XH
1Anrop SM7MV
1Anrop SM7OH
1Anropsnamn SK5AA
1anropssignal SM6
1anserier, uppteckning; meddelare: Axel Carlsson, Knippla.Upptecknat av Alfa Olsson.
1anses som Göteborgs äldsta apotek, startat av Kilian Treutiger som drev det fram till sin död 1675, efterträddes av änkan 1675-79, som överlät det till sin måg Andreas Schwarz, efterträddes av Johan Jacob Ermersch till 1721, då fastigheten brann. Martin Andreas Bauch drev apoteket 1724-1765 och efterträddes av Casper Sasse som drev det 1765-1797. Friedrich Sasse övertog driften 1797-1801. Han efterträddes av Carl Magnus Palm som därmed bröt det långa släktlinnehavet av Enhörningen. Han drev det 1801-1830 och efterträddes av Arvid henrik Grén 1830-1858. Alfred Ferdinand Holmberg övertog apoteket 1858-1863 då Oscar Leonard Björkbom tog över under 1863-1891.
1Ansikte enface med benat hår, gjord i blågrått, rosagrått och svart. På baksidan en diffus blyertsskiss av en tragisk mask.
1Ansiktet kopierat från privatbild av artisten, en glad kvinna med uppsatt rödbrunt hår i valkar, iklädd grön- och vitrandig blus med krage, blusande ärmar till armbågen, därifrån smal manschett, röd kort slips, grönmönstrad ankellång kjol med rosa inslag, svart skärp, svarta snörkängor. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatbild av artisten. Han är iklädd bredbrättad hatt, enkelknäppt mörkgrå kavaj utan slag med krage, ljusgrå byxor, svarta skor. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatfoto. Här har hon mörkt kortklippt rättuppstående hår, iklädd blå overall med bröstfickor, utanpåfickor på byxorna som är uppkavlade något i nerkanten, röda fritidsskor.
1Ansiktet kopierat från privatfoto av artisten, en leende man iklädd gul halmhatt med rött band, grönmönstrad väst, stor guldfärgad rosett i halsen med grönt rutmönster, svart kavaj, grårandiga byxor, svarta skor, stöder sig mot en spatserkäpp. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatfoto av artisten, en leende man iklädd halmhatt med rött band, vit skjorta, blågrön kravatt med nål, ljugrön mönstrad väst, gråblå kavaj, grårandiga byxor, svarta skor. Tygprov medföljer (västen!) Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktsmask för bilåkning i ljusgrått skinn. Masken är sammansatt av flera olika delar som hålls samman av tryckknappar. Masken täcker hela ansiktet och omsluter mun och haka, över öronen sitter två rundlar. För ögonen sitter metallinfattade ovala glas och över munen och öronen ett tunnt nät i metall (?). Masken hålls på plats med en resårsnodd runt nacken som stängs med hake och ring. Masken är fodrad med ull eller bomullsplysch.
1ansiktsmask gjuten i brons. Urgröpning på baksidan. I nederkantens hörn 2 hål, möjligen spår efter två till i huvudets övre del.
1Anskaffande av byggnadsvirke.
1anslag. Ordningsregler för affärstelefonen enligt beslut 15 september 1908.
1Anslutes till GIM 3948 (I)
1ansökan 30/10 1853 angående brännvinsbränning på 1/2 mantal Källsby Övergård. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1ansökan från byamännen att på Skändla Sörgård ("Olles") ägor få uppföra en husbehovskvarn. Handlingens datering: 1819. Kopia.
1ansökningar 1894 och 1897 hos K.B. av Ivan Andersson i Årsnäs om handräckning.(Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1anställd hos Edward Lithander som privatchaufför och butler. Han hade i sin ungdom arbetat på godset Kinlet Hall i Shropshire i England, också där som chaufför och butler. han var perfekt i engelska språket och då Edward Lithanders fru var engelska, fick han jobbet, när han sökte det.
1anställd hos F.W. Hasselblads import och speditionsfirma gift med Andera Stenström dotter Gunvor gift Carlberg
1anställd på arkoelogiska museets fältavdelning på 1960-talet
1anställd på GAM
1anställd på Göteborgs arkeologiska museum och senare Stadsmuseum
1Anställd på Göteborgs Stadsteater 1997. /lzg 2012-12-06
1anställd vid BABS herrklädesbutik
1Anställd vid Gamlestadens skola, ordinarie folkskollärare i Göteborg 1886-07-01.
1anställd vid Göteborgs Historiska Museum, senare Stadsmuseum som antivarie med ansvar för byggnadsvårdsfrågor.
1anställd vid Göteborgs Konstmuseum som 1:e vaktmästare
1Anställd vid Göteborgs kulturförvaltning sedan 1994. Chef (vikariat) på Röhsska museet 2006. Tf chef på Göteborgs konsthall 2007-2008. Chef för publika enheten på Göteborgs stadsmuseum 2009-2010. Tf chef på Göteborgs konsthall 2010-2011. Chef på Göteborgs konsthall 2011-
1Anställd vid Göteborgs Stadsteater 1997. /lzg 2012-12-06
1Anställd vid Göteborgs Stadteater 1997. /lzg 2012-12-06
1anställd vid institutionen för byggnadsakustik, Chalmers tekniska Högskola.
1anställd vid Latinläroverket i Göteborg
1anställd vid Malmö museer
1anställd vid Securitas AB
1Anställd vid Sofia Magnussons thebrödsbageri 1923; övertog bageriet 1938 och drev det sedan tillsammans med sina systrar till nedläggningen i januari 1970.
1anställ en kort tid vid Göteborgs Historiska museum, ca 1976, som registrator.
1anställningskontrakt mellan Forsberg/Mark och J. Wahlström, daterat 20 juni 1912. (Förmedlat av apotekare Ingrid Wahlström, Stockholm.)
1ansvarig utgivare för "Newsletter"
1ansvarig utgivare för tidningen Hacke Hackspett 1969-1984
1Ansvarsfrihetsförsäkran för förmyndare 1791.
1Ant. Abrahamssons hus längst bak t. v. "Kalle Frans" hus t. v., framför det förra. Kvicklunds hus i förgrunden, med fru Kvicklund längst t. h. i bild.
1ant. i bläck Lärare herr A. R. Åkerlund med hjärtlig lyckönskan...från vännen förf.
1ant. i boken
1ant. på lappkort: "Av ek m. sits av fur. Hörnstolparna grova, svarvade. På ryggbrickan två rader svarvade dockor mellan fasonerade tvärband. Runda och fyrkantiga tvärslåar m. två svarvade dockor på varje sida. Armstöden sänkta för stöd av en sittdyna (borta). Förut brunmålad, nu vit. Sentida kopia (1600- t?) av medeltida kyrkstol (korstol, 1400-t.) Kommentar: Stolen är som bilderna visar numera rödbrun igen. Stolen har m.a.o. konserverats och den gamla originalfärgen framtagits. Om vidare arbete utförts i samband med denna konservering och datum är dock oklart då konservatorsrapport saknas.
1Antagen som medlem i Svenska Fotografernas Förbund, 1911
1antagligen dotter till skeppsmäklaren Korn, delägare på sin tid i firma Korn & Kjellberg
1Antagligen efter läget i Albostaden, en icke officiell beteckning på det omgivande, tidigast bebyggda området i stadsdelen: den möter först 1872 K och SFH och förekommer i AdrKal (under Husargatan, resp. Övre Husargatan) 1875 f. och 1878-99. - Förleden i
1Antagligen en glödlampa till en projektor.
1Antagligen en ridå ritad för Pripps 100-årsjubileum. Abonnerad föreställning. Kaparkaptenen. På var sida balustrader med valvbågar och valv bakom. Socklarna är nertill utförda som ölstop. Under dessa, på väggarna, olika ölemblem. I mitten, öltunnor med flaskor ovanpå, som bildar kolonner, vilka leder fram till ett valv i bakgrunden med ett bågformat dubbelfönster, ovanför valvbågen en dekorativ vapensköld för pilsner. Färgtonen är ljusbeige och i olika brun-grå nyanser.
1antagningsbevis daterat 17/4 1869 (tryckt formulär) för handelsbetjänten C. Jonsén (f. 1848) som skarpskytt i Göteborgs Frivilliga Skarpskyttekår samt porträttfoto av J. i kårens uniform. (Testamentarisk gåva.)
1antagningsbevis den 10 mars 1858 till "Götheborgs Frivillige Brandcorps" för handelsbokhållaren P. Sinclair. Vignettbild i flera färger: Skansen Kronan samt hus i Haga. (Jfr neg.D.5744.)
1antagningsbevis den 16 maj 1859 till "Götheborgs Frivillige Brandcorps" för handlanden C. M. Norlander. Vinjettbild i flera färger: Skansen Kronan samt hus i Haga. (D.5744.)
1Antagningsbevis för "Götheborgs Frivilliga Brandcorps".
1Antagning till krigstjänst (ex. fast anställning, värnplikt); Uttagning (ex. lämplighetstest, läkarundersökningar); Utbildning (ex. fältövningar, vapenövningar, taktikundervisning); Särskilda åtgärder (ex. rekryteringsbyråer, instruktionsböcker);
1Antal av och tillgång till särskilda inrättningar för sjukvård; Sjukhus och klinikers förvaltning och verksamhet; Utrustning; Särskilda tjänster; Avgifter och arvoden; Icke vedertagna metoder (ex. akupunktur, osteopati); Finansiering (ex. statlig, kyrklig, privat); Rörliga kliniker;
1Antal döda och sårade och deras skador; Behandling av egna stridsskadade (ex. uppsamling och omhändertagande av döda, vård av sårade); Behandling av fientliga stridsskadade (ex. plundring, stympning, dödande); Erövring av troféer; Krigsfångars behandling (ex. blodbad, tortyr, stympning, frigivning, utväxling, kvarhållande för lösen, adoption, göra till träl, offer); Bestraffning av fiendens anförare; Militär ockupation och militär förvaltning; Hemkomst från kriget (ex. hemresa, de återkomna krigarnas mottagande); De hemmavarandes reaktioner på seger och nederlag; Segerns firande (ex. dans, fest, segermonument); Demobilisering; Åtegång till ett normalt liv; Reparation av krigsskador;
1Antal lärare med allmän och med specialiserad utbildning; Utbildningsnivå och skicklighet; Lärarnas sociala status (ex. fördelar och nackdelar); Tillsättning; Arvode och lön; Anställningstid och avancemang; Graden av akademisk frihet; Sammanslutningar (ex. föreningar, fackföreningar); Verksamhet utanför undervisningen (ex. forskning, kommunala uppdrag);
1Antal timmar för sömn; Kroppsställningar; Avskilda sovplatser (ex. på grund av kön, ålder); Säng, sängkläder, hängkoj; Föreställningar om sömn och sömnighet; Middagslur; Siesta;
1anteckningar, manuskript, gjorda av fru Taimi Grehn efter diverse arkivhandlingar m.m. rörande släkten Olbers. Insatta i ringpärm, 8:o., samt fotostatkopior efter arkivhandlingar: bouppteckning i Göta hovrätts arkiv för a) Magnus Lagerström, b) Clara Olbers, gift med föregående, c) Fredric Olbers testamente, original i Landsarkivets arkiv, Göteborg, d) Fredric Olbers namn i Göteborgs nations i Uppsala medlemsförteckning 1745.
1anteckningar (39 st.) förda på lappar rörande Slottsskogen och Järntorget (bl.a.) samt 2 större ark och wn 10-sidig maskinskriven uppsats om Olivedal av Sven Schånberg. (Anonym givare.) (Jfr tidigare papper i Föreningen Linnégatans arkiv /Lignells handstil/ enligt Arvid Flygare.)
1anteckningar angående Joh. Nilssons Handskfabrik på Hvitfeldtsplatsen 9.
1Anteckningar angående jordbruk och jordbruksskötsel å Skaftö samt Torp och Röra socknar å Orust i mitten och slutet av 1800-talet. Upptecknat av Evald Johansson, Långedalen.
1Anteckningar angående Klagstorps kyrka och församling. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående orgeln i Stentorps kyrka. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående stämmorna i Valla kyrkas orgel. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående stängsel m.m. 1762.
1Anteckningar angående W. Kruses karta av år 1712 över rågången mellan Vetle och Sävedals härader.
1Anteckningar av fröken Ellen Sahlin och fru Astri Richard om barnplagg, lekdräkter med mera.
1Anteckningar betr restaurering och rekonstruktion av stocckbåten från Låssby , Björlanda 221, Göteborg utförd 1976 namn författar
1anteckningar efter Edv. Nonnens föreläsningar om jordens bearbetning och sådd. Degeberga 1845. Ur kapten N. Petterssons arkiv. Avskrift. (Undersökt 1950 av Albert Sandklef, genom Institutet för Västsvensk kulturforskning.)
1anteckningar efter predikan av Regina och Anna Lisa Andersdotter.
1anteckningar för historik om Jonsereds bruk och krönika över släkten Gibson, av civilingenjör Paul Gibson, Lerum. (Inkom i samband med utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1Anteckningar från andra referensgruppsmötet 2013 -10-30.
1anteckningar från Bovallstrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från deltagarobservation av julbak hos Karl-Erik och Annie Karlsson, Torp, Harestad, december 1973. Författat av Kristina Söderpalm, GHM.
1Anteckningar från Eva Silvén Garnert kring hur insamlingen av minnesmuren startade. Med åtföljande tankar kring vad museets roll i liknande händelser kan och bör vara. Museet var delaktigt i renovering och skapande av ett minnesrum - en mindre utställning ihop med BOA Brandoffersanhörigas förening i den f d brandlokalen.
1anteckningar från Fiskebäckskil 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Fjällbacka 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från första referensgruppsmötet 2013-09-17.
1anteckningar från Gravarne 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Grebbestad 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Grundsund 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hälleviksstrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hälsö 1920. Avskrift.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Havstensund. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hunnebostrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Kämpersvik 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Käringön 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Klädesholmen, avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Koster 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Lilla Kornö 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Malmön 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Mörhult, 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från möte den 13/8 2015 mellan GSM och Kåken angående utställnigen Vidkärrs barnhem.
1Anteckningar från möte kring arbetet med utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Anteckningar från följande datum; 19/5, 18/8 och 19/10 2004.
1anteckningar från Nösund 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014-05-08
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014-08-08
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014--09-15
1anteckningar från Rönnäng 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från samtal med Evert Henriksson 23/4 2014.
1anteckningar från Sandbogen, Gravarne 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från sjunde referensgruppsmötet 2014 -09-17.
1Anteckningar från Smögen 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från tredje referensgruppsmötet 2014-02-12.
1anteckningar från Udden 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar hos Herbert Gustavssons. Utförda av P. G. Rinsell 1966.
1anteckningar i blyerts på sida i album
1Anteckningar i blyerts på sida i album. Texten mycket svårläslig.
1Anteckningar kring invigningen av brandlokalen på Backaplan. Skrivna av Marie Nyberg. Museet var delaktigt i renovering och skapande av ett minnesrum - en mindre utställning ihop med BOA Brandoffersanhörigas förening i den f d brandlokalen.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, angående kopparslagaren Carl Henrik Petersson (9/5 1817-12/3 1884), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande fadern bokhållaren vid AB Carnegie och Co Frans Pettersson (15/7 1852-30/12 1895), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande morfadern månadskarlen Adolf Svensson (14/12 1836-9/9 1876), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande skoltiden i Dalida Dahlqvists Privata Elementarskola. 1900-talets början.
1anteckningar och plan av Linnéa Hanssons ställe. Utförda av P. G. Rinsell 1966.
1anteckningar och uppmätningsskiss rörande en eldstad jämte foto av densamma.
1anteckningar om Annedal, Sjömanslivet m.m. Våren 1972. Förre lokföraren vid SJ David Tengberg, Göteborg.
1anteckningar om arbete med lin och ull. Meddelare Selma Johansson, Torsby. Upptecknat 1950 av Alfa Olsson.
1anteckningar om byarna. Upptecknat 1954 av Alfa Olsson.
1anteckningar om en av de gamla gårdarna i Vasseröd. Meddelare Maria Abrahamsson, Vasseröd. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1anteckningar om en järnugn och ett par kistor jämte skiss av järnugnen. (Upptecknat november 1946 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om Fredrik Ulrik Bagge.
1Anteckningar om garveri från P. Perssons vitgarveri och handskfabrik.
1anteckningar om Hallandskyrkor. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.) (Möjligen avskrift av Bexell.)
1anteckningar om heminredning, golvur. Upptecknat 1954 av Alfa Olsson.
1anteckningar om hus nr.3; meddelare August Andersson, Klädesholmen..Upptecknat sommaren 1942 av Alfa Olsson.
1anteckningar om John Martinssons manhus i Norik(?). (Uppmätt 1947 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om kakelugnsmakaren Johan Lund i Skene jämte 1 foto av kakelugn i Örby prästgård. Upptecknat 1941 av Ingegärd Vallin.
1anteckningar om manhuset på Åkerhög, inredning m.m. Meddelare Ina Olsson, Selma Johansson. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om olika rätter. Meddelare fru Josefina Larsson, f. 1885 på Gullholmen och Albert Larsson, f. på Flatön 1880. Upptecknat sommaren 1942 av Alfa Olsson.
1Anteckningar om Sjuhäradsbygdens ende krukmakare.. Upptecknat 1941 av Ingegärd Vallin.
1anteckningar om släkterna Jäger-Zimmerman och Billquist, samlade under åren 1948-1957 jämte 4 reseberättelser över företagna resor i samband med släktforskningen.
1anteckningar om terrassliknande avsatser på Snipeberget. Meddelare Valter Larsson, född 1905. Upptecknat av Alfa Olsson.
1Anteckningar om tunnbindareämbetet i Göteborg.
1anteckningar rörande Björkö av B. Mannegård 1920, avskrift.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar rörande Hjälmvik. Avskrift.
1anteckningar rörande lantbruk, i bok med grönbrun pappärm, av lantbrukseleven August Olsson i Partille lantbruksskola. (August Olsson var född 1836, flyttade sedemera till Onsala, där han brukade en gård. Därefter virkeshandlare i Göteborg, död 1927. /Morfar till givarna/.) (Se även GMA:9346.)
1anteckningar rörande Öckerö gamla kyrka av B. Mannegård 1920.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar ur bouppteckningar och bolagshandlingar rörande möbler 1600-1800-talen. Grupperat och bearbetat material.
1Anteckningar ur minnet om gården Bräcke i Valla socken, (avskrift), av Olaus Olsson, Bräcke.
1Anteckning av fördelning av arv 1755.
1Anteckning i blyerts på insidan av pärm till album.
4anteckning i blyerts på sida i album
4Anteckning i blyerts på sida i album. Texten mycket svårläslig.
1anteckning i kulspetspenna "Bertil Svensson, granskningsnämnden, maj 1965"
1anteckning i tusch på sida i album
1Anteckning om bouppteckning på Fläga 1755.
1Anteckning på arkivbladet med pil pekandes mot fotografiets övre högra del: "svartblå avfärgning".
1anteckningsböcker, 2 st., 8:o, gult omslag, med anteckningar om hushållsinköp och mathållning. Har tillhört modern till givaren som hushållat för mormodern. Mormodern var då gammal, modern var halvblind och -döv och hade inget förvärvsarbete. De ekonomiska förhållandena varunder de levat var således mycket knappa.
1anteckningsböcker, 4 st., från resan till Färöarna, bok 4 innehåller också en del material från Shetland
1anteckningsböcker med blyertsskisser till mönster för Ateljén
1Anteckningsbok, metallbeslagen med spänne innehållande rutförsedda blad. Grönt refflat skinnomslag, inuti "psykedeliskt" mönster.
1anteckningsbok, vaxbokspärmar, med handskrivna sångtexter samt innehållsregister sammanställda av Astrid Nordlund. Innehåller: Bohuslänsvisa; Skärgårdsflickan; Alpens ros; Björkens visa; En dröm i verkligheten; Flickan på lasarettet; Axel och Lina; Skeppet Skulda; Hjalmar och Hulda; Lejonbruden; Älvsborgsvisan; Balens drottning; Alfhilda och Alfred; Fiskaren; Sprutflugan; Bohuslänska sjömansvalsen; En vinterafton; Oskuldsblomman; Nicolina; Vem är din vän?; En sjömans död; Västkust; På vattnet; En sjömans varning; Ungdomens blomma; Fyrvaktarvalsen; Ungdom; När syrenerna blomma; Sjömannens begravning; Mossbelupen hydda; Alfred och Anna; Böljans dotter; Fröken Agnes kärleksöden; På bröllopsdagen; Liljekonvaljens avsked; Min sjöman; Lövövisan; En lilja i dalen; Farmare-flickan; Tattare-Emma; Månskensballad; Bruden; Bliv min så är hela världen; Umeåvisan
1anteckningsbok för Alfred Johansson, Tingstad Postegården 1889. Kopia.
1anteckningsbok förd vid konfirmationsundervisning (KJ konfirmerades 1912). Inkom pga upprop till utställningen "Göteborgarn..."
1Anteckningsbok för Låstads grannarätt från och med år 1900.
1anteckningsbok med röda pärmar i pressat skinn. Pennan är i trä med en grafittopp.
1anteckningsbok - reklamask. pärmar av röd saffian, med guldtryck på framsidan; "A.B Hjalmar Collin & Co, Göteborg"; på insidan en ficka av klot med text i guldtryck; "Västra Hamngatan 24, Hörnet av S. Larmgatan. Tel: 3653. Specialaffär i Byggnadsbeslag samt Köks- & Husgerådsartiklar" samt en annan ficka, i vilken ena pärmen på den löstagbara anteckningsboken sticks in, i rött papper med guldtryck: "Representant i Göteborg och Västra Sverige för Bolinders Stockholm, Köks- och Restaurantspisar samt Kaminer mm" Den löstagbara anteckningsboken har tunna pärmar av papper i matchande färg och linjerade sidor.
1anteckn o teckn i marginalen
1Antenn av sk cassegraintyp. Utvecklad på 1960-talet.Använd som både luftburen och markbaserad radar.
1Antenn för fältbruk, kan kortas och dyligt.
1antennspolar
3antikaffär
1Antikaffär på Skolgatan 11
1antikforskare, religionshistoriker och folklorist, förste innehavaren av professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia i Lund, rektor för Lunds univeristet 1936-39
3antikhandel
1antikhandel specialiserat på ostasiatika
1antikva, frakturstil i sista kap.
1antikva; fakturstil i sista kap.
1antikva. Inkl. förord av förf.
4antikva blandat med frakturstil
1antikva blandat m frakturstil
3antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren".
1antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren". Inneh. 2 bokmärken i tunnt papper
1antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren". Insl. i brunt omsl.papper.
1antikva och frakturstil.
1Antikva och frakturstil. Inkl. förord av förf.
1antikva och frakturstil blandat
3antikva och frakturstil blandat. Inkl. förord som förklarar skillnaden mellan Större uppl. No 1 och 2
1Antikvarisk kontroll i samband med Va-schakt i väg vid Björlanda strand.
1antikva stil.
3antikvitetshandel
1antiseptisk sårsalva vid skärsår, krossår, skavsår mm samt vid brännsår och kylskador
1antiva. Inkl. förord av förl.
1antogs till septemberkursen 1942 på sjuksköterskeskolan vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
1antologi med texter i olika naturvet. ämnen för övers.- och grammatikövn. m.m.
1Anv. av någon av Dagmars fastrar, som bodde ihop med givarens farbror C O Selling i Uppsala. Anna (1856-1936) och Emma (1839-1949)
1Anv. vid tvåltillv. Motiv: ett barn i hel figur a) framsida: huvud med ansikte och hår, kropp klädd i kofta och långbyxor. b) baksida med 4 tappar.
1Anv. vid tvåltillverkn. 1.text: fin cocosolje, mandeltvål, versaler, rak stämpeldyna. 2. L:70 B:30 H:30, text: Hormahlen & Hopp. Göteborg, versaler, handtag saknas, stämpeln är spruken. En välvd sida på stämpeldynan.
1Anv. vid tvåltillverkn. 2. L:50 B:35 H:25 1:text:Rigges Militsry Shaving soap. Versaler. Bladslinga runt. Rund stämpel, intappat, runt snåda + handtag 2: Emollient Old Brown Windsor. Versaler. Rektangular stämpeldyna, saknar handtag.
1Anv. vid tvåltillverkningen. Motiv: en kokospalm. Text: Jonstoness palm soap, London. Rektangular stämpeldyna med avfasade hörn. Handtaget är intappat i dynan. Snidat handtag.
1Anv. vid tvåltillverkningen. Text: Birilliant (skrivsnit). Lå utte Medico (versaler). Oval form. Under formen är slät och fast skruvad i ett järnstycke (gråmålat).
1Anv. vid tvåltillverkningen. Tvålen skärs itui med hjälp av en ståltråd. Denna höjd regleras med skruvar vid båda långsidorna. Läder handtag.
1ANV. VID VÄVNING
2Anv 1902
1använda inom kemiundervisningen, På röret finns en etikett med insription: H2 Wasserstoff. Väte
1Användandet av gran och enris i stallarna.
1Användandet av långtång.
1Användandet av tång.
1Använda och outnyttjade energikällor; Slumrande och utbyggda energitillgångar; Offentliga och privata program för energiutvinning;
1använda på bröllop
3användare av lärobok
2användare av läsebok
1använda som flit-/kaffepengar inom fattigvården.
1Använda stenarter och malmer (ex. flinta, stenkol, järn); Utvinningsmetoder; Bergteknik; Den ekonomiska betydelsen av bergsbruk och stenbrytning; Organisation av arbete och produktion;
1Använda tester (ex. intelligens-, projektiv-); Använda schemata och frågelistor (ex. författande, prövning); Handhavande av tester, schemata och frågelistor; Samplingsmetoder; Poängräkning; Användning av kontrollgrupper; Särskilda experiment; Författarens utvärdering;
1använd att bära post, fakturor, depescher o.dyl. På baksidan en rund pappersetikett med firmanamnet Bundgaard & Co
1Använd av givarens far, kyrkoherde Lars Östlund under hans tjänstgöring i Amnehärads socken, Vadsbohärad, Västergötland, åren 1911 - 1946. Användes vid långa predikningar t ex på långfredagen, religiösa föredrag eller då prästen blev gammal och ej orkade stå längre.
1använd av givarens mor Sigyn Brynolf f. Svalander vid vigseln 1/12 med Axel Brynolf, Gbg
1använda vid arbete med träsvarv.
1ANVÄNDA VID GRÄVNING
1använd av mosaiska trosbekännare för att utpeka raderna vid uppläsandet ur Torahrullen. På lappkortet finns en anteckning om att pekstaven kallas för "jad" och att detta skulle betyda hand. Jad borde i sådana fall vara hand på hebreiska.
1använd av skomakare
1använd av trätoffelmakare
1Använde pseudonymen "Nisse och Nisse" tillsammans med Nisse Jonsson
1Använde pseudonymen "Nisse och Nisse" tillsammans med Nisse Wennberg
1Användes att blåsa i då man på våren gick drevgång för att skrämma bort vargar. Även använt som vallhorn.
1Användes att blåsa ren kasterna från damm. Numera dammsugs de.
1Användes att göra foten på finare glas tex.vinglas
1användes att måla med schabloner
1Användes att svarva om vaxrullar för dikteringsbruk. Metall, tillv.nr 63217
1användes att vid faktningen slå på faktstången (bågen) med.
1användes av beridna kurirer och träddes utanpå egna skodon.
1användes av Sofi Andersson som barn
1Användes ej till JORD utan till SÄD
1Användes för att (försiktigt) bulta satsen jämn, när satsen sluts. I: 300x70x45 II: 170x70x18 Klubban är omspänd med läder.
1Användes för att fixera märkningen av museéts föremål. Flaskan är nästan tom. Den inköptes till museéts i november 1983 för 75:-
1Användes för att minska risken för nikotin förgiftning. Avskruvbar hatt och botten. Nålen ligger innesluten i hylsan och sitter fast i bottenplattan.
1Användes för avskiljning av sand ur massan före kypen.
1Användes för delning av trä
1Användes för drivning av båt
1användes för format- begränsande linjer
1Användes för grovsågning
1Användes för grovskärning.
1Användes för hemmabruk.
1Användes för inställningar av färgvalsar. Skaftet saknas.
1Användes för limkokning
1Användes för mätarbete vid konstruktionen av Göta Älvbron
1Användes för mätning, den har gått sönder på ett ställe och är lagad med vit tejp.
4Användes för textsättning
1Användes för tidsstudier av arbetsmoment.Inom .......mätas varje arbetsmoment för att se om en förbättring kunde ske.
1Användes för uppblandning av raktvål.
1Användes för uppspänning
1Användes för valsning av glas, att förarbeta glaset på före blåsningen så att ungefär önskad form erhålles passande mot formen
1Användes i norden i början av 1100-talet.
1Användes i syatelje. Handdriven.
1ANVÄNDES I UGNEN
1Användes med GIM 6792
1Användes när man släpar timmer med häst.
1Användes som mät och slagverktyg
1ANVÄNDES SOM TRATT
5Användes till affischtryck m.m
1Användes till affischtryck m.m. Versaler, gemena och tecken.
1användes till aftonbruk
1användes till att dekorera lampskärmar och dukar på 1930-40 talet.
1Användes till att fördela ljuset * Förvaras i en kartong
1Användes till att fördela ljuset * Mindre trälåda med glödkroppar
1Användes till att fylla luft i däck med
1Användes till att mäta ev lutningar
1Användes till att pressa detaljer till propeller
1Användes till att pressa kläder med.
1Användes till att rikta propellerdetaljer
1Användes till grovavverkning av trästycke
1Användes till grövre sågning
1användes till lacksigill
1Användes till sättning av tryckmatrial.
1Användes till sättning av tryckmatrial. Den är gjuten.
1Användes till urgröpning fasonsvarvning
1Användes vid avskrängning av buteljer från pipan.
1Användes vid gasförgiftning, då konstgjord andning behövs. "Äldre modell" Bälgform
1Användes vid sättningen
1ANVÄNDES VID SJUKDOM
1ANVÄNDES VID VARPNING
1Användes vid våtplåts hantering vid klichétillverkning
1Använd för att prova glaset vid provsmältningen. Locket skall förhindra damm att komma i degeln. Tillverkad i Kungälv. Av eldfast lera.
1Använd för att såga i askar (lister) i sofflock o. dyl.,med handtag av lövträ, rundade kanter. Sågbladet fästat i spår längs med handtaget. Bladet fastnitat med fyra nitar. Borrat hål i träets främre del.#Redskapet väl använt. Sågbladet korroderat, handtaget har hål efter insektsangrepp.
1använd för bakgrundsprojektoner i samband med reklam- och modefotografering. Ateljén var belägen i Gamlestadens fabrikers lokaler.
1ANVÄND FÖR SORG
1Använd i experimentsyfte? I skola?
1Använd i filmapparatrummet i Broströmska Stiftelsens Hus vid Kungsladugårdsgatan. Användes för kontroll av belysningen i film- och samlingssalen skjutmotstånd
1ANVÄND I KÖLNA
1Använd i luftballongen Örnen vid S A Andrées resa.
1använd inom arbetarrörelsen
1använd inom judisk ritual
1använd inom sockerindustri, för avtappning av sirap från toppformarna
1använd inom sockerindustri vid avtappning av sirap från toppformarna
1ANVÄND I SKOLKÖKET
1Använd i smedja. Märkt Motala. Det är färgstänk på den och delar saknas, Den har lösa läderremsor och fuktskador på ovansidan.
1använd med reprokamera GIM 4661
1Användning: "Operation of the Protectograph Check Writer TO SET GAUGES - Open machine, and note gold line along top of base, its entire length. Lay check on shelf in position for writing, point where amount is to begin even with gold line. Then move gauge "4" against right hand end of check. Close machine. See illustration. Move indicator "6" to word "Release" on dial, place check in machine; top of check against back och shelf; end of check against gauge "1". With check in this position, raise shelf slightly, then move it forward or backward as needed to bring line of print to position shown in Fig. II. TO PRINT CHECK - To print a check for "*** Five Dollars", indicator must be at word "Release" to insert check. See preceding paragraph. Revolve crank "1", stopping in position shown in illustration. This automatically moves indicator from word "Release" to "***" and prints "***". Set indicator at "Five" and revolve crank. Set indicator at "Dollars" and revolve crank. Set indicator at "Release" and temove check from either side of machine. Patented - For dates see bottom.
1Användning av animala biprodukter (ex. ben, tänder, horn, klövar, klor, äggskal, hudar, päls, hår, borst, fjädrar, senor, hjärnor, inälvor, urin, gödsel); Bearbetning av sådana material som ej tas upp under annat nummer;
1Användning av kvalmgryta.
1Användning av manipulation för att avpressa makthavarna personliga förmåner eller för att få politisk befordran; Smicker och inställsamhet; Användning av mutor; Kohandel; Palatsintriger; Opportunism; Det politiska spelet;
1Användning av pack- drag- och riddjur; Klövjning; Utrustning (ex. sadel, betsel, stigbyglar, ok, seldon); Laster; Sätt att köra och rida;
1Användningen av exakta vetenskaper i praktiken; Omfattningen av denna användning; Forskningsresursernas snabba ökning; Finansiering; Forskare inom tillämpad vetenskap (ex. antal, verksamhet, organisationer);
1Användning och utveckling av annonsering; Medier (ex. affischer, reklampost, annonstavlor, tidningar och tidskrifter, radio); Särskild teknik och forskning; Program för annonsering; Specialister (ex. reklamkonsulter, annonsförfattare); Reklambyråer; Regelverk och lagstiftning;
1Användning okänd, troligen eldad i, eller glödande kol
1Använd på ångkvarn. Handgjord
1används för att bona parkettgolv
1används för att fixera stocken i ett läge medan den bearbetas. Hållhakens ena skänkel slås in i den stock som skall bearbetas och den andra i timringsbocken som stocken är upplagd på. Slagtråd används för att få en raka linjer inför skrädning med yxan. Resultatet blir fyrkantstimmer, plankor och bjälkor.
1används för att knyta snoddar t.ex. till snörliv
1Används för att kontrollera att stansningen i hålkorten är korrekta. Grå färgad.
1Används för att laga repor och andra defekter på klichén
1Används för att märka papper och dyligt. Ett slags sigill utan färg.
1används för att rita raka linjer på träföremål
1Används för att ta bort pliggen som sticker upp inne i skon, formad för att komma åt framme vid skospetsen
1Används för verk på fler än sex språk
1ANVÄNDS I HÖJSTUAN
1Används när man skottar dynga
1använd som befälsvapen, (med två magasin). Överlämnad till fil.dr Stig Roth under hans tjänstgöring som Fst förbindelseofficer vid norska gränsen under andra världskriget.
1Använd som komplement till motsv. gasspis. Brunemaljerad. 2 plattor.
1använd som lavoar
1ANVÄND SOM MEJSEL
1ANVÄND SOM ÖSKAR
2ANVÄND SOM PRYDNAD
1ANVÄND SOM SOCKERSKÅL
1använd som visp och omrörare vid grötkok
1ANVÄNDS PÅ KRÄFTSKIVA
1Används som "ände på gasledning ?"
1används som stöd för handen vid finare detaljmåleri och dekorativtmåleri. Den stoppade änden stöds mot den målade väggen och käppen hålls med ena handen (vänster hand för högerhänta) i lämplig vinkel för att andra handen och armen (höger för högerhänta) ska gå fri från målade ytor vid målning av detaljer.
1ANVÄNDS SOM TOPP
1används tidigare för sorgkuvert
1Används till att mäta färg , intensitet på föremål som skall reproduceras.
1Används till att mäta färg. Intensitet på föremål som skall reproduceras.
1Används till att mäta gängor
1Används till att slipa om diktafonvaxrullarna. Står på hjul-skåp med uppsamlingspåse för vaxstoftet.
1Används till att stämpla ett belopp.
1Används till att växla in på järnvägsspår manuellt.
1används till förvaring av sömnadstillbehör.
1ANVÄNDS TILL FRACK ODYL
1Används till gjutninga av glass. 2-delad. Föreställer en hund. Användes till en sommarsuställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. En enkel kub. Föremålet är använt till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg GIM.#Det är skrivet ett tackbrev till givaren 19850111.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer en kotte. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer en näckros eller en lotusblomma. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg på GIM.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer en skäggig tomte med händerna knäppta bak på ryggen.Föremålet användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer ett hjärta med eldslågor. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg på GIM.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Formen av ett ägg. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg på GIM.
1används till judisk gudstjänst
1används till kamerarengöring
1Används till lekar för barnen på jul
1används till makrillsfiske
1används till ordnar
1Används tillsammans med flinta och fnöske för att göra upp eld
1används till strumpstickning, mest på beställning; sista gången var nog på 1930-talet
1används till thorarullen
1ANVÄNDS VID ÅLFÅNGST
1används vid barnundervisning
1ANVÄNDS VID BJÖRNJAKT
1ANVÄNDS VID CYKLING
1används vid färgning av melerat garn
1Används vid gjutning
1används vid judisk gudstjänst
1ANVÄNDS VID JULLEKAR
1används vid kräftkalas
1ANVÄNDS VID LEK
1ANVÄNDS VID NITNING
1används vid repslageri
1Används vid riktning av plåt.
1ANVÄNDS VID SPOLNING
1ANVÄNDS VID TÄVLINGSRITT
1ANVÄNDS VID VINTERFISKE
1använd till att pressa stygnen i duken vid segelmakeri.
1Använd till att stoppa strumpor med. Helt ny.
1ANVÄND TILL JULBORD
1ANVÄND TILL LÖVTÄCKT
1Använd till uppsattsisolatorer
1Använd under 1:a världskriget åren 1917-1918. Gasmasken märkt 1917.
1använd vid avtappning av sirap från sockertoppstoppformarna
1ANVÄND VID BAKNING
1Använd vid CAP:s chokladfabr. för krossning av kakaobönor, 2 st kvarnstenar, 2 rattar, 1 järnkar med stenbotten och 2 skrapor.
1Använd vid festgudstjänst
1ANVÄND VID JULLEKAR
1Använd vid Magasinsgatan 24, Göteborg
1Använd vid provsmältning för att smälta glasprovet
1ANVÄND VID REALEXAMEN
1ANVÄND VID RODD
1ANVÄND VID ROVSÅDD
1använd vid sockerframställning. För sirap; rymmer ca 15,5 liter; defekter i över och neder kant.
1ANVÄND VID SORG
1Använd vid tvåltillverkning. Handtaget har 2 tappar. Handtag
1Använd vid urholkning av takrännor och dylikt.
1ANVÄND VID VARPNING
1Använt i fotolab, varje slev märkt för speciellt användningsområde
1Använt inom fattigvården vid utdelning av bröd. Gradering i tum.
1använt räknehäfte vars omslagspärmar vikt på längden och sytts ihop på maskin; varje blad i häftet har sedan vikts på samma sätt åt varierande håll. Innanför dessa vikta blad skall ägaren sedan lägga bokmärken. Den som vill byta märken med ägaren, sticker ner sitt bokmärke någonstans mellan det hopslagna häftets vikta blad och när man viker upp bladet får man ta det bokmärke som finns där och lämna sitt istället. På några ställen har bladen vikts åt motsatta håll, vilket innebär att bokmärkesbytaren måste välja sida. Detta exemplar av bildbytesbok är tomt på bokmärken.
1Använts på amaranterbal
1Använts på Boréns Tryckeri
1använts till tjärframställning
1använts vid kransågning av bräder
1använts vid silverbröllop
1använt vid sömnad av fotbollar
1Använt vid tunnbrödsbak
1ANV ATT GLÄTTA LÄDERKLAC
1ANV ATT TERSA LÖDDRAR
1Anv av givarens mor M.R. (1876-1971) som barn
1ANV AV SJUK O BEGRAVN.K
2ANV AV UPPBÖRDSMÄN
1Anvisningsskylt vid användande af vattenklosetten. Gulvit med blå text.
1ANV PÅ KNÄNA VID VÄVNING
1ANV PÅ VINTERKAPPA
1ANV SOM FINFÖRKLÄDE
1ANV SOM KUDDE
1ANV SOM TÄCKE
1ANV TILL ÅLRYSSJOR
2ANV TILL PRYDNADSTÄCKE
1ANV TILL SOLFRAMKALLNING
1anv till sommarbruk
1anv till valagitation
2ANV TILL VARDAGS
1ANV VID BÅTBYGGERI
1ANV VID FORMGIVNING
1ANV VID GALVANISERING
1ANV VID HÖGTIDER O FINT
1ANV VID KOLABACKEFISKE
1ANV VID MJÖLKFÖRSÄLJNING
1anv vid namngivningen
1ANV VID NÄTUPPTAGNING
1ANV VID NITNING
1ANV VID REP AV SMÅ STÄD
1ANV VID SERVERING
1ANV VID SOLFRAMKALLNING
1ANV VID TRÖSKNING
1ANV VID VINTERFISKE
1a och b ligger inslagna i papper.
1Apelsinstånd vid Grönsakstorget. 1912
1Apollogatan Apotekaregatan Apslätten Arbetareföreningens hus (se även under Järntorget och Södra Allégatan) Arbetaregatan (se under Lindholmen) Arbogagatan Arkaden
1aposteln Matteus
1Apostlafigur, Johannes Döparen, framställd såsom en herde. Har troligen haft sin plats på någon altartavla från 1600-talet. Längd 116 cm. Br. omkr. 30 cm. Carl Lagerberg: Vägledning för besökande i Göteborgs Musei Historiska avdelning och Museikabinett ( Gbg 1906) :Medeltids- och kyrkoföremål, sal 2-3, nr 27.
1Apostlafigur, Moses med lagens tavlor; huvudet är avbildat med horn, ett bruk, som härleder sig från ett uttryck i katolska kyrkans latinska bibelöversättning Versio vulgata, där hebreiska texten i 2.a Moseboks 34 kap. 29 vers blivit felaktigt tolkad. -Har troligen haft sin plats på någon altartavla från 1600-talet.
1apotekare i Varberg, född på Sävenäs, död i Varberg,
1Apotekare Konstantin's Biologiska Cholesterin - salva orginal, "Botar håravfall befordrar hårväxten på kortast tid, " Bruksanvisning på etiketten. Ordinerat av läkare. Blå glasflaska.
1Apotekare på apoteket Enhörningen Göteborg
1Apotek beläget vid Munkebäckstorget i Kålltorp. Tillhör 2019 "Apoteksgruppen".
1Apoteket "Vasens" gamla byggnad. foto t. d. 22 Maj 1913.
1Apoteket Duvan d. 30 Okt 1913.
1Apoteket Enhörningen, Göteborg. Kliché metall fäst på trä.
1apoteket Enhörningens grundare
1apotekskrus
1Apparaten är användbar.
1Apparaten är i 2 delar: manöverdel och gnistbearbetningsdelen.
1Apparaten är identisk med (åtminstone nästan) med GIM 7.Den är försedd med skyltar med texten "UFA Kulturarbeitung Berlin". Objektiv: Mod. Kino F=12 cm. Emil Busch AG Kathenow 266 567.
1Apparaten är i grönt frostlack
1Apparaten är inbyggd i en trälåda
1Apparaten är inbyggd i en trälåda. AC o DC driven. Pick-up handtaget i bakelit. Skador: Repor runt om, saknar gummiskiva och packningar
1Apparaten är tillverkad av Skandinavisk Radio & Television AS. Köpenhamn för Skandinaviska Gramophone AB Sweden. Saknar kontaktkablar. Pic-up är märkt "Crystal" för 33, 45 och 78 varv.
1Apparaten är troligen från omkring 1900-talet. Den var ursprungligen avsedd för kolbelysning, men ändrades om till elektrisk belysning under prof. Axel Boëthius tid.
1Apparaten finns tillsammans med bruksanvisning och ett antal bilder. Målade på glasskivor i orginallådan. Endast lådan är märkt. Somliga bilder är inrullade i tidningspapper från 1902.
1Apparaten har en skylt med texten "Opticus Göteborg 5366". Apparaten är aningen bucklig. Svart frostlackad apparat. Diabildsobjektivet saknas. Objektiv: Epis f=110 cm, 1:4.
1Apparaten har en skylt med texten "Opticus Göteborg R 5729" . Svart rynklackerad.Objektiv-se GIM 4202
1Apparaten ligger i en svart väska med lås 34,5x24x8 cm.
1Apparaten manövreras med en stålpenna .Kan rubriceras som en tidig fickräknare.Apparaten förvaras i sitt orginaletui tillsammans med manöverpennan. OBS ytterligare foto finns i arkivet
1Apparaten monterad i svart låsbar trälåda. Gaveln försedd med gångjärn.
1Apparaten monterad på hurts av trä med fyra lådor.
1Apparat för inlärande av knäppning, hakar, hyskor.
3Apparat för inlärande av knäppning, knappar.
1Apparat för inlärande av knytning av band.
1Apparat för inlärande av snörning med hål.
1Apparat för morsesignaler.
1Apparat för Örsteds försök.
1Apparat för registrering och återgivning av ljud.
1Apparat Nr 114156. Armatur Nr 22 E 220 volt 150 Watt
1apparatur för medicinsk behandling med elektricitet. Hjul med vev skapar induktionsström. De två mässingsstavarna ska hållas i händerna. De stämpelliknande föremålen skall anbringas å huvudet och kopplas till strömkällan. Handtagen är av trä för att isolera den som utför behandlingen.
4APPRETERING SIDENDUKAR
1Approb. Stockholms slott den 23 febr. 1786. Gustaf."
1aprikosfärgad filthatt med vit fuskpäls runt om. Guldfärgad hattnål med pärla sitter i hatten. Tunt, svart nackband. "Mode de Paris"
1Aprilgatan i Kortedala. Foto Anna Reuter Metelius 2015.
1Apterade (skruvade) på läderkänga
1APTERAD TILL KRATSMASKIN
2apterat till maskingevär.
1Aquapulk - pump, kallas även: hydrostatisk vädur-pump. Gjutgods. V4.
1Aquarium till Barbiedockans hem. Man skruvar upp den på sidan och ställer ner den på slätt underlag så går den igång genom att fiskarna simmar runt i behållaren. Rosa plast med silver markeringar uppe och nere samt "Barbie-loggan" Har ett surrande läte.
1arabiskt bönekort
1arbetade bl a för firma Biebrich & Co i Syd- Tyskland. Har framställt underlaget till militär instruktionsnäsduk.
1arbetade en kort tid, ca 1976, vid Göteborgs Historiska Museum i ett AMS- projekt för akademiker.
1arbetade ett kort tag, ca 1976, i ett AMS- projekt för akademiker vid Göteborgs Historiska Museum.
1arbetade för Nordlöfs, där han fick ovanläder, bindsulor och häl- och tåkappor. Sedan tillverkade han skor efter beställning.
1Arbetade i 30 år som elektriker på Eriksbergs varv. Under hela sitt liv diktade han och skrev, ofta med sin arbetsplats som tema. Ett flertal dikter blev publicerade, som "Varvsarbetare" som finns med i bl. a. Göteborgsantologin "Det hände sig i Göteborg" samt "Torpet (Eriksbergs verkstadsklubb 1979)". Han skrev även en artikelserie i 56 avsnitt om Eriksberg publicerad i Göteborgs-Kuriren 1982-1983. Far till Michael Ardenheim
1Arbetade nära brodern, arkitekten Rasmussen och hans kollega Eugen Thorburn som gjort förslagen till restaureringen av Skansen Kronan. Thorwald Rasmussen utförde troligen vaggmålningarna på Wilsonska flygeln, Ostindiska huset, nuvarande Göteborgs Stadsmuseum./ctn
1Arbetade på GPs tryckeri
1Arbetade på kontor i Edinburgh 1798, senare handlande i Leith 1805—09. Kom till Göteborg 1809, fick burskap som handlande, mars 1810. Grundare av och ledare av firman James Dickson & Co, under åren 1816—55. Medlem av direktionen för segelfart på Göta älv 1824 —1838. Huvudman för Göteborgs spårbank 1829—33. Ledamot av Göteborgs sundhetsnämnd 1830. Kommerseråd 1837. Ledamot av Göteborgs o. Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1837—48. LVVS 1836, RNO 1838, HedLVVS 1855. Ägde Överås i Örgryte sn. Gift med 6 sept. 1814 . i Göteborg, Margareta Eleonora Bagge, f. 12 jan. 1795 i Göteborg, d. 8 dec. 1857 där, dotter av grosshandlaren Carl Johan Bagge och Catharina Elisabeth (Elise) Beckman.
1Arbetade som barnsköterska på Vidkärrs barnhem 1965-66. Därefter Sahlgrenska sjukhuset.
1Arbetade som chef för räddningstjänsten i Göteborg under brandkatastrofen på Backaplan/diskoteksbranden.
1Arbetade som skribent vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings från 1888
1Arbetade som teaterkritiker på Ny tid ca 1930. Finns avbildad i artikeln "Så minns jag Ny Tid" av Kuno Beckholmen i Press och pressfolk i Västsverige 1902-72, sid 137 och på gruppbild sid 141.
1Arbetade som telefonist på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
1arbetade som vaktmästare på Folkteatern efter att ha slutat som biljettkassörska på Stadsteatern
1arbetade under åren xxxx och xxxx på Göteborgs arkeologisk museum
1arbetarbarack vid Anderstorps bomullsspinneri i Lindome. Uppteckning 1947. Avskrift ur Nordiska museets arkiv EU 34839.
1ARBETARBOSTAD
1Arbetarbostäder.
1Arbetarbostäder byggda på 1860-talet för donationsmedel. Husen byggda 1857, rivna 1902. I fonden anas Skansen Kronan.
1Arbetarbostäder vid Carnegieska bruken. Gård.
1Arbetarbostäder vid Eriksberg.
1Arbetarbostadsinteriör från Vegagatan, utställd på Jubileumsutställningen 1923. "Finrum"
2Arbetarbostadsinteriör från Vegagatan, utställd på Jubileumsutställningen 1923. Köket.
1Arbetarcafé
1Arbetardemonstration på Heden, eventuellt 1 maj 190. Datering osäker.
1Arbetareföreningen, teatersalongen (A-salen). Foto efter onumrerat foto i stort format (i GM), taget av Karnell samt använt som åskådningsmaterial vid Jubileumsutställningen 1923.
1Arbetareföreningens hus, 1909.
2Arbetareföreningens hus fasad mot Södra Allégatan.
1Arbetareföreningens hus från N.V.
1Arbetareföreningens hus stod färdigt 1874. Teaterscenen gav inte lika goda intäkter som planerats, varför föreningen 1883 beslöt att "inte vidare uthyra salen till teaterföreställningar". Lokalen gjordes istället om till möteslokal.
1Arbetarelag, 1870-talet.
1arbetare och ägare av AB Ängholmens varv, som ägdes av Karl Rudolf. Foto 1912. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1arbetare och arbetsledare inom verktygsavdelningen på Götaverken - 1930-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Arbetare och tjänstemän utanför fabriksbyggnaden.
1Arbetare vid Keillers mek. verkstad, fotograferade på verkstadsgården.
1Arbetar i Arkeologicentrum
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktet mot öster från västra änden Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktet östra del från väster Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets östra del. Detalj av murlivet Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets östra del. Detlaj av murlivet Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del, norra väggen, detalj Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del, norra väggen Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del , södra väggen Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del från Ö. Muren bortsprängd Bastioner: Carolux Dux
5Arbetarinstitutets gård. Schakt för fjärrvärme. Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarnas demonstrationståg 1921. Inmarsch till Heden från korsningen Gamla Allén/Parkgatan
1Arbetarnas demonstrationståg 1921. Inmarsch till Heden från korsningen Gamla Allén/Parkgatan. Till höger skymtar gamla Konserthuset.
1arbetarna vid Gamlestadens Fabriker
1Arbetarrörelsen i Bohuslän, Lysekils Kurirens andelsstämma, uppteckning. Upptecknat av J. A. Johansson, Hovenäset.
1arbetar vid generalstabens litografiska anstalt 1966
1arbetar vid utrikespolitiska institutet
2ARBETA SMÖR I
1arbetat? i granskningsnämnden, Göteborg i maj 1965
1Arbetat på Göteborgs stadsmuseum 199?-200?
1Arbetat på Göteborgs stadsmuseum och Riokulturkooperativ
1Arbetat som behandlingsassistent först på Bö barnhem och sedan Bryggans akuthem
1arbetat som engelskalärare i USA och Europa
1Arbete i hamnen.
7ARBETE I HÅRDSTEN
1arbete kring tranlampan. Meddelare Maria Abrahamsson, Vasseröd. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1ARBETEN VID BRÄDET
1Arbetet i stugan om vinterkvällarne, uppteckning.
1Arbetet med banvallen vid rasplatsen d. 20 Okt. 1913.
1Arbetet med den nya banvallen vid rasplatsen d. 20 Okt 1913.
1Arbetet med den nya banvallen vid rasplatsen d. 21 Okt 1913.
1Arbetet med toilettebyggnaden i Brunnsparken den 5 juni 1914. Nedriven 1914. Nytt foto efter gammal kopia.
1Arbetets organisation
1arbetsaftal mellan Göteborgs stads Elektricitetsverk och montören Johan Oscar Gustafsson, daterat 14/2 1914.
1arbetsbänk
1Arbetsbänk. Med skruvstycke och rörskruvstycke.
1Arbetsbänk där glasblåsaren kunde sitta ned med en ram för ............ blåsröret.
1Arbetsbänk till tunnbindning, genom pedal kan man spänna fast arbetet i etts tycke på bänken. Bänken avsmalnad på mitten. Träslist längst bak helt sprucken, vissa maskhål.
1Arbetsbänk till urmakeri med litet skruvstycke. Höjdmåttet är exkl. skruvstycke
1Arbetsbeskrivning över en 9,5 x 1,75 meters motorbåt.
1arbetsbetyg av Davida Hasselblad, Göteborg den 24/11 1877, för jungfru Hilda Eriksson. (Jfr GMA:9883 och 9887.)
1arbetsbetyg för fröken Gurli Svensson, från anställningen hos firma Carlsson & Karlsson, Göteborg, daterat 1912.
1arbetsbetyg för fröken Gurli Svensson, från anställningen vid Styrsö Hafsbad, daterat 8/9 1913.
2Arbetsbild. neg. rtol. fr. film 5
1Arbetsbilder av transport av båt
1Arbetsbild från sprängningarna S om tomten.
1arbetsblus som bars ovanpå kläderna
2ARBETSBOK
1Arbetsbok för skogsarbetare, svenskamerikanen Charles Sandberg. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arbetsbok i "Vävteori". Bok med pärmar av blå papp och rygg av svart klot samt vit etikett med text: "Vävteori. Kerstin Andersson". Handskriven text illustrerad med färglagda teckningar och tygprover: beskrivningar av olika vävstolar och vävtekniker.
2arbetsbok i geografi
1Arbetsbok med årover på knypplade spetsar - album av gråbrun papp med blad i samma material, sammanbunden med snodd i brunt konstsilke; prov på 10 olika knypplade spetsar.
1arbetsbok till "Lenas abc: Bokstavsbilder för den första läs- och skrivundervisningen". Består av 3 bl. m. bilder & bokstäver, samt 26 rutade bl. Anvisningar av förf. på omsl. baksida.
1Arbetsbok till Franska direkt: läsebok : första året samt till Un peu de francais.
1Arbetsbord: Peyron med gallerskiva att lägga glasflaskorna på när de är färdiga, 4 ben med tvärslåar, nät skivan är svagt skålformad, inbärningshåv för flaskans transp. till kylugnen.
1Arbetsbordet är bortmonterat men finns bevarat .
4ARBETSDRÄKT
1arbetsdräkt bestående av klänning med armbindel och skärp, förkläde och mössa samt krage
1arbetsenhet, terminal, bildskärm, skrivare en av de första ordbehandlarna
1Arbetsfester, t ex skördefester, taklagsfester
2arbetsfoto
1Arbetsgivares och arbetstagares respektive rättigheter, företrädesrättigheter och befogenheter; Anställande och avsked; Anställningens längd; Handledning och övervakning; Avancemang och pensionering; Pensionsplaner; Arbetsmiljön (ex. arbetstid, hygieniska förhållanden, säkerhetsanordningar, personalutrymmen); Förekomst av tvångsarbete, olika typer; Anställning med städja; Överhetlig reglering (ex. arbetslagstiftning);
1Arbetskarta, uppgjord av Göteborgs historiska museum år 1956 i samband med undersökning rörande bevarande av äldre byggnader i Kv. Majlyckan (Gröna gatan m.fl.).
1Arbetskarta, uppgjord av historiska museet år 1956 i samband med undersökning rörande bevarandet av äldre byggnader i kv. Majlyckan (Gröna gatan m.fl.): "De med grönt markerade husen föreslås bevarade."
2ARBETSKLÄDER
1arbetskläder i tre delar som burits av kvinnl. reporter 12/2-1973: I-III
3ARBETSKLÄDSEL
1Arbetskontrakt angående orgeln i Karl Johans kyrka 1862. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Arbetslag, Thuletomten. Grundgrävning för AB "Thule". Från grävningsarbetena.
1Arbetslag sysselsatt i det inre av båtskrov.
2arbetslampa
1Arbetslampa med svartlackerad skärm och fot, vit knappströmbrytare.
1arbetsliv, slöjd, näringar. Uppteckningar och fotografier. Undersökt 1949 av Albert Sandklef, genom Institutet för Västsvensk kulturforskning.
1Arbetsmaterial 2005-2006
1Arbetsmaterial 2007
1Arbetsmaterial 2014
1Arbetsmaterial från "Det personliga är politiskt". Synopsis och skiss för hur olika rum ska se ut. Se GSMArkiv:130002:17 för mer info.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. 15 häften med Djungeltrummans klubbguide, mellan 2003 och 2006. Här finns information om olika klubbar i Göteborg, samt intervjuer etc.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Artikel från Gecko, Göteborgs ungdomsportal, www.gecko.nu, om klubben Cherrybombs sista kväll 2005.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Bild av medlemmarna i Hisingen Öl Stars, varav vissa var med i intervjun GSMArkiv:130005:30. Utskrift från Internet, okänd källa.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. D-uppsats (magisteruppsats) i etnologi skriven av Karin Toft med titeln "Salseros och polskefolk - nöjesdans i Göteborg", VT 2006 vid Göteborgs universitet. Handledare Mats Nilsson.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. En intervju gjord med Hisingen Öl Stars (HÖS), utförd av Marie Nyberg. HÖS hade en hip hop-klubb på Röda Rummet i Göteborg. Både utskriven och på minidisc.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. En provdokumentation gjord på klubben Gump på Jazzhuset i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. En sammanställning med information om hip hop och olika klubbar i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Ett klistermärke med reklam för klubben Gump på Jazzhuset i Göteborg. På baksidan antecknat: "Patrick van Givhoven".
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Fem affischer för Hisingen Öl Stars klubb "Bärs och beats" på Röda Rummet.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Hisingen Öl Stars logotyp. Utskrift från Internet.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Inventering av restaurangen Henriksbergs klubbverksamhet i februari 2006, utskrivet från deras hemsida www.henriksberg.com.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Notis från Nöjesguiden om nominerade i kategorin "bästa klubb" i Göteborg. Uppklistrad på ett A4-ark.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Presentation av Bwana club, en "konstellation av projektarbetare, filosofer, forskare, konstnärer, filmare, vj's och dj's som är aktiva inom gränsöverskridande projekt, verksamheter och nätverk". Utskrift från deras hemsida www.bwanaclub.org.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Program från Nefertiti, jazzklubb i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Två dvd-skivor med filmer till en D-uppsats (magisteruppsats) i etnologi skriven av Karin Toft med titeln "Salseros och polskefolk - nöjesdans i Göteborg", VT 2006 vid Göteborgs universitet. Den ena visar Folkmusikcaféet på Allégården och den andra salsadans på RioRio, båda i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utdrag ur ett forum på www.bugga.nu, där deltagarna diskuterar olika dansställen etc i Göteborg med omnejd. 10 sidor av 258, från 2005-2006.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från Göteborgs officiella besöks- och evenemangsguide, på www.goteborg.com, om klubbar i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från Göteborgs-Posten med en artikel om en krog som blivit anmäld till diskrimineringsombudsmannen.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från hemsidan www.gecko.nu, Göteborgs ungdomsportal, om olika klubbar.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från hemsidan www.oceanen.com, Kulturhuset Oceanen, om olika klubbar.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från hemsidan www.salsadans.com, Salsadansskolan i västra Sverige.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från klubb Cherrybombs gästbok på hem.passagen.se mellan 2004 och 2006.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från www.cherrybomb.se, i samband med klubbens avslut. Den var aktiv mellan 2003-03-14 och 2005-12-16.
1Arbetsmaterial i samband med utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Etnologstudenten Helena Axelsson intervjuade fem personer i åldrarna 20 till 65 om fritid, och skrev även sin uppsats på temat fotografier och berättelser kring fritidens betydelse i olika åldrar och livsfaser. Informanterna fick fotografera sin fritid, vilket resulterade i fotografierna som finns representerade såväl i fysisk som digital form på CD.
1Arbets- och försörjningsinrättningen. Riven 1917.
1arbets- och kassabok för mejeristen och tunnbindaren Josias Kolls. (U:270.)
1Arbetsordning och Taxa för Mur-Gesällers och Murgossars, Timmermans och Timmergossars samt Stenhuggares Arbetstimmar och Daglön med Mästareprovision inberäknadt, för år 1817.
1Arbetsorganisation och fördelning av fångsten
1Arbetspaket riktat till skolungdomar/barn i samband med utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001.
1ARBETSPLAGG
1Arbetsritning samt vantar i bohusstickning.
1arbetsrock för telegrafarbetare.
1arbetsskåp som har hängt på vägg; innanför de två dörrarna en draglåda och anordningar för upphängning av verktyg. Skåpet är klätt med bilder av filmstjärnor, musiker m fl. Innanför ena dörren finns en maskinsksriven minneslista för priser för olika arbetsmoment
1Arbetsskjorta i kraftigt bomullstyg i blått med smal randning i rött och gult. Skjortan har smal ståndkrage och med en kvadratisk förstärkning vid halsen/bröstet mitt fram och knäppning med sprund och en knapp i halsen mitt bak. Ärmsluten är rynkade mot en smal manchett som knäpps med en knapp.
1arbetsuppgifter för medverkande i utställningen
1Ardal. Historia från 1500-1790. 1790 delades gårdens ägor i tre delar och försåldes till tre bönder från Orust, alla med namnet Olsson men dock ej släkt. Jakob Olsson blev stamgårdens nye ägare, och sonen - Anders J. Jacobsson - öppnade här i börjanav 1800-talet gästgiveri på begäran av kronen. Detta upphörde då Älvsborgs fästning lades ner. Nuvarande ägare (1960-talet?): fru Davida Karlsson. Tuschteckning av Lars Nyström 1959.
1Arenabyggnad, stadion
1Arendal
1Arendal, 1903.
3Arendal, Arken.
1Arendal: fru Davida Karlssons gård Arendal: skeppsredare G.D. Kennedys villa, ”Rosenborg” Arendal: dir. Magnussons villa, ”Bellevue” och skeppsredare John E. Olssons villa, ”Fjordhem” Arendal: Ossian Pehrssons arrendegård Arendal: dr. Josef Wirseens villa (f.d. handl. Setterbergs) Arendal: magistratsekreterare Gudmund Åkermarks villa ”Sommarö” (f.d. Barkmans) Arendal: topografi, fotos av fotos i kartonnerat omslag med bildsvit GMA:9680 Arendal: diverse annan bebyggelse Arendal: originalbilder och fotos av sådana, klipp, diverse
1Arendal: Redutten Arendals skans (redutt) Arendal: ritningar och handlingar
1Arendaliten, uppteckning. Båtar. Upptecknat 1929 av Philibert Humbla. (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil. dr Alga Olsson, död 1967.)
1Arendals båtvarv, som grundades 1920 och ägdes av Olof Johansson och sönerna Hjalmar och David Olsson. Hamnen. De började verksamheten där 1920. Nedlagd 1970. De brukade bygga små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaring.
1Arendals Båtvarv på 1950-talet. Ägare var Hjalmar och David Olsson. De grundade tillsammans med fadern Olof Johansson verksamheten 1920. Varvet lades ner 1970. De byggde små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaring.
1Arendals Båtvarv på 1950-talet. Ägare var Hjalmar och David Olsson. De grundade tillsammans med fadern Olof Johansson verksamheten 1920. Varvet lades ner 1970. De byggde små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaring. Uppgifter efter A.H., febr. -72.
1Arendalsbilder
2Arendalsbilder (Tjällstorp m.m.).
1Arendals Näs. Arbeten för Nynäs oljehamn.
1Arendalsområdet före varvsbyggnationen. (neg. hos fotoavdelningen, AB. Götaverken).
2Arendals redutt.
1Arendals småbåtsvarv med utsikt över hamninloppet och Nya Älvsborgs Fästning och Kyrkogårdsholmen. Varvet grundades av Olof Johansson och sönerna David och Hjalmar Olsson 1920. Fotot är taget i begynnelsestadiet. Till vänster verkstaden och nere vid vattnet står ett litet badhus. Varvet kom att bygga små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaringar. Varvet lades ner 1970.
1Arendalssnäckorna, uppteckning. Inlämnat 1937.
1Arendalsvarvet, 1960-talet. Bild ur Varvshistoriska arkivet, bygget av Arendal nr 15, bild nr 50.
1Arendalsvarvet var ett fartygsvarv som invigdes 1963.
1Are Waerland: Kvinnan och tobaken. Broschyr utgiven 1942.
1Aritmetik (ex. addition, subtraktion, multiplikation, division); Användning av räknemaskiner; Högre matematisk kunskap (ex. algebra, geometri, differentialkalkyl); Matematisk teori, statistik (ex. teori, metoder, användning);
1Arkaden med julskyltning och -illumination. Från Östra Hamngatan mot Södra Hamngatan. Inkom till utställningen "Minns du 50-talet?" 1979-80.
1Arkas och Callisto på arket står "Nord. mus. foto"
1arkeobotanik
1arkeolog, grävde bl a gånggrift i Skee sn 1908
1arkeolog, professor i nordisk och jämförande fornkunskap i Uppsala 1914-25
1Arkeologer har undersökt staden Nya Lödöse flera gånger. Ett av de märkligaste fynden gjortdes för över hundra år sedan. Den person som ledde utgrävningarna skrev: "På bröstet av ett kvinnligt skelett låg en sliverkapsel i form av ett hjärta".
2Arkeologerna har utfört slutundersökning på två fornlämningar inom samma projekt Lundby 310 och Göteborg 325
1Arkeologicentrum är ett privat företag som specialiserat sig på uppdrag inom arkeologi och kulturmiljövård. Företaget startades år 2000 och inregistrerades som aktiebolag år 2002. Verksamheten bedrivs över hela Sverige. Huvudkontoret finns i Östersund. 
Bolaget ägs och drivs av Britta Wennstedt Edvinger och Kjell Edvinger.
1Arkeologiska avdelningens magasinsrum, till höger om skrivbordet sitter en man, Ahlström iförd skyddsrock och skkärmmössa.
1Arkeologiska avdelningens utställning, med brons och järnålder. I montern till vänster, ett flertal yxor av sten. Mitt i bilden en sten med s k skålgropar.
1Arkeologiska föremål förvärvade efter 1 juli 1993
1Arkeologisk förundersökning föranledd av nybyggnation. Enligt äldre kartmaterial skulle de yttersta delarna av 1600-talets befästningsverk återfinnas inom kvarteret. Några rester av dessa påträffades ej. Området verkar ha schaktats ur när de nu rivna husen byggdes. I ett schakt fanns ett lerlager som möjligen kan tolkas som en rest av en jordvall. Tolkningen är dock osäker. Förundersökningen föranleder ingen ytterligare undersökning.
1Arkeologisk förundersökning gjordes med anledning av planerad nybyggnation av bostadshus, och utfördes under en dag i mars 1991. Inga arkeologiska fynd eller kulturlager påträffades inom undersökningsområdet.
32Arkeologisk period. Tidsangivelsen är ungefärlig.
1Arkeologiskt material, även medeltids- och marinarkeologi; Förhistoriska kulturföljder och kronologi (ex. enligt geologiskt och paleontologiskt materal, stratigrafi, Typologi, årsrings-, C 14-datering); Arkeologins bidrag till historien; Inskrifters vittnesbörd; Historiska slutsatser grundade på arkeologiska data; Beskrivningar av förhistoriska fasta fornlämningar eller artefakter;
1Arkeologisk undersökning 1974. Boplats stenålder järnålder. Smedja senare tid. Rapporten utgiven 1980.
1Arkeologisk undersökning föranledd av nybyggnation. Vid undersökningen framkom kulturlager och avfallsbingar från 1600- och 1700-talen.
1Arkeologisk undersökning föranledd av nybyggnation. Vid undersökningen framkom och dokumenterades kulturlager och bebyggelselämningar från 1600- och 1700-talet.
41arkeologisk utgrävning av Härlanda kyrkoruin
1Arkeologisk utgrävning i Härlanda 1938. Foto av Otto Thulin
1Arkeologisk utgrävning i Härlanda 1938. Foto av Otto Thulin.
1Arkeologisk utredning vid Halvorsäng Lundby
1Arkeologistudent. Praktikant på museet.
1Arkeolog jobbar på Lödöse museum Västarvet
1Arkitekt, verksam bland annat i Göteborg där han också var stadsarkitekt. Gift med Harriet Johanna Damm.
1arkitektbyrå
1Arkitektbyrå ritat bl a Nya Ullevi, inför fotbolls-VM 1958. Byrån ritade även Malmö Stadion under samma period.
1Arkitektgatan, östra sidan, sista huset före Magasinsgatan.
1Arkitektgatan (Arkitektgatan 3, ”Gegerfeltska villan”, se under Borgerliga interiörer) Arkivgatan (jfr även under Viktor Rydbergsgatan) Aronsdahl Aroseniusgatan Arosgatan Arsenalen (Artillerietablissemanget å Lilla Otterhällan) (jfr även under Översiktsbilder, fotos av original: 1800-talet, d:o under Översiktsbilder, originalfotos: Utsikter från stadsdelen Haga, d:o från stadsdelen Inom Vallgraven. Se även under Fisktorget, Kungsparken, Lilla Otterhällan, Sahlgrenska sjukhuset (byggnaden vid Grönsakstorget)) Arsenalsgatan Artilleribod (se Bastioner, jfr även under Granatbod) Artillerigatan (se även under Svenska Kullagerfabriken) Artillerilaboratorium (jfr även under Bastioner) Artillerimagasin Artilleristall (se även under Södra Larmgatan) Artilleristen Gladers trappor Artisten Arvid Lindmansgatan
1Arkitekt Herman Norgrens berättelse över 1941 års reparations- och moderniseringsarbeten av Gatenhielmska huset.
1arkitekt hos F O Peterson
6arkitektkontor
1Arkitekt och professor på Chalmers i byggnadslära och ornamentsritning från 1923. Elev vid Chalmers Tekniska läroverk 1906-1909. Gick på Konstakademien 1909-1910. Studieresor till Tyskland, England, Frankrike, Italien, norra Afrika och USA. Anställd på arkitekt Ragnar Östbergs kontor 1912-1913 och vid Stockholms stadshusnämnd 1916-1921. Arkitekt i Kungliga byggnadsstyrelsen 1921. Sakkunnig i Göteborgs stads beredning för Götaplatsens ordnande 1924. Ledamot i Göteborgs konserthusberedning 1925. Ledamot i kommittén för uppförande av ny stadsteater i Göteborg 1926. Ledamot i styrelsen för Röhsska museet i Göteborg. I Göteborg ritade han bland annat Lillhagens sjukhus och många byggnader inom Chalmersområdet. Medarbetare vid uppförande och inredning av Stockholms stadshus. Industribyggnader i Riddarhyttan och Långbanshyttan. Restaurering och ombyggnad av Mauritzbergs gård. Kyrkor i Ramdala, Kyrkhult, Skederid, Hässleby, Högsby, Norra Wi, Jämshög, Ånimskog, Södra Hestra, Hällaryd med flera. Begravningskapell och klockstapel i Hultsfred, kyrkogård i Knutsby och Norrtälje. Möbler och armatur i Ulriksdals slott och soldathem i Strängnäs med mera. Publicerade bland annat "Industribyggnadskultur" 1918 i Teknisk Tidskrift.
1Arkitekturskolan, Chalmers Johanneberg.
1arkitekturstuderande, CTH
1arkivalier förvärvade fr.o.m. 2002-01-01
1Arkivalierna ingår i de insamlade föremålen, bilderna och texterna från den minnesplats som uppstod utanför brandlokalen november 1998.
1Arkivarie i Föreningen Gamla Masthuggspojkar.
1arkivarie vid engelska legationen i Stockholm
1Arkivarie vid Stadsarkivet, Göteborg.
1Arkivblad med 3 fotografier hör samman GMA:10183. Fotografierna har egna poster, GMA:10183:3:1-3
1Arkivbox innehållandes diverse kort med olika härkomst.
1Arkivhandling som beskriver de artefakter E. Lindälv samlat och köpt i Frillesås sn
1Arkivhandling som beskriver delar av grävningen (skriven och tryckt rapport saknas för denna grävning eller grävningen på Säve 134).
1Arkivkart.märkt : Instuktionsböcker bilar FN biblioteket
1arkivmaterial - se prem.uppsättningen 1910
1Arkivskåp trä (mahogny?),fyra dörrar, tre lådor, innehåll okänt
1arkivstudier och inventering
1Ark stämplat papper (1700-t).
1Armband av tunn guldtråd med lås i filigran arbete.
1armbandet består av 22 st stenkolspärlor (enl. uppgift), halsbandet består av 11 st med en glasprisma i. En pärla har ramlat av.
2armband i glaspärlor och snäckor
1armbindel, som använts av barnmorska
1armbindel att bära på arbetsklänningens vänstra arm.
1Armbindel av mörklila ylle broderad i gyllenbeige med emblemet (ett kors omramat av ett hjärta) som symboliserar hemsystrarnas kristna grundsyn. Under emblemet bokstäverna G.H:, Armbindeln knäpps med tre lila knappar och tränsar baktill. Höjd 9 cm
1Armbindel av mörklila ylle broderad i gyllenbeigemed emblemet (ett kors omramat av ett hjärta) som symboliserar hemsystrarnas kristna grundsyn. Under emblemet bokstäverna U.H:, vilket står för Uppsala hemsysterskola. Höjd 7.7 cm
1Armbindel av mörklila ylle broderad i gyllenbeigemed emblemet (ett kors omramat av ett hjärta) som symboliserar hemsystrarnas kristna grundsyn. Under emblemet bokstäverna U.H:, vilket står för Uppsala hemsysterskola. Höjd 7 cm Armbindeln är fastsydd på kappans GM40303:1 vänstra ärm
1armbindel av vitt bomullstyg med texten "Stadstjänare" i svart tryck.
1Armborst . Vapnet är en kularmborst, en så kallad schnepper.
1Armborstpil s.k holkpil, järn smitt.
1Armékompass med rem. Rörlig dosa i låda av aluminium med lock samt brun bärrem. Märkt 17/2 (Husaren nr 17 på 2. skvadronen, Skånska husarregementet).
1Armen är det enda som finns kvar av de fyra skulpterade kämpar som stod vid respektive ända av Kämpebron i Göteborg. I stadens räkenskaper för 1638 och 1639 omtalas att en bildhuggare vid namn Hans Swandt utfört 4 st kämpar på "den höge broo". Kämparna kan ha skadats i någon av de bränder som härjade Göteborg under 1600-talet då det är omnämnt att de var borttagna på 1670-talet. 1739 beskrevs kämparna av Rådmannen Eric Cederbourg i "Beskrifning öfver Siö, Handel- och Stapulstaden Göteborg", som att de varit uthuggna i massivt trä på vardera 5 alnar höga och att kämparna hade en bardisan i den ena handen och en oval sköld i den andra (Göteborgs historiska museum, årstryck 1976). Den sista bilden är en detalj ur en pennteckning från 1789 av Elias Martin, vilken visar den södra änden av Kämpebron sett mot väster.
1Armen är monterad ihop med lampan som är märkt GIM 7115
1Arméns automatvapenmärke i guld och silver.
1Arméns hedersbladsspänne instiftades den 30 januari 1944 ( årsdagen av Hitlers maktövertagande 1933 ) och utvisar att dess bärare omnämnts i den tyska arméns hedersblad vilket upptager hjältedåd utförda av armésoldater. Spännet bäres på järnkorsets andraklassband (1939) och fästes i uniformens, ( uppifrån sett ), andra knapphål. Ca 4556 spännen utdelades fram till maj 1945. KOPIA !
1Arméns kulsprutemärke, modell 1918, i silver.
1Arméns kulsprutemedalj, modell 1918, i guld och silver.
1Arméns modell, märkt "J.6" Västgöta regemente.
1Arméns organisation; Högsta ledning; Särskilda truppslag (ex. infanteri, kavalleri, artilleri, pansarförband); Stridsenheter (ex. pluton, kompani, bataljon, skvadron, regemente, division); Varje enhets sammansättning, organisation och speciella uppgifter; Specialförband (ex. spanings-, sjö-, luftförsvarsenheter);
1Arméns skyttemedalj i guld och silver.
1Armering av golvet före betonggjutning vid östra gaveln.
1armeringsjärn till ett fönster
1Armétaktik; Sjötaktik; Flygtaktik; Sambandstaktik; Offensivt använd taktik; Defensiv taktik (ex. skyttegravskrig, användning av underjordiska installationer); Specialtaktik (ex. fallskärmsanfall, landstigingar, räder långt in i fiendeland, motståndsrörelsers taktik);
1Armring, spirallagd, 4 ringlar. Fyndort okänd.
1Armring, spirallagd. Fyndort okänd. Ur adjunkten Anders Nilssons i Skara samlingar.
1Armring (handledsring) av brons, öppen, ornamenterad.
1Armring af brons, spirallagd i tio hvarf, 4 mm tjock, prydd m. liniesirater på tvären. /ur liggaren
1Armring af brons m. fyrkantiga ändstycken och tre ringar (två sönder), ornerad.
1Armring av brons, öppen, ändarna jämnbreda, ringens yttre sida prydd med inristade linjer.
1Armring av brons, öppen, rund, tillplattade ändar.
1armring av brons, öppen, spiralräfflad, ändarna tillspetsade
1Armring av brons, öppen, trind ten, ornamenterad, lagd i ett och ett halvt spiralvarv.
1Armring av brons, smal, spiralräfflad
1Armring av brons, trind ten, ändarna handformiga.
1Armring av brons. Ornerad.
1Armring av brons. Utanpå räfflad.
1Armring av brons med halvklotformiga ändstycken. Funnen i en hög jämte människoben i byn Bjellum, Bolum socken.
1Armring av guld,främre delen fasonerad och prydd med gravyr.Stjärnformig besättning av silver med infattade stenar, ametist och bergkristall
1Armring av silver,6,6-7,3 cm i diam snodd av två trinda tenar snoddens största tjocklek 0,7cm ändpartierna hopsmidda till rundad genomskärning, virade om varandra i en volutknut. Vikt 44,1 g. Lidskatten
1Armring av silver,diam 6,5-7,8 cm av fyrkantig, 0,45 cm tjock mot ändarna avsmalnande ten, ändarna som varit lindade om varandra,avbruten.Vikt32,5 g. Lidskatten
1Armring av silver,diam 7,5-8,8cm av fyrkantig,0,33cm tjock mot ändarna avsmalnande ten,ändarna hopvirade i en volutknut.Vikt 21,3g. Lidskatten
1Armring av silver, snodd av två trinda tenar, ändarna delade och lindade om vartandra
1Armring av silver 6,5-7,2 cm i diam snodd av två trinda tenar, snoddens tjocklek 0,58 cm avsmalnande mot ändarna som äro delad och enkelt lindade om varandra, en av tenarna avbrute i yttersta ändan, samma ten också bräckt ett styck in på ringen. Vikt22,7
1Armring av silver 6,7-7,4 cm i diam,snodd av två tenar,snodden största tjocklek 0,5 cm,avsmalnande mot ändarna som äro delade och lindade om varandra. Vikt 23,1 g. Lidskatten
1Armring av silver 7-7,7cm i diam,snodd av två trinda tenar,vardera 0,4cm tjock,avsmalnande mot ändarna,som passera förbi varandra ung 1cm ( har möjligen ej varit hopvirade) Vikt 43,8 g. Lidskatten
1Armring av silver snodd av två facettliknande tenar.
1Armring av silver snodd av två snoddar bildade av två trinda tenar båda ändpartierna avbrutna.
1Armring av silver snodd av två trinda tenar ändarna delade och enkelt lindade om varandra en av tenarna avbruten i yttersta ände.
1Armring av silver snodd av två trinda tenar ändarna virade ovarandra i en volutknut
1Armring av silver snodd av två trinda tenar avsmalande mot ändarna som passera förbi varandra.
1Armring med lås. Prydd med räfflor
1Armstöd av mässing för långbänk
1Armstöd för långbänk i spårvagn
1Arne Bybjerg startade Carmen Curles
1Aron Carlsson d.y:s anteckningar om fisket med G.G.426 Balder, Donsö under tiden 1 januari 1927 - 1928 september 1940. Avskrift.
1Aron Jonasons hund och sonen till Jonasons städerska.
1arrangerat foto av tre herrar drickande vin. Fotoateljé Gustaf Sandlund, Göteborg
1arrendator
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, gårdshusets baksida.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, gårdshus och manbyggnad från trädgårdssidan.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, gårdsplanen. I bakgrunden stallgård. T.h. loge.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, ladugården från berget i norr. I bakgrunden Göta älv.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, ladugården från öster.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, ladugårdens baksida.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: gårdshuset sett från sydost.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: gårdshuset sett från sydväst.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: manbyggnaden sedd från gårdshusets övervåning.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: manbyggnadens glasveranda från nordväst.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: stallgården från sydväst.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: stallgården sedd från gårdshusets övervåning.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: stora huset sett fråm öster. T.h. gårdshuset.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: vedbod och loge från väster.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: vedbod sedd från berget.
2Arrendator Ossian Pehrssons gård.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård från väster.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård sedd från Kennedys område.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård sedd från nordväst.
1Arrendatorsbostad, riven 1953. Omfoto efter foto.
1Arrendatorsflygeln där arrendatorn på Stora Bjurslätt, S.A. hedlunds sommarställe bodde.
1arrendeauktionsprotokoll. Gilltorp 1848. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendeauktionsprotokoll. Ödsmål, Solberga 1845. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendeauktionsprotokoll. Trolleröd 1834. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt, 1868.
1arrendekontrakt 1/5 1854 på ett markstycke till Övra Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 12/12 1814 på Halleby gård. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 14/3 1923 rörande Årsnäsbornas båtsmanstorp.(Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arrendekontrakt 16/4 1849 på Källsby 1/2 hemman. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt 1785 mellan Jakob Närnson, Pär Jonsson och Pär Kiätelson å ena sidan och handelsmannen Martin Fridericus i Göteborg på holmen Kringlan. Avskrift av avskrift gjord av A. af Ekström i Etnologiska Undersökningens arkiv, Nordiska Museet. (Jfr E. U. 9610.) Kontrakt (GMA:5096) i annan avskrift.
1Arrendekontrakt 1785 mellan Jakob Närnsson, Pär Jonsson och Pär Kiätelson å ena sidan och handelsmannen Martin Fridericus i Göteborg på holmen Kringlan. Avskrift av avskrift gjord av S. af Ekström i Etnologiska Undersökningens arkiv, Nordiska Museet. (Jfr E. U. 9610.)
1arrendekontrakt 18/3 1802 på viss del i 1/8 mantal Utby Sörgården (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 18/5 1868 på Kortvet. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt 1819 mellan Utby byamän och Tore Olofsson på Utby hed: utarrendering av ett stycke jord av byns mark på 20 års tid.
2Arrendekontrakt 1841 på Ingetorp.
1arrendekontrakt 19/10 1858 på 3/16 mantal Rämma. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 19/3 1860 på militiebostället Halleby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 25/3 1810 på Halleby gård. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt28/11 1848 på 1/8 hemman Rämma. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 28/4 1857 på 1/16 mantal Trolleröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt 3/4 1851 på Långlöts pastorsboställe, avskrift.
1arrendekontrakt 30/4 1856 på 1/3 hemman Kangeröd, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arrendekontrakt 30/4 1927 å Årsnäsbornas båtsmanstorp. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arrendekontrakt 30/5 1861 på Övra Knaverstad. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 8/4 1845 på 1/4 mantal Tolered.
1arrendekontrakt angående stenbrytning i Backa, Västra Förlunda (oavslutat). Xeroxkopia.
1Arrendekontrakt år 1887.
1Arrendekontrakt på 1/4 mantal frälsehemman i Brånalt, 1/7 1895. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arrendekontrakt på ett stycke mark av byns allmänna utjord mellan byamännen i Utby och Jakob Löfstedt 1827.
1Arrendekotrakt, Låstad 1889.
1Arsenalen, Tyghuset, fr. s.
2ARTELLERIUTRUSTNING
1Arter som fångas (ex. fisk, skaldjur); Insamling av marin fauna; Fiskemetoder, fångstdon, utrustning och tillbehör (ex. krok och rev, nät, gift, fiskebåtar, metspön, håvar, eldkorgar); Beskrivning och bruk av fällor och katsor; Speciella former (ex. torskfiske, sillfiske, sportfiske); Fiskets ekonomiska betydelse; Arbetsorganisation och fördelning av fångsten; Trosföreställningar och sedvänjor, lagstiftning och regleringar (ex. fiskekort, fångstbegränsning, fiskestopp).
1Arthur Nordén var en mångsysslare, verksam både som lärare, journalist, språkforskare, arkeolog och manusförfattare. Han föddes i norrköping 1891 och dog i Stockholm 1965. Bland mycket annat studerade Nordén Kiviksgraven med fler hällristningar, var redaktionssekreterare för Norrköpings tidningar, skrev manus till Mauritz Stillers Erotikon, forskat i arkeologi, runologi, mytolog mm, och författat en lång rad skrifter.
1Artikel, "Den demokratiska sprickan", från Ordfront magasin 5/2002. Artikeln inleds med: "Kravallerna under EU-toppmötet i Göteborg och det rättsliga efterspelet har skapat en djup klyfta mellan samhällets representanter och en ung generation som säger sig ha förlorat tron på demokratin. Och medan misstron växer låtsas politikerna som ingenting." I artikeln kommer flera människor till tals om sina olika upplevelser från EU-toppmötet samt tiden efteråt. Text: Ira Mallik. Foto: Pelle Kronestedt. I samband med Riksutställningars ambulerande utställning "Toppmötet" 2002 anordnade Göteborgs stadsmuseum temahelgen "Historien är nu".
1Artikel, "Konfrontativ dialog under EU-toppmötet". Källa okänd. Artikeln inleds på följande vis: "Var det ett misstag av universitetet att försöka nå en dialog mellan aktivister och politiker under EU-toppmötet? Absolut inte, säger docent Hans Abrahamsson, på institutionen för freds- och utvecklingsforskning. - Vårt försök att skapa en arena för konfrontativ dialog ger resultat på lång sikt." Text: Esbjörn Börjeson. Foto: Branko. I samband med Riksutställningars ambulerande utställning "Toppmötet" 2002 anordnade Göteborgs stadsmuseum temahelgen "Historien är nu".
1Artikel, "Toppmötet 2001", från Samtid och museer, 1-2/2003. Artikeln inleds på följande vis: "Heta känslor och historiemedvetenhet mötte medarbetarna från museet som dokumenterade i anslutning till Riksutställningars projekt om EU:s toppmöte i Göteborg." I artikeln berättar Marie Nyberg från Göteborgs stadsmuseum om dokumentationsarbetet i samband med Riksutställningars ambulerande utställning "Toppmötet" 2002, då Stadsmuseet anordnade temahelgen "Historien är nu". Text: Marie Nyberg. Foto: Rodolfo Castex.
1Artikel "Bygnadsvärksamheten i Göteborg. Nya arbets- och försörjningsinrättningen å Gibraltar".
1Artikel "Den nya arbets- och försörjningsbygnaden i Göteborg".
1Artikel "Getebergsängen - Några anteckningar från gångna tider i en minnesrik utkant" av Gösta Höglund.
1Artikel från Sveriges Radios webbsida 2014-11-14.Rubrik: Barnhemsbarnens berättelser på museet.Journalist:Erica Hedin
1Artikel i H.T. 12/7 1884 med anknytning till Tjörbostaden. Ett besök i den s. k. Tjörbostaden. Herr redaktör! Det uppdrag, Ni lemnade mig mig, att, på grund af insänd framställan, i Eder tidning meddela, huru det förhåller sig med renlighetstillståndet i Tjörbostaden, får jag härmed fullgöra. Tjörbostaden tillhör, såsom kändt, Örgryte kommun, men de, hvilka bo der, äro för det mesta personer anstälda i arbete inom Göteborg. Sjelfva bygnaderna äro af trä, delvis riktiga arbetarekaserner, med lägenheter, med lägenheter om ett rum och kök. Om dessa äro i allmänhet ej annat än godt att säga, med undantag af källarlägenheterna. Vid bebyggandet af härvarande tomter borde väl, innan detta skedde, eller åtminstone samtidigt dermed, dränering företagits. Detta har emellertid underlåtits och vållar nu rent af vidriga förhållanden. Husegare ha nämligen sökt hjelpa sig så godt de kunnat, och antagligen måtte dem lemnats allt för fria händer, enär i Tjörbostadens kommunalväsen ingalunda spåras att man ställt sig den af Konungens befallningshafvande för Örgryte socken den 9 Maj år 1870 stadfästade ordningsstadga till efterrättelse. I allmänhet saknas aflopp hvadan dikena stå delvis fulla med jäsande orenlighet, som nu under den tryckande hettan sprider en vådlig stank. Afträdeskistorna äro i allmänhet dåliga, och att döma af utseendet är man ej noga med hemtningen, hvilket naturligtvis också förorsakar olägenheter för den mängd personer som här bo. På sina ställen begagnas samma lådor både till latrin och sopor. Soplådorna, der sådana finnas, stå nedgräfda och äro i allmänhet otäta, så att orenligheten tränger sig ut och står sinande i den omgifvande jorden. Brunnarnes antal är ganska obetydligt, och samtlige hafva, som man med mycken belåtenhet förklarade, kallt vatten, men hurudant? Grumligt och blackt, och på ett ställe, der husegare betala brunnsegaren 10 till 15 kronor årligen för att hushållen skola få sitt behof af driks-, kok- och tvättvatten, var detta allt utom lämpligt, åtminstone till att dricka. Rundt om platsen pågick klädtvätt, och man syntes ej vara nogräknad med att åtskilligt spillvatten tog vägen till hemtningsstället. Vatten grumlades ej heller litet derigenom, att en hvar måste med eget kärl upphemta sitt behof. När nu dessa kärl tappas i brunnen och åter skola uppfångas så inses lätt den ytterligare förorening som förorsakas häraf. Såsom ett exempel på huru man gått till väga må nämnas att för ett större byggnadskomplex, 3 hus med mindre boningslägenheter, har uppförts en särskild väldig murad stenkammare för latrin, slaskvatten o.s.v. När nu denna är full löstages en tapp och orenligheter strömma ut i en slingrande öppen fåra sluttande mot Nya begrafningsplatsen. Ett dylikt "kommunalsvineri" kan och får ej tolereras, isynnerhet under en sådan tid som den närvarande. Man måste på det allvarligaste uppmana Örgryte sockens ledande män att här inskrida. Det sades besökaren, att åtskilliga missförhållanden blifvit påpekade och af ordningsmakten på stället beifrade, men någon rättelse hade ännu ej skett, då utförandet af de behöfliga ändringarne vore beroende af anhängiggjorda rättegångar. Vare sig härmed huru som heldst; det onda måste afhjelpas och detta ofördröjligen. M. R.
1Artikel i Vårt Göteborg 2015-11-23 uttagen från webbupplaga.Rubrik: Barnhemsbarnens berättelser lever vidare på kulturhuset Kåken. Journalist: Mats Fahlgren
1Artikel kring ämnet arbete och utställningen Industristaden.
1Artikel med program för firande av Internationella kvinnodagen 8 mars, bland annat på Göteborgs stadsmuseum och utställningen "Kärlek, makt och systerskap" 2003. Okänd källa.
1Artikel med program för firande av Internationella kvinnodagen 8 mars på Göteborgs stadsmuseum och utställningen "Kärlek, makt och systerskap" 2003. Okänd källa.
1Artikel om de dramatiserade stadsvandringar som Commedia och Stadsmuseet anordnade i samband med utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Förmodligen publicerad i Metro. Skriven av Walter Repo.
1artikel om folkdräkter och danslekar i tidningen Söndagen på 1910-talet.
1Artikel om Industristaden - drömmen om ett bättre liv i SKTFs tidning 9/3 1998. Insatt i en vidare diskussion kring arbetets mening.
1Artikel om insamling av föremål till utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är skriven av Carin Smederöd och publicerad i Vårt Göteborg 1/2005.
1artikel om Nationalföreningen mot emigration. Sid. 22 ff, i almanack från 1909.
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är publicerad i Folket och är kopierad på ett A4-papper, märkt "Observer".
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är publicerad i Husvagn och Camping och är kopierad på ett A4-papper, märkt "Observer".
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är publicerad i Östersunds-Posten och är kopierad på ett A4-papper, märkt "Observer".
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är skriven av Margareta Artsman och publicerad i Svenska Dagbladet 2/6 2005.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Förmodligen publicerad i Metro. Skriven av Walter Repo. Förmodligen samma som artikeln nederst på sidan av GSMArkiv:130003:69. På grund av skicket har en kopia gjorts.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Publicerad i Göteborgs-Posten ons 4/7 2001. Skriven av Magnus Haglund.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Publicerad i Vårt Göteborg. Skriven av Eva Lundgren.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001 publicerad i Kulturens Värld. Skriven av Viveka Vogel.
1Artikel som hör till kartan. Källa och årtal okänt. Original och fattiga i Lunden Den s.k."Tjörbostaden" i Lunden började bebyggas på 1870-talet, och det första huset uppfördes av en herre, som hette Christiansson och var från Tjörn. Efter honom fick sedermera hela området namnet Tjörbostaden. Den populäre skådespelaren vid Folkteatern Gösta Björkman var född där. Fadern hade ett stort åkeri därute och ägde ett hus, som gick under namnet "Åhsbergs hus" efter en föregående ägare. Där fanns också en annan åkeriägare som hette Berntsson och var ett stort original. En gång körde han förbi östra begravningsplatsen, just som ett begravningståg passerade. En nyfiken gumma frågade honom: "Vem är det som är död"? - Det är han som åker i första vagnen, blev svaret. Flera av de första husen i Tjörbostaden var dåligt byggda och beboddes mest av fattigt folk. Ett litet hus som fick namnet Snöplogen, låg nästan till hälften under jorden och blev en gång under vintern 1893 helt översnöat, så att de inneboende blev innestängda. Man fick hämta dit ett snöskottarlag, som skaffade undan snön. I den lilla kåken bodde tre familjer, som var glada att komma ut i det fria. Amerikahuset Vad som här skrivits och vad som följer är grundat på en intervju med en gammal Lundenbo, hr Oscar Magnusson, som också ritat kartan, som här återges i bild. Uppe till höger på kartan står upptaget en fastighet med namnet Amerikahuset. Den byggdes av en svensk-amerikanare och brann ner 1894, varvid tre personer förolyckades. Huset hade två våningar och vindsvåning, och en man som bodde högst upp, lyckades komma ut genom fönstret och få tag i stuprännan. Han klättrade sakta ned på den, men plåten hade blivit varm av elden, och då han var kommen halvvägs ned, brände han sig så svårt på händerna, att han inte längre kunde hålla sig fast vid rännan utan störtade och slog ihjäl sig. De två andra innebrändes.
1Artiklar i tidningen "Barnen framför allt" Nr.2 - 2016 Två rubriker: Vidkärr - vanvård i tidens anda, vilken bygger på utställningens texter och Vanvårdad av samhället, en text om Göran Walls liv.Journalist: Christina Zaar
1Artikulare
1Artilleribesiktningshusets norra och målarverkstadens östra fasader.
1Artilleribod "på courtinen mellan St Erics och Sandbastionen." Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Carolus Dux. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Carolus Rex. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Gustavus Magnus. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Johannes Rex. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod på Lilla Otterhällan. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artillerietablissementet på Lilla Otterhällan.
1Artilleriets Corps de Garde, fasad mot söder, jämte artillerismedjans södra gavel
1Artilleriets sadelmakare- och svarvareverkstäders västra fasader.
1Artilleriets tyghus på Lilla Otterhällan, fasad mot söder. Originalfotot troligen taget vid en tidpunkt icke långt efter Masthamnens igenfyllande.
1Artillerigården, ingång från Postgatan.
1Artillerigården Corps de garde
1Artillerigatan, parti västerut. Närmast t.h. Artillerig. 20 (x Braheg. 2), del av sammanhängande byggnadskomplexet Artillerig. 14-20. - T.v., närmast, Svenska Kullagerfabriken. Vykortet inköpt år 1945.
1Artillerigatan västerut: t.v. Svenska Kullagerfabriken, t.h. går Brahegatan in.
2Artillerilaboratorium
1Artillerimagasin
1Artilleriregementets stall vid Södra Larmgatan, norr om f.d. Sahlgrenska sjuk...
1Artilleriregementets stall vid Södra Larmgatan, norr om f.d. Sahlgrenska sjukhuset, å nuvarande Trädgårdshallens tomt.
1Artillerismedjans östra fasad.
1Artillerismedjans västra fasad
1Artilleristallen, 1901.
1Arton figurer i tre rader, från överst till vänster till nederst till höger: 1. Man i vit peruk, svart trekantig hatt, grön rock, gul väst, svarta byxor o strumpor. 2. man i vit peruk, svart trekantig hatt med vit plym, ansiktsmask och halskrås, grön rock o väst, svarta byxor o slängkappa. 3. Man med brunt hår, beige skjorta med vida ärmar, lång mörkgrön uppknäppt väst, olivfärgade byxor, grå strumpor, bruna skor. 4. Man tecknad med vita konturer. Mellan denna och fig. 5. en brun rock med pil ner till fig. 10. 5. Man i ljuslila kostym med vitt halskrås, randig väst, och skor med klack. 6. Man med huvud i profil med vit peruk iklädd ljusgrå dräkt med kort rock, trikåer och ljusa skor med klack, vit kravatt, manschetter och knärosetter, korsformat bröstsmycke. 7. Man med svart trekantig hatt, blå rock, gul väst, svarta byxor. 8. Man med svart hatt med vit plym, ansiktmask, kravatt o manschetter, mörkblå rock, svarta byxor och slängkappa. 9. Man med brunt hår, beige skjorta med vida ärmar, uppknäpp kort blå väst, bruna byxor o skor, ljusa strumpor. 10.Man med vit stångpiskperuk, iklädd svart kostym med röda kantband, ktage och ärmuppslag, brett rött skärp med rosett, vit kravatt, manschett och strumpor, svarta skor med röd rosett. 11. Man med svart hatt med vit plym, kravatt o manschett, randig rock i lila/svart, svarta byxor o slängkappa. 12. Man med vit peruk, röd- och svartmelerad rock, vit kravatt o manschetter, svarta byxor. 13. Man med vit peruk, krage, manschetter o strumpor, sicksackmönstrad rock i rött, svart och guld, svarta byxor. 14. Man i mörkgrön kostym med knäbyxor, svarta kantband, vit kravatt. 15. Man i svart hatt, ankellång cape med sprund för armar, vitt halskrås. 16. Man med brun hatt, grön långrock, ljusbrun långväst, ljusbruna strumpor, bruna skor. 17. Man med rosa stångpiskperuk, ljusrosa skjorta med vida ärmar, halskrås o spetsmanschetter, rosa väst, lila knäbyxor, ljuslila strumpor, vita skor med klack. 18. Man i ritad i vita konturer. Alla figurer målade mot svart papper.
1Arv : vad som kan ärvas och vad icke; behandling av egendom som ej går i arv (t ex förstöring, övergivande, utdelning som gåva, återgång till tidigare ägare eller hans arvingar); odelat arv (t ex bibehållande av kvarlåtenskapen i orubbat skick inom en storfamilj); arvsberättigande i första hand och naturliga arvingar samt släktingar utan arvsrätt (t ex barn, syskon, äkta makar, föräldrar); företrädesrätt efter kön och ålder (t ex uteslutning av kvinnokön, förstfödslorätt); personer arbetsberättigad i brist på närmare arvingar; olika slags egendom som kan fås genom arv; skiljaktiga regler för olika ägodelar och äganderättstyper; karaktäristik av arvssystemet (t ex matrilineärt, patrilineärt, testamentariskt); änkans del ur boet (t ex särskilt underhåll åt änka eller änkling); testamentariska dispositioner (t ex testamente, donation, legat); formaliteter (t ex styrkande av äktheten); testamentsrätt; etc. Se även Familj (590), Släktklenoder (523), Härkomst (611), Arvsskatt (651), Skiljedomstol (698), Följder av dödsfall (768).
1Arvid Magnus Ahlberg, född den 25 december 1851 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län, död den 19 december 1932 i Öckerö församling, Göteborgs och Bohus län,[1] var en svensk bildkonstnär. Fadern var läkare till sjöss. Själv studerade Ahlberg vid Teknologiska institutet. varefter han utnämndes till löjtnant vid Flottans ingeniörsstab.[2] Senare anträdde han konstnärsbanan och studerade måleri för Axel Nordgren i Düsseldorf. Ahlberg är känd för sina marinmålningar med fartygsmotiv.[3] Ahlberg är representerad vid Göteborgs museum[4]
1Arvins linjerapparat
1Arvins talbilder, ask innehållande 15 brickor.
1Arvodesräkning å lantmäteriförrättning 6/7 1876, avskrift.(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1Arvsförening 1821.
1arvskifte 11/12 1915 efter August Rasmusson i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvskifte 15/9 1842 efter Sven Olsson i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvskifte 28/1 1909 efter Karl Vilhelm Svensson i Åseby. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvskifte 29/6 1840 efter Andreas Håkansson i Bångsbo. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.)
1arvskifte 31/1 1910 efter Sven Rasmusson i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1Arvsskifte (Bouppteckning) efter Anna Catrina Hans Dotter 1857.
1arvsskifte 1/11 1859 efter Hans Johansson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 1/2 1854 efter Elias Arvidsson i Tougtorp. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 10/3 1846 efter Brita Larsdotter i Toröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 10/6 1886 efter Anna Maria Engelbrektsdotter, Folkestad, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arvsskifte 11/6 1733 efter Gunnar Rolfs dotter i Övra Törreby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 13/2 1851 efter Brita Maria Jeurlin i Grindstorp, Spekeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 14/4 1863 efter Thorin Jonsson i Gilltorp. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 15/12 1857 efter Börta Andersdotter i Saxeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 15/3 1864 Johannes Andersson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 15/7 1858 efter Anders Svensson i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 16/11 1853 efter Kerstin Olofsdotter i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte 1780 efter Mareth Olofsdotter i Gro-Kareby.
1arvsskifte 18/10 1862 efter Anna Ambjörnsdotter i Gilltorp. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 18/6 1733 efter Lars Rasmusson i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte 1841. (Avskrift.)
1Arvsskifte 1841 på Ingetorp.
1Arvsskifte 1842 efter Elias Andersson, Ingetorp.
1Arvsskifte 1848.
1Arvsskifte 1851 på Ingetorp.
1Arvsskifte 20/4 1887 efter Elias Niklasson på Grötö jämte utdrag av lagfartsbevis på 3/16 mantal krono-skatte Grötö, 1871, avskrift..(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1arvsskifte 21/10 1854 efter Johannes Andersson på Myrarne under St.Nassleberg, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1Arvsskifte 21/9 1821 efter Johanna Christensdotter på Grötö, avskrift. (Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1arvsskifte 25/2 1847 efter Isak Svensson i Övre Röra i Spekeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 25/4 1889 efter Oleana Olausdotter i Gibberöd, avskrift.. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arvsskifte 26/1 1885 efter Greta Petersdotter i St. Nolby. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvsskifte 26/3 1853 efter Sven Larsson och Ingeborg Andersdotter i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 27/2 1841 efter Anders Jerpsson i Trolleröd och Vulseröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 28/2 1866 efter Petter Andersson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte 28/8 1897 efter Christina Olsdotter på Grötö, avskrift.(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1arvsskifte 29/1 1860 (utdr. ur dombok) efter Eva Beata Svensdotter i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 29/4 1856 efter Olaus Hansson i Kangeröd, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arvsskifte 3/2 1860 efter Lars Jonsson i Munkegärde i Ytterby socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 4/3 1864 efter Helena Johansdotter i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 5/4 1852 efter Anders Torbjörnsson, Vitsten, Solberga socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 7/2 1856 efter Katarina Olofsdotter i Olshögen, Solberga socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 8/1 1850 efter hustrun Greta Svensdotter i Årsnäs.(Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvsskifte 8/9 1855 efter Johan Pettersson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 9/4 1859 efter Anna Brita Josefsdotter i Krokslycke i Spekeröds socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte efter Anders Svensson, Lagered, 2/7 1892. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Elna Persdotter, Lagered, 29/10 1910. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Enkan Anna Engelbrektsdotter i Apleröd.
1Arvsskifte efter Gunila Bengtsdotter 1871. ( Inv.-nr. G.M. 12261.)
1Arvsskifte efter handelsbokhållaren J.Skoglund i Skår den 30 mars 1910.
1Arvsskifte efter hemmansäg. Lars Hansson och h.h. Gustafva Johanna Hansson i St.Skår den 22 okt. 1906.
1Arvsskifte efter Johanna Jonsdotter, Lagered 27/8 1894. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Johannes Svensson, Lagered, 22/4 1902 jämte arvslikvidationer. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Maria Larsdotter i Skår, den 5 juli 1913.
1Arvsskifte efter Pernilla Johnsdotter 14/11 1903.
1Arvsskifte efter Stina Johansdotter i Lagered, 27/8 1894. (Förut i arkivet utan nr.)
1arvsskifte efter Sven Andersson i Kyrkeby 9/2 1827.
1Arvsskifte från 1837.
1Arvsskifte på Ingetorp 1683.
1Arx Baleusia cum Oppido Kongelf. Kopparstick märkt J. V. D. Aveelen Se. Holmiae 1713. (Gåva 1913).Göteborgs Musei rit- och målarskola.
1Aschebergsgatan, del av östra sidan mot norr. Vykort med felaktig påskrift (Molinsgatan).
1Aschebergsgatan, kvartersräckan Engelbrektsgatan - Föreningsgatan. Blick från Vasaparken (Engelbrektsgatan i förgrunden). A.t. påskrift: "1915".
1Aschebergsgatan, parti av västra sidan mot norr. Närmast t.v. går Engelbrektsgatan in.
1Aschebergsgatan, parti av västra sidan mot norr. Närmast t.v. går Föreningsgatan upp.
1Aschebergsgatan, parti mot norr. T.v. uppgång till Erik Dahlbergs trappor.
2Aschebergsgatan, parti mot söder sett ung. från Förenings-/Vasa Kyrkogatornas mynningar.
1Aschebergsgatan (jfr även under Översiktsbilder, originalfotos: Utsikter från stadsdelen Lorensberg, d:o under Vasagatan) Askimsgatan Assmundsgatan Asperögatan August Kobbsgatan August Strindbergsgatan Axel Dahlströms torg
1Aschebergsgatan åt norr från Erik Dahlbergs trappor.
1Aschebergsgatan från S.O. 1922.
1Aschebergsgatan mot norr. T.h. går Vasa Kyrkogata in, t.v. Föreningsgatan.
1Aschebergsgatan mot norr från dess södra slutpunkt.
1Aschebergsgatan mot söder från Vasaplatsen.
1Aschebergsgatan mot söder från Vasaplatsen. Poststämplat 1920.
1Aschebergsgatan norr om Engelbrektsgatan, sträckning mot Vasaplatsen, set frå...
1Aschebergsgatan sedd mot söder från fastighet vid Vasaplatsens östra sida.
1Aschebergsgatan sedd mot söder frånkorsningen Engelbrektsgatan. T.h. går Föreningsgatan upp.
1Aschebergsgatans framdragande Foto tagen. D. 30 April 1912
1Aschebergsgatan vid Föreningsgatans mynning i öster. (Föreningsgatan går upp till höger.)
4Aschebergska gravkoret
1Aschebergska gravkoret, uppfört 1681.
2Aschebergska gravkoret Hela bilden fick inte plats i scannern därav en viss beskurning av bilden, ca 1,5 cm på vardera höger och vänster kant.
2Aschebergsområdet foto t. d. 3 Juni 1913
1Aschebergs-området foto t. d. 3 Juni 1913.
1ASEA:s spårvägskarta över Göteborg. 37 (bredd) x 24,5 cm. Hopvikbar. I färg. Tryckt av Göteborgs Litografiska AB. Utan år. (Före 1920?)
1Asfalterad gård omgiven av tegelmur, gårdshus och gathus i tegel.
1a-sidan: sex vapensköldar b-sidan: inskription inom eklövskrans
1ask, kinesiskt lackarbete, 1700-tal med pärlemorsjetonger, grenska familjen. innehåller tre olika sorters marker: runda, fyrkantiga och åttakantiga.
1Ask, med kinesiska skrivtecken /äkta kinesiskt stångtusch. Fototypi
1Ask. Dekorerad med flera prismedaljer från utställningar Text: bl.a. Motard's. Fototypi
1Ask. Text: Winsor & Newton London, England. Fototypi
1Ask. Text: Winsor & Newton Moist Colour Sepia. Fototypi
1Ask. Text: Winsor & Newton Moist Colour �. Fototypi
1ask a: skoläder i form av en läderklack i flera lager med träsöm
1Askar för grammofonstift, använda ca 1942 och framåt.
2askar innehållande häftklammer till häftapparat. Påskrift: The Hotchkiss New Non-Clogging Staple. The Hotchkiss Sales Co. Norwalk, Conn. USA. Sole Distributors.
2ask av stål
1Ask av trä med målad polykrom samt inbränd ornering: på locket stuga med getter, på högkanten fyrklövrar samt texten " Litet och godt är lycklig lott" Sign O.N (Oscar Nyman) 1903
1Ask av vit kartong, invändigt plastbelagd. Tryckt dekor runtom: stiliserade gula blommor med gröna blad. Under botten text "Flora smörgåsmargarin" samt varudeklaration och stämpel "29 apr 75". Lock av vit plast med blommor som föreg. samt text "FLORA Smörgåsmargarin Vegetabiliskt 400 gram" i grönt
1ask b: vävd textil, 1 fragment, brun färg
1ask b ligger i ask a. - b innehåller ett antal halvfärdiga spetsar samt beskrivningar.
1asken a. innehåller b.
1asken är tom.
1asken är ursprungligen en konfektask. Innehåller: 5 st säkerhetsnålar med extra bygel, knappnålsbrev med nålar med rött glashuvud, 2 st nycklar, bomullsgarn, 5 st låsbeslag med skruvar, 3 st askar för säkerhetsnålar 27 st - 1 st tom, bläckstift, tygprov i grönt siden, knypplad spets, brunt papper, band med pärlor, servettring "Göteborg 1913", svensk flagga målad på smyckeask "Kungl. Hof- Juvelerare C G Hallberg, Göteborg, Stockholm, Malmö" innehåller torkad blomma, parfymflaska "Extrait Reseda Gustav Lohse Berlin", två klämmo ri pressad plåt, glaskork.
1asken har förmodligen innehållit en medaljong eller ett ur.
1asken i lackarbete. Dominobrickorna är i trä och pärlemor.
1asken innehåller 15 st stålpennor (stift). Baksidan av asken har en bild på en vadarfågel impressad.
1asken innehåller 3 st stenar eller slipat glas - 2 st röda 1 st vit.
1asken innehåller 46 st rullar och spolar med sysilke, lin samt bomull.
1asken innehåller en trasig porslinsfigur - man i båt, samt liten glasbit.
1asken innehåller LAE:2:15:40och41, LAE:2:15:39, LAE:2:15:42
1asken innehåller sysilke. 18 rullar sysilke i olika kulörer. 9 pappersbitar lindade med sysilke samt två lösa härvor.
1asken innehåller två bomullstussar
1asken Kodak Sheet Film innehåller: 3 st medaljer med band. 1. För förtjänst om den frivilliga sjukvården. 2. Till Sven Grén Broberg från Göteborgs Stad 1964. 3. Patriae ac hvmanitati 1864, 1914.
1asken saknar lock
2Askesby, vid Sillviken. Foto Rickard Ribbås 2015.
1Askfat av porslin i form av tre spelkort. Målad dekor.
1Askfat och plånhållare för säkerhetständstickor. Vit porslin. Reklam för C.J. Josephsson Göteborg.
1Askfat och plånhållare för säkerhetständstickor. Vit porslin. Runt kupat fat. Rektangulär uppstående hållare för tändsticksplånet på mitten av fatet.
1Ask för ägg, m.m. Enligt uppgift av Krigsskolans modell.
1Ask för tusch. Dekorerade med två eldsprutande drakar.
1ask fylld med gem samt ett tidningsurklipp om fridlysning GP 27710 -61.
1ask i glas med silverlock innehållandes knappar och dylikt.
4Askim, Skintebo. Foto av Magnus Haglund 2014..
1Askim består av delområdena: Askim i norr, Hovås i mitten och Billdal längst i söder.
3Askim Lövviksvägen, atriumhus och kedjehus. Foto Magnus Haglund 2014
1Ask innehållande 100 lappar med tal på.
1Ask innehållande 30 lappar/brickor, tvåfärgade.
1Ask innehållande div. kuvert samt brevpapper (Old Saxon), kuverten med tryck "Lilla Änggården, Göteborg".
1ask innehållande diverse konditorverktyg
1ask i papper innehållande: glaspärlor, trådlindor i trä - 3 st, nåletui i elfenben.
1ask i skinnimitation, papper och siden. I locket sammet. i botten en liten knäpp-plåt och gångjärn. Eau-de cologne eller parfym som damerna ahde i sin redikyl, grenska familjen. Ligger i 3:7:135.
1Ask i trä i form av en bok och med skjutlock. Asken är bemålad i vitt med dekor i bl.a. rött, grönt och gult.
1Ask i trä med dekor av halmarbete föreställande en kyrka på locket.
1ask med bokmårken som troligen tillhört Betty Grén.
1ask med brevpapper och kuvert. "Flygpost" och "Amor", anteckningsblock, 6 st små flygpost-kuvert. "Flygpost" med bild av Charles Lindberg är tillverkad av AB Papyrus, Mölndal. "Amor" märkt Sv Tillverkning, 5 ark bljettpapper + 5 st kuvert
1ask med brickor med räkneuppgifter på ena sidan och geometriska mönster på baksidan
1ask med brickor med räkneuppgifter på framsidan och geometriskt mönster på baksidan
1ask med färgstift
1Ask med knappar till uniform. Ask=7,5 cm lång.
1Ask med knappar till uniform med Göteborgs vapensköld. Ask=6,5 cm lång.
1ask med lock
1Ask med lock i empirestil. Asken är cylinderformad och locket har en oval knopp. Asken är dekorerad med bårder i över- och underkant samt en medaljong med en blomsterurna i relief.
1ask med lösa brickor med räkneuppgifter på framsidan och geometriskt mönster på baksidan.
1ask med tillhörande läggstickor (röda och gröna i varierande längder). i asken finns även häfte med bildförklaring över hur man kan använda stickorna. Till läs- och matematikundervisningen i första klass.
1Ask överklädd med papper med karikartyporträtt. :1 Rektangulär ask, :2 Lock
1Askslagg?
1Ask tillhörande GIM:5359:4
1ask till trådnystan
1Asperögatan, östra sidan mot norr, fr.h. nr 1-7 B.
1Assiett 1: enbart en större nagg borta
1Assiett 2: hopsatt av 2 delar, samt en liten bit saknas
1Assiett 3: enbart två större nagg saknas
1Assietter till kaffekoppar, 2 st av vitt porslin med tryckt dekor i gult och svart: axliknande mönster såsom kantbård. Ingen spegel.#På undersidan i grönt: "1013/218/ Karlskrona"
1assistant master, Belsize school, Hampstead
1assistant master at Clifton college
1assistant master att King Edward VII School, Lytham
1assistant professor of education, University of Chicago
1assistant superintendent, Minneapolis public schools, Minneapolis, Minnesota
1assistant superintendent in charge of curriculum, division of elementary schools, New York City
1assistant superintendent of schools, Cleveland, Ohio
1assistant superintendent of schools, San Antonio, Texas
1assistent (arkivarbetare) på Göteborgs historiska museum. EJ arbetade särskilt med det sk Övre arkivet. Detta innehöll handlingar i ämnena folkliv och topografi utanför Göteborg, och hade skapats av Alfa Olsson.
1assistent vid K. Lantbruksakademiens trädgårdsavdelning, experimentalfältet
1assistent vid Svenska medicinalväxtföreningen
1associate of the Royal college of science, London
1associate professor, director of reading clinic, Whittier college, Whittier California
1associate superintendent of schools, New York city
1associatet of King's college (Lond.)
1Assurans, trävaror, brand, sjö.
1Asta var dotter till elektriker Karl Alb. Svensson och hans hustru Karin Charlotta, född Falk. Bodde som barn på Hvitfeldtsplatsen 8. Gift 1946 med Stig Ragnar Juilus Johansson, (1917-2003).
1Asterlins skriv- och räkneplån för skolor. Ersättning för griffeltavlan. Pris 15 öre. Ensamförsäljare: Skriv- och Ritboksaktiebolaget, Arlöv. Häftet består av fyra sidor där man kan skriva samt tillhörande sämskinnsbit, att sudda med, som sitter fast med ett snöre,
1Astrid Laurin: "Mina minnen". Ordagrann renskrift av handskrivet original i författarens ägo.
1Astrid von Rosen studerade på Svenska balettskolan i Stockholm. Hon har varit dansare vid Malmö stadsteater (idag Malmö Opera) och Stora Teatern/GöteborgsOperan, där hon sedan slutade för att kunna arbeta som frilansande dansare. Hon har också varit knuten till den fria scenen Atalante i Göteborg samt att hon har skrivit konstriktik åt Göteborgs-Posten. 2010 disputerade Astrid von Rosen för filosofie doktorsexamen i konstvetenskap och arbetar nu som universitetslektor på Göteborgs universitet. Hennes far och farfar är konstnärerna greve Christer von Rosen respektive greve Reinhold von Rosen. Hennes faster är ballerinan Elsa-Marianne von Rosen.
1atelier, fotograf
1Ateliévåning med snedtak och en bärande bjälke i mitten som bl a håller upp taket med ett stort ateljéfönster till vänster, på höger sida en svart säng och stolar, en orange skärm, i mitten ett bord, svart kamin, staffli och tavlor på golvet, i fonden en stege rest mot ett takfönster, brädväggar längst ut på båda sidor, i taket hänger dukar till tork på ståltråd.
1ateljéfoto, James Bourn omkring 1910, av Selma Nilsson, föreståndare vid Sahlins barnbeklädnadsaffär, Kungsgatan, Göteborg.
1Ateljefoto föreställande Hilda Elise Magdalena Thulin.
1Ateljefoto med 6 unga kvinnor utklädda till tomtar, varav 2 st på kälken. 1 av tomtarna bär en slev i sitt skärp. Fotot använt som vykort. vykortstext: Göteborg d. 14/1 1914. Vi sänder här ett kort på jultomtarne. Hälsningar från Judit och Anna. Adressat är fru Annie Andersson, Skändla, Göteborg 8 Annie Andersson är gift med Johan Adolf Andersson, Skändla Sörgård 2:4.
1Ateljéfoto med personalen Hilda Perssons syateljé. Här står och sitter 14 kvinnor och en pojke. Flera av dem har kaffekoppar i händerna. Alla är okända utom givarens farmor, Ottila Halvordsson, gift Olsson född 1887, stående längst till vänster. Fotot monterat på bruns kartong, ganska illa medfaret.
1Ateljekamera .(sönder)
1Ateljékamera av märket "Globus" i trä på svartmålat träunderrede med tre fötter, varav en fot är hjulförsedd. Höj- och sänkbart med vevad kugghjulsmekanism. Reglerbar kameravinkel med mindre vev.
1Ateljén i Anna Hydéns ateljélägenhet.
3Ateljén i Bengt Rindners ateljélägenhet.
1ateljén var belägen i Gamlestadens fabraikers lokaler
1A tergo å originalet: Det gamla hemmet vid Vasaplatsen, Gbg. Exproprierades år 1895. Personerna i fonden äro från vänster: förgyllare B. Olsson samt Herr Axel W. Pettersson (anm.: son till kopparslagare C.H. Pettersson), barnen framför dem från vänster Signe W. Pettersson, Gerda Olsson, Erik Gustafsson. (Uppgifter och tillstånd för avfotografering förmedlade av civilingengör Folke Reyde, Göteborgs stads renhållningsverk.)
1Atlantbåtar vid Betongskjulet, utsikt från Hisingssidan.
1Atlas, Innehåller: Globkarta; Sverige-Norge, Danmark och Finland, öfversiktskarta; Nordliga Sverige och Norge; Södra Finland; Södra och Mellersta Sverige, med bikarta; Danmark, med bikarta; Britiska öarna, med bikarta; Europa, med bikarta; Frankrike, med bikarta; Pyreneiska halfön; Mellersta Europa, med bikarta; Italien, med bikarta; Grekiska halfön; Asien, Palästina, med bikarta; Norra Amerika, med bikarta; Södra Amerika; Australien, med bikarta; Afrika, med bikarta
1Atletisk man med svart lockigt hår med pannband, bar överkropp, iklädd gul- och guldfärgade korta benkläder med bälte, plastikskor med snörning upp på benen. Arket har tandad överkant och ituklippt från GTM:2776.
1Atrapp till patronknippe av sten. Användes i patronkjördlarna under exercis.
1Att " förgöre".
1Att "numra", uppteckning. (Spel och lek.) Meddelare fru Ellen Engström, f. på Smögen 1876. Upptecknat sommaren 1941 av Alfa Olsson.
1att ält smör i
1att användas viud frihandsteckning
1ATT BAKA DRYLOR PÅ
1att banka torrfisk med
1ATT BANKA TORRFISK PÅ
1ATT BÄRA DRICKA I
1att bära fisk i
1ATT BÄRA I BRÖSTFICKAN
1Att bära på höger sida.
1Att bära på vänster sida.
1att bäras i nacken
1ATT BÄRAS OM HALSEN
1ATT BÄRA VATTENSÅ
1ATT BÄRA VERKTYG I
1ATT BINDA ÅRAN MED
1ATT BLÅSA UPP VALMAGAR
1Att bota avslagna revben på svin.
1ATT BUNTA BREV MED
1ATT DRA FISK UPP I BÅTEN
1ATT DRA FRAM NEKAR MED
1ATT DRA LÅNGLINAN PÅ
1ATT DRA NOTEN MED
1ATT FÄSTA HÅRET PÅ BENOR
1att fästa på grankvist
1Att fästa på mössa eller jacka. 5 uddar.
1Att fästa på skorna med läderremmar.
1att fästa sparlakan i
1ATT FISKA SMÅSILL MED
2att fläka fisk med
1ATT FORMA HORNSKEDAR
1att förvara tjärna i
1ATT GÄNGA BOLT MED
1ATT GE LAMMJÖLK
1Att ge namn; Namngivare och namne; Namngivningsseder och ceremonier; Namnbyte; Relationer som skapas genom namngivning och namnbyte; Antagande av nytt namn (ex. anledning, formaliteter); Posthumt namngivande; Skäl till namnbyte; Tilldelning och mottagande av ärenamn och äretitlar;
3ATT GÖRA MADRASSHÄFT PÅ
1att gravera i kritgrund
1ATT GRÖPA ULL
1ATT HACKA KORVMAT I
1ATT HACKA KÖTT PÅ
1ATT HALA REVEN ÖVER
1ATT HÅLLA DRA'T
1Att hålla i munnen för att andedräkten ej skulle lösa upp grunderingen
1ATT HALSTRA MED
1ATT HA MAT I
1ATT HAMRA BRÖST MED
1att hänga grytor på
1att hänga i lampor
1att hänga i påskriset
1att hänga på en krok och ha snöre i. En sax är fastknuten i påsen.
1ATT HÄNGA PÅ FÅTÖLJKANT
1ATT HÄNGA TUNNBRÖD PÅ
1ATT HA VÄXTER I
1att hugga ål med
1ATT HUGGA RÄNNA EFTER
1Att hugga upp lump mot huggkubb. Smidd kniv med trähandtag.
1att hyvla fönsterbly med
1Attityder; Deras betydelse; Uttryckssätt; Mätmetoder (ex. informella metoder, officiella opinionsmätningar och kartläggningar); Bearbetning av opinionen (ex. genom publicistik, propaganda); Olika medias betydelse; Specialiserad personal;
1ATT JÄMNA HALMTAK MED
1att jämna jorden med
3ATT KRÖKA GREPAR PÅ
1ATT KUPA POTATIS MED
1att lägga brynost i
1Att lära sig tala; Att lära barn gå och simma; Metoder för att bibringa händighet och tekniska färdigheter; Undervisning i och inhämtande av vartdera könets arbetsuppgifter; Oorganiserad yrkesundervisning; Förvärvande av konstnärlig skicklighet (ex. spela på musikinstrument); Den relativa betydelsen av efterhärmande, praktik och undervisning vid färdighetsträning;
1ATT LEDA OXAR
1ATT LOSSA HAVSTÅNG
1ATT LYFTA BRÖDET MED
2ATT LYFTA STOCKAR MED
1ATT MALA KOKT POTATIS
1ATT MÄTA SÄD MED
1Att medvetet eller omedvetet hålla ett visst avstånd till andra personer vid personlig kommunikation; Föreställningar och kunskap om, samt förklaringar till sådant iakttagande av avstånd, som ett särskilt kulturdrag;
1ATT NYSTA STRUMPGARN
1ATT NYSTA UPP STORSNÖRET
1ATT PICKA OSYRAT BRÖD M
1att plana och skärpa grunden med
1att plana och skärpa med
1ATT PRESSA HÅSOR PÅ
1ATT PRYDA STUGAN MED
1ATT RÄFSA IHOP HÖ MED
1Attralux, typ 13 37 8 E/44. 230V.150W, halvförspeglad kolv, något bredare ljusknippe än 100 W lampan umermattad ovansida.
1ATT RÄTA UT KROK MED
1ATT REDA SVINHÅR MED
1att reda ut toy med
1att rensa fisk på
1att repa lin
1attribut saknas i höger hand
1ATT RITA MED
1ATT RÖRA GRÖTEN MED
2ATT RÖRA I GRÖTEN MED
1ATT RÖRA MJÖLK MED
1att röra om i mäsken med
1att salta i
1ATT SALTA KORV I
1att samla upp säd i
3ATT SÄTTA I SKED
1ATT SÄTTA PÅ FLASKA
1att sätta räkningar i
1Att sättas på insidan.
1Att segla över världshavet var farligt. I kyrkor längs den svenska kusten hänger små fartygsmodeller, som kallas votivskepp. En del har skänkts till kyrkan som tack för att ett skepp klarat sig undan storm och faror. Det här är från Hanhals kyrka vid Kungsbackafjorden i norra Halland.
1ATT SILA HÖRFRÖ MED
1Att skala bort barken från stockarna. Stark korrosion.
1ATT SKÄRA KORN MED
1ATT SKÄRA SÄD MED
1ATT SLÅ ÅDER MED
1att slå av sprund på vinfat
1ATT SLÅ BACKELINA PÅ
1ATT SLÅ TAGELDÖRJA PÅ
1ATT SLÅ TÅNG FRÅN NÄTEN
1ATT SLÅ TÄNNINGAR
1ATT SLIPA MED
1Att slipa verktyg på
1ATT SNO HÖREP MED
1ATT SOPA BAKUGN MED
1ATT SPÄNNA UT VÄVEN
1att spara upp t.ex. anläggningsolja och färg mot
1ATT SPIKAS PÅ TRÄT
1ATT SPINNA HAMPA PÅ
1att splitsa med
1ATT STÄLLA PÅ VEDSPISEN
1Att ställas på bordet.
1ATT STÖTA BARK MED
1ATT TAGA BARK MED
1Att ta lagen i egna händer; Informella metoder för att komma tillrätta med missförhållanden och genomföra sanktioner inom lokalsamhället; Enskild vedergällning (ex. lynchning, husockupation, klå upp någon, släktfejder); Förhandlingar och förlikningar; Informella förhör inför hövding eller lokal rådsförsamling;
1Att tvinna ned eller tvinna upp.
1ATT VALKA BINGETRÖJOR PÅ
1ATT VÄRMA STRYKJÄRN PÅ
3atypisk
1a-typisk
1Atypisk. Cortex
1Aug. Kratntwalds änka hade en antikvitetshandel i Köpenhamn
1August Abrahamson & Co:s lager- kontor- och butiksbyggnad uppfört 1875 av företaget.. På bottenvåningen butiker med ingång från gatan och kontor vid kringbyggda gården. Lagerkoler på de övre våningarna. Firman fanns kvar i byggnaden till 1920-talet.
1Augusta Lundin betraktas i dag som Sveriges första egentliga modeskapare. Hon grundade sitt modehus med namnet Augusta Lundin redan 1867, i Stockholm . I början fick kunderna ta med sina egna tyger till fröken Augusta, som hon allmänt kallades. Men hennes ateljé hade goda kontakter med modehus i både England och Frankrike och efter inspiration från bland annat Worths modehus, började hon senare formge sina egna modeller. Hon sydde också upp franska och engelska licensierade - kopior. Augusta Lundin blev mycket framgångsrik och 1892 utsågs Augusta Lundin till Kunglig hovleverantör. Bland hennes andra kunder kan nämnas Selma Lagerlöf, som bar en av hennes klänningar i samband med att hon mottog Nobelpriset 1909. För många kvinnor i Göteborgs societet var det viktigt att klä sig i Augusta Lundins klänningar som runt sekelskiftet ansågs vara det finaste modehuset i Sverige.
1Augusta Lundins Ateljé grundades 1867 då Augusta Lundin hyrde tre små rum på Malmskillnadsgatan 30 i stadsdelen Norrmalm. Verksamheten blev framgångsrik. Ateljén koncentrerade sig på aftonklänningar, och Augusta Lundin skapade personliga och unika klänningar efter inspiration från franska modehus. 1874 utvecklade Lundin ateljén med varuförsäljning, till ett så kallat Modemagasin. 1887 flyttade ateljén till Brunkebergstorg där den kom att uppta hela tre våningsplan och 1914 sysselsatte ateljén 175 sömmerskor och fyra damskräddare. Efter Augusta Lundins död 1919 drevs Augusta Lundins Modemagasin vidare av syskonbarn ända framtill 1939 då företaget la ner.
1August Bondesson (författare och folklivsskildrare) - litteraturhänvisningar i Joel Wangö: Berömda hallänningar, 1971.
1August Carlsson-Trädgårds anteckningar rörande fisket under tiden 1 januari 1916-31 december 1917.
1August Kobbs far Martin K öppnade 1809 en butik för glas o porslin i Gbg. 1835 utvidgade fadern rörelsen genom att i stor skala importera te, som han blandade enligt egna recept. August anställdes i firman som handelsbetjänt i firman 1837. Efter att ha vunnit burskap som handlande övertog han tillsammans med sin bror Pontus (1823—1906) firman, som drevs under namnet M S Kobbs söner. En filial förlades till Sthlm, o i fortsättningen handlade man företrädesvis med te, porslin, glas o mattor. Martin K hade varit en av 1830-talets mest anlitade kommunala förtroendemän i Gbg och sonen August följde i hans spår. 1854 blev han ledamot av Gbgs drätselkommission o valdes 1862 in i stadens första uppsättning av fullmäktige. Han utsågs till ledamot i en mängd kommittéer o beredningar o delade under flera årtionden sin tid lika mellan offentliga angelägenheter o det egna företaget. Sina största insatser gjorde han som ledamot i gatu- och vägförvaltningens styrelse. Han engagerade sig ivrigt i allt som rörde Gbgs utseende o skaffade sig en omfattande sakkunskap genom att läsa facklitteratur o studera gatu- och parkanläggningar under utlandsresor. Han tjänstgjorde länge som oavlönad stadsträdgårdsmästare o en sådan anställdes på stat först efter hans död. Han drev igenom att man återgick till den gamla länge sedan glömda förordningen att pryda gatorna med träd, o han var en drivande kraft när man anlade Brunnsparken. K:s namn är dock främst knutet till Slottsskogen. Landshövding A Ehrensvärd föreslog, att detta vid 1800-talets mitt förslummade skogsområde — vars avkastning ingick i landshövdingens löneförmåner — skulle förvandlas till folkpark, o K blev ordf i en av stadsfullmäktige1874 utsedd styrelse med uppdrag att förverkliga Ehrensvärds förslag. För anläggandet av parken blev han