Biskopsgårdens vattentorn : Biskopsgården 103:2 :: bebyggelse, samhällsservice och teknisk försörjning

HISTORIK

Tornet ritades av Nils Einar Eriksson 1957.

MOTIVERING

Tornet är synligt och igenkännbart från många håll

i staden, det är ett landmärke som kännetecknar

Göteborgs siluett. Arkitekten var densamma som

ritade vattentornet i Guldheden.

Vattentornet ingår i sammanställningen Moderna Monument.

BESKRIVNING, KARAKTÄR

Norra Biskopsgårdens vattentorn är placerat på en höjd

längst i väster. På tolv turkosa, högresta betongben och

en vit, central, tjock trapphuspelare, vilar en låg, rund,

blänkande cistern med emaljerad plåt på fasaden.

Benen sväller till en rundad anslutning till cisternens

undersida, vars mitt är vitmålad och välvs flackt

uppåt. Sex skift med omålad plåt, bildande ett nät av

rektangulära rutor, klär fasaden. Taket rymmer många

antenner och paraboler. Marken är täckt med grus

runt tornets mittenpelare. En asfalterad smal väg leder

upp och åt väster breder skogen ut sig. En plåtdörr till

trapphuset sitter åt väster och har en stenhäll framför

sig och ett gjutet Göteborgsvapen över sig.

GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR

I början av 1990-talet revs ett relativt stort område

med bostadshus vid Flygvädersgatan, nedanför

vattentornet, och ersattes med radhus i trä från OSbyn

i Norge. Området kallas nu Solvädersbyn.