Moderna Göteborg, 2017 : Hjällbo :: Hjällbo, Eriksbo, Hammarkullen

ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING

Hjällbo, med områdena Hjällbo, Eriksbo och

Hammarkullen, upptar den södra delen av Angered.

Vättlefjäll och Lärjeåns dalgång utgör avgränsningar

i norr och i sydväst. Landskapet är böljande med

bergsområden och dalgångar som utgör naturliga

inbördes gränser mellan olika områden. Här finns

framför allt bostadsområden med flerbostadshus i en

relativt stor skala.

Hjällbo

Stadsdelsområdet Hjällbo är beläget öster och

väster om spårvägen. Bebyggelsen i den centrala

delen, Hjällbo centrum, utgörs av tre sexvåningshus,

en butiksbyggnad och en kyrka med tillhörande

församlingsexpedition. Denna centrala del omgärdas

i sin tur av ett antal, tätt liggande, bostadsområden;

tydligt avgränsade och trafikseparerade och med olika

hustyper. Hjällbo centrum är dominerande till ytan

med sina över tusen lägenheter i parallellt placerade

tre- till fyravånings huslameller. I centrumets östra

del, på andra sidan spårvägen, ligger en rad med

bostadshus byggda ovanpå ett parkeringsdäck, varav

några har byggts om till kontorslokaler.

Eriksbo

Eriksbo är ett avskilt och homogent utformat område i

den östra delen av Hjällbo, med cirka tusen lägenheter

i flerbostadshus.

Hammarkullen

Det som oftast förknippas med Hammarkullen är de

höga skivhusen vid Bredfjällsgatan, Hammarkullens

väg, Sandeslätt och Hammarkullevägen. Höghusen

omger flera stora gårdar med Hammarkulletorget

och spårvagnens trappuppgång som ett centrum.

Centrumanläggningen dimensionerades med hänsyn

till det samtida storcentrumet i Angered centrum och

är därför relativt liten, men har en spårvagnshållplats

under mark, anpassad för en snabbspårväg som aldrig

genomfördes. I norr och söder finns områden med

lamellhus i tre våningar och runt omkring ligger mindre

områden med friare placerade småhus. Hammarkullen

är inte plansprängt och bostadsgårdarna har därför en

varierad topografi.

I södra Hammarkullen finns exempel på figurativa

stadsplaner; storskaliga geometriska former som är

lätt avläsbara på håll. Det var vid uppförandet en ny

typ av monumentalitet som blev vanlig på 1960-talet.

Särskilt utmärker sig Sandeslättskroken och det

intilliggande lamellhusområdet Sandeslätt med

tre sammanhängande och vinklade lamellhus runt

halvöppna bilfria gårdar och en storgård med böljande

former i terrängen. Radhusområdena i Hammarkullen

uppvisar en stor variation i stil, utformning och

miljökvalité. Västerslänt är det arkitektoniskt sett mest

originella av dessa.

EN HISTORISK TILLBAKABLICK

Historiskt bestod området av bergs- och jordbruksmark

varav stora delar var öppen åker- och ängsmark. Kring

Lärjeån låg flera byar och gårdar, med skriftligt belägg

sedan medeltiden, troligen etablerades de så tidigt som

under järnåldern.

Järnvägsspåren var en viktig del i den tidiga

bebyggelseetableringen i området under modern tid.

Till Hjällbo kunde man innan sekelskiftet ta sig till

Lärje station via Bergslagsbanan som gick utmed

Göta älv. Från sekelskiftet ända fram till 1967 kunde

man åka med ånglok via lilla Västgötabanan. Runt

1920-talet fick Hjällbo en egen station.

På 1940-talet upprättades planer för

egnahemsbebyggelse i Hjällbo och ett 80-tal villor

tillkom under de följande femton åren. Trots att

utbyggnaden av nordöstra Göteborg planerades redan

1962 skedde inkorporeringen av Angereds kommun

först 1967. Hjällbo kom, med sitt läge närmast staden,

först i kön för utbyggnaden. Det garanterades att

spårvagnsförbindelsen med staden skulle hinna tas i

bruk samtidigt som bostadsområdet blev klart.

Stadsplanen upprättades 1965 av ingenjören Enar

A Werner och dåvarande stadsbyggnadsdirektören

Koj Jonsson. Planeringsprincipen var bandstaden,

ett pärlband av stationer med högre bebyggelse

närmast stationen och allt glesare längre ut och sedan

naturområden som skilde enklaverna åt.

Mellan 1966-70 uppfördes på cirka hundra

hektar ungefär tretusen bostäder i Hjällbo, både i

flerbostadshus och radhus.

De tre sexvåningshusen vid Hjällbo centrum, ritades

av arkitektkontoret White, blev Bostadsbolagets första

elementbyggen av den typ som sedan användes i

Hammarkullen och Gårdsten.

Arkitekten John Snis ritade bostadsområdet Eriksbo som

uppfördes av Göteborgs Bostadsföretag-stiftelse 1968.

Hammarkullen byggdes 1968-72 på en kuperad

bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring

tvåtusensjuhundra lägenheter uppfördes i flerbostadshus

och småhus. Hammarkullen var ursprungligen tänkt att

fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder,

arbetsplatser och ett stort centrum med allehanda service

och kontor. Utformningen av området bestämdes av

byggtekniska förutsättningar och de rådande kuperade

terrängförhållandena; en rätvinklig plan med långa raka

höghus kring höjdpartierna. Avsiktligt byggdes de stora

husen kring bevarade kullar som skulle ge utsikt över

husen ut mot landskapet, gärna genom lägre partier

i huslängorna, vilket inte alltid genomfördes som

arkitekterna tänkt det.

FÖRÄNDRAT, BEVARAT

Den övergripande strukturen, med principen om bilfria

gårdar och trafikmatning, är bevarad. Under 1990-talet

revs ett av de höga skivhusen vid Hammarkulletorget

och ersattes av radhus där vissa fasadelement

återanvändes. Bostadsområdena i såväl Hjällbo som

Eriksbo har upprustats med en del fasadförändringar

och satsningar på yttre miljön. Längs det centrala

stråket i Hjällbo har nya butikslokaler tillförts.

INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM

I bevarandeprogram, del I-II ingår ingen bebyggelse

från den här berörda perioden.