logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTPublicerad text - utställningen

CountValue
1<empty>
1"Efter händelserna kring EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 har frågor om yttrande- och demonstrationsfrihet, rättegångar och åtal, demokrati och makt diskuterats. I nätverket makten.nu har under året (2001/2002) diskuterats hur museer och konsthallar kan ta en aktiv roll i samhällsdebatten. Riksutställningars tre nya utställningstorn, som placeras utomhus på platser där människor rör sig, lyfter fram symbolladdade föremål som är kopplade till händelserna, rörliga bilder och löpsedlar samt ger möjlighet för publikens egna kommentarer och funderingar om framtiden - om makt och demokrati. Utställningen presenterar inga svar utan lämnar till besökarna att själva ta ställning. På varje ny ort anordnas kringarrangemang av olika slag: seminarier, debattdagar, filmvisningar, skolarrangemang, samarbeten med studieförbund och kommun, fältdokumentationer och parallella utställningar."
1"Fynd från stadsarkeologiska undersökningar i Göteborgs innerstad"
1"I det under året öppnade dräktgalleriet åskådliggöres inom ramen av museets samlingar klädesdräktens växlingar hos de högre stånden under tvenne århundraden, omkring 1700-1900. Galleriet omfattar dels en uppställning av dräkterna i kronologisk ordning, dels ett monterrum med dräktdetaljer, samtida porträtt, smycken o. dyl." / ur Göteborg museums årstryck 1932. s 70
1<space>(O)mänskligt (O)mänskligt är en utställning om skelettsamlare, rasbiologi och normer i en tid då rasbiologiska idéer var allmänt accepterade och människor kategoriserades i vetenskapens namn. Människor har i alla tider haft behov av att sortera in varandra i olika grupper, både medvetet och omedvetet. Rasbiologins skallmätningar, tvångssteriliseringar och gravplundringar är historiska bevis på kategoriseringar. Vad var det för samhälle, vetenskap och politik som gjorde detta möjligt? Vad kan vi lära av historien? Och hur sorterar vi varandra idag? Med (O)mänskligt vill vi visa vikten av att respektera människors lika värde och rättigheter. (O)mänskligt är producerad av Forum för levande historia, Etnografiska museet och Riksutställningar. För SKOLA Utställningen vänder sig till gymnasiet och årskurs 9. Guidade skollektioner kommer att finnas vecka 41, 42, 43 och 45. De har inte lagts ut ännu, men går snart att boka på www.museilektioner.se På http://www.levandehistoria.se/klassrummet/omanskligt finns ett utförligt lärarmaterial till utställningen om rasbiologi, sortering, normer och makt. Där hittar du handledning, fördjupande texter och film.
1ABC-BOKRESAN En utställning om olika tiders syn på könsroller, moral och det goda samhället Göteborgs Stadsmuseum 16/9 2006 – 8/3 2007 Besök museet på dina egna villkor! ABC-bokresan är Göteborgs Stadsmuseums första helt digitala utställning. Den finns tillgänglig via museets hemsida, där den går att besöka dygnet runt från hemmet, skolan eller kontoret. Utställningen är uppbyggd enligt WAIs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionshinder, vilket gör det möjligt att anpassa presentationen av innehållet efter användarens egna behov. Vi hoppas att detta skall skapa en ny ingång till museet för den som önskar besöka oss på sina egna villkor. Virtuella utställningar låter oss pröva nya sätt att visa upp museets samlingar, som innehåller många ting som är svåra att ställa ut: ljuskänsliga, dyrbara, stora eller små föremål som inte passar in i vanliga montrar. Den nya utställningen är en vidareutveckling av museets föremålskatalog, som redan idag ger tillgång till bilder och fakta om över 100 000 föremål ur samlingarna. Här kan lärare, elever och forskare få tillgång till ett brett underlag för egna diskussioner och studier kring olika föremål och företeelser. ABC-bokresan handlar om läsandets konst. Här hittar du 15 mer eller mindre välkända böcker från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal. Du kan bläddra i böckerna eller läsa om deras tillkomst och innehåll. Alla har vi väl någon gång suttit lutade över en bok och försökt förstå hur de där bokstäverna kan hänga ihop med varandra. Många minns säkert också bilder och berättelser ur den där första boken. Men få har nog ställt sig frågan vad en läsebok egentligen handlar om. Tanken med en ABC- eller läsebok är i första hand att lära oss att läsa. Men den speglar också samhällets värderingar och hur dessa förändras. I böckerna kan vi följa olika tidsperioders syn på könsroller, moral, och det goda samhället.
1Bålprål - ostindiska bålskålar Porslin var en av svenska Ostindiska kompanets mest framgångsrika importvaror på 1700-talet och i de högre samhällsskikten blev det populärt att beställa hela serviser med familjevapen eller andra tidstypiska mönster. Med Ostindiska kompaniets långväga skeppslaster kom också arrak och trenden att dricka punsch. Punschen blandades i en bålskål och tillreddes av arrak, te, vatten och citron – som sedan avnjöts rykande het i små koppar med öra. Dryckeshistoria och porslin ur de ostindiska samlingarna.
1Det grafiska företaget Wezäta i Göteborg en var av de viktigaste aktörerna i reklamsverige runt 1950-talet. Genom att producera reklam för Volvo, Marabou och SKF och genom publikationer som Ica-kalendern och Stora kokboken, tog Studio Wezäta färgfotografiet rakt in i det svenska folkhemmet. De tidstypiska fotografierna låg sedan länge i företagets arkiv på Göteborgs stadsmuseum. Många kuvert med fotografier har nu efter femtio års tid sprättats för första gången. Utställningen bygger på den nyligen utgivna boken Studio Wezäta – Färgfotografiets genombrott i svensk reklam, som skrivits av Ida Dicksson och getts ut på Votum & Gullers förlag.
1Det var 1933 som en bonde, vid täckdikning, stötte på vad som senare skulle visa sig vara ett vikingatida skepp. Idag får Äskekärrsskeppet bilda utgångspunkt för Göteborgs Stadsmuseums utställning om vikingatiden. Skeppet är ett av få bevarade vikingatida skepp i Norden. I utställningen får du också veta mer om det dagliga livet i vikingabyn och se vackra smycken och vapen.
1Du, Jag & GP : 150 år med Göteborgs-Posten 31 januari - 31 augusti 2009 I samband med Göteborgs-Postens 150-årsjubileum producerar Stadsmuseet en utställning om tidningens historia. Utställningen är samtidigt en historia om samhällsförändring och stadens utveckling. En central fråga i utställningen är hur GP har kunna bli så dominerande i Göteborg och vilket inflytande detta har haft på politik och opinion. En del av utställningen visar på GP:s och tidningars tekniska utveckling över tiden och hur man faktiskt bär sig åt för att ge ut en tidning, under temat från nyhet till köksbord. I utställningen visas på privata föremål från familjen Hjörne, som en sovrumsmöbel i ”funkisstil” som köptes in av Harry Hjörne i början på 1930-talet. En möbel som blir till en symbol för det dominerande ägandet som familjen haft över GP i flera generationer. - Längst in i museets samlingar fann vi märkvärdiga föremål som på olika vis illustrerar händelser i staden och som sedan skildrats i GP. Till exempel kan man beskåda en silverklocka från Andrées berömda luftfärd, säger projektledare Susanne Rolf. Vi visar också på de olika försäljningsknep som skulle få gemene man att köpa en tidning och vi får ta del den folkliga anda som drev GP, att vanliga människor skull vilja läsa och förstå tidningen, att GP skulle betyda något och kunna förändra sina läsares vardag. Under våren arrangerar Stadsmuseet en serie föredrag och debatter med media personligheter som bl.a. Ola Larsmo, Arne Ruth och Agneta Lindblom Hultén. Frågor som kommer att diskuteras är bl.a. medias makt och den svenska media koncentrationen.
1Följ med till arenor, svartklubbar och bortglömda dansgolv i en historisk resa genom populärmusikens Göteborg! Möt artisterna, se platserna och upplev tidens sound i inspelningar, fotografier och föremål. Utställningen bygger på material ur museets samlingar och en stor mängd unika inlån från privatpersoner. Vad kan musiken säga om en stad, en människa, en tid? Möt proggare, punkare, spättor, siskor, hårdrockare, synthare, indiepopare, hiphopare och många fler. Sångtexter, klädstilar och musiken berättar om drömmar, längtan bort eller hem, kärlek och viljan till förändring. Älskad eller hatad och inte alltid insläppt i de fina salongerna, erbjuder populärmusiken varje generation en frizon för att hitta sin egen väg. I samarbete med Yamaha, MacForum, Göteborg&Co, Göteborg&Co Näringslivsgruppen, Higab och Exakta Print AB. Visningar och program: I samband med utställningen arrangeras visningar, filmkvällar och andra programaktiviteter. Du hittar programpunkterna i vårt kalendarie, som fylls på kontinuerligt. Lyssna på musiken: Nu har även Musiklivet Göteborg tagit sin början som spellista på Spotify! Följ länken ovan eller sök och följ stadsmuseetgbg på Spotify. Listan kommer att fyllas på, Göteborgs musikliv tystnar inte! Mini-utställlning på Pustervik vid Järntorget: Du kan också se en mini-utställning i foajén på Pustervik. I den har vi gjort ett nedslag kring klubblivet på Pustervik och bjuder på intervjuer med och bilder från några av Sveriges mest långlivade klubbar: Locus, Woody West, Soulastatic och Pusterviksbaren. 14 november 2015–14 januari 2018
1För etthundrafemtio år sedan nådde industrialiseringen Sverige, järnvägen kom till Katrineholm och Lina skrev ett kärleksbrev till Otto ”en hjertlig omfamning … älskar Dig!”. Nitton konsthantverksstudenter, varav fem är utbytesstudenter, har gjort arbeten omkring titeln "Om hundrafemtio år är vi historia" . Vilka minnen kommer att finnas kvar efter dem? Hur kommer världen att se ut och var kommer konsthantverket att befinna sig om etthundrafemtio år? Det är svindlande när man tänker på tid. Före, efter och nu. Studenterna visade arbeten som handlar om att bevara minnen, om kaos, samtiden, framtiden, teknologi, historier, om att växa upp och att ta ansvar inför framtidens samhälle. Vilka kommer man tro att vi (du och jag) var? För om historien handlar om något så är det om oss. Studenterna som ställde ut går konsthantverksutbildningar på Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), Göteborgs universitet, på grundnivå årskurs 2 med fokus på keramik- textil och smyckeskonst.
1Från vikingatidens slut till Göteborgs grundläggning 1621 gick en av de viktigaste vägarna till och från Sverige via Göta Älv. Den kristna läran samsades med varor från Europa. Handelsstaden Lödöse, föregångare till Göteborg, lades några mil uppåt älven. Senare tillkom, efter flera andra stadsbildningar, nuvarande Göteborg. Se dopfuntar med runtecken, det unika relikskrinet, krucifix från flera olika kyrkor och det välbehållna skåpet från 1400-talet.
1Goebbels käft i brun bakelit - en utställning om radion och folkhemmet Opinion, en känsla av gemenskap, social upplysning och folkbildning. Innan tv och internet var radion 1900-talets stora media! Med den enkla, tysktillverkade, så kallade ”Goebbelskäften” fick Sverige på 1930-talet en folkradio. Via radion fick svenska folket både bildning och underhållning. Skolradion skulle till exempel hjälpa till med social och kulturell fostran, program som Brevlådan skulle ge social upplysning i etern och göra folket till goda medborgare. I utställningen visar vi bland annat flera radioapparater ur samlingarna och man kan lyssna till ljudupptagningar. - Jag tror det är svårt att överskatta radions betydelse när man ser på framväxten av folkhemmet. Vi visar här ett stycke radiohistoria som pekar på radion som folkbildare och inte minst maktfaktor i samhället, säger utställningens projektledare Mats Sjölin.
1Göteborgs stadsmuseum arbetar aktivt med stadsutvecklingsfrågor och vill vara en självklar plats för diskussioner om staden. I vår nya utställning Gapahuk – rum för missbruk kommer konstnärerna Meira Ahmemulic och Mari Lagerquist att ge sin bild av vindskydd för missbrukare som har byggts i Göteborg med omnejd. Byggda i samarbete med stadsdelsnämnder i samråd med företagsföreningar, polis och lokaltrafik. Men vem skyddas av vindskydden? Vem får rum och vem utesluts i staden? är frågor de ställer. – Gestaltningen av offentliga rum är aldrig neutral, den fysiska miljön berättar vad som är tillåtet på en plats och vilka som är välkomna att vistas där. När stadsdelstorgen ska förnyas byggs de ofta om på ett sätt som exkluderar oönskade grupper och aktiviteter, säger Meira Ahmemulic.
1Göteborgs stadsmuseum är på plats med vårt mobila museum mitt i Gamlestaden. Vi vill ta pulsen på denna stadsdel där det just nu händer mycket!
1Hur kan Hisingen och fastlandet komma närmre varandra? Är en bro det enda sättet? Med exempel från andra delar av världen söker vi en lösning. I samarbete med Arkitekturens hus, Centrum för byggnadskultur och Sveriges Arkitekter Västra Götaland.
1Invigning lördag 12 nov 14-16 Hur skulle du uppleva världen utan syn och hörsel? Vad händer med dina andra sinnen? Hur aktiveras de och vad får du för upplevelser? Är våra upplevelser likadana? Spelar det någon roll? Utställningen "Kännbart" öppnar på Göteborgs stadsmuseum den 12 november, och innehåller nyproducerad samtidskonst som undersöker hur vi når varandra utan att varken syn eller hörsel behövs. Kännbart sätter människor med dövblindhet i centrum Kännbart är ett utställningsprojekt med ny samtidskonst, som undersöker hur vi når varandra utan att varken syn eller hörsel behövs. Konsten är helt nyproducerad och utforskar nya tekniker och förhållningssätt för att man som dövblind, döv eller om man har en kombination av syn- och hörselnedsättning, ska kunna ta del av utställningen. Olika konstnärer har, i samarbete med konstutövare med olika grader av dövblindhet, skapat verk som kan upplevas utan varken syn eller hörsel. I anslutning till utställningarna runt om i Sverige genomförs en mängd aktiviteter, såsom workshops, seminarium, föreläsningar, föreläsningar och kurser. Kännbart är ett utställningsprojekt som ägs av ABF Örebro Län, i nära samarbete med Förbundet Sverige dövblinda (FSDB) samt Riksutställningar. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden. Läs mer om projektet på Kännbarts hemsida. Om dövblindhet Dövblindhet innebär i korthet, att en person har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselnedsättning. En del personer med dövblindhet är helt döva och blinda. Andra har både syn och hörselrester. I Sverige finns omkring 2 000 människor som har dövblindhet. Omkring 20 000 - 40 000 människor över 65 år lever med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Totalt är ca 400 födda med dövblindhet. Uppskattningsvis 120 000 personer av Sveriges befolkning har någon form av synnedsättning, varav 14 000 personer har en grav synnedsättning/är blinda.
1Knut Ström - teatermannen Han var scenografen som utvecklade konsten att skapa tid, rum och plats på scenen. Han kallades för scenografins trollkarl. Vi visar hans spännande lösningar på scenmodeller men även ritningar och skisser blandat med scenkläder.
1Kontorsföremål Idag ryms större delen av kontoret i datorn. Vi kan dessutom ta med oss datorn i väskan. Men det är inte länge sedan kontoret var en viktig plats som krävde en viss utrustning. Eftersom det var föremål som oftast fanns framme och var väl synliga fick de gärna vara snygga och välgjorda. Ur våra samlingar har vi valt ut några föremål som en gång haft sin plats på ett skrivbord. Än så länge känner väl de flesta igen åtminstone hålslaget och pennvässaren? 1. Pennvässare (GM:35172) 2. Bläckhorn (GM: 11260) 3. Sandströare. Sand gjorde att bläcket torkade fortare. (GM:9033:2) 4. Hålslag (GM:35085) 5. Pappersklämma (GM:17436) Fotot visar en kontorsinteriör som var en del i Jubileumsutställningen 1923. (GhmE:5489)
1Lyda, leka, lära Att ha sitt barn på en förskola är idag självklart för många. Men det har inte alltid varit så. En revolution har ägt rum i det tysta under 1900-talet. En revolution som påverkar oss dagligen. Daghem, fritids och förskola är vardagliga begrepp för oss idag. Att våra barn blir omhändertagna av någon annan medan vi arbetar är en del av välfärdssamhället. Runt förra sekelskiftet gick flyttlassen från landsbygd till stadens industrier i långa led. När både man och kvinna plötsligt jobbade utanför hemmet – vem skulle då ta hand om barnen? I HSB:s regi och med Alva Myrdal som pådrivande kraft byggdes barnomsorgen på 1940-talet in i bostadsplaneringen med barnkrubbor i varje nytt hus. Under 60- och 70-talen formligen exploderade barnomsorgsbehovet i och med att kvinnan på allvar tog sig ut i arbetslivet. Idag går mer än 90 % av de svenska barnen på förskola eller familjedaghem. Barnomsorgens utveckling är i mycket en spegling av kvinnans frigörelse och hennes rätt till arbete. Åsikterna kring moderskap och familj har varit – och är – många. Lyda, leka, lära är utställningen som utgår från nutiden och letar sig bakåt för att visa varför vi idag har den barnomsorg vi har i Sverige. Och vart är vi på väg? Lyda, leka, lära är producerad av Göteborgs stadsmuseum 2010 Producent Marie Nyberg, form Maja Björk, teknik och snickeri Jan Westman och Hans Dillner Utställningen Lyda, leka, lära berättar den svenska barnomsorgens historia i bilder och föremål. Lilla Samskolans Förskola ställer ut en monter och visar upp sin verksamhet. Utställningen startar i Göteborg och kommer sedan att gå vidare som vandringsutställning i regionen.
1Masthugget genom linsen 24 april till 3 juni 2012 Miljöer, människor och interiörer i den anrika arbetarstadsdelen Masthugget. Filmaren Rolf Wertheimer och fotografen John Ingels dokumenterade stadsdelen i början av 60-talet, den första i Göteborg att rivas och saneras. I utställningen visades film och bilder från Masthugget innan rivningarna tog fart. Rolf Wertheimer ställde ut 1964 på Galleri 54 i Göteborg. "Med mig hade jag filmkameran och tog mig till Masthugget. Grävskoparna hade precis börjat tugga sönder de gamla träkåkarna och grabbarna pangade rutor. Jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle att göra en dokumentärfilm". SVT nappade och det blev en 20 minuter lång film som visades 1 april i TV 1965, den fick mest bra kritik men Gamla Masthuggspojkar tyckte den gav en "falsk bild av en anrik stadsdel". I utställningen Masthugget genom linsen visades filmen Masthugget – en stadsdel i förändring igen. På uppdrag av Riksbyggen och Göteborgs historiska museum dokumenterade John Ingels Masthugget under två månader 1963. "Jag dokumenterade hela stadsdelens arkitektur men hade även möjlighet till att fotografera miljöer, människor och interiörer. Under arbetet fick jag ta del av många livsöden och bekymrade kommentarer inför förestående vräkning. Flera fastigheter var dock redan utrymda inför planerat rivning", berättar Ingels. Han upplevde att området utstrålade en blandning av förfall och gemyt. Husen var inte renoverade på flera år men många invånare verkade trivas i sin stadsdel. I utställningen visades ett 40-tal av John Ingels bilder, vilka bevarats i museets arkiv.
1Möt Stadsmuseet under Filmfestivalen! Vi visar ett urval bilder och scenmodeller från Bergmans teatertid i Göteborg. Se utställningen på biograf Draken 1-22 januari i samband med filmvisningarna, och därefter på Stadsbiblioteket 25 januari - 4 februari
1Mytomspunne Freddie Wadling påverkade den svenska musik- och konstscenen under mer än fyra årtionden. Han levde i ett ständigt pågående skapande som resulterade i en mängd musikaliska samarbeten men också i teckningar, texter, kollage och en udda samling föremål.
1Nattpäron är en utställning som vill ge besökaren lust och tilltro till sin egen förmåga att se, tänka och berätta. Utställningen gestaltar de fyra byggstenar som en berättelse består av: person, vilja, problem och plats. Dessa har fått varsitt tematiskt rum. Utställningen är scenografiskt uttrycksfull, rik på bilder, ting och ord, ljus och ljud och ger besökaren många tillfällen att pröva berättandets byggstenar och dramaturgi. Den innehåller flera olika berättarmaskiner med bilder och ord, myllrande scenerier med modellfigurer, arkiv att botanisera i, masker att pröva, ljudberättelser som framkallar inre bilder att lyssna på, hemlighetsfulla luckor och skåp att öppna, ett litet världs- bibliotek där man också kan lyssna till sagor och ta del av berättelser från hela världen. Nattpäron är en utställning som erbjuder gränslösa möjligheter till experiment och utforskande. Målgruppen är i första hand barn mellan nio och tolv år men besökare i alla åldrar har behållning av utställningen
1Ostindiska huset: kommers, kultur och kunskap Under Ostindiska Compagniets dagar lagrades exotiska varor här och redan under tidigt 1800-tal började museiföremål att ställas ut i huset. I museets foajé möter du utställningen som visar det fantastiska Ostindiska huset -huset där Göteborgs stadsmuseum ligger idag. Gör en vandring längs en tidslinje och följ husets lika brokiga som magnifika historia.
1otografen Jens S Jensens ikoniska dokumentärfoton av invånare i Hammarkullen och arbetare på Volvofabriken i Torslanda möter samtida porträtt och berättelser. En studie i självbilder och stadsbilder från sjuttiotalet till idag. Utställningen pågår tom 22 sep 2019. För tre år sedan gick en av landets främsta dokumentärfotografer bort. Jens S Jensen vann internationellt erkännande för sina skildringar av livet i stadsdelen Hammarkullen, som han dokumenterade åren 1973-2013. I år blev det klart att Stadsmuseet fått förtroendet att förvärva och tillgängliggöra Jensens fotografier och berättelser. En rik produktion av unikt kultur- och fotohistoriskt värde. Den 24 november öppnar utställningen "Jobba, leva bo - bilder av ett samhälle" som bygger på Jensens dokumentärfotografier och texter. Dessa har också inspirerat Stadsmuseet att samla in nya röster från såväl Hammarkullen som Volvo. Mycket har förstås hänt sedan sjuttiotalet, men är något sig likt? Vad tänker människor idag om sitt arbete och sitt boende? I skärningspunkten mellan samhälle och individ, arbete och fritid, dåtid och samtid, framträder inte bara människors drömmar och livssituation, utan också självbilder och stadsbilder i ständig förändring.
1På tröskeln till informationssamhället? Likheter och olikheter världen över. Hur bor vi? Hur transporterar vi oss? Hur löser vi våra vardagsproblem? Hur ser vår framtid ut? En fotoutställning om vår skapande mångfald
1Plötsligt en dag dag stod ett vindskydd vid det starkt trafikerade motet i Olskroken, det liknade de vindskydd som finns i stadens friluftsområden. Snart skräpades vindskyddet ner med påsar från Systembolaget varpå någon vände på det och förhindrade insyn. Vi ringde till ansvariga i kommunen och fick veta att skjulet var avsett för missbrukare. Eftersom en av oss arbetar på ett boende med aktiva missbrukare fick vi snart höra talas om fler träskjul för missbruk. Vi ställde oss frågan vem som ska skyddas av vindskydden? Handlar det om att bygga platser för alla eller om att vi bygger bort det vi inte vill se? I samtal med de ansvariga för skjulen framträder en ambivalens: kanske är ingenting kring skjulen med självklarhet bra eller dåligt? Om ett skjul fungerar och används verkar främst bero på dess placering och hur och vad man kommunicerar till de framtida användarna. Uppför man skjulen på användarnas villkor, på en trivsam plats med närhet till torg och trafik, eller vill man endast ha bort dem? Meira Ahmemulic Meira Ahmemulic har låtit tillverka skyltar med citat ur politikers och tjänstemäns uttalanden om skjulen och därefter satt upp dessa på respektive skjul. Med skyltarna lyfter Ahmemulic fram den retorik som används i beskrivningen av skjulen. De inramade texterna visar hur hon genom intervjuer med de ansvariga försöker förstå hur de har resonerat när de har uppfört skjulen dem. Mari Lagerquist Den första bilden i pärmarna är tagen hösten 2010 och den sista sensommaren 2012. Under den här tiden har Lagerquist kontinuerligt fotograferat vindskydden. Att ta sig tid att besöka platserna flera gånger skapar utrymme för en förändring inom en repetition; årstiderna växlar, detaljer tillkommer och försvinner, omgivningen ändras men vindskydden står kvar och en känsla av sammanhang framträder gradvis i bilderna. Bilderna är samlade i pärmar som sedan skruvats fast i träkonstruktioner i syfte att ge varje vindskydd sitt eget utrymme och en möjlighet för betraktaren att bekanta sig med varje enskild plats.
1Röd stuga med vita knutar eller snusbrun masonitlåda nära havet? Åkt på landet har vi gjort i snart 100 år och det finns nästan lika många sommarstugor som familjer i Sverige. I utställningen visas också Eva Bäcklunds personliga foton från sommarstugor. En del av Urbanum - rum för staden.
1Runt förra sekelskiftet var så många som en tredjedel av fotografkåren i staden kvinnor. I denna utställning möter du Olga Rinman, Caroline Gaudard och Anna Backlund, alla tre fotografer i Göteborg runt år 1900. De och deras rikliga produktion presenteras genom foton, album och kamerautrustning ur museets arkiv
1Sex vindskydd för missbrukare har byggts i Göteborg med omnejd, uppförda av stadsdelsnämnder i samråd med företagsföreningar, polis och lokaltrafik i ett försök att få bort missbrukare från offentliga platser. Men vem skyddas av vindskydden? Handlar det om en önskan att bygga platser åt alla eller bygger vi bort det vi inte vill se? Konstnärerna Meira Ahmemulic och Mari Lagerquist problematiserar i bild och text synen på vindskydden. Gapahuk är ett norskt ord och numera den internationella beteckningen på ett vindskydd.
1SKOLMINNEN - axplock ur Göteborgs skolhistoria www.skolmuseet.com/skolminnen.htm OM UTSTÄLLNINGEN Utställningen består av fem fristående stationer, som speglar den svenska folkskolan från dess grundande år 1842 fram till idag. Tyngdpunkten ligger på perioden 1890–1950. Stationerna är illustrerade med texter, fotografier och föremål. De har följande teman: • Sparkasseverksamhet/matematik • Läsår/skoldag • Hygien/fostran/gymnastik • Praktiska ämnen • Böcker och bilder Genom att visa utställningen på äldreboende och bjuda in skolor hoppas vi på att utställningen skall bidra till att skapa möten mellan unga och gamla. Samtidigt kan den väcka minnen hos de gamla, vilket kan leda till en diskussion bland de boende. Tyvärr har inte museet resurser att dokumentera de minnen som väcks, vilket annars skulle vara mycket värdefullt. YTA Stationerna är fristående och respektive station är ungefär lika stor som en sjukhussäng. Ni kan själva bestämma om ni vill visa stationerna tillsammans eller var för sig t ex på olika avdelningar. Hela utställningen kräver ett rum på ca 60 kvm, gärna större. OBS! Tänk på att rullstolsbundna och personer som använder rollator skall ha möjlighet att gå runt stationen. LEVERANS/MONTERING Stadsmuseet levererar utställningen samt hjälper till att sätta upp den. Vi hjälper även till att plocka ned utställningen och leverera den till nästa boende. Vill ni flytta på utställningen under själva utställningstiden får ni ansvara för detta själva. Vid uppsättningen informerar museets personal hur utställningen fungerar. FÖRSÄKRING Utställningen är försäkrad via Göta Lejon. Försäkringen täcker verksamhet inom Göteborgs kommun. INVIGNING Ni ansvarar själva för eventuell invigning samt information om utställningen. ATT ARBETA MED ”SKOLMINNEN” Ni bestämmer själva hur ni vill använda utställningen. Vår ambition har varit att den skall väcka minnen samt bidra till att skapa möten. De som tar emot utställningen ansvarar för att informera aktuella skolor. Möten mellan generationer – Skolklasser kan besöka utställningen och träffa de äldre, som berättar om sin skoltid. Vid Katolska skolan har man arbetat med ett projekt där barn intervjuat äldre om deras uppväxt/skoltid. Integrationsbefrämjande möten – Hos stadens SFI samordnare (Svenska för invandrare) finns ett stort intresse av att använda utställningen. Det är viktigt för nyanlända Göteborgare att komma i kontakt med svenskar. Skolan är något som de flesta har erfarenhet ifrån, vilket öppnar till dialog. Möten med anhöriga – Utställningen kan fungera som en brygga mellan anhöriga och boende.
1Stadsdelen är på gång att få pendeltågsstation, nya kontor och affärer flyttar in i de gamla industrierna och massor av bostäder byggs. Vi på Stadsmuseet är nyfikna på Gamlestaden. De förändringarna som sker och kommer ske i området och vad de betyder för människorna som bor i där. Under fyra veckor kommer vi vara på plats i Gamlestaden tillsammans studenter från Göteborgs Universitet – Masterutbildningen Kulturens praktiska fältmed tema ”Städer i omvandling” som kretsar kring gentrifieringprocesser. Museet vill få Gamlestadsborna att själva berätta om sin relation till stadsdelen och de förändringar som är på gång. Genom detta vill vi bidra till ökad dialog och skapa delaktighet kring frågor som utgör museets verksamhet. I det mobila museet kommer det finnas möjligheter att följa med på guidade vandringar i stadsdelen, få nya kunskaper om Gamlestaden, samt spela in vad man själv tycker på en I-pad.
1Syndiga eller inte? Fotografierna som visar unga män i baddräkt och klänning beslagtogs av polisen 1903. Carl von Platen som tagit bilderna anklagades för "osedligt leverne". Var det homoerotiska bilder som fanns i fotoalbumen? Sexuella relationer mellan personer av samma kön var vid den här tiden förbjudna och för att dölja det sexuella innehållet i fotografierna utvecklades olika knep av fotograferna: bilderna såg oskyldiga ut, men var laddade med sexuella anspelningar. Ingen fotograferades naken, men tittar man riktigt noga finns det nakenbilder i bakgrunden och på väggarna. Carl von Platen som tagit fotografierna ställdes aldrig till svars för bilderna - han blev förklarad sinnessjuk på grund av "homosexuella böjelser" och omyndigförklarades. Han tillbringade en period på ett privat sjukhem, därefter reste han runt i Europa och skrev reseskildringar. När han dog 66 år gammal var han fortfarande omyndigförklarad. Homosexuella handlingar var förbjudna fram till 1944, då lagen slutligen togs bort. Fram till 1979 räknades homosexualitet som en sjukdom.
1utställningen Hitta hem – alla tiders fosterbarn får vi veta mer om fosterbarn i privata hem och samhällets institutioner från 1700-talet till idag. Följ barnen genom brev, föremål, bilder och berättelser. Utställningen en är producerad av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, med stöd av Socialdepartementet.
1Vad har människan lämnat för spår i landskapet och kulturhistorien under de ca 12 000 år som hon har funnits i den västsvenska miljön? Med utgångspunkter från de utgrävningar som museets arkeologer har gjort visas många föremål som människan har lämnat efter sig, inklusive en av dem som bodde här: Rolfsåkersmannen. Till utställningen hör också en CD med fördjupad information. Utställningen står i Ostindiska huset, Östra flygeln, våning 1
1Var kommer vi från och var är vi nu? Två frågor gräver sig djupt ner i vår gemensamma historia. Jubileumsutställningen ”Om 150 år” speglar museets roll och innehåll sedan museet öppnade år 1861. En förunderlig, roande och berikande tidsresa där du själv kan påverka den sista frågan; vart är vi på väg?
1VI & DOM är en vandringsutställning producerad av Polismuseet i Stockholm, i samarbete med ungdomar. Utställningen ger flera perspektiv på hatbrott med ambitionen att ge oss mer kunskap, få oss att tänka, känna och reflektera. Varför anmäls inte fler hatbrott? Var går gränsen mellan att förolämpa och att straffbart kränka? Vad gör polisen? Vad kan du göra?
1<0x0a><0x0a>Video, skulptur, performance, måleri. Se vad som händer när 23 blivande konstnärer möter Stadsmuseet! Valands kandidatstudenter i fri konst har fördjupat sig i museets samlingar, arkiv och utställningar. Från butiken i gatuplan till plan 3 möter du oväntade föremål och installationer. Med sina verk vill studenterna få oss att tänka på frågor kring museets verksamhet på nya sätt. Det kan handla om föremål, om de historier som berättas i utställningarna eller om tankar som väcks om Göteborg som plats.
1Vidkärrs barnhem i Göteborg var ett av landets största barnhem och här passerade under åren 1935-1976 tusentals barn. I utställningen möter du berättelser från barn som bodde här och får veta hur det gick sedan. Hur känns det att ha varit ett barnhemsbarn och hur klarade myndigheterna av rollen som ersättare för föräldrar och hem? Producerad av Göteborgs stadsmuseum.
1Visning i magasin: En titt i samlingarna. Göteborgs stadsmuseum har 1 miljon föremål i sina magasin – följ med på en spännande visning. Tid: 11.00–12.00 och 13.00–14.00 Samlingsplats: Polstjärneg. 8C. Föranmälan görs på telefon: 031-368 32 32. Obs: Max 15 personer