logo

Carlotta - the museum database

bild

Moderna Göteborg, 2017 : Majorna, Kungsladugård, Sandarna :: Majorna 23, Kungsladugård 24, Sandarna 25

Object description
Majorna, Kungsladugård och Sandarna är gamla stadsdelar ca tre kilometer väster om stadskärnan.
titel - del av utställning
Moderna Göteborg, 2017 : Majorna, Kungsladugård, Sandarna
inventering - kopplad till
Moderna Göteborg, 2017
alt
sakord - neutral term
utställningsdel
titel - verkets
Majorna 23, Kungsladugård 24, Sandarna 25
beskrivning
Majorna, Kungsladugård och Sandarna är gamla stadsdelar ca tre kilometer väster om stadskärnan.
presentationstext

ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING

Majorna, Kungsladugård och Sandarna är gamla

stadsdelar ca tre kilometer väster om stadskärnan.

Tillsammans sträcker de sig från Älvsborgsbron till

Stigbergstorget och från Göta Älv till Högsboleden.

Chapmans torg, Stigbergstorget och Mariaplan är

viktiga noder i området. Oscarsleden utgör en barriär

mot hamnen och älven. De ingående delområdena

Stigberget, Majorna, Kungsladugård och Sandarna

har starka egna identiteter. Karaktäristiskt för området

är kvartersstaden med landshövdingehus från 1920-

och 30-talen och Kungsladugårds egnahemsområde.

På Gråberget och Sannabacken finns nyare bebyggelse

från 1940- och 50-talen medan 1960- och 70-talshusen

breder ut sig längs Karl Johansgatan. Där finns även

bebyggelse från 1980- och 90-talen. Gathenhielmska

reservatet utgör en sista rest av bostadsbebyggelsen i

det gamla Majorna.

I Majorna utgör efterkrigstidens bostadsområden en

stor stadsbildsmässig påverkan lokalt, men de upplevs

inte som dominerande i stadsdelen som stort. Detta

beror på att flera av områdena ligger på höjder samt

att stadsdelen har en så stark ålderdomlig karaktär,

där den samlade bebyggelsen av landshövdingehus

utgör kärnan. Området har därmed än idag, trots stora

förändringar, en mycket stark identitet med en tydlig

koppling till hamnen och sjöfarten. Inom Majorna

och Kungsladugård finns en provkarta på 1900-talets

bevarandesyn; från Gatenhielmska reservatets

pietetsfullt bevarade ålderdomliga trähusmiljö, till

områdena längs Oscarsleden med sina enklaver

av bevarad äldre bebyggelse, till Kungsladugårds

storskaliga renoveringar och Gröna gatans konsekvent

genomförda sanering.

;

HISTORIK

Det område som idag upptas av områdena Majorna,

Kungsladugård och Sandarna ingick i äldre tider

i Älvsborgs Kungsladugård. Majorna var sedan

stadsgrundandet en förstad till Göteborg medan

Kungsladugård och Sandarna var i stort sett

obebyggd jordbruksmark. År 1868 införlivades

Älvsborgs Kungsladugård med Göteborgs stad

och en stadsplan drog tio år senare upp riktlinjerna

för en ny stadsplanemässig inriktning. Den

enkla trähusbebyggelsen revs och kvarter med

landshövdingehus byggdes ut successivt över den norra

delen av Majorna 1880-1910. Nästa utbyggnadsetapp

genomfördes under perioden 1910-40 i Majorna, söder

om Amiralitetsgatan och i Kungsladugård. Denna

gång med landshövdingehus i storgårdskvarter enligt

1916 års stadsplan av stadsingenjören A Lilienberg.

Under 1930-talet uppfördes funktionalistiska

bostadsområden med fritt liggande lamellhus, så

kallade solgårdar, i Sandarna och på Söderlingska

ängen invid Slottsskogen enligt stadsplaner av Uno

Åhrén. Under efterkrigstiden gick stadsbyggandet in i

en ny fas i och med att en grannskapsenhet uppfördes

på Gråberget. Terränganpassade punkt- och lamellhus

i tre till sju våningar utefter ett nytt gatunät på de

tidigare i stort sett obebyggda södra och de östra

delarna av berget.

Under en större utbyggnadsfas från mitten av

1950-talet till mitten av 1970-talet genomgick

Majorna stora förändringar genom nybyggnation.

Sammanlagt uppfördes ca tio större områden eller

mindre samlingar av stora byggnader under perioden.

De flesta av de nya områdena planerades som fristående

enheter i höjdlägen där ingen planlagd bebyggelse

fanns sedan tidigare, till exempel bostadsområden

på Haråsgatan, norra och västra Gråberget samt

Paternostergatan. Andra innebar omfattande och

saneringar där stora delar av den äldsta bebyggelsen

revs, bland annat längs Gröna gatan samt längs Karl

Johansgatan och Bangatan. Efter mitten av 1960-talet

byggdes även områden med hårdgjorda, överdäckade

gårdar med parkeringshus under som till exempel

området vid Blåsutgatan på Gråberget.

Utbyggnaden av Oscarsleden och bygget av

Älvsborgsbron med påfarter på 1960-talet var två

stora infrastrukturprojekt som innebar stor påverkan

på hamnområdet i stadsdelarna Majorna och

Sandarna. Den månghundraåriga kopplingen mellan

Majorna och vattnet bröts och ett stort område med

äldre bebyggelse revs där leden drogs fram; enkla

bostäder och verksamheter som låg i zonen mellan

bostadskvarteren och hamnområdet. Den äldre

bebyggelse som bevarades var områdena Majnabbe och

Klippan, varav det senare gjordes till kulturreservat.

Kritiken mot de storskaliga rivningarna blev

allt kraftigare mot 1960-talets slut. Kommunen

tillsatte en saneringsberedning vars rapport från

1974 konstaterade att vissa av Majornas samt

Kungsladugårds landshövdingehus hade en så pass

god teknisk standard att de kunde bevaras. Uppdraget

att renovera byggnaderna gick till det allmännyttiga

bostadsbolaget Familjebostäder. Företaget hade redan

i slutet av 1960-talet byggt om kvarteret Kungsljuset

i Kungsladugård, ett pilotprojekt som slog mycket väl

ut. Det fick både pris ur Per & Alma Olssons fond

för ombyggnaden och Handelstidningens miljöpris.

För att kunna renovera det stora beståndet av

landshövdingehus köpte Familjebostäder successivt

upp hela kvarter och utförde upprustningarna i

stordrift. Förutom en allmän upprustning till så kallad

nybyggnadsstandard slogs små lägenheter samman

och gårdsmiljöerna moderniserades. Renoveringarna

var, till skillnad från saneringarna, varsamma mot den

befintliga stadsbilden och en i samtiden välkommen

spårväxling i hanteringen av stadens äldre miljöer.

;

FÖRÄNDRAT – BEVARAT

Efterkrigstidens bebyggelse i Majorna, Kungsladugård

och Sandarna är relativt välbevarad. En större

förändring som har genomförts nyligen är en putsning

av Majvikens tegelfasader. De är nu putsade och

mustigt röda.

INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM

Sjömansgården/Sjömanskyrkan – Fritidshem för

sjömän uppfört 1954 ingår i bevarandeområdet

Majorna 20-23:B som har en stark anknytning till

Göteborgs sjöfarts- och varvshistoria.

land
Sverige
stad
Göteborg
stadsdel
Kungsladugård; Sandarna
Belongs to Utställning
Moderna Göteborg, 2017 :: Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III, Moderna Göteborg