ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING
Torslanda ligger i sydligaste Bohuslän och har en
utpräglad bohusnatur med stora lerslätter i nordost
och klippterräng mot havet i väst. I stadsdelens
östra del finns verksamheter med bland annat Volvo
och Göteborgs hamn. I ett stråk i mitten finns en
koncentration av bostäder och service medan den västra
delen domineras av natur- och rekreationsområden.
Bebyggelsen utgörs till största delen av enskilda småhus
med stor andel grupphusområden och villabebyggelse
från 1960-talet och framåt.
EN HISTORISK TILLBAKABLICK
Stadsdelen Torslanda har i huvudsak samma gränser
som Torslanda socken. Området som tillhörde Norge
före 1658 omfattar den västra delen av Hisingen.
Socknens största gårdar eller byar var Torslanda,
Amhult, Hästevik, Röd och Tumlehed med 4–11/2
mantal samt Högen, Bur och Kärr med 1 mantal.
Jordbruket dominerade men fiske har också bedrivits.
I slutet av 1800-talet började sommarbostäder
att etableras vid Hästevik–Hjuvik som hade
ångbåtsförbindelse med Göteborg och från 1920-talet
uppfördes sommarstugor inom flera områden. En
viktig förändring i Torslanda jordbrukssocken
genomfördes 1923 då Torslanda flygplats byggdes
intill ett strandområde vid Amhults by. Här bedrevs
reguljärt flyg från 1926 och flygplatsen utvidgades
efter hand. 1924 anlades Torslanda havsbadskoloni
på Skeppstadsholmen väster om flygfältet och en
liknande koloni tillkom senare på Stora Varholmen.
1952 sammanfördes Torslanda och Björlanda till en
kommun som fick namnet Torslanda. Några år senare
beslutades att Volvos nya fabrik skulle ligga i Sörred
öster om nuvarande stadsdelen Torslanda och den
stod klar 1964. 1967 inkorporerades Torslanda, Tuve
och Säve i Göteborg – tre kommuner samtidigt. 1971
gjordes en Generalplan för Hisingen, som delade in
Hisingen i ett rutnät av vägar, avsatte större delen av
västra Hisingen till industrier och hamnar och lade
ut stora bostadsområden kring ett snabbspårvägsnät
på centrala och östra Hisingen. Planen blev mycket
omdiskuterad för sina stora industriområden. Volvo
byggde sin Tuvefabrik på ett område redan planerat
för bostäder. Volvo startade en jättefabrik med ett
kilometerlångt löpande band i Torslanda 1963.
Stadsplanen för den centrala delen av Torslanda, norr
om Torslanda kyrka, gjordes 1967 av Per W Persson
och Lars Trogard. Området byggdes på åker och
ängsmark, intill ett höjdparti. Den äldre jordbruks- och
fritidsbebyggelsen har inlemmats i planen.
Industrins expansion öppnade för inflyttning av stora
grupper som fann arbete i industrin. Stadsplaneringen
skedde parallellt med byggprojekteringen, ofta av
samma arkitekter, exempelvis Göteborgs Förorters
arkitektkontor.
Öster om torget ligger det första bostadsområdet,
ett lamellhusområde som kallas ’Gamla Solbo’ efter
bostadsrättsföreningen. Väster om torget byggde HSB
ett område med fyravånings punkthus som bildar en
karakteristisk 60-talsmiljö kring en kulle. Nya Solbo är
ett stort radhusområde öster om kyrkan. Bebyggelsen
består mestadels av bl.a. atriumhus ordnade i grupper
kring öppna platser. Tvåvånings flerfamiljshus i norr
byggdes av HSB. Området har låg skala och är anpassat
till omgivningen i mindre bostadsgrupper. 1960-66
byggdes ett nytt bostadsområde i Röd-Nolered som
ansluter till Torslandas gamla centrum kring kyrkan.
Närmast kyrkan placerades Torslanda Torg och en ny
skola (Noleredsskolan) som gränsar till f d småskolan.
Väster om Torslanda Torg uppfördes lamellhus och
en grupp punkthus i 4 våningar. I söder och sydväst
ansluter en grupp kedjehus och ett radhusområde.
Öster om torget byggdes några loftgångshus och en
radhuslänga och i nordost ett område som omfattar
radhus och atriumhus.
; FÖRÄNDRAT, BEVARAT
Torslanda flygplats avvecklades 1977–81.
Centrumanläggningen vid Torslanda Torg har
utvecklats. I norr längs Domarringsgatan byggdes
ett mycket stort småhusområde och en skola,
Torslandaskolan, cirka 1970–75 (nyuppförd 2013
efter brand). Många av fritidshusen har förvandlats till
året-runt-bostäder. Delar med landsbygdskaraktär är
fortfarande bevarade och värdefulla miljöer finns bl a
i Tumlehed kring gården Skogen samt på Porsholmen
och Krossholmen. Enstaka väl bevarade gårdar eller
byggnader finns även i övriga delar. Byggnadsformerna
och hushöjderna varierar. Trevåningslamellerna
finns som vinkelställda, krökta, saxade och lameller i
u-form. Punkthusen förekommer bl a som trekantiga,
stjärnhus och t-formade. Radhus, atriumhus och villor
utgör en mindre del av bostadsbebyggelsen i området.
INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM
I tidigare bevarandeprogram del I och II finns följande
områden beskrivna under rubriken övrigt:
Skeppstadsholmen och Stora Varholmen som är
havsbadskolonier. De två havsbadskolonierna är
intressanta exempel på kolonirörelsens verksamhet i
Göteborgsområdet.
Före detta Torslanda flygplats. Torslanda flygplats
invigdes i samband med Jubileet 1923 och utvidgades
på 1930- och 1960-talen.
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta