logo

Carlotta - the museum database

OBJTXThistorik

CountValue
1A. har sitt svenska ursprung i den ekonomiska förening som bildades 1975 av ett flertal mejeriföreningar, ägda av drygt 10 000 mjölkbönder verksamma inom ett område norr om Skåne upp till Uppland och Västmanland, som slogs samman med Mjölkcentralen (MC) i Stockholm (ursprungligen Lantmännens Mjölkförsäljningsförening u.p.a. vid bildandet 1915). Namnet Arla togs från Arla Mejeriförening, den första andelsmejeriföreningen, som bildats 1881 av ett 30-tal bönder inom Odensvi och angränsande socknar i Västmanland. (Källa NE 2004-06-28)
1A. Magnus & Co, Göteborg
1A. Magnus & CO Göteborg. Aggregatet förmodligen till buss.
1A. var även medlem i Sällskapet i folkundervisningens befrämjande och en av grundarna till Göteborgs skolmuseum. Han deltog i den kommitté som 1893-1907 tog fram de stadgeändringar som krävdes för att grunda ett skolmuseum. Därefter medverkade han i den kommitté som organiserade det nya museet och var från 1908 till 1929 museistyrelsens ordförande.
1A. W Alander, Parkgatan 15, Gbg
1AB Mac Gregor-Naur
1A B O Mustard & son
1A B O Mustard & son (Pellerin)
1Abvänd vid Göteborgs Spårvägar
1Ada Sofia Kristensson, Köpstadsö vigdes i föräldrarhemmet den 28 december 1897 av kyrkoherde Leideman, Styrsö församling.
1adlad 1808, hette tidigare Sergell. Riddare av Vasaorden.
1Adlades 1707 och själv slöt ätten med sin död 1756. År 1741-49 var han landshövdning och överkommendant i Göteborgs och Bohus län. Efter 1749 bodde han på sin egendom Ågården i Råda socken, Skaraborgs län.
1Adler (tyska för "örn") var ett tyskt företag som tillverkade bilar mellan 1900 och 1940. Fabriken producerade förutom bilar även cyklar, motorcyklar, diskborstar och andra kökstillbehör. Före första världskriget var Adlerbilarna populära i biltävlingar, och de kördes av bland andra Alfred Theves och Erwin Kleyer. Under 1920- och 1930-talet infördes helt nya motorer och framhjulsdrift, och en Adler-bil vann bland annat Le Mans-loppet, i 2-litersklassen. Efter andra världskriget övergick företaget till motorcykeltillverkning och kontorsmaskinstillverkning. Tillverkningen av motorcyklar upphörde 1957.
1adliga ätten nr 1040
1Adolf Erik Nordenskiöld är Sveriges genom tiderna mest kände polarforskare. När han 1878 - 1880 med ång- och segelfartyget VEGA upptäckte den nordliga sjövägen längs Europas och Asiens ishavskust genom Berings Sund -Nordostpassagen - blev han hyllad av hela världen. Nordenskiöld´s släkt kom från början från Sverige, men vistades sedan 1600-talets slut i Finland. Han var alltså från början finsk medborgare när han föddes 1832. Hans far var mineralog och sonen gick i faderns fotspår. Under universitetsåren i Helsingfors kom han i onåd hos den ryske guvernörens administration genom sin radikala politiska hållning till Finland under den ryske tsaren. En äventyrlig flykt förde honom över isarna till Sverige.
1Adolf Lindh och Alida Lindh var äkta makar
1Adolf Lind var byggnadssnickare.
1Adolf Nordling levde 1840-1888. Att han är oförtjänt okänd har förklarats med att marinmåleri aldrig ansetts som särskilt fint i Sverige. Nordlings levnadsöde är fascinerande och innehåller flera inslag som passar in i den romantiska schablonbilden av en konstnär som fattig, ensam, sjuk, arg och oförstådd. Tecknade ombord Nordling föddes i Karlskrona. Man vet inte så mycket om hans bakgrund men en tid var han maskinritare vid örlogsvarvet. 1865 började han på Konstakademin i Stockholm. Somrarna tillbringade han ofta ombord på olika fartyg. Han måste ha haft en viss förmåga att få följa med som fripassagerare eller liknande. Ombord tecknade han. Det finns teckningar med motiv från Vaxholms fästning, Öresund, Helsingborg, Visby, Kalmar och från Köpenhamn. Känslig målare I Köpenhamn tillbringade han ett läroår hos en professor i marinmåleri som hette Sörensen. Det finns flera historier om Nordlings häftiga temperament och självmedvetande. Nordling var tydligen en känslig målare som ansåg sig behöva inspiration för sitt skapande. Under 1870-talet följde Nordling med ett svenskt fartyg i ryska farvatten. Han var på toppen av sin förmåga och gjorde teckningar av hög klass. En annan resa gick till Norge. Hela sitt liv verkar han ha levt precis på svältgränsen under stora umbäranden. Den sista seglatsen ägde rum 1887 längs med västkusten och det finns många teckningar från den resan. Vintern 1888 dog han utfattig och ensam i sin bostad på Fjällgatan i Stockholm. Han dog troligen i tbc.
1Adolf von Rosen föddes i Malmö den 31 december 1797 som son till landshövdingen och hovmarskalken, greve Gustaf Fredrik von Rosen och grevinnan Maria Juliana von Rosen, född von Wahrendorff, blev student i Upsala år 1812 och kadett vid Karlberg 1814, deltog som underofficer vid flottan i det Norska fälttåget samma år. von Rosen blev officer i flottan år 1815 och gjorde de följande åren karriär i detta vapenslag. År 1820-21 studerade han vid den engelska flottan. Bedrev affärsverksamhet i det självständiga spanska Sydamerika under 1820- talet. Premiärlöjtnant vid Kungl. Maj:ts flotta 1 december 1824. Åren 1826-28 inledde han samarbete krig tekniska inovationer med Johan Ericsson i London. Disponent vid Motala Mekaniska Verkstad 1828-30. Avsked från flottan 9 juni 1831, majors namn heder och värdighet 5 juli 1831. Grundare och ägare av samt Disponent vid Nyköpings Mekaniska Verkstad 1831-33, major vid flottans mekaniska kår 17 augusti 1833. von Rosen engagerade sig för Grekland, som 1830 fått sin självständighet från det osmanska väldet, och var under 1830- talet anställd av den grekiska staten för att organisera dess flotta. Med konung Carl Johans tillstånd instruktör vid grekiska armén under 1830- talet, kapten av 2 klass i Greklands marin december 1834 samt préfet maritime där mars 1835-juli 1836. I österrikisk tjänst 1837 verksam i England och Frankrike 1837-1845. Erhöll Kungl. Maj:ts privilegium att anlägga järnvägar i Sverige 27 november 1845. Överstelöjtnant i flottans mekaniska kår 19 juni 1846. Direktör i Kungl. svenska aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult från 1853. Överste vid flottans mekaniska kår 10 januari 1855. Ledamot av kommision angående anläggning av järnvägar för statens räkning 1855- septemner 1856. Grekisk generalkonsul i Sverige-Norge november 1856-1873. Kommendör av Vasaorden 1 klass 1862-11-05, riddare av Svärdsorden 1841, innehavare av Carl Johans- medaljen 1855 samt kommendör av Grekiska Frälsarorden. Gift år 1835 med Eufrosyne Rizo-Rangabé från Grekland, född 7 januari 1815 i Konstantinopel, död 29 juni 1886 i Stockholm, Skeppsholms förs, dotter till turkiska inrikesministern i Valakiet Jaques Rizo Rangabé och Zoe Lapithi. Deras dotter Marika var gift med friherre Oscar Dickson, Göteborg, industriman med intressen i skogsindustri i Norrland. Donator till friherre Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition till Norra Ishavet 1878-80 vilket ledde till att Dickson adlades år 1880, redan 1885 upphöjdes Oscar Dickson i friherrlig värdighet för sina merkantila insatser.
1Af Chapman byggdes på Irland som Dunboyne och gick som lastfartyg på Australien. Hon såldes 1908 till Norge och 1915 till Rederiaktiebolaget Transatlantic. Fartyget bytte då namn till G. D. Kennedy och byggdes om till skolskepp. 1923 såldes fartyget till den svenska flottan, bytte namn till Af Chapman och användes som övningsfartyg. 1934 togs det ur aktiv tjänst och 1947 köptes det av Stockholms stad. Sedan 1949 ligger fartyget förtöjt vid Skeppsholmen och används av Svenska turistföreningen som vandrarhem.
1Affär grundad av Vilhelm och Victor Carlström, drevs av den senares maka Hanna Carlström. 1 oktober 1934 övertogs den av Elin Ek, som vid sin bortgång efterträddes av sin syster, Märta Ek. Denna drev affären fram till nedläggningen 1963. Inredningen i grönt, bladguld och mahogany, tillverkades av en finsnickare från E. Hoppe & Son i Göteborg. Affären betraktades som en av stadens bättre ateljéer för vitsömnad och anlitades bl a för beställningar till societetsbröllop. Genom modets växlingar minskades vitsömnaden och försäljningen inriktades under senare år på babyutstyrslar och lättare säljbara artiklar.
1affärs- och industriman, kommunalman. Som delägare och senare direktör i Gamlestadens fabriker fullföljde C. koncernens offensiva strategi genom köp och etablering av nya företag, bland dem Svenska Kullagerfabriken (1907). Verksamheten expanderade starkt, och tillsammans med kompanjonen Knut J:son Mark spelade C. en ledande roll inom snart sagt alla grenar av Göteborgs ekonomiska och offentliga liv. Han var bl.a. styrelseordförande i Svenska Kullagerfabriken 1907-37, Svenska Amerika Linien 1916-35 och Skandinaviska Kredit AB från 1926. Han var också mångårig ordförande i Göteborgs handelskammare och stadens hamnstyrelse. Inom undervisning och sjukvård gjorde C. viktiga insatser som initiativtagare till Göteborgs handelshögskola samt donator till och grundare av Carlanderska sjukhemmet. Hans politiska åsikter var moderat reformvänliga och han satt som ledamot 1901 - 31 mars varav vice ordförande 1907 - 1909 samt ordförande i stadsfullmäktige 1910- 31 mars 19 och 1923, då han officierade vid stadens 300-årsjubileum och den stora Göteborgsutställningen.
12Affischen påträffad okatalogiserad i museets samlingar.
1Ahlgrens, tidigare konfektyrföretag etablerat 1885 som Ahlgrens Tekniska Fabriks AB. Ur produktsortimentet kan nämnas Läkerol, Pix, Ako-kola och Ahlgrens bilar. Företaget, som under perioden 1985¿93 ingick i Procordia-koncernen, fick 1993 den finländska Huhtamäki-koncernen som ägare. Samtidigt ändrades namnet till Leaf Sverige AB. År 1999 övergick ägandet till den nederländska livsmedelskoncernen CSM, som fusionerade företaget med sin svensk-danska konfektyrverksamhet i Malaco
1Ahlgrens, tidigare konfektyrföretag etablerat 1885 som Ahlgrens Tekniska Fabriks AB. Ur produktsortimentet kan nämnas Läkerol, Pix, Ako-kola och Ahlgrens bilar. Företaget, som under perioden 1985¿93 ingick i Procordia-koncernen, fick 1993 den finländska Huhtamäki-koncernen som ägare. Samtidigt ändrades namnet till Leaf Sverige AB. År 1999 övergick ägandet till den nederländska livsmedelskoncernen CSM, som fusionerade företaget med sin svensk-danska konfektyrverksamhet i Malaco.
1Aktiebolaget Hiertas Bokförlag Stockholm Kungliga Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B. Stockholm Framtagen och registrerad till Skolplanschutställningen 1998.
1aktiv 1947
1Akvarellen ingår i Architektoniskt album med material av Adolf Edelsvärd, GMA:9770.
1akvarellen tillhörde i mars 1956 fru Karin Koch, Göteborg.
1Albert Bonniers Förlag, Albert Bonniers Boktryckeri Stockholm. Framtagen och registrerad till Skolplanschutställningen 1998.
1Albert Gustavsson Byggnads AB Sverige. Inköptes 19571028
1Aldrig avsänt eller daterat.
1Alexander Dickson född 1858 1/4 i Gbg, död där 1873 31/, son av grossh. Edvard Dickson och h.h Isabel Gordon, Göteborg.
1Alexander Dickson var son av grosshandl. Edvard Dickson (1812-1883), Göteborg och h.h Isabel Gordon (f. 1822 i Montrose, Skottland; d. 1896).
1Alfred Alström. Rektor på Grebbestad Folkhögskolan. ( -1932 ca 76 år) Använd i föräldrahemmet. Sonsonen Lars Alström ( arv ca 1960-talet) gåva.
1Allmänna Vägen var fram till 1887 huvudleden ut till Majorna. Då sprängdes en bred passage genom berget vid Karl Johans kyrka. En ny gata anlades från Stigbergstorget via "Hängmattan" och anslöts till A.V. nedanför kyrktrappan. Den nya leden döptes till Karl Johansgatan. Kanske p.g.a. att den beslutande myndigheten tyckte att gatan, med ett så kungligt namn, blev för kort bestämdes det sedan att den gamla delen av A.V., från kyrkan ut till Slottslogsgatan, också skulle döpas om till Karl Johansgatan. Mariebergs värdshus kallades också för Westerbergs då det var värdshusidkaren A. Westerberg som 1869 köpte hörnhuset och en bit av trädgården. Han omdanade byggnaden till ett värdshus, i vars främre del åt A.V. en av utskänkningsbolagets krogar inrymdes. Åt trädgården och Mariebergsgatan till inreddes en finare avdelning, åt söder byggdes en veranda och nedanför sluttningen en kägelbana. En kuperad terräng med utsikt över höjder och fält i söder och öster, en trädgård med gamla lummiga träd, en nätt glasveranda och små bersåer. Folket hade troligen roligt på dessa friluftsställen, läskade sig, hörde musik och sång, dansade, spelade käglor o.s.v. Ärvunnen eller "Slintin" var en ökänd bordellkrog. Här höll "Vackra Karin" hov under 1830-1840- talen. Hon tålde inte konkurrens speciellt inte från värsta rivalen Eva Ax. När kunderna sinade värvade hon en hord av hyreslösa sjömän. Eva Ax följde exemplet, och sen brakade "brigaderna" ihop ute på gatan anförda av respektive kvinnor. Bataljerna kunde fortsätta i flera timmar utan att ordningsmakten ingrep. Detta var kanske inte så konstigt då polisgevaldigerns fru var härskarinna på Majornas populäraste bordell och enligt utsago satt hennes make och söp med kunderna och kunde inte rusa ifrån sina gäster för att lägga sig i ett meningsutbyte inom bekantskapskretsen.
2Allt inköpt på Stadsmissionen.
1Almgren utförde de första svenska ordenstecknen efter att Kungl. Serafimer- Svärds- och Nordstjärneordnarna instiftats den 23 februari 1748./ctn.
1Amanda Maria Dorotea föddes Henning i Råda socken utanför Göteborg Fadern G. Henning med maka Albertina Lucia Jacobsson ägde Råda Säteri. Hon ingår den 19 december 1889 äktenskap med överstelöjtnant Axel Ferdinand Braune vid Göta artilleriregemente. Sannolikt dör hon i mars 1930 eftersom begravningen äger rum på östra kyrkogården 28 mars detta år.
1amanuens vid Naturhistoriska Riksmuseets etnografiska avdelning 1906-07, intendent vid Göteborgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning 1913. Omkom vid en spårvagnsolycka i Göteborg 1932. Aktiv som organisatör i Sverige för regeringssidan i Finlands frihetskrig 1918, erhöll Finlands Frihetskors 3 klass för medborgerliga förtjänster samt Frihetskrigets minnesmedalj.
1amatörbygge
1amerikansk jazzmusiker (pianist, orkesterledare, arrangör och kompositör). E. växte upp i medelklassmiljö i Washington och var frånsett elementär pianoundervisning autodidakt. År 1924 etablerade han sig som orkesterledare i New York, där han 1927¿31 fick sitt genombrott på Cotton Club. Därefter spelade E. huvudsakligen på turnéer, fr.o.m. 1950-talet med allt större internationell räckvidd. Han spelade i Sverige första gången 1939. Den imponerande mångsidigheten och kvaliteten i E:s halvsekellånga verksamhet ¿ bl.a. skrev han ca 2 000 melodier och flera längre verk ¿ ger honom en framskjuten position i 1900-talets musik. År 1971 invaldes han i Musikaliska Akademien i Stockholm. För den insiktsfullaste analysen av E:s musik har G. Schuller svarat. År 1973 kom E:s självbiografi Music Is My Mistress ("Jag älskar musik"). Far till Mercer E.
1Amerikansk militärsurplus.Har använts av radioamatörerna
1Amerikansk skådespelare. Pecks andra film, "Himmelrikets nycklar" (1944), gjorde honom till en ledande Hollywoodstjärna. Han spelade ofta auktoritetsfigurer med moraliskt mod och åsikter som speglade hans egna liberala övertygelser. Främsta exemplet är den Oscarsbelönade rollen som småstadsadvokat i "Skuggor över Södern" (1962). Omväxlande med varianter av den karaktären i bl.a. "Tyst överenskommelse" (1947), "Hämndens timme" (1950) och "Old Gringo" (1989) gav P. pregnanta porträtt av plågade, besatta män i filmer som "Trollbunden" (1945), "Duell i solen" (1946) och "Moby Dick" (1956). Populär i både romantisk komedi som "Prinsessa på vift" (1953) och äventyrsfilmer som "Kanonerna på Navarone" (1961) porträtterade han en atypisk, totalt ondsint rollkaraktär i "Pojkarna från Brasilien" (1978).
1Amvänd av Ing A.W.Olander Göteborg
1AN besökte fabriken 19631112 kl 14.00 med förvaltarb. Agnerus.
1Anders Karnell föddes i Vickleby sn. Öland och avled i Johannebergs församling i Göteborg. Anders var son till rättaren Carl Conrad Nilsson (f.1837-05-13 i Kråksmåla sn.) och Hedvig Andersdotter (f. 1839-07-21 i Kråksmåla sn.). Familjen flyttade till Torslunda församling 1876. Sitt troligen första arbete i en fotoateljé erhöll Karnell som 18-årig retuschör hos fotograf August Fridolf Alexander Lindeborg i Jönköping 1889. Hit kom han från Vickleby den 12/10 detta år och bosatte sig då hos sin arbetsgivare. Här avancerade Karnell sedan till biträde. Den 12 januari 1894 lämnade han Jönköping och flyttade till Klara i Stockholm. 1897 var Karnell anställd hos fotograf Björsell i Stockholm. Firman i Göteborg etablerade han först den 1 april 1908. Karnell var en av initiativtagarna till västra kretsen av Sv. Fotografförbundet och också dess ordförande. Ateljén på Kungsgatan finns nämnd i adresskalendrarna fr o m 1908. Negativarkivet från den Karnellska ateljén kom till Göteborgs Museum (nuv. Göteborgs Stadsmuseum) år 1942 genom fotograf Gösta Lidén, detta enligt årsberättelsen utgiven 1943. Förutom porträtt tagna i ateljén ingår i samlingen en stor mängd foton från olika avdelningar på Jubileumsutställningen 1923. Karnell var Jubileumsutställningens oficiella fotograf. Karnell var gift med Stansie Ahlström (f. 1881-02-26 i Christinae förs., Göteborg). Makarna bosatte sig fr o m den 29 mars 1913 i Vasa församling, Göteborg och överfördes till Johannebergs församling 1929. Källa: LarsOlof Lööf. "Göteborgs Fotografer. Ateljéer och yrkesmän 1840-1910". Göteborg 1999.
1Anders Nilssons efterlämnade samlingar : berättelse för styrelsen för Göteborgs museum / Carl Lagerberg . - Göteborg, 1906
1Anders Polheimer var knuten till Bergskollegium där han 1773 blev markscheider med ämbetsgöromål i rikets alla bergslag. År 1790 erhöll han bergshauptmans titel. 1774-76 var han styresman för Åtvidabergs kopparverk. (Sv män o kvinnor bd 6). I givarens ägo
1Andersson var bla snickare i Lindome vid sekelskiftet 1800 och tillverkade stolar.
1ang. affären se Landala undersökningen
1Angående denna typ av ur se Barbro Åstrand: Gamla ur, Ur Kulturens samlingar (Örebro 1980) sid 153-157.
1anknytning till Gamla Redbergspojkar
2anläggningen uppförd 1921
1anmäld i Förposten 1871,1/7
1anmärkning på katalogkortet: diabas förekommer i Halleberg och Hunneberg, men icke i Dalsland, enligt uppgift av överlärare J. Alin
1anmärkning på katalogkortet: diabas förekommer i Halleberg och Hunneberg, men icke i Dalsland , enligt uppgift av överlärare J. Alin
1Anna Hallendorff, gift med professor i Uppsala. Dottern Gunilla, f. 1900 har varit avdelningsföreståndare vid Sahlgrenska sjukhuset. Bordet kommer från Gunillas rum på SS.
1Anna Hallendorff gift med professor i Uppsala. Dottern Gunilla, f. 1900 var avdelningsföreståndare vid Sahlgrenska sjukhuset.#Nattygsbordet är från personalrum på SS.
1Anna var dotter till en lantbrukare, utbildade sig till förskolelärare, men fick aldrig utövat yrket
1Annedalskyrkans invigning, 1910.
1Ann-Marie Blom är utbildad på Fröbelinstitutet i Norrköping (Sveriges andra förskoleseminarium) på 1940-talet.
1Annons införd i Illustreradt nyaste Söndags-Magazin, 1854.
1annvänd av barnen Alexandra, Jennifer och Oscar Fredriksson
1Anskaffade till utställningen "Dukade Bord"
1anskaffad med tanke på Hem i Haga.
1anställdes i firma Gibson & Keiller 1836 som ingenjör. Upptas i firman - numera familjeföretaget Will:m Gibson & Söner 1848. Efterträder 1857 fadern William Gibson I som disponent för firman.
1anställd Göteborgs Bank
1anställd hos L.A. Hellberg i Göteborg
1Anställd inom Accsessprojekt vid Göteborgs Stadsmuseum för registrering av de industrihistoriska samlingarna.
1anställd vid Göteborgs historiska museum 1987. 1998-99 projektledare för Projekt dekorativt måleri. 2005 medproducent för vandringsutställningen "Textile County - cultural heritage creates future". Genomfört kurser i bla ljussättning, utställningskunskap och visuell kommunikation.
1Anställd vid Göteborgs Stadsmuseum sedan 1997, fast anställd fotograf sedan 2001 och sysselsatt med det Varvshistoriska bildarkivet. Ansvarig för alla bildförfrågningar samt beställningar av fotografier ur materialet. Avgick med pension 2010-08-31. Rodolfo Castex föddes i Argentina 1943. Han var fotointresserad redan som pojke och hamnade i Sverige, bland annat därför att han kände till Hasselbladskamerorna. Han har arbetat med kameror och bilder på alla tänkbara sätt. Rodolfo Castex växte upp i staden Mendoza i Argentina. Vid 15 års ålder byggde han sin första kamera av en kritlåda. Snart började han drömma om "månkameror", tillverkade av AB Victor Hasselblad i Sverige. Rodolfo utvandrade till Europa och har bott i många europeiska länder. Kanske var det just ryktet om Hasselbladskamerorna som drog honom till Sverige. Kameratekniker och pressfotograf Han kom till Sverige 1966. Här har kamerorna följt honom under alla år. Han har varit frilansfotograf för Mölndals-Posten. Många kända personer har blivit fotograferade av Rodolfo. Framför allt har han följt Jitex genom åren och fotograferat fotbollsflickorna. Han berättade om sitt liv till och med 1986 i Mölndals-Posten. Den finns nu på nätet. Se Mölndals Museums hemsida. Bildarkivarie och dokumentärfotograf. Arbeta som fotograf på Mölndals museum. Därifrån övergick han till Göteborgs Stadsmuseum som bildarkivarie med ansvar för de varvshistoriska bilderna. Han har redigerat en bok om varvens historia, och dessutom fick han många uppdrag som dokumentärfotograf. Helt på eget initiativ kom han att uppmärksamma graffitin, som han började dokumentera. Mölndals museum gjorde en utställning om graffitikonst och graffitimålare. Utställningen gick från museum till museum. Rodolfo fick åka Sverige runt på vernissager. Rodolfos liv har varit mycket omväxlande, men kameran har hela tiden varit med. Som invandrare hade han fördelen att ha ett internationellt gångbart språk - fotografierna. Det språket kommer säkerligen att vara hans även i framtiden. Det finns mycket att berätta om Rodolfo på senare år. En del finner du här på nätet. (Se länk.) Castex har dokumenterat hela processen kring tillblivelsen av kopian av Ostindiefararen "Götheborg II" Bok med varvsbilder Rodolfo fortsatte sitt arbete med varvsbilder. Boken "Varvsbilder - Frusna ögonblick i Göteborgsvarvens historia" utgavs 2003. Rodolfo Castex var bildredaktör, Christer Feiff och Mats Sjölin textredaktörer. Rodolfo berättade: "Som bildredaktör har jag under fyra och ett halvt år letat fram de bästa bilderna om varvsepoken, som jag har kunnat hitta, från perioden 1870 till 1975. Det har varit svårt att välja ut bildmaterialet från det Varvshistoriska bildarkivet." Boken utkom utkom 2003.
1Antagligen använd som försöksmodell vid skola. Liggande modell
1antälld vid exportkreditnämnden i Bromma. Dotter till Ernst Ewert Reutersköld och Märta Helena Elisabeth Brusewitz
1anteckning på katalogkortet: närmare fynduppgifter av J. Alin
1Antikvitetsuppköparen Steneman berättade 13/3 1947 att han köpt dessa stolar, som stod på vinden hos en handlande i Söne och i sin tur sålt dem till Wester i Skultorp.
1Antik West hade ropat in kannan på Bukowskis auktion nr 454 hösten 1987 (katalognr 1299).#Litt: Willhelm Berg: Om införseln till Sverige av ostindiskt porslin (1929)#Carl Lagerberg: Historiska Afdelningen. Del III (1918)#Stig Roth: Chinese Porcelain (1965
1anträffad död 2002-07-10, Ogift. Son till Arthur Vilhelm Andersson, Mosjö (född 1902-08-13) och Signe Viktoria Andersson (född 1908-01-28, död 1997-01-20)
1Anv. av en av givarens mostrar Alice och Maja Broberg, vilka hade en sybehörsaffär i Mellerud.
1Anv. av givarens mor f. 1890 g.m köpman Ragnar A.
1anv. av Magnus & Co
5Anv. av Margareta Bjurströms mor, Gurli Ljungberg, hustru till kontorist Gustav Ljungberg.
1Anv. av Margareta Bjurströms mor, Gurli Ljungberg, maka till kontorist Gustav Ljungberg.
1Anv. av Margareta Bjurströms mor, Gurli Ljungberg, maka till kontorist Gustav Ljungberg . M.B. född 1923.
2Anv. av Margareta Bjurströms mor, Gurli Ljungberg hustru till kontorist Gustav Ljungberg.
3Anv. av Margareta Bjurströms mor Gurli Ljungberg., hustru till kontorist Gustav Ljungberg.
1Anv. av Margareta Bjurströms mor Gurli Ljungberg maka till kontorist Gustav Ljungberg. M.B född 1923.
1Anv. av Sven och Ulla Kollbratt att transportera barn och utrustning i vid vintersport i Göteborgstrakten och i fjällen - Bruksvallarna och Gausta norr om Rjukan i Norge. Barn Ulf f. 1952 12/4, och Inger f. 1957 3/1. Familjen bodde på 1950-talet i en vill
2Anv. i affär som 1892-1963 innehades av Hildur Olausson dessförinnan av hennes föräldrar och därefter efter hennes död 1963 av givaren f. 26/3-1908 d. 11/10-1993, lantbrukardotter från Tönnersjö i Halland som började arbeta där 1928. Givaren drev affären
1Anv.vid tappningen vid Borgviks brygga i sjön,även anv.när båten Lydia sjönk i Vänern 1870
1Använd 1:a gången 1942 då givaren presenterades vid hovet sedan maken Fredrik Adfolf Bertil Hård af Segerstad utnämts till adjutant hos konung Gustav VI Adolf med tjänstgöring 1 mån per år. Senare 1956-66 var denne chef för LV 6 i Gbg och överadjutant. 19
1Använd 1906-1964 som visitkortspress på Franz Björkboms Boktryckeri i Göteborg. Hustrun till Franz Björkbom skänkte den sedermera till Wezäta. 1986 renoverades den genom provmakare Ingemar Karlssons försorg av Tage Isaksson på Wezätas mekaniska verkstad. Pressen har under de senaste två åren (dvs sedan 1999) stått som utställningsföremål på Elanders Trycker i Kungsbacka.
1Använd 1930 - 1950 talet
1Använda av Agrenska villan
1Använda av Anna Hallendorff, gift med professor Hallendorff, Uppsala.
1Använda av Carolina Svalander. Maken, S A Svalander, var karantänmästare på Kännsö, senare bankkamrer på Länssparbanken i Göteborg
1Använda av familjen Schönborg, där givaren var adoptivbarn. Adoptivmodern var givarens moster.
1Använda av givaren
2Använda av givaren, barn till byggmästare Karl Evd. Holmgren.
1Använda av givaren, bodde då i Piteå. Gift med tandläkare.
1Använda av givaren, f. 1946
1Använda av givaren, född 1887, då hon tjänstgjorde som hjälpsyster hos Svenska Röda Korset på invalidtåg mellan Trellborg och Haparanda under första världskriget
1Använda av givaren, född 1946.
1Använda av givaren född 1925 dotter till Gunnar Bergfjäll och h h Edith.
1Använda av givaren I.S, f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försälningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15, Gbg.
1Använda av givaren mor Rut Nilsson, född 1901, gift med chaufför Sven Nilsson.
1Använda av givaren på 1960-talet vid cA 60 års ålder. Tillverkade av Bottazzin, Venedig, Italien.
1använda av givarens dotter
1Använda av givarens far, kontorist Gustav Albert Ljungberg, till frack och smoking bl.a. på bröllop 1917. Sammanhör med skoblock GM:31661.
2Använda av givarens farfar Se Gim 3289
1Använda av givarens mor, Fru Olga Böös, (1882-1975).
1Använda av givaren som barn. Detta var de "första skorna".
1Använda av givarinnans mor, Hilma Vilhelmina Magnusson, född Ljunggren.
1använda av Jeanna Grén.
1Använda av Lauritz Buchholtz f. 26/5-1884, son till handl. Bertrand Buchholtz, Göteborg.
1Använda av säljarens farfar, skepparen Aron Andersson som var bosatt på Pölsebo, Hisingen (Färjenäs). Denne smälte fårtalg för att putsa och bevara stövlarna.
1Använda av SKF:s remverkstad
1använda av släkting till givaren, född 1912
1Använda av Thorsen Böös, givarens bror.
1Använda i Finland.
1använda i givarens föräldrarhem.
1Använda i Skepplanda sn som "likstakar". Stod vid likets huvud under likvakan.
1Använda på Göteborgs Varv
1Använda på Naturhistoriska Museet
1Användare en raksalong
1Användare Eriksbergs Mek Verkst GBG
1Användare Gasverket
1Användare givarens faders Skomakeri - lädersymaskin
1Användare Pellerins margarin fabrik GBG
1Användare Pellerins Margarinfabrik i reklam och försäljning
1Användare Pellerins margarinfabrik som reklammaterial
1Användare SKF:s remmverkstad
2använd av "Den Danske Brigade i Sverige".
1Använd av #Gasverket Göteborg
1Använd av A:W.Olander Göteborg
1Använd av A:W Olander Parkgatan 15 Göteborg
1Använd av A. W.Alander, Parkg. 15, Gbg
1Använd av A. W. Alander, Parkg. 15, Gbg
1Använd av A.W. Alander, Parkgatan 15, Gbg
32Använd av A.W.Olander Göteborg
1Använd av A.W. Olander Göteborg
9Använd av A.W Olander, Göteborg
1Använd av A. W Olander, Göteborg
2Använd av Åbergs Ingenjörsfirma.
1Använd av AB Repronik Göteborgsvägen 97 431 02 Mölndal
2Använd av AB Svetsmekano (senare Pullmax), Marieholmsg. 10, Göteborg. Brukad fram till 1950-talet. #Svetsmekano bildas 1905 av Oscar Kellgren och tillverkade OK-svetselektroder. På 1930-talet bryts ESAB ur Svetsmekano och flyttade.
1Använd av Aftonbladet, Göteborg, för premieobligationerna (Nät B).
1Använd av Aftonbladet, Göteborg, för registrering av penninglotteriets resultat.
2Använd av Agrenska villan
1Använd av åkeriägare Martin Johansson, f. 1890. Tillverkad av hustrun Amalia, f. Antonsdotter 1888 ( som är givarens faster). Inkom i samband med textilinventering i Strömstad, feb. 1975
1Använd av Anders Svenselius.
1Använd av apotekare Ernst Brandberg med familj. bosatt på Hvitfeldsg.13, i 4 rum och kök och jungfrukammare mellan 1905-1973 (sonen-givaren kvarboende till september år 1973).
1Använd av arbeterska vid Gamlestadens Fabriker
15Använd av Arne Landahl.
1Använd av Arne Mellgren.
74Använd av A W Olander Parkgatan 15 Göteborg
1Använd av A W Olander Parkgatan 15 Göteborg.
1Använd av bankdirektör Karl Strömwall med familj.
1Använd av bekant till givaren i Falkenberg i början av 50-talet. Givaren fick den som gåva 1963 fram till 1971
1Använd av Birgit Gunilla Johansson 1946 7/6 dotter till givaren och hennes make kemigraf Stig Johansson . Sytt av givaren.
1Använd av Birgit Gunilla Johansson 1946 7/6 dotter till kemigraf Stig Johansson och h h som sytt setet och skänkt det till museet.
1Använd av boende vid Egnahemsgatan. Tvättkar med uppvärmning.
1använd av Carl Pripp som avled 1878 under en åktur i Göteborg. Fordonet ärveds av Carls syster Hilda, gift Söderhielm. Hon använde kupén fram till 1916 som hon inköpte en av Göteborgs första personautomobiler, en Scania Vabis (GIM:8551) som hon omgående nödgades avyttra p.g.a. kusken vägran att köra bil.
1Använd av Chalmers Tekniska Högskola, Gbg.Använd Ca 10 År.
1Använd av Charlotta Emanuelsdotter Andersson
1Använd av Charlotta Emanuelsdotter Andersson i Grebbestad..
1Använd av chaufför Charles Olsson, Göteborg
1använd av chefen och grundaren av Göteborgs Arkeologiska museum Georg F L Sarauw (1862-1928), troligen som besöksstol, i arbetsrummet på museet, Norra Hamngatan 12, Göteborg.
1använd av chefen och grundaren av Göteborgs Arkeologiska museum Georg F L Sarauw (1862-1928) som skrivbordsstol i arbetsrummet på museet, Norra Hamngatan 12, Göteborg.
1Använd av CM Hammar
1Använd av Dahlanders Tapetfabrik GBG
1Använd av Dahlanders Tapetfabrik Kyrkogatan Göteborg
1Använd av Deutsche Wermacht 1939-45
1Använd av Dolfe & Co Grossistföretag i smör ost och ägg .Kungl.Hovlev
1Använd av E.G. Von Essen, Klubbmästare på 1950-talet inom GSA. Hemmabygge
1Använd av E Bjurström f Ljungberg sista gången då hon reste på luftbevakningsuppdrag till Haparanda år 1944
1Använd av Elisette Kullman när hon vigdes 25 maj 1770 med mäklare och skeppsklarerare Johan Håkan Leffler
1Använd av-enligt stämpeltryck på fodralet-"Bror Norberg, Ernst Ahlgren v.5, Stockholm"#Det är skrivet ett tackbrev till givaren 19850105.
1Använd av Ericsson AB, Gamlestaden Göteborg.
1Använd av F.O. Petterssons Bygg AB
1Använd av fam Gustaf Pihlgren, Göteborg, 1938-1958
1Använd av Familjen Henriques
1Använd av Familjen Wahlström. Lilly Wahlström, 1893-1975, född Werner, Uddevalla, gifte sig år 1917 med köpman John Wahlström och födde fyra barn, bl.a dottern Kerstin (givaren), gift Keillar. Familjen bodde 3-4 rum och kök med kammare på olika adresser i Göteborg. Dottern bor idag so
1Använd av Firma Johansson & Werling
1Använd av flygvapnet.Inköpt för 15:- på FMV i Arboga ( överskottsförsäljningen )
18Använd av fotografen Sixten Sandell
4Använd av fotograf Sixten Sandell
1Använd av fröken Anna Andersson, 1880-1978, lantbrukardotter. Se foto D. 39 970. Brukaren var utbildad folkskollärare men utövade aldrig yrket.
1Använd av fröken Anna Andersson 1880-1978, lantbrukardotter. se foto D. 39 970. Brukaren var utbildad folkskollärarinna men utövade aldrig yrket.
1Använd av fru Matilda Borg (1856-1940)= giv, mormor, gift. 1880 med SJ-banvakt Gustav Borg. Troligen använd vid makens död 1914. Bars vid nära släkts död under ett års tid efter dödstillfället vid kyrk - och stadsbesök.
1Använd av G. Liljeström
1Använd av Gårda korkfabrik GBG
1Använd av gasverket
1använd av Gasverket Göteborg
4Använd av GBG:s Färg och Fernissa fabr
2Använd av GBG:s Färg och Fernissa fabrik
3Använd av GBG.s Färg och Fernissa fabr
1Använd av GBG.s Färg och Fernissa fabrik
1Använd av GIGAB
1Använd av givare, född 1887, då hon tjänstgjorde som hjälpsyster hos Svenska Röda Korset på invalidtåg mellan Trelleborg och Haparanda under första världskriget.
2Använd av givaren
1Använd av givaren, f: 1947 , vid ca 5 års ålder då hon bodde i Halmstad. Hade fått klänningen av bekant som i sin tur hade fått den av en annan familj bosatt i Stockholm.
1Använd av givaren, född 1887, då hon tjänstgjorde som hjälpsyster hod Svenska Röda Korset på invalidtåg mellan Trellborg och Haparanda under första världskriget
5Använd av givaren, född 1887, då hon tjänstgjorde som hjälpsyster hos Svenska Röda Korset på invalidtåg mellan Trellborg och Haparanda under första världskriget
1Använd av givaren, född 1887, då hon tjänstgjorde som hjälpsyster hos Svenska Röda Korset på invalidtåg mellan Trellborg och Haparanda under första världskriget
1Använd av givaren, född 1909, gift med chefen för Götaverken K.E. Jacobson
1Använd av givaren, född 1909, gift med chefen för Götaverken K. E. Jacobson. Buren till brun sidenensemble.
1Använd av givaren, född 1924, som barn. Hon kallades då Stina.
1Använd av givaren, född 1947, vid ca 5 års ålder då hon bodde i Halmstad. Hon hade fått klänningen av en bekant som i sin tur fått den av en annan familj från Stockholm.
1Använd av givaren, samt tidigare av hans far, köpman Einar Josephsson.
1Använd av givaren, som fått överta den i 2-3 års ålder av sina kusiner födda 1937 och 1940.
2Använd av givaren, som var marinlotta under andra världskriget. Utgiven av Sveriges Lottakår.
2Använd av givaren f.1918 12/12 som son till sotarmäst. Carl Z. (mäst. i Haga 1928-48); blev gesäll 1938 (se gesällbrev GMA 13 341) och verkmäst. 1948; pensionerad 1983 men arbetade fortfarande 1989 flera dagar i veckan på kontoret i 3:e sotardistr. Se v
2Använd av givaren f.1918 12/12 som son till sotarmäst. Carl Z. (mäst. i Haga 1928-48); blev gesäll 1938 och verkmäst. 1948; pensionerad 1989. Se vidare intervju av Sture Nyberg 1989 (ljudband 18 i arkivet)
1Använd av givaren f. 1918 12/12 som son till sotarmästare Carl. Z. (mäst. i Haga 1928-48); blev gesäll 1938 (se gesällbrev GMA 13 341) och verkmästare 1948; pensionerad 1983. Se vidare intervju av praktikant Sture Nyberg 1989 (ljudband 18 i arkivet).
1Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.
6Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.#
1Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.#Byxorna uppges stickade av "tant Alfhild" - en väninna till modern.
1Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.#Har använts under åren 1956-57.
1Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.#Har använts under första levnadsåret 1957.
1Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.#Mössan stickad åt givaren av hennes gudmor Karin Lagerstedt.
1Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.#Sparkbyxan stickad åt givaren av hennes gudmor Karin Lagerstedt.
1Använd av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson - försäljningschef hos Eskil Borre AB - och h h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg.#Sydd av W. Axelsson, givarens mormor.
1Använd av givaren fader.
1Använd av givaren fader. Det är skrivet ett tackbrev till givaren 19841101.
1Använd av givaren född i Gbg 1923, dotter till kontorist Gustav L och h h Gurli, till blå långbyxor - enligt givaren "höjden av elegans". Kostade 105 :-, en stor summa på den tiden, "så jag fick köpa den på pappas konto hos Ströms.
1Använd av givaren hushållsläraren Astrid Fahlström omkring 1930.
1använd av givaren i hennes barndom i Uddevalla
1Använd av givaren kontorist Siv Larsson i Mölndal.
1använd av givarens bror när familjen cyklade till sin kolonistuga i Torpakolonien
1Använd av givarens dotter, född 1944
1använd av givarens dotter under åren 1951-1960 då hon var elev vid Samskolan i Göteborg.
1Använd av givarens far, lektor Ernst Georg Böös.
1Använd av givarens far.#Det är skrivet ett tackbrev till givaren 19841101.
1Använd av givarens farfar sadelmakare och torpare Carl Johnsson, f. ca 1850-talet, Björketorp, Hällingsjö. Byn kallades Egypten.
3Använd av givarens farfar Se Gim 3289
17Använd av givarens far Johan Ek (1869-1958) som från Virestad i Småland kom till Göteborg i början av 1890-talet och bosatte sig i Masthugget. Se även GMA.
1Använd av givarens farmor-död 1929-eller faster.
1Använd av givarens föräldrar Sven Nilsson (1900-1983) och Rut (f. 1901)
1använd av givarens mamma
1Använd av givarens mor Anna Reyde (1897-1989) gift med ciciling. Folke Reyde, Göteborg.#Inköpt på ANCO, konfektionsfirma.
1Använd av givarens mor fru Paulina Johansson (f. 17/6 1884 i Dals Ed, d. i Glteborg 8/3 1964) dotter till Johannes o Sofia Jansson, Alltorp Ödskölt (gård); gift 1909 med Otto Johansson "Otto i kåken", "Trä Otto" som innehade Olskrokens slöjdaffär (den sta
1Använd av givarens mor Lilly Averius, född. 1890
1använd av givarens moster när hon som ung arbetade som köksa i göteborgsfamilj
1använd av givaren som barn
1använd av givarens syster Margit Johansson ( född 1920 ), som växte upp på barnhem mellan 7 och 14 års ålder och sedan arbetat som servitris. Hon gifte sig 1943. När barnhemmet vid Danska vägen ( Herrgårdsgatan 15, Göteborg 16) lades ned på 1940- talet fick hon en mängd linnesaker testamenterade därifrån.
1Använd av givaren tillsammans med damdräkt (GM:32856) och hatt (GM:32854).
1Använd av givaren tillsammans med damdräkt GM:32856 och skor GM:32855
2Använd av givaren Ulla Carlsson, bytte namn 1962
1Använd av givaren under åren 1949-78.
1använd av givaren vid hennes bröllop med maskinisten på Svenska Loyd. Inkom pga upprop till utställningen "Göteborgarn..."
1Använd av givaren vid vintersportlov i fjällen 1952 och 1954, då hon gick i realskolan i Kungälv.
1Använd av givarinnans mor, Maria Thorsson, Skafteröds gård.
1Använd av Göteborgs kommuns ADB-central. Maskinen inköpt till ADB-centralen 1983. Användes för enstaka uppgifter åt Spårvägen.
5Använd av Göteborgs Spårvägar
1Använd av Göteborgs Spårvägar för hästspårvagnarnas hästar
1Använd av Göteborgs Spårvägar till plattformsbelysning.
1Använd av hattmakare
3Använd av hattmakare i Stockholm
1Använd av hattmakare i Västervik
1Använd av Herr Dalen Gränsgatan Göteborg, samt av dennes fader.
1Använd av Herr Harry Forsberg Silvergatan 26 Göteborg
1Använd av Herr Reichenberg
1Använd av herrskräddare Karin Olsson (givarens svärmor, 1895-1975) anställd i Otto Berlins affär, Rosenlundsplatsen, Göteborg
26Använda vid Göteborgs Renhållningsverk
2Använda vid Göteborgs Renhållningsverk på Göteborgsutställningen 1923
1Använda vid Göteborgs Renhållningsverk på Göteborgsutställninngen 1923
1Använda vid samma tillfälle som liv, skor, strumpor och näsduk GM:27561-65
2använda vid SKF:s egen maskinverkstad på 1960-talet.
3Använd av Ing:A.W.Olander Göteborg
1Använd av Ing: A.W.Olander Göteborg
1Använd av Ing.A:W:Olander Göteborg
1Använd av Ing. A.,W Olander, Göteborg
40Använd av Ing.A.W.Olander Göteborg
1Använd av Ing. A.W.Olander Göteborg
1Använd av Ing .A.W.Olander Göteborg
141Använd av Ing. A.W Olander, Göteborg
3Använd av Ing. A. W Olander, Göteborg
1Använd av Ing. A.W Olander. Göteborg
7Använd av Ing A.W.Olander Göteborg
1Använd av Ing A.W Olander, Göteborg
1Använd av Isacssons Boktryckeri.#
1Använd av J. M. Svenssons Gelbgjuteri
1Använd av J Algott Pettersson Hildebrandsgatan 8 Göteborg
1Använd av Johan Hellgren SM6 CYD. Se GIM 4500
1Använd av Johansson & Wetterling
1Använd av John Hansson, verktygsslipare vid SKF.
1Använd av John Hellgren, SM6 CYD
1Använd av John Mellgren
1Använd av John Mellgren SM6 C4D
1Använd av K.S. för fortsatta franskastudier i vuxen ålder.
1Använd av kamrer Osvald Olsson, anställd på SKF.
1Använd av Karl Rein Stabbegatan 19 Göteborg
1Använd av Kerstin Andersson sannorlikt då hon gick på Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium. Hon gick även kurser på Nääs i Floda. Hon var dotter till grosshandlare Alex Andersson, Kastellgatan och h h Hanna f. Bengtsson; dog i unga år; syster
1Använd av Kerstin Johnson, gift Svenselius, i Mathilda Halls förberedande skola.
2Använd av Kerstin Johnson, gift Svenselius, när K. gick på Mathilda Halls skola.
1Använd av Kerstin Johnson, troligen vid Mathilda Halls skola
1Använd av KRÅK RADIO Karlsborg
1använd av Kungliga Göta artilleriregements tygverkstäder.
1Använd av Kurt Norlander
1Använd av Lars Danielsson Armlängdsgatan Göteborg SM6APB
1Använd av Lennart Gustavsson, fd varvsarbetare.
1Använd av Lillhagens Sjukhus GBG
1Använd av Linberedningsanstalten i Hässleholm Skåne
1Använd av M.Wernstedt
1Använd av Magnus & Co
9Använd av Magnus & Co.
1Använd av Margarinbolaget .#Välhållen oanvänd
1Använd av Militären
1Använd av mjölnare F. Jacobson, Kvarnen Finnerödja, Finnerödja sn, Vadsbo hd, Skaraborgs län, Vg.
1Använd av Mölnlycke Väveri AB.
1Använd av Moritz Fraenckel & Co. Dir Gösta Fraenckel. Giv. dotter till Gösta Fraenckel f. 1885 och direktör för Moritz Fraenckel & Co, 1880-1980.
1använd av museiintendent för internetkommunikation.
1Använd av okänd kyrka, troligen i Västergötland.#Lagerberg, C. Anders Nilsson efterl. saml. Göteborgs mus. årstryck. 1906, s 24, fig 12.
1använd av organisten och kyrkosångaren i Grimmered Olaus Andersson samt hans son organisten Emil Anderson. Stod i deras hem såväl i Grimmered som i Kungshamn. Användes som övningsinstrument samt vid mindre sammankomster i församlingen.
1Använd av Oscar Langes syster
1Använd av Pellerinfabriken i reklam och försäljning
1Använd av Pellerins Margarin fabrik GBG
1Använd av Pellerins margarin fabrik i reklam och försäljning.
1Använd av Per Johansson, Nedanvägsg. 20 a, 431 32 Mölndal, under perioden 1960-1970 tal.
1Använd av Petersons Konditori, Göteborg. Flyttade från Avenyn till Backa 1989.
1Använd av professor Hultin på Chalmers på 1930-talet
1Använd av radioamatör SM5CR
1Använd av Rederi AB Nordstjernan.
1Använd av Repronik AB
1Använd av Ruth Lenberg 1920-26. Ingrid Lenberg minns hennes hår från en bild, det var småkrulligt. Till värmaren fanns änen en liten ihopfällbar locktång med fina blad. R.L arbetade som barnsköterska i Falköping men även i Stockholm för prof. Bolinders ba
1Använd av S.A. Svalander (f. 1802), karantänsmästere på Kännsö, Styrsö sn, senare bankkamrer på Länssparbanken i Göteborg, som var far till John Viktor Svalander, dir för Pripps bryggeri, Göteborg. Den senares arvingar har överlämnat gåvan. Unr 625.
1Använd av säljaren född 1946 i flickrum på gården Härlingtorp, då hon var 10 år gammal. Stolen var mycket populär bland tonåringar på 1950-talet.
1Använd av Scan - Figus AB civiltryckeri GBG
1Använd av Scan-Figus AB civiltryckeri GBG
1Använd av Scan - Figus civiltryckeri GBG
1Använd av SJ
1Använd av Skeppsredare Dan Broström 1870-1925
1Använd av SM5CWV, Gunnar Ahl
1Använd av SM5CWV Gunnar Ahl.
1Använd av SM5CXV och ska enligt denne fungera vid överlämnandet till museet.
1Använd av SM5LN Martin Höglund, Bromma
1Använd av SM5LN Martin Höglund, Stockholm
1Använd av SM6APB Lars Danielsson, Göteborg
1Använd av Sten Wingqvist i Göteborg fram till 1939.#Det är skrivet ett tackbrec till givaren 19850105.#Adress till firman: Ingenjörsfirman Sten Wingqvist. Kring Alles väg 46 F 443 00 LERUM
1Använd av Stora Teatern Göteborg
1Använd av Sven (1900-1983) och h h Rut Nilsson. Han var chaufför i många år och hade sedan en bensinstation.
1Använd av Svenska försvaret.
1Använd av Svenska Målare Förbundet Avd 3. Bengt Lidnersg. 5, Göteborg
1Använd av tandtekniker Agne (1886-1972) och fru Anna Eberstein , född Svensson (innan 1930) från Halland. Hemmet bestod 1909-1973. Familjen flyttade 1934 till Erik Dahlbergsgatan 44 med 2 rum och kök. Vanja född 1921, Sonja född 1919. Givaren Sonja Arneskog.
1använd av trädgårdsmästeriet vid skolhemmet Stretered fram till 1950-talet
1Använd av Trafik AB Öckerö Skärgård.
1Använd av US Navy Bureau Of Ships.#
1Använd av Verkmästare P. A. Jansson, Bögårdsg. 8, Gbg
1Använd av Viktor Hasselblad AB; Östra Hamng. 3, Göteborg, på ytavdelningen.
1Använd Carl Wenanders efterträdare Hus No 185-156. Snickeriverkstad, f d begravningsbyrå, likkistetillverkning.
1använd dels som vardagsklänning, dels som dräkt på sommaren. Givaren minns de stora knapparna och pelerinen som typiska för tiden.
1Användes 1897 av givarens mor då hon gifte sig med vinhandlare Janne Lorentzon som innehade gästgivaregården i Klev. De flyttade 1907 till Göteborg, Götabergsgatan.
1Användes att skära ljun med, vilken användes som foder åt kreaturen eller till strö. Se Arvid F. Sandbergs uppgift i arkivet.
1användes av en reklambyrå
1Användes av Eriksbergs Mek Verk GBG
1Användes av Gasverket
2Användes av givaren med tillhörande skidset
1användes av givarens far Ivar Ardenheim som arbetade på Eriksberg från 1948 - 1978
2Användes av Gösta Lindskog vid finsnickeri.
4Användes av Gösta Lindskog vid finsnickeri och figursågning.
1Användes av John O W Johnsson Västergötland
1Användes av Lily Sundin gift i Marstrand den 13/2- 1902.
1Användes av Pelerins margarin fabrik i reklam och försäljning
1Användes av Pellerinfabriken i reklam och försäljning#* Bolagsmärke : M F A
1Användes av Pellerins margarinfabrik i reklam och försäljning
1Användes av Reparatörer på Olle Linters Radio- service.
1Användes av Scan - Figus civiltryckeri GBG
10Användes enligt givarens berättelse under lärarledda demonstrationer vid katedern, följda av diskussioner och förklaringar. Detta skedde vid helklass i klassrummet.
1Användes för att tälja virket spec lister - kanter
1Användes för att tälja virket till önskad storlek mm.
1Användes för kommunikation och växel
1Användes för linberedning
1användes för mursleven GM:58 och hammaren GM:59 då Oscar I 1842 lades grundstenen till Börsbyggnaden i Göteborg. Har förr varit begagnat vid presentation av stadens nycklar. Skänktes 1872 av Magistraten och Stadsfullmäktige.
1Användes för träbearbetning
1Användes fram till 1950-talet på Ahlströms konditori av givaren Peter Stern.
3Användes i Norge under 2 världskriget
1användes i skolan av Anna Dagmar Andersson som barn
3Användes i skomakeri
1användes på exercisplatserna för övning av rekryter.
1Användes på fastigheten Sofiagatan 42, byggd 1926.
2Användes på tobaksfabriken Fenix vid Gustav Adolfs Torg. Ställdes till de anställdas förfogande av företagets chef.
1Användes som draghjälp i gruvan
1Användes som försvarsredskap i stridssituationer. De slängdes ut i stora mängder kring någonting man ville försvara. P.g.a. sin speciella utformning hamnar de alltid med en spets uppåt, vilket försvårar framkomligheten för, i första hand, hästburna truppe
1Användes som gatulykta
1Användes som ljus vid bildvisning. Lyktan köpt på auktion av givaren
1användes som skrivunderlägg på pulpet i stora kontorslokalen.
1användes som stormhinder på fästningsvallar och mot kavalleri på slagfältet. Kända sedan medeltiden.
1Användes som svarvjärn för grövre snickerier
1Användes till att göra hål i marken med vid plantering.
2Användes till att spänna fast saker med
1Användes till färgavtryck av tapeter#* Trämask gasad på Anticimex
1Användes till formning av propellerblad
2Användes till gatubelysning
1Användes till gatulykta
1Användes tillsammans med brudklänniing GM:25664
1användes - tillsammans med hammaren GM:59 - av Oscar I då han den 1 juni 1844 lade grundstenen till Börsbyggnaden i Göteborg. Skänktes 1872 av Magistraten och Stadsfullmäktige.
1användes - tillsammans med mursleven GM:58 - av Oscar I då han den 1 juni 1844 lade grundstenen till Börsbyggnaden i Göteborg. Skänktes 1872 av Magistraten och Stadsfullmäktige.
1Användes under 20 års (1934-1954) av AB Martin Palm i Borås.
1Användes under åren 1945-1982 vid Hovås rörläggeri. Firman bedrev installationer av VVS i villabyggen och för kommunen i Hovås, Amundön och Brottkärrsområdena. Firman låg i Lyckhem vid Oxsjön, bostadshuset och verkstadslokalerna finns kvar men sonen dri
1Användes under åren 1945-1982 vid Hovås rörläggeri Lyckhem-Oxsjön. Firman bedrev installationer av VVS i villabyggen och för kommunen i Hovås, Amundön och Brottkärrs-områdena.#Bostadshuset och verkstadslokalerna finns kvar men sonen driver bilverkstad där
1Användes vid begravning. Lånades mellan gårdarna i bygden. Vävd av givarens mormor Tilda Nilsdotter d. 1883.
1användes vid stall och verkstad av givarens morfar som troligen tillverkat dem. Givarens morfar som hade åkeri och tillverkade och reparerade kärrhjul. Huset där åkeriet fanns byggdes 1904 och revs på 1960-talet. Eventuell kan glasögonen följt med svarven från Klockaregården på Hisingen.
1använd för arkivering av kontorets äldre handlingar på vinden Magasinsgatan. Kontorsarkivet deponerades vid kontorets utflyttning från nämnda adress i Landsarkivet i Göteborg (1974).
1Använd för att dölja telefonapparaten som stod på en rokokåbyrå i salongen då familjen Sontag bodde i lägenhet på Linnégatn 1922-1925. Givaren Elsvig Sontag, lärare på Ester Mosessons gymnasium, dotter till H. Sontag.
1Använd för pressning av långa garnbuntar. Från fabriken Vilen, Borås, Västergötland.
1Använd först av amanuens Otto Thulin, verksam på Göteborgs Historiska museum 1917-1948, senare av byggnadsantikv. Harald Widéen också han verksam på GHM 1947-1977.
1Använd hos Berghaus & Co, Spannmålsgatan Göteborg.
1Använd hos Dolfe & Co Andra Långgatan Göteborg
1Använd hos Färgeri AB Lind & CO Borås
1Använd hos givarens moder i Lund
1Använd hos Repronik, Göteborg ?
1Använd hos Strömman och Larsson, Göteborg.
1Använd i affär på Karl Johansgatan
2Använd i Axel W Olanders (1873-1965) Ljuskopiering, Storgatan 18 Göteborg. Stora delar av affären finns i Industrimuseet. AWO var son till Pehr Osbeck (Göteborgsdonator). Givarens mor hette Osbeck
2Använd i Finland.
1Använd i givarens familj då hon var barn: kontorist Gustaf Ljungberg.
1Använd i givarens föräldrahem
1Använd i givarens sommarbostad, Hindås
1Använd i givarens sommarstuga i Hindås.
1Använd i Göteborg av Jorge Lettof
1Använd i Göteborgs Universitets vaktmästarbostad i Vasaparken Göteborg
1Använd i Gräsberg Da. Har ingått i Gbg's Jubileumsutställningen år 1923
1Använd i gruva i Lindeslane, Örebro län. Utlånad till "Metall 80 år"
1Använd i gruva Kopparbergs län, Hedemora. Utlånad till "Metall 80 år"
1Använd i hamnen av Johnsonkoncernen.
1Använd i hemmet ända in på 1970-talet, hos Herr Sven Hammar Marconigatan 19 V. Frölunda. Har aldrig filmat själv utan har alltid hyrt filmer.
1Använd i hemmet av Ingmar Quist Kungsbacka.
1Använd i hemmet eller på tandläkarekliniken
1Använd i hus byggt 1959, i lägenhet som ägts av fru Signe Karlsson, Dahlströmsgatan 40, Göteborg, och övertagits av givaren. Lampan är något äldre.
1Använd i hus byggt 1959, i lägenhet som ägts av fru Signe Karlsson, Dahlströmsgatan 40, Göteborg och övertagits av givaren. Lampan är något äldre.
1Använd i Karlsdals bruk Karlskoga sn Örebro län, . Utlånad till "Metall 80 år"
1använd i kosert- och festsammanhang samt på studentjubileum. Givaren uppskattade den här klänningens helfodring.
1Använd i motionsrum på Polisstation, Falkgatan, Göteborg
1använd i museiverkstaden till 1977
1använd i närheten av Skårs skola av givarens dotter Louise, Inköpt i Gbg.
1Använd inom Göteborgs poliskår 1897-1926.
1använd inom Göteborgs Spårvägar
1Använd i Norberg, för bortforslande av vaskad malm. Kärran är märkt I. 723, men det är fel. Det har blivit en dubbelmärkning, nummer gäller en annan kärra.
1Använd i pannrummet i fastigheten Skärgårdsgatan 4
1Använd i säljarens föräldrarhem
1Använd i säljarens föräldrarhem Bönered 1:5
1Använd i SJ:s verkstad i Fjällbo
1Använd i SJ:s verkstad i Fjällbo.
1Använd i SJs verkstad i Fjällbo
1Använd i smedja på Lesjöfors AB, Lesjöfors. Enligt kort uppgift ( från Jubileumsutställningen 1923) så har det använt till att tvinna linor med. Enligt andra uppgifter har det använts vid tillverkning av järntråd, regblankett.
1Använd i Spårvagnar modell M25-M28 (Mustang) i Göteborgs Spårvagsnät.
1Använd i utställningen Den Ideala Kroppen tillsammans med gymnastikbyxan GM:28721.
1Använd Katrinedals Pappersbruk Uddevalla Bohuslän.
1använd mycket i konsertsammanhang; "den lilla svarta" i givarens garderob - en nödvändighet för varje dam på den tiden. På en födelsedagsmiddag i januari hade nästan alla damer den lilla svarta. Ett foto från makens 50-årskalas 1969 visar fem damer i svart klänning. Givaren berättar också hur hon och en väninnan kom i liknande svarta klänningar på teatern. Kvinnans 18-årige son kom fram i sin finklädsel - tjock stickad tröja - och sa: "Kom ihåg att jag inte känner er" (en replik som speglar Stadsteaterns vänsterperiod).
1Användningstid; 1975-1981, Hallenberg & Andersson, Datav. 20, Gbg. Använd av Eva-Britt Lindwall.
1Användningstid 1942-1962 AB Martin Palm Borås. Plats för användningen 1963-1973 IBM Svenska AB Göteborg
1Användningstid ca1940-1950.
1Använd och byggd av SM6UA, apotekare John F.Karlsson.
1Använd om dagarna, om nätterna låg man på den tiden naken i sängkläderna. Enligt uppgift är dennaskjorta nästan 100 år gammal (läs 1931)
1använd på 1840-talet
1Använd på 1930-talet
1Använd på AB Skandia, Västra Hamngatan.
1Använd på AB Skandia Västra Hamngatan
1Använd på biograf Södra Allégatan för självspelande piano
1Använd på CTH elektronikavd.
1Använd på Dahlanders Tapetfabrikoch skänkt genom herr Forssman
1Använd på Dahlanders Tapetfabrik och skänkt genom herr Forssman
1använd på en släktings bröllop samt på svärföräldrars guldbröllop
1Använd på familjen Deijenbergs kontor. Familjen bodde i paradvåning ovanför.
1Använd på fartyget M/S ATITLAN
1Använd på fastigheten Sofiagatan 42, byggd 1926.
1använd på fester, middagar, konserter
2Använd på hamnfärjorna till och med 19 -talet. Man
1Använd på Industriutställningen 1923
2Använd på Jonsereds Fabriker
1Använd på Jub utställningen 1923
1Använd på Konstindustriskolan
1Använd på kontoret i grosshandlarfirman Moritz Fraenckel & Co, etablerad 1876, från 1908 belägen V Hamngatan 20.
1Använd på kontoret i grosshandlarfirman Moritz Fraenkel o Co, etablerad 1876. Från 1908 belägen på V. Hamngatan 20, innan dess på flera olika adresser.
1Använd på Mölnlycke Väveri
14Använd på Nääs Fabriker
1Använd på något av de göteborgska varven
3Använd på Naturhistoriska Museét
1Använd på neurologiska spec. Sahlgrenska sjukhuset.
1Använd på Otto Fr. Johanssons Stämpelfabrik Göteborg
1Använd på Sjöbefälsskolan, Göteborg som elevträning
1Använd på Skandia.
1Använd på Sven Gulins kontor Gulins AB Östra Hamngatan Göteborg
1Använd på Torslanda flygplats som informations monitor för avgående samt ankomande plan
1använd på Vasabron
1Används eventuellt på en fyr.
1Används för klichering o ( silkscreen tryck )
1Används i ovanstående persons syatelje i Grebbestad.Huset i vilken ateljen var inrymd byggdes i sin första etapp 1903. Symaskinen användes av Charlotta Emanuelsdotter Andersson
1använd sista gången år 1888
1använd som middagsklänning och teaterbesök, aldrig använd vid konserframträdanden "Det var inte vanligt med bruna damkläder, så den här kunde jag inte ha på konserter (framträdanden)." citat A.M.Tersman.
1Använd som reklam Pellerins Margarinfabrik GBG
1Använd som skrivhjälpmedel av tonåring. Användaren betalade kr 6.160 för datorn vid inköp 1988.
1Använd som villapanna på Grimmeredsvägen 24.
1Används som nattljus på sjukhus,hotell,fabriker osv.
1Används som spotlight i butiker skyltfönster o dyl.
2Används som spotlights i butiker skyltfönster där det gäller att speciellt framhålla en viss vara.
2Används tex tavel-rampbelysning,läslampor,pianobelysning o belysning i skyltdiskar.
1Används tex till att barka stockar.
1används till att krossa pigment inför färgframställning
1Använd under andra världskriget av den tyska reguljära armén, Wehrmacht.
1Använd under andra värlskriget i Tyskland
1använd under både ryska kriget 1741-1743 och pommerska kriget 1756-1762
1använd under finsk-ryska kriget 1939-1940 och 1941-1944.
1Använd under tiden 1921 -1980 i Göteborgs skärgård.
1Använd vid AB D. Carnegie & Co:s sockerbruk Göteborg.
1Använd vid AB D. Carnegie & Co:s sockerbruk Göteborg. Till tunnbinderi.
1använd vid AB D. Carnegie & Co Göteborg vid sockertillverkningen, för kokning. Ingått i jubileums utst. 1923, även utställd 1932.
1Använd vid AB D Carnegie & Co Göteborg vid sockertillverkning
1Använd vid annons-Krantz Göteborg. Såld av maskinaffären Carl Lamm AB till Annons-Krantz 1950-12-13.
8Använd vid Årnäs Glasbruk
5Använd vid B. F. Söderbergs Skofabrik. Givarens far hade skofabrik i 30 år. Den fick läggas ner när masstillverknignen av skor började.
1Använd vid C.W Anderssons Skrädderi, Landalagatan Göteborg
1använd vid Chalmers Tekniska högskola
1Använd vid Chalmers Tekniska Högskola, antagligen Svenskbyggd.
1Använd vid Dahlanders Tapetfabrik Göteborg, från början 6 st tryckformar. 5 st återsända 19252304.
1Använd vid en frisörsalong på Linnégatan 11.
1Använd vid Fabriken Medico, Göteborg
1Använd vid Forsåkers Fabriker
2använd vid Gamlestadens Fabriker Gbg
2Använd vid Göteborgs Hartsoljefärg Fabrik.
1Använd vid Göteborgs Korkfabrik Gårda Göteborg. S k dragmaskin med vilken styckade ämnen skars till koniska korkar.
1Använd vid Göteborgs Mek. Verkstad
1Använd vid Göteborgs Renhållningssverk
154Använd vid Göteborgs Renhållningsverk
1Använd vid Göteborgs Renhållningsverk
11Använd vid Göteborgs Renhållningsverk på Göteborgsutställningen 1923
1Använd vid Göteborgs Rennhållningsverk
72Använd vid Göteborgs Spårvägar
1Använd vid Göteborgs Spårvägar.
9Använd vid Göterborgs Spårvägar
1Använd vid häftning av handlingar i stadens arkiv från 1698.
1Använd vid Hellmans spiksmedja, Motala. Spiksmide.
1Använd vid Industrimuseet, dess första PC, 286:a.
1Använd vid Karldals bruk, Karlskoga socken, Örebro län.
1Använd vid Kosta Glasbruk Småland
1Använd vid Lessebo Pappersbruk Konga hd Småland. Till att hacka lump på huggkubb.
1Använd vid Levantens Färgeri AB Göteborg.#Ingår i gamla samlingen (detta står på orginalblanketten). Vid koll i gamla samlingen 19941130 fanns ett möjligt nr. I. 986 men huruvida detta är samma föremål går inte att säja utan att ha sett föremålen.
1Använd vid Lindboholms pappersbruk Nottebäck sn Uppvidinge Hd Småland. Till att hacka sönder lump med.
5Använd vid Magnus & Co.
1Använd vid många av Tersmans konserframträdanden. Även använd vid teaterbesök och fester.
1Använd vid Marinen, Nya Varvet
1Använd vid Marmnäsgruva som låg i Kopparbergs län och Orrbärke socken. Utlånad till "Metall 80 år".
1Använd vid Marnäs gruva. Utlånad till "Metall 80 år"
1Använd vid nyodling för upphuggning av tuvor och mindre trädrötter.#För hela det samtida förvärvet har köparen betalat 362 kr.
2Använd vid Oleanders snickeriverkstad, fd likkistetillverkning. Carl Wenanders Eftr. Hus No 185-156 ?.
1Använd vid Otto Fr. Johanssons Stämpelfabrik Göteborg
1Använd vid pumpning av vatten ur gruvor såsom reservoar mellan varje ny pump, vid Långbanshyttan I Färnebo sn , Värmland.
1Använd vid samma tillfälle som GM: 27 561- 27565 (liv, skor, strumpor och näsduk)
1Använd vid SIK ca 1965-1972.
2använd vid SKF:s egen maskinverkstad på 1960-talet.
1Använd vid SKF:s måttverkstad
1använd vid SKF.s egen maskinverkstad på 1960-talet
1använd vid sommarkonserter och midsommarfester. Givaren tyckte mycket om effekten av ränderna och de många knapparna.
1Använd vid Strömman & Larsson
1Använd vid tappstation Stenungsund. Se GIM 3586
1Använd vid toppmötet 2001
1Använd vid toppmötet 2001. Inköpt av polisman. Se intervju cd GSM:030017:29:4 spår 1
1använd vid tredje eller fjärde sonens bröllop
1använd vid tredje sonens konfirmation
1Använd vid Tvålfabriken Oden Gårda Göteborg
1Använs av givaren i början av 1950-talet
4Använt av arbeterska vid Gamlestadens Fabriker AB
1använt av barnen Fredriksson
1Använt av barnen Fredriksson (Alexandra, Jennifer och Oscar)
1Använt av Bergmans Radio.
1använt av en svensk frivillig under finska frihetskriget 1918.
1Använt av Gasverket
1Använt av Johansson och Carlander Göteborg
1Använt av Josef Stern. Inköpt 1910-12.
2Använt fram till 1973
1Använt i boktryckeri i Örebro.
3Använts av Dagny f. 1904 och Margareta f. 1905 systrar till giv. och döttrar till AleX Andersson - inneh. av "Vårgårda potatismagasin" - och h h Hanna f. Bengtsson. Först bodde familjen i ett hus på hörnet Haga Nygata/Skolgatan i Haga med flyttade 1915 t
1Använts av ett mindre garveri i Lilla Edet nu nerlagt.
1Använts av givaren f. 1956 19/12, dotter till Nils Harald Nilsson och H h Barbro, Mölndalsvägen 15 Göteborg. Fadern var då försäljningschef hos Eskil Borre AB.
1Använts av givarens farfar se Gim 3289
9Använts fram till 1973
1Använts fram till 1973
1Använts i Dalkalssjöhyttan Lesjöfors Sverige#* Handsmide#
1Använts i frisörsalong.
1Använts på Kvillebäckens Repslageri.
1använts på Sagabiografen i Kungsbacka 1938-1973
1Använts på SKF-smidesverkstad fram till 1973
1Använts till spinning.
2Använt till prydnadstäcke
48Använt vid Göteborgs Renhållningsverk
1Använt vid Göteborgs Spårvägar
1Använt vid Petersons Wienerbageri, Göteborg
1Använt vid Stiltryck Storgatan 20 Göteborg
1Anväönda av f.d banmästare K,M Buman som bl a var verksam vid byggandet av Inlandsbanan.
1anv av givare f 1916 som barn
1apotekare Grén hade dessa i sin sängkammare V Hamngatan 13. Inköpt i juli 1840.
1apotekskruka som Carl Grén Broberg inköpt i Köpenhamn 1920-talet. Den skulle enligt uppgift vara spansk.
1Apparaten användes för att visa instruktionbildband med ljud.
1Apparaten har använts av framlidne hissmontören#Hans Bull Skäpplandsgatan 9 Göteborg. Givaren är dotter till brukaren.
1apparaten inköptes 1982. På marknaden fanns vid denna tidpunkt tre konkurrerande videosystem - VHS, Betamax och Video 2000. Av dessa ansågs både Betamax och Vide 2000 tekniskt överlägsna VHS. Givarens köpte givetvis det bästa sysstemet. Det tog dock inte många år (1-2) förrän VHS-systemet hade slagit ut de andra systemen. Inga flera filmer fanns längre att hyra och nya kassetter fanns inte att köpa.
1arbetade åtminstone från 1942 i butiken.
1arbetade på Aftonbladet
1arbetade som biografmaskinist på Sagabiografen, Göteborg
1Arbetade som gesäll hos J G Högwall i Göteborg från senast 1811 fram till dennes död 1816, då Ljungberg sannolikt övertog Högwalls privilegier på att "tillverka fortepianos och andra instrumenter." Han var verksam på olik adresser i Göteborg till sin död 1835. Gift ca 1820 med Sophie Ström. Inga barn. Ljungberg har troligtvis arbetat utan gesäller under 1820-talet. 1831-33 finns en gesäll inregistrerad och 1834 2 st. Av bouppteckningen att döma hade Ljungberg en omfattande verkstad vid sin död. Det var vid den tiden obligatoriskt att lämna uppgifter om tillverkning till Göteborg Hallrätt. Inga sådana har dock återfunnits. Därför är det något vanskligt att bedöma omfånget av Ljungbergs produktion. Säkert är dock att han tillverkat såväl bordsformade (square pianos) som upprättstående instrument (upright pianos). Med hänsyn till produktionsnummer på instrument kan vi anta att det producerades max. 4-6 instrument per år. Enligt två namnskyltar (Krouthéns och Woehls instrument) tillverkade han direkta kopior av Clementis instrument! (Källa: Mats Krouthén, 2001)
1Arbetade som stuveriförman vid Svenska Lloyd, vigdes vid Betty Teresia Gustafsson år 1888-03-25 och hade med henne dottern Viola.
1arbetade under åren1946-50 som extra telegrambud på skollov samt lördagar vid Telegrafverkets telegrambudsexpedition, Kaserntorget.
1arbetade vid Kongl. Veterinär-Institutet i Stockholm
1arbetat på AB Resco
1Arendalsvarvet invigdes som en del av Götaverken 1963. Dess första leverans var m/s Laponia samma år. Från 1968 tog Arendalsvarvet över Götaverkens hela nybyggnadsverksamhet. På 1980-talet byggde varvet också flera oljeplattformar. Varvsanläggningen var uppbyggd på ett helt nytt sätt med torrdockor och tillverkning inomhus. Arendalsvarvet lades ner 1989.
4arkeologisk slutundersökning etapp 1, Gamla Älvsborg.
1ArmaturJonsson AB Västra Frölunda
2Arnold Lundén
1Arv efter släkting som var sjökapten från Göteborg
1arvprins av Sverige, hertig av Västerbotten, son till Gustaf VI Adolf och kronprinsessan Margareta. G. blev svensk mästare i sabelfäktning 1936, 1937 och 1940 och var även en framstående ryttare, bl.a. i dressyr. Han var ordförande i Riksidrottsförbundet från 1933 och i Sveriges olympiska kommitté från 1934. Hans intresse för scoutrörelsen manifesterades genom hans ordförandeskap i Svenska Scoutrådet från 1932 och i Internationella scoutunionen från 1938. Inom försvarsstaben, där han placerades som chef för arméavdelningen, ledde han utarbetandet av skriften "Om kriget kommer", som 1943 delades ut till alla svenska hushåll. År 1932 gifte han sig med prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha; de fick barnen Margaretha, f. 1934, Birgitta, f. 1937, Désirée, f. 1938, Christina, f. 1943, och Carl (XVI) Gustaf, f. 1946. G. omkom i en flygolycka vid Kastrup utanför Köpenhamn. Efter hans död instiftades Prins Gustaf Adolfs minnesfond. (Källa: NE 2004-09-10)
1ask av pärlemor i saffian märkt SG = Sofie Grén, början av 1800-tal. Sofie Ström gift 1802 med Gabriel Grén, änka 1811, omgift 1812 med Aron Kjellberg.
1askfat från Lilla Änggården. Det hade alltid sin plats på något av borden från Gunnebo på verandan.
1ask med diverse föremål, kavlar m m för knytning och filéarbeten. 1850-60-talet var sådana handarbeten mycket brukligt.
1ask som innehållit gelantinkappslar med kopaivabalsam Grenska appoteket medio 1800-tal.
1Astras forsknings- och utvecklingsverksamhet kom igång i större omfattning på 1930-talet och fick sitt genombrott med lokalbedövningsmedlet Xylocain® 1948. Genom ett samgående 1999 mellan A. och det brittiska biovetenskapliga företaget Zeneca Group PLC bildades AstraZeneca PLC. I samband med detta ändrades namnet från A. till AstraZeneca
1Ateljekamera
1att gravstenen saknar dödsår samt dito datum är en vanlig företeelse i äldre tid. Stenen beställdes vanligtvis i livstiden för att man ville försäkra sig om att utseendet blev det rätta, när beställaren avled placerades helt enkelt stenen över graven utan att den kompletterades med år och datum.
1auktionsfirma för konst och konsthantverk, grundad 1870 av Henryk Buko´wski. B. har filial i Malmö och dotterföretag i Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
1auktionsfirma i Uppsala, grundad år 1731.
1Ausland patent
1avbildade syskon var barn till komminister C G Santesson och hans maka M M Blix. Foto från 1870-talet.
1Av f. museichefen Albert Sandclef, Varberg, tillskriven Anders Andersson (1782-1865) och är ansedd som sällsynt. Gåva enligt Stig och Mona Roths testamente.
7Av förmedlarens dotter (död) inropad på Göteborgs auktionsverk med en låda textilier. Förmedlaren Rigmor A. och hennes dotter Ingrid Aspler. Rigmor är dotter till Anna Andersson.
1Avfotograferad 1963. Foto i privat ägo
1Avfotograferat BMK
1Avfotograferat vykort
1Avgjutning köpt från Statens Historiska museum av ett fynd från Lödöse. Se Carl R af Ugglas: Lödöse sid 464, fig 174.
1av kölna; a) situation, b) plan, skärningar; uppmätt 1937.
1avmålning efter foto (papperskopia finns i GSM:s arkiv)
1Avregistrerad. Undervisningsmaterial
1Av säljaren köpta på fru Hilma Carlssons f.Weijdling auktion (katalognr 576) 1935.# Jfr GM 15 149 GM 15 154 GM 15 187 GM 15 190 och GM 15 191
1Av säljaren tidigare inköpt på auktion i Rödbo.
1Avstämplat 1920-06-28.
1Avstämplat 30/6 1951.
1Axel Ahlberg föddes i Göteborg 1852. Han drev under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet Manufakturhandeln Henr. Ahlberg som bland annat hade ett Modemagasin som erbjöd klänningar och kappor, utöver en mängd andra varor. 1880 var Ahlberg skriven på samma adress som sin far, dvs Norra Hamngatan 41. Ahlberg var kassör i familjeföretaget och det var också adressen för verksamheten. Information enligt Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890: Hemförsamling: Gustavi Domkyrko Hemort: 14 Roten 41 Yrke: Handl Civilstånd: gift Barnen som bodde hemma: Märtha Hedvig Louise f. 1887 Kerstin HIldegard f. 1889 I hemmet fanns också pigan Beda Kristina Lindqvist f. 1873 i Trollhättan. Information enligt Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900: Hemförsamling: Gustavi Domkyrko Hemort: 13:de Roten N:o 78 Yrke: Handl Civilstånd: gift Barnen som bodde hemma: Märtha Hedvig Louise f. 1887 Kerstin HIldegard f. 1889 I hemmet fanns också pigorna Anna Sofia Andersson f. 1877 i Ova, Skaraborgs län och Augusta Amalia Ferlin f. 1879 i Värmlands län. Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910 Hemförsamling: Gustavi Domkyrko Hemort: Carl Gustafsgatan 2 Yrke: Handl Civilstånd: gift Inga barn hemma. Inga pigor skrivna på adressen. 1890 fanns verksamheten för Henr. Ahlbergs handelsfirma på adressen Östra Hamngatan 33.
1Axel Christopher Carlander, född den 23 september 1869 i Göteborg, död den 17 april 1939 i Göteborg, var en industriman, affärsman och politiker. Han, liksom hans far Johan Christopher Carlander, svarade även för betydande donationer till olika samhällsfunktioner i Göteborg. Familj Axel Carlanders familjegrav på "Rikemanskullen" på Östra kyrkogården. Axel Carlanders föräldrar var Johan Christopher Carlander (1838-1926) och Isabella, född Bourn (1845-1939) i Stockholm. Han växte upp i föräldrahemmet i det så kallade Sahlgrenska huset vid Norra Hamngatan 14 i Göteborg, vilket ägdes av firman Johansson & Carlander 1873-1905 och som hade sitt kontor i fastigheten. Axel Carlander gifte sig 4 januari 1899 i Stockholm med Hedvig Elisabeth, född Hildebrand (1875-1961), dotter till riksantikvarie Hans Hildebrand och Elin Maria Charlotta, född Martin. Gemensamma barn: Bertil Hildebrand-Carlander, född 1900 i Göteborg. Han anställdes på SKF 1920 med ansvar för Balkan, Östeuropa, USA, Canada och Belgien fram till 1931, då han blev försäljningsdirektör i Göteborg; Maja (1904-1982), gift med kommendörkapten Erik Wetter och Gerd (född 1908), gift med doktor Nils Ebbe Cronberg. Familjen Carlander lät 1914 uppföra den Carlanderska villan vid Lyckans väg 4 i Lorensbergs villastad i stadsdelen Lorensberg, ritad av Arvid Bjerke.[14] Villan hade en grind i trädgården som under Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, utnyttjades till att leda direkt in i utställningsområdet, vilket var praktiskt både för familjen Carlander och för de kungliga gästerna som bodde hos dem.[15] Villan blev tillbyggd 1930 och då fru Carlander gick bort 1961 inhystes så småningom Hypoteksföreningen i huset.[16] Axel Carlander tillhörde en släkt av näringsidkare, i Göteborg främst genom Christopher Carlander (1759-1848) som blev stadsfysikus i Göteborg den 12 juli 1793 (avgick 1814) och snart en centralfigur inom den akademiska världen. Han var innan dess Medicine Doktor och Adjunkt vid publique accouchementshuset i Stockholm. Christopher Carlander var farfars farbror till Axel Carlander. (wikipedia, 2012-01-30)
1Axel Englund var skorstensfejaremästare i Göteborgs 2:a skorstensfejardistrikt. Axel hade en son och sonson vid namn August och Carl.
1Axel E var kanske 1883 gesäll i Linköping? Han bodde vid tiden för museets förvärv av tavlan (GM:8552), liksom skorstensfejarna August och Carl (son och sonson?) i Göteborg.
1Axel ferdinand Braune föddes i domkyrkoföramlingen i göteborg blev officer 1855 och överstelöjtnant 1886. Han gifter sig med Amanda Maria Dorotea född Henning 1889. Tjänstgör vid Göta artilleriregemente,och dör som pensionerad reservofficer i garnisonsförsamlingen i Göteborg