Redan under 1800-talets första hälft tillverkades undervisningstavlor i trä med läsetabeller och kortare berättelser. Dessa kan ses som föregångare till skolplanscherna, och användes främst inom växelundervisningen (mer om den här http://www.skolmuseet.se/index2.htm).
Under 1800-talets senare hälft började framställningen av rullplanscher, vilket vanligtvis var pappersplanscher som klistrats på linneväv. Någon svensk tillverkning fanns inte till att börja med, utan planscherna importerades, främst från Tyskland. Först under 1890-talet kom de första skolplanscherna att tryckas i Sverige. Det var Sveriges Allmänna Folkskollärares förening som drev kravet på svenska planscher (”Köp svenskt!”); man vill även se mer realistiska motiv på planscherna.
I början av 1900-talet tillverkades de första skolplanscherna helt i papp – en form som behölls fram till den sista skolplanschens tillverkning år 1962, då planschen ”Fridlysta växter i Göteborg” satte punkt för en stor era inom skolhistorien.
Enligt Staffan Ekengren (Skolplanschernas värld, Uddevalla 1988) producerades det omkring 5000 skolplanscher i Europa varav ca 10% var helsvenska. De ca 3000-3500 planscher som finns i Stadsmuseets skolsamlingar spänner över hela skolplanschens historia – de äldsta är från 1940-talet och de senaste från slutet av 1950-talet. Alla läroämnen är representerade och i planscherna kan man bland annat se hur samhället kommit att förändras under denna 100-årsperiod. / Anna Rosengren
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta