Skolplanschen : Mellan fakta och fiktion, 2017 [webbutställning] :: Skolplanschen mellan fakta och fiktion

Skolplanschen har blivit en trendig inredningsdetalj och ett populärt samlarobjekt - en vacker bild med ett nostalgiskt skimmer som går att hitta både på loppisar på landet och som dyrt nytryck. Men en närmare titt visar något annat än nostalgi. Motiven var pedagogiska och detaljerade, ofta uppfostrande och moraliserande. Eleverna skulle kunna betrakta bilderna och lära sig på egen hand.

Göteborgs stadsmuseum har en stor samling av skolplanscher som vi gärna vill visa upp. Just nu har vi två utställningar med skolplanscher. Skolplanschen – från klassrum till vintage besöker du på Stadsmuseet. Här ställer vi ut såväl realistiska djur- och naturbilder som planscher med historiska händelser och porträtt. I webbutställningen du nu befinner dig i, Skolplanschen mellan fakta och fiktion, har vi valt att visa ett antal planscher med historiska motiv. Båda utställningarna har möjliggjorts med stöd från Sällskapet för folkundervisningens befrämjande i Göteborgs stift.

Hur används historia?

Skolplanscherna skildrade inte bara forna tider och fjärran länder utan även samtiden, med den svenska vardagen på landet och i staden. Bilderna av det främmande var ofta fördomsfulla eller till och med rasistiska – medan det svenska idealiserades. Så lades en grund till den dröm många idag har om ett Sverige som kanske aldrig ens har funnits. Genom skolplanschernas motiv visas hur skolan har sett på och delvis skapat den svenska historien, i en blandning av fakta och fiktion.

De historiska skolplanschernas motiv var noga utvalda för att illustrera en berättelse. Själva bilden skulle fungera utifrån en idé om varför en viss händelse var viktig, till exempel när Gustav II Adolf drog ut i 30-åriga kriget. Detta var en berättelse som då sågs som central för bilden av Gustav II Adolf som en landsfader som tog sitt ansvar för rikets bästa, trots att han förstod att uppdraget skulle bli svårt. Det var eftermälet som då sågs som viktigt att förmedla. Idag, eller om hundra år, kan det vara andra saker som lyfts fram som viktiga i händelsen.

Historia används på olika sätt, i olika sammanhang och med olika syften. På så vis blir det mer än en berättelse om vad som faktiskt har hänt. Historiebruk handlar om att förstå och analysera hur och varför historia används på ett visst sätt. En tid förhåller sig till tidigare händelser genom sitt val av frågor, perspektiv och bildmotiv. I slutet av 1800-talet växte till exempel nationalismen fram, samtidigt som skolplanscherna föreställde kraftfulla kungar, framgångsrika projekt och vacker natur. Liknande motiv används fortfarande för att visa upp ett land som framgångsrikt.

Skolplanschernas motiv förmedlade också tankar om moral och vad som ansågs rätt och fel. Samma sak gäller för många illustrationer även idag, till exempel i skolböcker, reklam och sociala medier.

School wallcharts have become trendy design objects and popular collectibles. They are beautiful images with a glimmer of nostalgia that can be found at flea markets out in the country or ordered as expensive new editions. But upon closer inspection, the wallcharts offer more than just nostalgia. They were designed to be pedagogical and detailed, often formative and moralising. Students should be able to contemplate the pictures and learn on their own account.

The Museum of Gothenburg has a large collection of school wallcharts that we are delighted to put on display. At the moment, we have two exhibitions on the subject. One is he online exhibition you are visiting right now, “School wallcharts – from classroom to vintage” which focuses on wallcharts on Swedish history during the 16th and 17th centuries, the same period as our major exhibition “The birth of Gothenburg”. The other, “School wallcharts from classroom to vintage”, takes a slightly broader view with nature- and animal wallcharts as well as history. This exhibition can be visited in the museum until December 2018. Both exhibitions have been made possible through support from the Society for the Promotion of Public Education in the Diocese of Gothenburg.

How do we use history?

The school wallcharts did not only depict ancient times and faraway lands, but also reflected contemporary Swedish life in both the country and the city. Images of the unfamiliar were often prejudiced or even racist – while life in Sweden was idealised. In this way, the charts laid the foundations for an imagined Sweden that many hark back to today, but which perhaps never really existed.

The scenes printed on the school wallcharts show us how schools have considered and partially created Swedish history by blending together fact and fiction.