logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTBeskrivning

CountValue
1a_: Golvur med raka konturer nertill, utsmyckad överdel runt urtavlan. b_: detaljskiss med uret sett i profil. Skissen utförd på ljusbrunt melerat papper.
1a_:Tecknad skiss av en man i pagefrisyr iklädd stor barett med plym, jacka med stora puffärmar, korta ballongliknande byxor, snabelskor. Bakom honom t h ett slott med tinnar och torn samt en text ovanför: greve Ory. Skissen finns på ett transparent foto på vänster sida, och ett framkallat med svart på vit botten på den högra, ovanför bilden på båda är det textat: Rossini´s, och under bilden STORA TEATERN,båda har en streckad ram av blyerts runtom och fastlimmade på gemensamt ark. b_: samma bild på foto med svart botten och vit teckning. c_: Den färdigen affischen med bild och titel samt namn på artisterna, dirigent, regissör och scenograf.
1A: 2 par lösa medar: I-IV , B: 2 par lösa medar med kättingar: I-IV
1a: bältesspänne av silver, punsad dekor, smidd.15 cm diam. b: silverarmband, tvinnat. En hake saknas. 10 cm diam.
1A: blus och B:byxa av kraftig vit bomullstwills. troligen sydda av brukarens farmor och faster. Blusringning är rund och har ett sprund med snörhål för sammanfästning, bröstficka på blusens vänstra sida.Kort ärm .Kortbyxa, utan gylf med sprund i sidorna,Tack vare sprunden i sidorna kan byxans fram och bakstycken knäppas loss var för sig när naturbehov gör sig påminda. Ursprungligen verkar byxan vara avsedd att knäppas fast på blusen likadant som för GSM:070011 då det finns knapphål i byxans linning motsvarandde stygnrester på blusen(troligen efter knappar), bredvid de yttersta knapphålen i bakbyxan, närmas sidosprunden har dock knappar av vitt konstmaterial sytts fast. Uppenbarligen avsedda att användas med motsvarande knapphål på den främre sidan av sprundet. Blusen och byxan har sömmar vilka verkar vara skarvar snarare än konstruktionssömmar. söm på blusens bakstycke är ej placerad mitt bak utan tydligt förskjuten åt blusens vänstra sida extra söm på ärmarna som på vänstra ärmen sitter på framsidan och på högra ärmen på baksidan. Byxan hardels en skarv på höger bakstycke nära midjan mitt bak dels tre skarvar i vänster framstycke upptill.
1A:blus och B:byxa av kraftig vit bomullstwills. Troligen sydda av Olles farmor och faster. Blusringning är rund och har ett sprund med snörhål för sammanfästning, bröstficka på blusens vänstra sida.Lång ärm med sprund vid handleden, sprundet knäpps med två par tryckknappar.Kortbyxa, utan gylf med sprund i sidorna, som knäpps fast på blusen med 6 stycken pärlemorknappar. Tack vare sprunden i sidorna kan byxans fram och bakstycken knäppas loss var för sig när naturbehov gör sig påminda.
1a: bordsspis / värmare :b insats för värmeljus :c värmeplatta
1a: Gulbrunt scengolv med avsats som i bakgrunden har en fasad med fem bågformade öppningar, där bakom blå fond som upptill är gulblå samt på sidorna. b: Blyertsteckning med ett träd t v med bladverk, två trädstammar i bakgunden, t h en parkbänk med en hög solros i kruka, ett moln över. Arkets ena sida är tandad.
1a: Gulbrunt scengolv och inramning, samt en avsats med grön framkant, på den i bakgrunden en gulbrun fasad med bågformade portaler, på avsatsen två träd med nakna grenar, grön fond. b: På baksidan en blyertsteckning som föreställer en scen med en cirkelformad plantering eller fontän i mitten omgiven av spaljéer med en bågformad öppning på var sida, två trädstammar i bakgrunden. Arkets högerkant är tandad.
1A: kronan B: 1-5 ljus
1A: namntavla till hästen nr:91 Ali, B: namntavala till hästen nr 26, Han gamla namntavlor I-CCXI, I-IX: gamla namntavlor, X: sjuktavla, XI-XCVIII: namntavlor att hängas vid seldonen, XCIX-CCVIII: namntavlor att hängas v
1A: Överstycke till dörromhänge, (sidostycken saknas). Av vinröd filt med breda bårder av vinröd yllestramalj med mönster av flossaknutar i grönblått,mossgrönt rosa, vitt och ljusblått ylle. Överstycket försett med 22cm bred frans i samma färger och material som flossamönstret.
1A: selhängare av gjutjärn. B: selhängare av järn och trä
1a: Sex personer på rad. Från vänster: en kvinna iklädd vit blus och grön kort kjol, en man med brun kavaj, ljusa gråbruna byxor, en man med röd caps, blå tröja, ljusblå byxor, en mörkhyad krogryggig man, en man med stråhatt, och längst t h en man med hakskägg, brun basker, beige skjorta, ljusbruna byxor, han håller en kvast i höger hand. b: På baksidan en mörkhyad, krokryggig man. Detaljskiss vid sidan av mannen i mindre format stående i profil.
1a: Skissen gjord i gulrosa nyanser med ett scengolv som har avsats, på den står en säng, ett runt bord och en golvljusstake, i bakgrunden en fasad med fem bågformade dörrar eller fönster. b: En blyertsskiss på baksidan med ett träd på vänster sida, silhuett av ett litet hus t h därom och på höger sida en liten välvd bro. Arkets ena sida är tandad.
1a: Skiss i gulbruna nyanser med ett scengolv som har en avsats, i bakgrunde av den en fasad med fem bruna valvbågar. b: Blyertsteckning med silhuetter av ett hu på högra sidan av arket, trappavsatser upp till en dörr mitt på väggen, framför den ett bord med två stolar, t v en välvd spång. Arkets ena sida är tandad.
1a:Sovsäck b:fodral Finsk text i sovsäck. Svensk text på fodralet. Inget tillverkarnamn
1a: stickad tunn textil
1a: tunna träskivor limmade och spikade på varann, samt ståltråd och nät format och gipsat och föst på platta.
1A/Liv och kjol L:143 Midjevidd:64 cm Kjolvidd:226 cm. Kort liv med hängslen i klarröd brokad av ylle med något silke. Kantat med gröna ylleband. Maljor av tenn fastsydda med gul tråd. Rött ylleband för snörning. Fodrad i beige bomullssatäng. Kjol med infällt förkläde, baktill rynkad, på förklädet veckad. Av mörkblått diagonalvävt ylle, i förklädet rips, tvärrandigt i rött, grönt, vitt, gult och mörkblått ylle. Linning och kjolkant av röd resp. grön filt.#B/Skjorta L.51 cm Axel:39 cm. Av vit bommulsväv. Knäppt mitt fram. Slå för både knappar och knapphål. 7 cm hög ståndkrage. Lång rynkad ärm. Krage och manchetter med 2 cm breda röd-vit mönstrade bomullsband.#C/Midjeband L.180 cm Bredd:2,5 cm Av vävt band: botten i vit med mönster i rött, grönt och blått ylle. Försett med en boll i vardera änden i mönstrets färger.#D/Halskläde tresnibbigt 75 X 56 cm. Av tryckt bomullsväv.. blommönster i gult, blått, grönt, vitt och svart på röd botten. Långsidan kantad med smalt grönt sidenband.#E/Kjolficka 24 X 19 cm. Av svart diagonalvävt ylle med applikationer i röd, gulgrön, orage och turkosgrön filt fastsydda med langettstygn i olika färger silke och stjälkstygn- och kråksparksbroderi i silke. Kantad med rött ylleband. Försett med 3,5 cm brett hemvävt band i rött gult och grönt blått ylle samt rött linne.#F/Mössa, toppig, av gåsögonmönstrat svart ylle. I nederkanten, framkanten och sömmen en paspoal av rött ylleband. Nedtill dragsko med hemvävt helylleband, rött med mönster i grönt, vilket bildar knytband och avslutas med bollar i rött och grönt. I framkanten en knypplad uddspets. Hela mössan är limmad inuti varvid rynkorna är fixerade.#G/Strumpor L:89 cm Slätstickade av rött yllegarn.
1A/S Egersunds Fayancefabriks co. : 1847-1947 / ved Olaf Lorentzen og Thor B. Kielland.- Egersund, 1947
1A.B.Cosmoramas filmrepertoar 14-20 oktober 1935.
1A.B. Göteborgs Teaters jubileumsföreställning. Föreställningen inleddes med "prolog, tillägnad Göteborgs Teater av Karl-Ragnar Gierow, framsagd av Sven Miliander
1A.B. Herman Meeths: Exteriör av affären i Göteborg, år 1904.
1A.B. Herman Meeths: Hattavdelningen i Göteborg, år 1910.
1A.B. Herman Meeths: Interiör från den första affären i Göteborg, omkring 1900.
1A.B. Herman Meeths: Interiör från den göteborgsaffären (filialen Masthuggsgatan), år 1902.
1A. Bol. Svenska metallverkens fabriksområde i Västerås 1920
1A.C. Olsson Korg- och Trävaruaffär ("Slöjdaffär"), exteriör 1953. Foto efter foto (taget av Stig Sjöstedt) i privat ägo (1966).
1A. E. Anderberg, 1889. Foto: Axel Parson Gbg
1A.E. var född i Wien och kom till Sverige som krigsbarn efter första världskriget. Han var verksam som journalist och författare, verksam som teaterkriviter och litteraturrecensent vid Göteborgs Morgonpost och senare Aftonposten under 1940- och 50-talen. Efter Aftonpostens nedläggning arbetade Esser som frilandsskribent. Han skrev bl a teaterrecensioner i ett flertal tidningar och var verksam som litteraturmedarbetare bl a i Göteborgs-Tidningen. Esser blev 1965 pressekreterare på Stora Teatern, en post han innehade till sin bortgång.
1A. G. J. Almroth: Svinet och dess skötsel. (Allmännyttigt landbibliotek, nr 142.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1a. hemmagjord sparbössa av en apoteksburk som innehåller snäckor samt b. som innehåller småsten.
1A. Hulthén, 20/11 1923: 1. Uppmätningsritning över bryggeribyggnad å lägenheten Emeliedal, Krokslätt. Fasad mot söder, sektioner. 2. Dito, våningsplaner: nedre botten, övre botten. 3. Dito: kontorsbyggnad. Fasad, sektion, våningsplaner.
1A. K. Eckerbom: Kalkkvävets användning på bästa sätt. (Bilaga till Göteborgs-Posten 1918.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1A. Krüger, Göteborg i april 1890: ritning till hushållsskola för Carnegiska bruken. Fasad. Planer: källar-, botten-, vindsvåning. - Laverad tuschritning på papper.
1A. R. Allard var verksam från bostaden på Sjömansgatan 22 från 1920 och därefter från "bostad o atelje" på Aschebergsgatan 33.
1A. Rosén - O. Jonsson: Känn ditt samhälle - En skolornas medborgarbok. Utgiven 1938.
1A. Rydén, 1903 19/8: ritning till tillbyggnad av villan å tomten nr 68 A i 12 roten (Lilla Katrinedal). [adressen på andra ark rättad till 69 A. reg.anm.]
1a . Skiss i gulbruna och gröna nyanser med ett scengolv som har avsats, i bakgrunden på avsatsen en fasad med gröna bågformade öppningar, grönt tak, gräna träd på sidorna av fasaden. b: På baksidan en interiör med två stora ljusstakar placerade på golvet t v, en säng framför rummet i bakgrunden som har två höga gardinförsedda fönster, t h en draperad öppning, runt bord mitt på scenen. Skissen gjord i blyerts. Arkets ena sida tandad.
1A.t.: "Orionbolagets nya biograf". (=Palladium; huset uppfört 1917-1919).
1A.t. m. bläck: "Kronhusets baksida. febr. 1894."
1A.t. m. blyerts: "Myrornas barnhem". Köpte tomt av fars bolag. O. 1915
1A.t. med blyerts: "Fotboll på asfalterat takplan tillhörande de under uppförande varande nya byggnadskomplexen mellan Kungshöjd och Rosenlundskanalen (stans förvaltningshus). Februari 1971." Sepialavyr, 10,7 x 6,5 cm. Sign. n.t.v.: H.W., n.t.h.: 1971. (Herbert Wärnlöf, f. 1898 7/3, medarbetare och tecknare i G.H.T.) Vidstående reproduktion är s.k. xeroxkopia efter originalet.
1A.t. med blyerts: "Gamla cellfängelset (sedan "Frälsis") maj 1968. Teckning i tusch och sepia, ca 8 x 7.8 cm. Sign. n.t.h.: HW (=Herbert Wärnlöf, f. 7/3 1898, medarbetare och tecknare i G.H.T). Reproduktionen är s.k. xeroxkopia efter originalet.
1A.t. med blyerts: "Norksa Sjömanskyrkan. (Modernistisk skulptur utanför Hotel Opalen) Sept. 1970." Sepialavyr, 6,1 x 6,1 cm, av Herbert Wärnlöf. Xeroxkopia av originalet.
1A.t. med blyerts: "Valhallabadet. "Tomtens" klocktorn. Parkeringsplats. November 1969." Sepialavyr, 9,4 x 6,7 cm. Vidstående reproduktion är en s.k. xeroxkopia av originalet.
1A.t. påskr: Badhuset i No 1 skeppsbron sedt från Göta elf. Ingång från Stora Badhusgatan, vid elfven mindre träskoning der de båtar som införde saltvatten till baden lade till. Sköljflotte fanns ock. Finsk badstu serverades i en stenbyggnad vid ingången Badhusgatan. Sista badet serverades 30 april 1856. 1855 påbyggdes landshöfdingehuset.
1A.t med blyerts: "Kronhusgården april 1972." Sepialavyr 10,2 X 6,8 cm.
1A. W. Edelsvärd, "Göteborg i Maj 1858": Ritning till Café att uppföras å Trädgårdsföreningens fält. Tusch på väv. (D.14.527.)
1A. Zachrison: Potatisodling. (Bilaga till Göteborgs-Posten 1918.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1a) "Slottskogsgatan 42", litografi av E. Hillberg, b) dito.
1a) Aktiebrev à 150 kr. i Nya Theaterns a-b i Göteborg, dat. 1855, jämte b) bolagsordning för detsamma.
1a) Älfsborgs fästning, litografi, b) do.
1a) foto på middagsbjudningen "hos Lagergrens på K.F.U.M." i Göteborg. Omring år 1900? b) foto: "på middag hos Lundquists 20/1 1895." Troligen Göteborg.
1a) Örgrytevägen, litografi, b) do.
1a) Perspektivistisk skiss av gård, uppmätningsritningar, b) situationsplan, c) ytterdörr, d) ytterdörr.
1a) Perspektivskiss av hel, kringbyggd gård, b) uppmätningsritning av do, plan. 1920.
1a) sädesrensning, uppteckning; meddelare: Karl Alexandersson, f. 1859 i Svenneby. b) Kastskovel, skiss. Upptecknat av Arnold Olsson, Stenungsund.
1a) Skiss å uppmätning av trappa och murar i Nissensgatan vid Örgrytevägen, b) plan över fynd m.m. vid nedläggning av avloppsledning i Nissensgatan.
1a) Vestra Hamngatan, b) Östra Hamngatan, foto av Rob. Dahllöf, Trollhättan.
1a & b, 2 st ovala dubbelskaliga spännbucklor av brons.
1a & b: 2 st skadade ovala spännbucklor. c: en bronsnål
1A= av glas B-D av bakelit(1st sönder) E-K av porslin ( 1 st sönder).
1A= Grön framkallningsapparat GIM 4401-1B= Ljuslåda ,Gim 4401-2
1a= klänning b=underklänning. Svart med ärm. Fest klänning i siden.
4A1
2A1. Svallad.
1A4-papper, vikt på längden två gånger
1A4-papper med akt och bildföljd för "The most happy fella" på Stora teatern 1961. Maskinskriven lista med anteckningar och några smärre teckningar i blyerts resp rött kulspets.
1A5 format med 15 sidor text och skisser hur telefonen är hopsatt och beskrivning av handhavande
1Aagesen studerade vid Kunstindustriskolen for Kvinder och Teknisk Skole i Köpenhamn. Hon flyttade 1916 till Helsingborg och arbetade hos juvelerare. 1920 öppnade hon egen verkstad i Helsingborg, och arbetade där med föremål i tenn och silver, ibland även i koppar. Verksamheten där upphörde 1937. När Astrid Aagesen avvecklat sin rörelse i Helsingborg slog hon sig ner på en liten bondgård uppe på Hallandsåsen och drev sommartid en konstbod i Båstad. Hon flyttade sedan till Vejbystrand, där hon fortsatte sin handel med konst och konsthantverk.
1Aalto, Alvar Drawn in sand : unrealised visions by Alvar Aalto / [editors: Aila Kolehmainen, Esa Laaksonen ; translation: Nicholas Mayow].- Helsinki : Alvar Aalto Museum, 2002
1a-b: dek delar av trä och papper limmade på och mot varandra och på tunn grundplatta av trä. c: dek delar av trä och papper limmade på grundplatta av kartong.
1A-Bä. Efter gata eller fastighetsnamn
1AB Alcometaller, Örebro. Bestick, uppläggningsfat och prydnadsföremål av Dirigold på bordet, uppdukat för gäster på Huvudrestarangen inom utställningsområdet.
1AB Alcometallers metallegering Dirigold här representerat som bestick i en monter i konsthantverk och konstindustriutställningen (troligen), tillsammans med bordslinne och porslin.
1AB Alcometallers monter 15:3 i hall nummer15 i Metallmanufaktur i Exportutställningens hallar.
1AB Åtvidabergs förenade industrier, bildat 1906, tillverkade bl a kontorsmöbler. Företaget gick ikonkurs 1922, men rekonstruerades som Nya AB Åtvidabergs Industrier. Förvärvade AB Halda och Original Odhner 1942 och affären gav starkt uppsving för förtagets kontorsmaskiner. Facit övertogs 1973 av Electrolux som sålde verksamheten vidare till Ericssonkoncernen, där Facit ingick i satsningen på datorer. Den verksamheten avvecklades dock 1988. Nya ägare blev Nokia som också fick problem med datorverksamheten och avvecklade den. Kvar blev en världsomspännande säljorganisation som som 1997 övergick i andra händer och företaget avvecklades 1998.
1Abbe, Dorothy The Dwiggins marionettes : a complete experimental theatre in miniature / Dorothy Abbe.- New York, Harry N. Abrams, 1970
1ABC- och läse-bok för snälla barn.- Stockholm : Wirsells förlag, 1842 Läsebok; två titelsidor - den första anger titeln som "ABC- och läsebok för...", 2. uppl., den andra "ABC- och läse-bok för..." , 3. uppl.
1AB Compoboards monter i Hall 59 monter 2. Text på skylten: "Compoboard är effektivaste byggnadsmaterial för erhållande av dragfria väl isolerade bostäder. Här är ett rum vars väggar och tak äro av Compoboard. Märk väl vilka vackra, släta ytor som erhållas, lika lämpliga för målning som för tapetsering. Väggytorna äro här i demonstrationssyfte dels obehandlade, dels tapetserade och dels oljemålade, under det taket är limstruket. Fyllningarna i dörren äro likaledes av Compoboard, och de torka ej ihop eller spricka sönder. Mellanväggar uppföras enklast av Compoboard. Golvdrag borttages totalt genom Compoboard som underlag för linoleum eller andra mattor. Kalla ytterväggar av såväl sten som trä, isoleras och göres varma med Compoboard. Detta är en skiva Compoboard, 275 x 120 cm. A-B. Compoboard Västra Hamngatan 5, Göteborg. Tel. 6245."
1Abell-Seddon, Brian Museum catalogues : a foundation for computer processing / Brian Abell-Seddon.- London : Bingley, 1988
1Abenius, Folke Operan som konstform : föredrag inför Teaterhistoriska samfundet på Stora teatern den 1 mars 1971 / Folke Abenius.- Göteborg, 1971
1Aberstén, Simon Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild intill utgången av år 1923 : bibliografisk översikt. 2, Tillägg och rättelser intill utgången av år 1930 / S Aberstén och C A Tiselius.- Göteborg, 1934
1Aberstén, Simon Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild intill utgången av år 1923. 1, bibliografisk översikt / av S. Aberstén och C. A. Tiselius.- Göteborg : Wettergren & Kerber (i kommission), 1924
1ABF
1ABF:s teaterskola
1AB Flygtrafik i Bengtsfors fotograferade från 1930-talets början till 1988 över hela Sverige. Ägare Göran Liljekvist, var son till företagets grundare Olof Liljekvist. Den absoluta huvudparten av bilderna har fotograferats av Olof Liljekvist (d 1992) och den av honom anställde fotografen Gottfrid Persson (1902-1994). Liljekvist var den som flög planet under sextio års fotoverksamhet med sikte på bland annat vykortsproduktion. Göran Liljekvist tog över 1984 och fotograferade därefter en hel del själv fram till AB Flygtrafiks nedläggning 1988.
1AB Förenade Färg
2AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Boningshuset av tegel under sitt valmade tak och med tillbyggd smedja.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Från avröjningen.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Magasin av trä under tegelklätt valmtak.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Området från Åvägen.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Stallet med sin karakteristiska fritrappa.
2AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Timringssättet vilket förut har fotograferats av museet bl. a. i färg; det bestod av vertikala dubbelhaksknutar och låsknutar.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Uppgången till 2:a vån. i tegelbrukets gamla manbyggnad av trä.
1Ab Hanson & Möhring har rötter i ett litet lokalt gross- och detaljhandelsföretag som bildades i Göteborg 1830, Wachenfeldt och Andersson. Den huvudsakliga produkten salt. År 1905 ble Hanson & Möhring efterträdare av över den befintliga verksamheten från Wachenfeldt och Andersson.
1AB J. E. Armstrong. Meddelare Karl-Erik Ståhlbåge, född 1910..Upptecknat 1966 av Sven Wising.
1AB Nordiska Choklad Fabriken Alingsås. Fyrkantig plåtlåda. Det genomskinliga plastlocket på locket saknas. Ett gångjärn är trasigt.
1A-Bo. Uppteckningar, tidningsklipp, anteckningar m.m.
1Ab Olssons slöjd. Meddelare Filip Olausson, född 1903..Upptecknat 1966 av Sven Wising.
1Aborternas omfattning; Orsaker och omständigheter (ex. ogift moder); Metoder; Undanskaffande av fostret; Samhällets reaktioner (ex. överseende, ogillande); Barnamords vanlighet; Orsaker och omständigheter (ex. illegitimt havandeskap, missbildning, fadern eller modern död); Änglamakerska; Använda metoder; Undanskaffande av kroppen; Samhällets reaktioner;
1AB Pellerins margarinfabrik, Göteborg. Företagsmonter på Jubileumsutställningen 1923.
1AB Plåtmanufakturs första fabrik vid Kungssten, dåvarande stadsgränsen, mellan Långedragsvägen och Torgny Segerstedtsgatan.
1Abraham Petersen född A:o 1679 d. 23 Junij Död A:o 1729 d. 29 Junij
1Abrahamsson, Hans En delad värld : Göteborgshändelserna i backspegeln / Hans Abrahamsson.- 2. uppl.- Göteborg : Bokförlaget Korpen, 2021
1Abrahamssons gård, Hönö Bergagården, historik och beskrivning av Ursula Almgren.
1Abring, Hans-Dieter Von Daguerre bis heute. 1 / H. D. Abring.- Herne : Privates Foto-Museum, 1981?
1Abring, Hans-Dieter Von Daguerre bis heute. 2 / H. D. Abring.- Herne : Privates Foto-Museum, 1981
1Abring, Hans-Dieter Von Daguerre bis heute. 3 / H. D. Abring.- Herne : Privates Foto-Museum, 1985
1AB Sjöassurans Kompaniet
1Abstrakt utförd skiss med ett fält överst i blå nyanser med inslag av rosa "moln", resten av skissen är intesivt gul med en bukett i blått på vänster sida, därefter och ut mot höger sida, röda penseldrag och formationer och svarta konturer.
1Absurd livsstilskomedi
1AB Svenska kugghjulsfabriken. B-fabriken (1942).
1AB Svenska kugghjulsfabriken. Kontoret i mitten på fotografiet.
1AB Tipstjänst, tidigare statligt tipsbolag, sedan 1997 ingående i AB Svenska Spel. T. grundades 1934 som ett privatägt aktiebolag med ensamrätt att anordna tipsverksamhet.Vinsten skulle gå till idrotten. År 1943 övertog staten ägandet genom Finansdepartementet. T:s viktigaste spelformer genom åren var Stryktipset (introducerat 1934), Italienska Stryktipset (1993), Måltipset (1983) och Oddset (1986) samt nummerspel som Lotto (1980), Joker (1984) och Viking Lotto (1993). År 1994 lanserades Tipsbingo och 1995 värdeautomatspel för restauranger.
1AB Varuhuset Göta på Södra Larmgatan startade 27(1+ 1927. Ägare Emerick Ewerlind f. 1894.
1Acetatnegativ GSMB:130001:467-526
1Acetatnegativ GSMB:130001:527-585
1Acetatnegativ GSMB:140001:151-225
1Acetatnegativ GSMB:140001:226-300
1Acetatnegativ GSMB:140001:71-150
1Acetatnegativ GSMD:130001:86-170
1Acetatnegativ GSME:130001:1-75
1Acetatnegativ GSME:130001:245-316
1Acetatnegativ GSME:130001:76-118
1Acetatnegativ GSME:140001:151-214
1Acetatnegativ GSME:140001:1-75
1Acetatnegativ GSME:140001:76-150
1Acetylengassvets (högtrycks)
1Acetylengasverk Tillverknr 230 Storlek SCK 1 Karbidladdning 1 Högsta tillåtna arbetstryck 15000 M/m V-P= 1,5 ATM
1Ackordcittra - flygelcittra. 1) Flygelformad svartlackerad cittra med 35 strängar stämda C-D-kromatiskt (2 okatver + 2 toner) och 8 bassträngar. Tryckt dekor av barnängel samt texten "John Bertels Svenska Original Flygcittra". 71,5 x 47,7 H: 7,8 cm. 2) Ovanpå är fastsatt en låda med mekanik för att kunna spela ackord i dur och moll. Härför finns 15 benknappar. Tryckt bild på locket föreställande luta, nothäfte och blommor. 39,8 x 15,3 H: 7,7 cm 3) Underrede i form av svartlackerat bord bord med fyra svarvade ben. Skivan har hål för resonansen samt anordning för fixering av instrumentet. 75,5 x 49 H: 68 cm. 4) Stämanordning av svartlackerat trä med kromatisk skala A-GISS, dvs 12 toner. En sträng från den ena ändan till den andra, över band av mässing, Pappkartong. L: 44 cm 5-10) Sex musikstycken hör till; någon typ av v"tabulator" i form av lika många kartongbitar såsom "Intermezzo" ur "Cavalleria rusticana", "Finsk folkvisa", "Under dubbelörnen" etc. Några med Bertels stämplar : "Flygelzitterfabr. Göteborg".
1Ada eller Beda i Lövgärdet
1Adair, Ian Television puppet magic / by Ian Adair; ill. by John Dyke.- Bideford, Supreme magic company, 1969
1Adams, Percy G. Travelers and travel liars, 1660-1800 / by Percy G. Adams. - New York : Dover, cop. 1980
1adapter och bladfilmsmagasin. Fanns som tillbehör för 1000F och fanns oförändrad kvar i katalog fram till 1994. Serienumrerades inte efter 1965.
1Additionsmaskin 1214 med uppspolare och splitat räkneverk. Beskrivningen se katalogen.
1additionsmaskin av märket Odhner, serienummer 1655, mycket tidig modell. Just denna tillverkades endast mellan åren 1932-1935 och därför torde endast få exemplar bevarats. Modellen ersattes 1935 av en ny konstruerad av Gustaf Liljeström.
1Additionsmaskinen Facta med tvåradigt tagentbord. Maskinen är från 1956 och den producerades flera år för Facit. Maskinen fungerar.
1Additionsmaskin i grå plåt med svarta knappar. Firmanamnet Odhner i guld diagonalt placerat på fronten. En av de första X-5 maskinerna från början av 1950-talet Maskinen räknar men ger felaktig tömning.
1Additionsmaskin-manuell.
1Addo (additions- och bokföringsmaskiner)
1A-D efter land
1Adell, Birger Några demonstrationsförsök i kemi för gymnasiet (fackskolan) årskurs 1.- Stockholm : Sv. bokförl. Norstedt, 1966
1Adelsbrev för ätten Adlerbrant, fd Branting.
1Adherang- och foderplattor av olika märken.
1Adjöss och Good bye Göteborg! Hilda Lindström från Kalmar var 32 år när hon köpte biljett till Svenska Amerikalinjens Drottningholm och for till New York via Göteborgs hamn. Året var 1920 och hon hade tidigare prövat lyckan som hembiträde i Uppsala. Vad saknade hon där? Vad drömde hon om när hon vandrade genom Göteborg, på väg till fartyget som skulle ta henne över Atlanten? Mer frihet, kanske. Eller högre lön? Mellan 1850 och 1930 utvandrade 1,2 miljoner svenskar till Amerika. Först reste fattiga bönder som lockades av billiga odlingsmarker. Kring år 1900 följde en ny grupp emigranter: unga människor utan familj, mest kvinnor, som hoppades på bättre jobb och rimligare lön än där hemma. Från 1915 blev resan enklare, när emigranterna kunde ta Svenska Amerikalinjens fartyg direkt från Göteborg. Under 1920-talet minskade emigrationen. 1929 hamnade USA i en ekonomisk kris och då upphörde i stort sett helt. Många utvandrade flyttade hem. Hilda Lindström återvände till Göteborg 1957 och bodde här tills hon dog. Kofferten som hon köpt i USA fick hennes brorson ärva.
1adjukt vid Högre realläroverket å Östermalm, Stockholm
1Adjunkt i Lundby och Wädtle härad
1adjunkt på grundskolans högstadium i Uppsala
1Adjunkt vid Alnarps Lantbruksinstitut i Lomma från 1863.
1adjunkt vid Enhetsskolans högstadium i Järnåkradistriktet
1adjunkt vid Härnösands seminarium
1Adjunkt vid Högra Allmänna Läroverket i Bromma
1adjunkt vid Högre Allm. Läroverket i Halmstad
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket å Kungsholmen, Stockholm
1adjunkt vid högre allmänna läroverket å Södermalm
2adjunkt vid Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Borås
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Majorna
1Adjunkt vid högre allmänna läroverket i Uppsala
1adjunkt vid högre latinläroverket å Norrmalm
1adjunkt vid högre latinläroverket i Göteborg
2adjunkt vid Högre realläroverket å Norrmalm
1adjunkt vid Högre realläroverket på Norrmalm
1adjunkt vid Johannes samrealskola, Malmö
1adjunkt vid Karolinska högre elementarläroverket i Örebro
1adjunkt vid Kungsholmens realskola
3adjunkt vid Lunds H. Allm. Läroverk
2adjunkt vid Lunds Högre Allmänna läroverk
1adjunkt vid Norra latinläroverket i Stockholm
1adjunkt vid Nya elementarskolan
1adjunkt vid Nya Elementarskolan i Stockholm
1adjunkt vid Oskarshamns realskola
1adjunkt vid Skara högre allmänna läroverk
1adjunkt vid Skara högre elementarläroberk
1adjunkt vid Södermalms högre allmänna läroverk i StockholmQ
1adjunkt vid Uppsala högre allmänna läroverk
1adjunkt vid Vasa högre allmänna läroverk i Göteborg
1adl. 1756, förut Bröms
1adlad 1726 enl. lapp på bakida av tallrik
1adlad Tordenskiold
1Adlercreutz, Magnus Vägvisare i arbetarrörelsens Stockholm 1900-1920 / utarb. av Magnus Adlercreutz och Thomas Millroth.- Stockholm : Stockholms stadsmuseum, 1980
1Adler-Heike: teoretisk-praktisk kurs i underskrift. 1913.
1Adlerz, Gottfrid Charles Darwin / av Gottfrid Adlerz.- Stockholm : Bonnier, 1909
1Adolf Bernhard Niska, född 17 februari 1884 i Viborg, Finland, död 2 augusti 1960 i Stockholm, var en svensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör.
1Adolf Karlsson Anna Andersson
1Adolf Niska. Foto av Olsson & Hammarqvist Fotografiatelier.
2Adolfsdal, vid nordöstra hörnet av Virginsgatan och Delsjövägen, under Kålltorps Herrgård, flyttat "för cirka 25 år sedan" från Kyrkås (den judiska begravningsplatsen). [okänt när kommentaren skrevs. reg.anm.]
1Adolfsdal (se under Kålltorp) Adventsvägen Ahrenbergsgatan Albogatan Alekärr (se under Gamlestaden) Alelundsgatan (Gårda) Alelyckan (se under Vattenverket) Allhelgonakyrkan
1Adolfsson, Göran Amatörteater - folkkultur / Göran Adolfsson, Hans O. Åkeson.- Stockholm : Sveriges utbildningsradio, 1978
1Adolfsson, Ulrika Känsö /text: Ulrika Adolfsson, Ulf Wolgast.- Västra Frölunda : Försvarsmedicincentrum, [2007?]
1Adolf var namnet på ägare till gården Äspekullen varifrån fastigheten är avstyckad. Här låg tidigare Askesby småskola.
2Adolf Wilhelm Edelsvärd (1824-1919): projekt till tyghus på Lilla Otterhällan, situationsplan med explikation.
1adr. enl. ant. i lärobok
1Adress: D-K 8260 Viby. J
1Adress: Hammarkroken 41 Angered
1Adress: Villa Torrbo, Bystad, SM6UG
1adresserad till Simon Edman i Askim
6Adresser för byggnaderna inom Östra sjukhusområdet.
1Adresseringsmaskin av märket Elliott.
1Adress för verksamhets- och lagerbyggnader i anslutning till Fiskebäcks hamnanläggning.
1adress fr. ant. i lärobok när Hilda gick i kl IV
1Adress från Åsdammsvägen i Skintebo i stället för den igenbommade och svårframkomliga från Skintebovägen.
1Adressmaskin med plåtskåp.
1adressuppgift: april 1960
1Adrian, Sam Gymnastiklokaler och deras inredning : gymnastikredskap / av Sam Adrian och J. G. Thulin.- Stockholm : Norstedt, 1926
1Adrian C. Peterson var son till byggmästare Petter Peterson och Maria Christoffersdotter. Han gifte sig 3 januari 1864 i Stockholm med Hilda Josefina Lundberg (1840-1911). Han var far till arkitekten Carl Crispin. Efter läroverksstudier i Karlstad utexaminerades Peterson från arkitektlinjen vid Chalmerska slöjdskolan 1858, studerade därefter vid Akademien för de Fria Konsterna (FrKA) i Stockholm 1861-66, där han hade professor Fredrik Wilhelm Scholander som lärare. Han företog därefter studieresor till Tyskland, Österrike, Frankrike och Italien. Han var arkitekt vid Kungl. Överintendentsämbetet 1866-1904 och praktiserande arkitekt i Göteborg 1872-1912. Petersons första uppdrag blev att hjälpa arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd med inredningen av Hagakyrkan i Göteborg. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1885-1904, av byggnadsnämnden 1895-1902 och av styrelsen för Slöjdföreningens skola 1874-1906. Peterson blev riddare av Vasaorden 1890.[2]
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: ritning till nya elementarläroverket f. flickor.
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: ritning till Nya Elementarläroverket för flickor. Våningsplaner
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: sektionsritning(ar) till Nya elementarläroverket för flickor.
1Adrian Crispin Peterson, Gbg i nov. 1873: Lager- och affärshus för F.W. Hasselblad & Co.
1Adrian Crispin Peterson, Göteborg d. 3 dec. 1879: ritning till småbarnsskola vid Föreningsgatan.
1Adrian Crispin Peterson: förändring av huset Södra Hamngatan 2. Detaljritn. till trappa mellan 3 vån. o. tavelgalleriet.
1Adrian-Palm, Ebba Styrsöhus med minnen / målade av Ebba Adrian-Palm.- Styrsö : 2005
1AdrKal tidigare Bäcksgatan (AdrKal 1879–82). Efter en liten bäck som förr rann här.
1Advent, lucia
1Advent, nyår, allhelgona, halloween, Gustav Adolfdagen, pingst, valborg, första maj. Västergötland, Bohuslän, div. landskap. Foton, tidningsartiklar, uppteckningar, vykort
1Adventskyrka, dvs en modell av en kyrka försedd med belysning. Tillverkad på 1880-talet av Anders Andersson.
1Adventsljus, 2 st, av stearin. Gåva från Adolf Lindh 1969.
1Adventsljus av stearin.
1Adventsljusstake: en ur den första serien av 2000 ljusstakar; med 7 st ursprungligen 14 volts lampor (nu utbytta mot 32 volts lampor utom en som fortfarande är original på 14 volt). Efter 7 x 14 bara ger 98 volt gick en sådan anordning inte att ansluta till elnätet som i staden var på 120 V. För att råda bot på detta monterades en glödlampa på 75 watt invid stickkontakten. Den fick utgöra motstånd och glödde blott svagt. Den kunde döljas bakom gardinen för att inte störa intrycket från ljusstaken. Lamporna i denna ljusstake byttes ut mot 32 volts lampor när elnätet blev 220 V. Därmed kunde också "motståndslampan" avlägsnas.
1adventsminnen: om adventskalender, -stjärna och -stake. Minnen nedtecknade av Maja Ryberg dember 1973. (Originalet sänt till Nordiska museet, Stockholm.)
1Aelos
1Aerial reconnaissance for archaeology : papers given at a symposium held at Fortress House, London, on 2, 3 and 4 april 1974 / ed. by D.R. Wilson.- London : Council for British archaeology, 1975
1Af C. D. af Wirsén
1A few plain facts about Gothenburg, Sweden, 1930 / published by Dawson's guide bureau LTD.- 1st edition.- Göteborg : Dawson's guide bureau, 1930
2affär
1affären var placerad på Stampgatan 42 fram till sekelskiftet då den flyttades till nr. 28. Där fanns den i vilket fall fram till 1913. Skylten anges vara gjord före 1870 men affären har inte kunnat hittas i Göteborgs adress- och industrikalender förrän 1883. Det finns en möjlighet att affären funnits innan 1883 men helt enkelt inte annonserat om den.
1affärer på Skaftö på 1930-talet. Uppteckning 1976 av C. G. Bernhardsson.
1Affär för musikinstrument, noter och grammofonskivor. Gustav Waidele tog över Malmgrens musikaffär i Arkaden. Den sista ägaren i fam Waidele stängde butiken februari 1996. Skivaffären Waidele, fanns kvar ytterligare några år men ägdes inte längre av släkten Waidele.
1Affär intill 1941 A.B. [???] kontors- och lagerkomplexet. Rivet i mars 1954.
1Affär på "Stallgården".
1Affärsbanker; Insättning och bankkonton; Checkar och dragna växlar; Banklån och diskonteringar; Banktjänster och avgifter; Avräkningsanstalter; Specialutbildad personal; Regelverk och lagstiftning;
1AFFÄRSINVENTARIER
1affärskedja för leksaker
1affärsman, donator, superkargör vid Ostindiska kompaniet. 1783-1793 knuten till Svenska ostindiska kompaniets faktori i Kanton som fast superkargör (enligt Kjellberg). Efter hemkomsten till Göteborg 1793 verkade han i kompaniets ledning såsom en av direktörerna under återstoden av fjärde oktrojen 1786-1806. Denna ändade med konkurs år 1811. Engagerade sig framgångsrikt i projektet Trollhätte kanal och slussverk - det första - som fullbordades år 1800. Erhöll 1810 kansliråds titel. Donator (Chalmerska slöjdskolan, Sahlgrenska sjukhuset, Manilla dövstuminstitut). Källa: Svenskt biografiskt lexikon. Resor: På skeppet Terra Nova, 1:e assistent 1781
1affärsmanen Carl Leopold Berggren ansåg 1888 att det borde finnas en marknad för svensktillverkade kex. När riksdagen samma år beslutade om kraftiga tullhöjningar på bl.a. kex, startade Berggren Göteborgs Kexfabrik AB. Fabriken anlades i Kungälv vid stranden av Nordre älv, strategiskt med tanke på transporterna då. Göteborgs Kex ägde tidigt en betydande aktiepost i Örebro Kexfabrik, den första inhemska konkurrenten. I september 1967 blev företaget ett helägt dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex fanns kvar till 1975 då samliga produkter placerades under varumärket Göteborgs Kex. AB Marabou köpte några år senare, februari 1979, Göteborgs Kex och 1990 blev Freia-Marabou ägare. Sedan 1994 ingår Göteborgs Kex i norska Orkla-koncernen.
1affärsman och norsk konsul i Göteborg. Samlare av konst och fajanser, sekreterare Röhsska museets vänförening från starten 1916, designer av silverföremål. Gift m. Signe Hvistendahl. Norsk konsul i Göteborg 1906-1942. Vän till Axel Nilsson (Röhsska museets grundare och chef) Hjalmar Wijk och Axel Romdahl vilken beskriver honom i sina memoarer.
1Affärsman och politker, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank, styrelsen för Stockholmsutställningen 1897, styrelsemedlem Göteborgs köpmannaförening, ledamot av Göteborgs stadfullmäktige med mera 1898 och 1898-1904 mm
1affär som säljer skateboards och inlinesutrustning
1affärsskylt, A. Hellqvist Snickeri, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsskylt, Ångbageri AB Kronan, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsskylt, Guld Silver, skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt, Haga Bleck & Plåtslageri, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsskylt, R. E. Dahlén Speceri Affär, skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt, Specerier, skiss av G. Dahlström 1966.
1Affärsskylt - bageriskylt. Dubbelsidig, av svartmålad plåt med text i guldfärg: A. B OLSSON BAGERI ETABL. 1894.
1affärsskylt Filip Jonssons Speceri Affär Etabl. 1890; skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt Mek. reparationer Smed, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsvåg av märket "Kryss", Maxvikt: 5kilo
40Affisch, av Herman Sichter
34Affisch, Chalmersspex
1affisch, Cunard-Liniens, dec. 1908. Framsida i färgtryck med ångare etc., baksida i svarttryck på vit botten. (D.32.401.)
1Affisch, förslag till 'Revy! Revy! Revy!' utställningen på Teaterhistoriska museet. 12 maj - 31 dec.
1Affisch, förslag till affisch
1Affisch: ??? U. Möller, "Mekanikus och Borgare i Köpenhamn", aviserar visning av (se påskrift/inskription). U. å., "den 9 til den 29 Augusti".
1affisch / program till maskeradbal på Börsen den 13 mars 1875.
1Affisch/reklam för Adolf Anderssons varmbadhus "Sandvik" i Arendal. "Detta etablissement torde inte håll öppet i sommar. Affischen är ett minne från forna tider, och finns nu glasad och ramad på Arendalskontoret."
1Affisch A3 för Lyda,leka,lära - en tidsresa genom Sverige under 150 år av barnomsorg
1Affisch där motivet består av en mängd olika namn på bland annat författare och konstnärer som är förknippade med homosexuella rörelser. Signerad Marie Falksten. Var utställd i Kärlek, makt och systerskap.
1Affischen visar en dansdokumentär av Eva Ingemarsson
1Affischen visar Fridansfestival i Göteborg 18-20 november.
13Affischen visar teaterföreställningar som visades på Folkets hus-teatern efter invigning 1952. Teatern hade ingen fast ensemble från början så de bjöd in föreställningar som var på kringresande turné. Carl-Axel Heiknert tillsattes 1954 som teaterns första chef. En framstående regissör för tiden var Erwin Piscator som förespråkande teater som inte var klassbunden samt arbetade med politisk teater. Han gjorde ett gästspel på teatern 1954-1955. Efter en tid fick teatern ekonomiska svårigheter att kunna drivas av Folkets Hus så 1958 bildades " Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening" och namnet ändrades till Folkteatern.
1affischer, 18 st., från Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och andra anslutna utställningsarrangemang. Specifikation, se U:372. (Tidigare onumrerade i samlingarna.) (D.14.945. - 14.962.)
1Affisch för "musikalisk soiree" 17 november 1841.
1affisch föreställande Nina Gaby från sent 1930- tal.
1Affisch för firande av Internationella kvinnodagen 8 mars. Satt på väggen i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1affisch för föreställning söndagen den 11 december 1836 å teatern vid Södra Hamngatan ("Stora Theatern"). "E. W. Djurström, Direktör." (Jfr bl.a. Wilhelm Berg: Göteborgs äldre teatrar, III, Gbg 1900.)
1Affischförlaga för "Svart är vitt sa kejsarn". Affisch, guldfärgad bakgund med papper utskuret och målat i blågröna nyanser med fågelburar i guld och limmat ovanpå.
1Affischförlaga med texten Damaskus Resan, signerad Sandro 22. (se historia). #Teateraffisch efter en förlaga av Knut Ström för föreställningen HJÄLTEN FRÅN DEN GRÖNA ÖN. Trasig och inplastad.
2Affisch förslag i två lager till 'Annie get your gun'
1Affisch för Stora teaterns uppsättning av Sylvi 15/4 1895.
1Affisch för Stora teaterns uppsättning av Sylvi 16/4 1895.
1Affisch för Teater Fems föreställning "Sherlock Holmes" med premiär 17 november 1971.
1Affisch från utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001.
1Affisch i A4-format med program för invigningen av utställningen "Änna som rock n roll" på Göteborgs stadsmuseum 2006.
1Affisch med arabisk text för minneskonsert på Lundy Gymnasium, Hisingen.
1Affisch med en efterlysning samt ett politiskt budskap. Både bild och text. Artiklar på baksidan, verkar vara utriven ur "Folkmakt", nr 2, 2002.
1Affisch med information om filmvisningar av aktivistkollektivet Eufemia, i samband med utställningen "Kärlek, makt och systerskap" på Göteborgs stadsmuseum 2003. Affischen informerar också om programmet för dessa filmvisningar i en påtejpad pamflett.
1Affisch med information om visning av utställningen "Kärlek, makt och systerskap" på Göteborgs stadsmuseum 2003. Affischen informerar också om "Söndagsspecial" på Stadsmuseet, då visningar erbjöds.
1Affisch med texten: Att vara kvinna är vackert, låt inte kapitalismen utnyttja och manipulera din skönhet. Satt på väggen i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Affisch med texten Finspel, Fulspel eller Fuskspel? Sommarutställning om spelandet genom tiderna. Glasbruksmuseet 24/6 - 13/9 2009 med öppettider och adress. Bild på tärningar och Göteborgs stadsmuseums logga.
2Affisch med uppmaning att lämna in passfoton till utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Samarbete mellan Stadsmuseet och två elever från mediaprogrammet på Angeredsgymnasiet.
1Affisch som visar Karl Johansgatan västerut från Stigbergstorget. Bland många detaljer syns Bryggeriet Kronan i mitten till höger
1Affisch Textilmuseet i Borås Lyda, leka, lära 24/9 2011 - 8/1 2012
1Affisch till 'Nordisk scenskolefestival, Göteborg' 21-31 maj 1985.
120Affisch till Atelierteatern,
1Affisch till Dunkarna, Stadsteatern, 1975
5Affisch till Göteborgs jubileumsår 1973
1Affisch till Internationella kvinnospelen, 1926. Internationella kvinnospelen 1926 var den andra internationella Damolympiaden, tävlingarna hölls den 27 till 29 augusti 1926 på Slottsskogsvallen i Göteborg.
16Affisch till Jubileumsutställning 1923
1Affisch till Jubileumsutställning 1923, Konst utställningar. Nordisk Konst och Västsvensk Konst
1Affishen visar reklam för Göteborgs Festivalen, Teater Centrum 18-25 maj 1987.
1Afgångsbetyg från Göteborgs Folkskolors Högre Afdelning för Anna Vikt. Bandelin år 1883.
1afgångsbetyg från underofficersskolan vid Kungl. Vaxholms grenadierregemente, den 1 sept. 1913, till Alfonso Sigfrid Gustafsson f. 4/5 1893.
1Af Götheborgs Hantwerks Skola Gifen till Emanuel Schmidt vid Examen den 19:de juni 1842, Joh. 1:12 Handlar troligen om Emanuel Schmidt f 17/4 1820 i Göteborg, Kristine förs. d 31/1 1902 i Göteborg, Kristine förs. Snickare. Ogift.
1afonklänning, troligen av siden, mörkblå skjortklänningsmodell, lång ärm, blixtlås bak, polykrom paljettbroderad, "slips" i halsen samma besättning har använts till ärmmanschetterna. Sydd av Evy Wallin som brukaren anlitade för att sy ett flertal av sina klänningar.
1afonklänning av tryckt siden, ärmlös, hellång v- ringad med knäppning framtill. Ateljésydd hos "Wallin, Gbg" [Göteborg], ettikettmärkt i rygg.
1afonklänning i tvärrandigt taisiden, skjortblus med kort ärm, fem klädda knappar fram, paspoallerade knapphål, sydd hos Wallin, Göteborg.
2Afotograferad affisch eller poster som visar en del/gångstråk med människor, som överskrift står: Liseberg.
1Afotograferad affisch med texten: Cabarethallen Liseberg. Cancan kvinnor ses i vänstra delen på affischen
1Afotograferad affisch med texten: Cabarethallen Liseberg. Del av Cancan ben ses i övre delen på affischen
1Afotograferad affisch med texten: Liseberg, en man och kvinna sitter på en raket/gunga i bakgrunden ses div byggnader. Troligen från 1923.
1Afotograferad affisch med texten: Liseberg. En stor del av nöjesfältet är avbildat
1Afotograferad bild som föreställer en tågolycka. På Bilden står: Påpassligt bildreportage. Flygfoto över Länningeolyckan 1928.
1Afotograferad målning som visar entrén till Liseberg.
1Afotograferat emblem där det står: Liseberg.
1af smitt järn.
1af smitt järn. L: 12.1 cm, B: 3.5 cm.
1af smitt järn. L: 6 cm, B: 3.1 cm.
1af smitt järn. L: 8.5 cm, B: 1.8 cm.
1Aftäckningen af Wadmans-bysten å Lorentzberg, den 16 juni 1869. Efter en skizz af A.M. tecknadt af A.G. Hafström.
4AFTONBRUK
1aftoncape. Fodrad svart spets
1aftonhandväska för aftonbruk
1Aftonkappa i lila sammet med blommönstrat sidenfoder. Krage och ärmslut kantad med päls. Halskant fodrad med rynkad spetskant.
1Aftonklänning; Kort, ärmlös och urringad klänning i svart silketyll med glaspärls- och strassbroderi i vitt och silverfärg. Avskuren på höften. Vid klockad kjol. I midjan, på ena sidan, stiliserat blommotiv broderat med vita glasstavspärlor och små silverfärgade glaskulor i mönster a la vågor med månskensglitter. I kjolens nederkant omönstrad bård, ca 10cm bred. Längd: 109 cm, midja 80 cm, störta vidd 320 cm.
1Aftonklänning 1910-tal. Släp, korta ärmar, litet skört av tyllspets. Gräddfärgat mönstrat siden med pärlboderier beståendes av olika typer av pärlor, gyllene, vita, samt mörka stavpärlor; gyllene rocaillepärlor, barockpärlor, mindre pärlor kombinerat med silkesbroderier på tyll. Livet är dekorerat med broderad tyllspets samt dito isättningar. Kjolens omlottkant samt ärmfållarna kantas av pärlband och pärlfransar.
1Aftonklänning bestående av liv och kjol i cremefärgad sidensatin med dekorationer i grå (?) chiffong och paljetter. Kjolen hellång, klockad med stor vidd baktill och långt släp. Livet är korsetterat, urringat och med kort ärm. Både liv och kjol är dekorerad med chiffong och silverpaljetter i form av blommor och girlanger. Underkjol i bomull med tre rader sidenrysch i nederkat. Från katalogkort: Klänning. Atlas, duchesse, vit. Består av liv och kjol. Liv av tre stycken, inuti fodrat med vitt siden, på foderliv (rygg och sidor) av vit linon med korta insydda fiskben, vitt halvsidenlivband. På detta invävt: Göteborg Henr. Ahlberg Modemagasin. Vid bandets ansättning tre hakar som uppbära kjolen. Kring midjan en bred på längden veckad linning. Baktill nedgår från denna ett snett avskuret band lagt i tre veck och prytt med fyra halvklotformiga knappar klädda med tyget och på runda rosetter baktill och på sidorna stora blommor av chiffon, silverpaljetter och silvertråd. Kring ärmarna och urringningen silvergramaner. Sammanhålles framtill av vit silkessnodd löpande i passpoalerad dragsko kring urringningen samt av hakar och hyskor. Över dessa en bröstlapp av vitt siden med hakar och däröver fichu av rynkad vit chiffon. Korta ärmar. Kjol av åtta våder med i midjan fäst underkjol av vit linon, nedtill prydd av tre rader utpikerade rysch av vitt siden. På kjolens insida på halva höjden ett dubbelt smalt vitt sidenband, fastsytt på mitten och med ändarna mellan 2.dra och 3:dje våden bakifrån och något kortare än mellanliggande våders totalbredd. Något högre upp över bandets ändar och i samma sömmar band av vitt sidenrips att knyta framtill. Bak i linningen tre hyskor till hakarna i livet. I sidorna hankar. Bred fåll nedtill. Kjolen prydes av blommor och blad av samma material som de å livet. Liv l. fram: 36 cm, bak: 31 cm, Kjol längd fram: 118 cm, bak: 172 cm, kjol vidd: 500 cm. Tillhört fru Elisabeth Haglund, f. Rodhe. Ur Gustaf Mankells dräktsamling.
1Aftonklänning i svart sammet. Trasiga armbågar
1Afton klänning i vit tarlatan bestående av liv, kjol i tre lager. Livet i bomull är kortärmat med vid urringning med dekorationer i tarlatan och banddekorationer. Kjolen i tarlatan är hellång med stor vidd och i tre delar där den den första (troligen innersta) är slät, den andra (troligen mellersta) är med en volang och rysch i nederkanten och den tredje (den yttersta) är i dubbla lager där den yttre kjolen har en veckad bred volang med brett rysch på nedre delen. Dessutom finns lösa delar av tarlatan som eventuellt suttit på någon av delarna eller har använts som skärp eller liknande.
1Aftonklänning med smala axelband i brunt och guldfärgat siden med tillhörande jacka i gult siden.
1Aftonklänning med tillhörande sjal.
1Aftonstjärnan innan renovering, vy mot söder med Plåtslagaregatan till höger och Gjutaregatan till vänster. Fastigheten upp 1902 som föreningshus vid Gjutaregatan. En tidigare byggnad var uppförd på platsen 1892, vilken förstördes i brand 1902. Plåtsagaregatan 2 byggt som bostadshus.
1Aftonväska av siden och tyll broderad med silke och pärlor.
1Aftonväska flätad av små silverringar med dekorativ uddspets i nederkanten i samma teknik. Konturerad knappbygel med ögla i vilken handtaget av stickat band av silvertråd är fäst med en krok.
1Aftonväska i påsmodell helt täckt av guldfärgade paljetter. Dras ihop med guldbeigefärgade sidenband. Från katalogkort: Väska i pompadour-modell, sydd av guldpaljetter och fodrad med gulvitt siden. Bärband av gult atlassiden, genomdraget och avslutat med rosett i ena sidan. 23 x 18 cm.
1AGA-radio med tre snabbinställningar och anslutning för bandspelare och grammofon. Typ 3655.
1Agarebrö. ( = ekollon- ).
1agaten borta
1agatstenen saknas
1Agenda kulturarv : slutrapport.- Stockholm : Riksantikvarieämbetets förlag, 2004
1Agerande kvinna stående i profil, hon har brunt uppsatt hår med smålockar runt ansiktet, iklädd ljusgul ankellång klänning med åtsittande högt placert liv med brunt skärp, korta puffärmar med smal brun linning, sicksack-mönstrad gråbrun bård i kjolens nerkant, svarta skor. OBS! skissen är överkorsad med blyerts.
1Agerström, Ida Klamparegatan sextitre : historier om gamla och unga masthuggsbor vid sekelskiftet / Ida Agerström.- Göteborg : Västra Sverige, 1934
1Agfa Anastigment, Igestar F: 6,3/5 cm.
1Agfa Isola 6044, Optik Agfa Angar 1:6,3/75
1aggregat för automatisk bländarkontroll monterad på en 150 mm Sonnarobjektiv, allt i originalkartong. Sådana fanns för fyra objektivtyper: 80 mm, 100 mm, 150 mm och 250 mm. På innerhöljets lock finns slutartidsprotokollet , samt en lapp med texten "Senast kalibrerad 1979-02-13" Detta exemplar har nummer 1 i nummerserien reserverad för 150 mm-aggregaten som börjar med B30xxx.
1A gift of light and seven other short stories from near and far. Handbook / Lorna Downman, Peter Hammarberg.- Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970
1A gift of light and seven other short stories from near and far. Key / Lorna Downman. - Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970
1A gift of light and seven other short stories from near and far. Workbook / Lorna Downman, Peter Hammarberg.- Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970
1Agnes har skurat mattor, foto från 1929. Foto av foto som äges (1990) av Lennart Andersson.
1Agnes Teresa Geijer, född 26 oktober 1898 i Uppsala, död 17 juli 1989 i Stockholm, var en svensk textilhistoriker och arkeolog.
1Agneta Chytraus
1Agraffer av brons, 2 st likadana, bestående av en rombisk 1,5x1,5 cm stor platta, ärgade. (ur katalogen)
1Agraffkanpp, dvs prydnadsspänne (häkta, en krok eller liknande) för att hålla ihop två tygstycken, till exempel i gardiner eller plymer, eller helt enkelt som dekor.
1Agrégé de l'Université, assistentlärare i franska vid de högre läroverken i Sverige
1Agroth, Stig Allan Vid Skansbergets fot : Hagastudier i bild och ord / Stig Allan Agroth och Sven Schånberg.- Alingsås : Hammar, 1989
1Agurén, Stefan Annorlunda fabriker : mot en ny produktionsteknisk teori / Stefan Agurén, Jan Edgren.- Stockholm : Sv. arbetsgivareföreningen (SAF), 1979
1A H Gréns namnteckning på stämpelns platta. Ligger i 3:7:30
1Ahl, Harriet Kursplanering för lågstadiet / Harriet Ahl.- Stockholm : Bergvall, 1966
1Ahl, Harriet Samlad undervisning : årskurs 1-2 / Harriet Ahl, Margit Gummesson.- Stockholm : Bergvall, 1967
1Ahl, Harriet Samlad undervisning : årskurs 3 / Harriet Ahl, Margit Gummesson.- Stockholm : Bergvall, 1966
1Ahlberg, Gunnar Fjärås bräcka : ett stycke märklig Nordhallandsbygd / Gunnar Ahlberg, Elof Lindälv.- Kungsbacka : Nordhallands hembyggsförening, 1921
1Ahlberg, Gunnar Fjärås bräcka / av Gunnar Ahlberg, Elof Lindälv.4. uppl..- Göteborg : Göteborgs skolresekommité, 1943
1Ahlberg, Gunnar Fjärås bräcka / av Gunnar Ahlberg, Elof Lindälv.- Skolupplaga.- Kungsbacka : Nordhallands hembygdsförening, 1922
1Ahlberg, Gunnar Halland / Gunnar Ahlberg och Elof Lindälv.- Uppsala : Lindblad, 1925
1Ahlberg, Gunnar Minnen från den äldre bebyggelsen / G. Ahlberg.- särtryck ur "Halland" av G. Ahlberg och E. Lindälv
1Ahlberg, Vincent Bergslagernas järnvägsaktiebolag 1872-1922 : historik II / på uppdrag av bolagets styrelse utarbetad av Vincent Ahlberg.- Göteborg, 1923
1Ahlberger, Christer Vävarfolket : hemindustrin i Mark 1790-1850 / Christer Ahlberger.- Göteborg : Institutet för lokalhistorisk forskning ; Borås : De sju häradernas kulturhistoriska förening; Borås museum [distributör], 1988
1Ahlberg studerade vid Teknologiska institutet, Stockholm.Militär, löjtnant vid Flottans ingeniörsstab. Butte inriktning till konstnär och studerade måleri för Axel Nordgren i Düsseldorf. Ahlberg är känd för sina marinmålningar med fartygsmotiv.
1Ahlenius, Holger Fem år med Thalia : från Stockholms teatrar 1948-1953 / av Holger Ahlenius.- Stockholm : Bonnier, 1954
1Ahlgren, John Slättlandskapet i Västergötland / John Ahlgren, Sven Axel Hallbäck.- Stockholm : LiberFörlag, 1980
1Ahlmér, Klaes Om fisk / av Klaes Ahlmér och Oda Berg.- Kalmar : Dillbergska bokh., 1926
1Ahlstedt, Martin Hisingen : ön i gränslandet / Martin Ahlstedt.- 1. utg.- Göteborg : Bokförlaget Korpen, 2023
1Ahlström, Eva Konserveringsrapport/tillståndsbesked : Hundtäcke från Nääs slott : Terminsprojekt HT 1989 : Konservatorslinjen, Institutionen för Kulturvård, Göteborgs Universitet / av Eva Ahlström.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1989
1Ahlström, Gösta Skaraborgs- och Sjuhäradsbygden / av Gösta Ahlström.- Borås : Tryckericentralen [distribution], 1967
1Ahlström arbetade på Göteborgs museum, under 30 år, med start 1906. Bland hans arbetsuppgifter som konservator på arkeologiska avdelningen, ingick att sätta stenålderskärl i stånd. Ahlström tjänstgjorde även på etnografiska avdelningen.
1Ahlström Arcini, Caroline Health and disease in early Lund : osteo-pathologic studies of 3,305 individuals buried in the first cemetery area of Lund 990-1536 / by Caroline Arcini.- Lund, 1999
1Ahlströmerska vägen, litografi tryckt hos Spong & Cardon.
1Ahnlund, Henrik Spångas bebyggelsehistoria / av Henrik Ahnlund.- Stockholm : Stadsarkivet, 1966
2Ahrenberg, Ossian Thalia hennes väsen och uppgift : tankar om teatern.- 2. uppl.- Göteborg, 1945
1Ahrenlöf, Edit De första kristendomslektionerna : handledning i kristendomsundervisning under det första skolåret / av Edit Ahrenlöf.- Stockholm : Bergvall, 1928
1Ahrenlöf, Edit Lärarinnor och skolflickor i sekelskiftets Göteborg / av Edit Ahrenlöf.- Stockholm : Bonnier, 1929
1Ahrenlöf, Edit Låt barnen komma till mig! : handledning i kristendomskunskap för försöksundervisningen med nioårig enhetsskola, klass 1-3 / Edit Ahrenlöf.- Stockholm : Bergvall, 1953
1Air pollution and conservation : safeguarding our architectural heritage : introductory information on an interdisciplinary symposium, Rome, October 15-17, 1986 / editor: Jan Rosvall ; co-editors: Stig Aleby ...- Göteborg : Göteborgs Universitet; Rome : Swedish Institute of Classical Studies, 1986
1Ajanki, Tord Historier om läkemedel : om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit / av Tord Ajanki.- Stockholm : Apotekarsocieteten, 1995
1akademie-adjunkt
1Akademiens årliga minnespenning, år 2020. Svenska Akademiens beskriver årets penning på följande sätt: "Årets minnespenning är ägnad ledamöterna på stol 12 i Akademien. Minnestolkningen som har titeln Utsikt från stol 12 och är författad av stolens nuvarande innehavare Per Wästberg, porträtterar på ett personligt och inträngande sätt de tolv företrädarna och utgör samtidigt en hyllning till Svenska Akademien som fri intitution och kulturfrämjande gemenskap."
1Akademiska körens jubileumsbok : ett körliv under hundra år / redaktörer: Jörgen Kyle... .- Göteborg : Akademiska kören i Göteborg, 2019
3akantusblad
1akantusslinga
1Akershusregisteret af 1622 : fortegnelse optaget af Gregers Krabbe og Mogens Høg paa Akershus slot over de derværende breve / udg. af Den norske historiske Kildeskriftkommission ved G. Tank.- Kristiania, 1916
1A key to the museums of Sweden / ed.: Gertrud Serner, assist. by Margaretha Cramér.- Stockholm : Sv. inst.; Rabén & Sjögren, 1960
1A Kistormási éremlelet = Le Trésor de monnaies romaines de Kistormás, Hongrie / Katalin Víró-Sey.- Budapest, 1963
1Aktern av ett segelfartyg (regalskepp ?) med smårutiga fönster i akterskeppet, master och segel, allt målat i mörka färger av brunt, blått och grått. Skissen utförd på tunn kartong och utskuren. (se vidare under montering) Har troligen tillhört en scenmodell.
1Aktersläde 1/ av gran (L:96 H:53) Vid axeln till två trähjul är fäst ett stycke planka. På denna planka är instucken i två hål över hjulen dels av träbit, som är genomborrad och genom hålet bär upp kroken till duktern, dels en annan träbit, som stagar den första.#Aktersläde 2/ av fur och björk (L:109 cm, Br: 27 cm) Redskapet är något defekt. Använts att spinna samman garn till kardelar. Består av en grov ram, genomborrad av två hål på tvären och tre hål två krokar. Dessa kunnde drivas runt medelst en bräda som krokarna vevar är genomstuckna i. Det är den ena veven som ej är fullständig.#På bilden sitter dessa två föremål ihop.
1Aktiebok för "Lorensbergs Etablissement AB" och "Lorensbergs Restaurant AB" från 1/10 1948, enligt anteckning på försättsbladet. Ca 25 blad i svart band. Kom till museet via Park Aveny Hotels chefssekreterare Lena Lindskog.
1Aktiebolag, speditionsaffär
1Aktiebolaget Göta Källare & Grand Hotell Maglund
1Aktiebolaget Labor bildas 1901 i ett led att hantera bostadsbristen och inrättade ett arbetarhotell med ca 80 bäddar. Man drev natthärbärge/ungkarlshotell till 1920 då Göteborg stad övertog övertog fastigheten och verkamheten.
1Aktiebolaget Lingon fabrik i Göteborg.
1Aktiebolaget Mårten Pehrsons valsqvarn Christianstad : Några uppgifter om verksamheten sammanförda i anledning af invigningen af bolagets nya qvarn-etablissement i Göteborg.- Göteborg, 1915
1Aktiebolaget Papyrus Mölndal : skrift med anledning av bolagets första tjugofemårs-period 1895-1920.- Mölndal : Papyrus, 1921
1Aktiebolaget Svenska Carbidkontoret, kontor och verkstäder
1Aktiebolaget Svenska Metallverken. Stockholm.
1Aktiebref i Förlagsaktiebolaget Det nya Sverige, 5 stycken.
1aktiebrev, 2 st., daterade 18/6 1847 respektive 15/1 1859, för "Trädgårdsföreningen i Göteborg", efter teckning av J. L. Björkstedt. Med vinjett i litografi föreställande Trädgårdsföreningens första växthus. (D.3966.)
1aktiebrev, 3 st., i Aktiebolaget Smögens Hafsbad. Ägda av konditor Emil Bräutigam (1837-1910), grundare av konditoriet med samma namn. 2 st. daterade Smögen 24/2 1900, 1 st. daterat Smögen 6/2 1901. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktiebrev, 4 st., nr 1103-1106, daterade 1/6 1872 för Göteborgs Nya Ångslups AB. Litograferade hus Meyer & Köster, Göteborg. Med vinjett föreställande ångslup.
1aktiebrev, daterat 1855 14/12, för "nya Theater-aktie-Bolaget i Götheborg". Meyer & Köster Lith. Atel. Göteborg, med vinjett föreställande Stora Teatern i Kungsparken.
1aktiebrev, daterat Göteborg den 2 April 1828, litografiskt tryck; "uti det bolag, som förenat sig om inrättandet af Ett Badhus..." (= vid Skeppsbron). Med exteriörbild av badhuset, signerat "Göteborg af M. A. Meyer." (= Moritz Adolph M., 1780-1861.) 40,5 x 27,2 cm. (Litt.: Indebetau, G.: Svenska aktiebrev före år 1880 (1925)). (D.6965, D.9203.)
1aktiebrev, litografiskt tryck (provtryck) utfört av Moritz Adolph Meyer 1826 (1780-1861). Gällande som bidragsbevis för uppförande av Carl Johans kyrka med bild av kyrkan (efter ritningen). (D.17.017.) (Litt. Per Pehrsson: Majornas kyrkokrönika. Sv. Konstnärslexikon: Meyer.)
1Aktiebrev, Svenska Ostindiska Kompaniet för Dir Grill. dat. 1785-1787
1Aktiebrev (2 st) för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1223-24), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren.
1aktiebrev (nr.2707) i Svenska Ostindiska Compagniet. Utfärdat för Rudolp Stenberg.
1Aktiebrev av år 1834. Framställt i stentryck av M.A. Meyer
1Aktiebrev daterat 6 mars 1821, för "att låta bygga och utreda ett Ångfartyg, för fart å Göthaelf och Wenern".
1Aktiebrev för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1223), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren. Till aktien hör även ett ark med 5 st utdelningskuponger och en förnyad bolagsordning (år 1904).
1Aktiebrev för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1224), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren. Till aktiebrevet hör även ett ark med 5 st utdelningskuponger och och en förnyad bolagsordning (1904).
1Aktiebrev i AB Smögens Hafsbad, nr 458, Tecknat för en aktie är herr E. Bräutigam, (skrivet för hand)Göteborg 6 feb 1901, inbetalt 50 kronor. Undertecknat för Aktiebolaget Smögens Hafsbad: F. O. Ahlqvist, D. A. Berntsson, C. A, Lysell, Alfred Söderberg,C. James Anderson, C.A. Häller, A,Odenberg, G. Wallentin Aktiebrevet tryckt på gult papper med mörkgrönt tryck, dekoration och text. Badbiljetter på nästa uppslag.
1Aktiebrev i Svenska Ostindiska Kompaniet utfärdat för Gustav IV Adolf för 5 000 riksdaler. Dubbelvikt folioark, på insidan anteckningar om inbetalningar och utdelningar.
1aktier, 10 st., i Biograf AB City, Göteborg. Daterade Göteborg den 31/12 1921. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier, 20 st., i AB Bostadskompaniet, Göteborg. (Enl. uppgift för uppförandet av fastigheten Sten Sturegatan 17, Göteborg.) Daterade Göteborg den 31/5 1923. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier, 5 st., i Bursells Excenterkullager. Daterade Stockholm i april 1920. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier i "Nya Theatern Aktie Bolaget i Götheborg." Dat. 14/12 1855. "Aktiebref uti Styrsö Nya Badhus Aktiebolag", dat. 1/10 1892. Aktie: "Göteborgs Nya ångslup Aktiebolag" nr 735, dat. 1/6 1872.
1Aktiv ca 1683-98, fransk vaxpousserare och elfenbenssnidare, även verksam i Sverige. C., som var hugenott, flydde från Frankrike, och efter att ha vistats i Tyskland, England och Danmark kom han 1694 till Stockholm, där han bl.a. modellerade och snidade runda porträttreliefer av medlemmar av kungafamiljen och andra kända svenskar. Hans porträtt är insmickrande och samtidigt avslöjande. Bland C:s bästa porträtt kan nämnas det av Ehrenstrahl (Nationalmuseum). Han dog i Esfahan i Persien, dit han 1697 följt med en svensk ambassad. (NE, 2005-11-18)
1Aktiv i operetten Manina på Stora Teatern i Göteborg 1945. /2011-09-13 lzg
1Aktiv i styrelsen för Fruntimmersföreningens Flickskola
1Aktiviteter på Göteborgs kulturkalas augusti 2018.Projektmedlemmar Marie Nyberg och Ida Rådegård.
1Aktiviteter på Göteborgs kulturkalas augusti 2018.Projektmedlem Rolf Sossna.
1Aktivitetsyta utmed Galileis Gata.
1Aktiv skådespelerska på Stora Teatern i Göteborg kring 1946. /2011-09-20 lzg
1Aktivt under slutet på 1980-yalet
2aktris
1aktris på Göteborgs Stadsteater
1Aktuella frågor inom ortnamnsvården : handlingar från DOVA:s och Göteborgs universitets symposium den 8-10 mars 1988 / redigerade av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson och Bo Ralph ; under medverkan av Maiken Sundström ..- Göteborg : Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet, 1989
1Aktuella uppgifter markeras på hålkort med en "Ferrit"-penna. När dessa kort kördes genom magnetiseringsmaskinen, kunde en speciell stansmaskin Gim:3940 stansa hål motsvarande gjorda Ferrit Markeringar.
1Aktuellt antikvariskt.- Skara : Västergötlands fornminnesfören. : Skaraborgs länsmuseum, 1979
1Akustikvägen syftar på akustik som är läran om ljudet.
1Akuthem för barn mellan 1-12 år. Barnen får stanna i högst tre veckors tid.
1akvarell, "Aloe i blom", Johan Caspar Jung 1775
1Akvarell, "Wädersågen" av G.E.M.
1akvarell, 10,5 x 16,3 cm. Monterad på papp; text å detta med bläck: Fru Nonnen med döttrar / från Liseberg i Göteborg. Påskrift med bläck i skyddspapper å baksidan. "Till minne av Eina Ekman." (U:442, B.12.651.)
1akvarell, 13 x 7,7 cm, signerad "Oskar Fredriks Kyrkan, Göteborg 3/7 01 (=1901) O. J. G." (= Albert Theodor Gellerstedt, 1836-1914.) (Jfr AB H. Bukoeskis katalog 356, nr 213.) (B.15.612.)
1akvarell, 14,7 x 21,5 cm: Utsikt från Gårdahållet i nordlig riktning mot Skansen Lejonet. Osignerad, 1800-talets förra hälft? (D.15.781.)
1akvarell, 14 x 21 cm, signerad" Emily Nonnen 1849. Lilla Enggård." (= utskit mot Göteborg från Lilla Änggårdens ägor; i fonden bl.a. Skansen Kronan och Domkyrkan.) A.t. dedikation från konstnärinnan, datead Liseberg aug. 4 1851. (U:440., D.19.319.)
1akvarell, 16,5 x 24 cm. Sign. "Strömstad 1879. LK." I förgrunden envånings boningshus, bord och bänkar under ett träd, längre bort vatten (vik), i fonden stadskontur. (D.17.743.)
1akvarell, 16,6 x 26,7 cm, signerad "J. W. 1915". (Filip Wahlström.): Rya Nabbe, utsikt från Färjenäs. Nattmotiv.
1akvarell, 17,2 x 11,7 cm, av Ludvig Messman 1888: utsikt från Brunnsparken mot Rådhuset och Kristine Kyrka m.m., månsken.
2Akvarell, 17,8 x 25,4 cm, av Bina Dahlgren (1831-1921).
1akvarell, 19,7 x 43,3 cm, "Vestra Brandtdala 1880." Enl. uppgift utförd av en menlig konstnär E. Holmberg, sedemera emigrerad till Amerika. B.15.821.) (Jfr repr. av liknande teckning i Fredberg: Det gamla Göteborg, III, sid.273 /neg i GM = B.12.285.)
1akvarell, 20 x 27 cm. A.t. med bläck: "Mansion of the Commander of Swedish Flotilla - on the Left Bank of the Gota Elf river - about 6 miles from Gothenburg / taken July 1813." Tillagt av annan hand - med blyerts: "by E. E. Vidal". (D.15.599.) (Se även GMA:8836 och 8837.)
1akvarell, 21,5 x 27,5 cm, signerad J. Berg 1830. "Jungfru Marje Bebodelse dag."
1akvarell, 21,5 x 27,7 cm, signerad J. Berg 1830. "Christi Upståndelse" Wäcktarnes förskräckelse, Ängelen och Qwinnorna."
1akvarell, 21,5 x 28 cm, signerad J. Berg 1830. "Trettondedagen. De wise männen och Herodes."
1Akvarell, 26,5 x 18,5 cm.
1akvarell, 36,5 x 55 cm, signerad "Wessel-Fougstedt. 62": utsikt från Packhusplatsen (Tullpackhuset till höger) mot Skeppsbroplatsen, Skeppsbron och Stora Otterhällan m.m. (D.19.410.)
1akvarell, cirkelrund med påskrift och signering: "Öfra Magasinsgatan" (sedemera Viktoriagatan) "Ludvig Messman 1881." (E.4186.)
1Akvarell, dagermått 12 x 15 cm, signerad O, Lundberg maj 24 (=Olle L., maj 1924): huset Anders Mattssonsgatan 28 sett från nordost (gavel mot norr)
1Akvarell, föreställer 'Gamlestaden Marieberg'.
1Akvarell, Glada Änkan av Martin Ahlborn, Stora Teatern, 1960-01-29.
1Akvarell, Gunnebo slott, förgylld sengustaviansk ram med pärlstavsbård.
1akvarell, i två delar, vardera 38,5 x 54 cm, signerad O. G. C. (= Olof Gottowt-Gesang) : Västra Frölunda. Utsikt mot väster från en observationspunkt strax norr om Västra Fröunda kyrka. 1952. (B.15.498-15.499.)
1akvarell, John Hall d.y.
1Akvarell, Kungsportsplatsen med vattenreservoiren.
1Akvarell, kustscen från Donsö
1Akvarell, kustscen med två segelbåtar med vita seglar, hus och skog.
1Akvarell, mått 27 x 21 cm.
1akvarell, motiv från Lindströmska stiftelsen Vasagatan 3. Sign. "O. G. (= arkitekten vid Byggnadsnämnden i Göteborg Olof Gottowt-Gesang). (Se även GMA:7892.)
1akvarell, parti av Södra Vägen med fastigheter tillhörande stadens 12 rote nr.80. (Jfr fotomaterial med negativ nr. D.4647-4649). Se i detta sammanhang även foto, GMA:5037, av hus tillhörnase stadens 12 rote, nr.80 där emellertid en olikhet förefinnes beträffande översta fönstret på frontespisen. Möjligen har någon ändring av deras form senare företagits?) Sign. n.t.h. O. Holmström 1914. Inre mått 19 x 46(bredd) cm. (Angående köpet se kulturhistoriska nämndens protokoll.) (neg. B.11.936.)
1Akvarell, porträtt av James Holman som kallas 'The Blind Traveller'.
1Akvarell, sign. I. Johnsson: Tullstugan vid Sänkverket, Masthugget. (Tidigare utan nummer i samlingarna.) (D.15.325. Jfr GMA:4843 och neg. D.5735.)
1akvarell, signerad å kartongblad på vilket den uppklistrats: "Utsigt vid Jonsered - af Ludvig Messman." (Inköpt tillsammans med GMA:6215 å auktionskammaren i Göteborg på auktion efter framlidne stadsmäklaren Mauritz Möller för kr 97.)
1Akvarell, signerad Ludvig Messmann 1868. Restaurationsbyggnaden i Trädgårdsföreningen.
1Akvarell, Stora Hamnkanalen, Gustaf Adolfs torg m.m. Utsikt åt väster. 1870-talet. Dubblett inlagd under Gustav Adolfs Torg
1Akvarell, troligen utsikt på en ö i Skottland eller i Skotska högländerna.
1Akvarell, utsikt över Stora Hamnkanalen före 1802, då trähusen mellan Västra och Östra Hamngatan, även som Domkyrkan nedbrunno
1Akvarell, utsikt ut över sjö och skogen.
2Akvarell, visar sträckningen längs Östra hamnkanalen från Gustav Adolfs torg och Börsen mot Lilla Bommen i norr.
1Akvarell; Kungen Arturs dröm. Illustrationen av en scen med två män, varav en ligger på marken, med kron, skyllt och svärd och den andra stående med harpa.
1akvarell; stuginteriör från Halland av Severin Nilsson. (Tidigare nr; GM:14.118.)
1akvarell: Äldre pari av Örgrytevägen ("Korsvägen"); fastigheter på norra sidan. - Sign.A. Säfve. Om Säfve se Stenström: Örgryte genom tiderna.
1akvarell: fastigheten Bergsgatan 19 (= västra Haga, nr 60 C). Av Axel Hartman 1920 efter foto av honom själv (= neg. B.3327). (Jämför replik GMA:6.232; neg. D.7690.)
1akvarell: Fastigheten stadens 12 rote, nr.82A, "Lilla Dampehuset". - Akvarellen utförd av Axel Hartman efter foto av honom själv. (Neg.B.3328 i GM:) D.7692. Jfr U:64.
1akvarell: Fastigheten Ullstorp vid Örgrytevägen. - Sign.A. Säfve. Om Säfve se Stenström: Örgryte genom tiderna.
1akvarell: Fastigheterna Lilla Klädpressaregatan 7 (till höger), stadens 10 rote, nr.1-3 samt Norra Larmgatan 3. Å baksidan med blyerts: "M.B. har skrivit följande: Gamla Signeutska hemmet vid Klädpressaregatan Lilla Bommen. Har varit i Signeutska slägtens ägo allt sedan vi som flyktingar hitkommo, fördrivna från Frankrike under religionskriget efter Montesiska ediktets upphörande 1685. - Detta är huset hörnet av Lilla Klädpressaregatan och Östra Larmgatan." Obs! Östra Larmgatan felaktigt, skall vara Norra Larmgatan. Sign. C. H. Ö. 09 (=1909). (Jfr GMA:2541 med uppgifter rörande ägarelängd.)
1Akvarell: Från vänster Gröna gatan 10 och 12 respektive Majornas 1 rote, nr.243 och 240. Akvarellen utförd av Axel Hartman efter foto av honom själv, som föregående (GMA:6233) efter foto, neg.B.3325 i GM. (Jfr U:64.)
1akvarell: gamla bazarbyggnaden vid Järntorget. Sign. "O. G. 52" (= arkitekten vid Byggnadsnämnden i Göteborg Olof Gottowt-Gesang, 1952). (Se även GMA:7893.)
1akvarell: Lindgrenska villan vid Kungsgatan. Signatur nederst till vänster E M (...?).(E. Melander? jfr GMA 4112.) 23,5 x 28,3 cm.
1akvarell: Örgryte gamla kyrka. - Sign. A. O. 1921.
1akvarell: Örgrytevägen: Gamla Sockerbruket, senare mälteriet vid Underås bro. Sett från öster över Mölndalsån. - Sign. n.t.h. Karl Pettersson. (neg.B.11.933.)
1akvarell: Stigbergsliden 2 och 4 (i bakgrunden Johanneskyrkan). - Sign. Ludvig Messman 1891. (neg. D.7689.)
1akvarell: Stora Teatern sedd från nordost över Vallgraven. - Sign. Ludvig Messman 1891. (neg.D.7688.)
1Akvarell. 22,6 x 13,8 cm. Parti av Rosenlundskanalen mot Pusterviksbron - blick mot älven. Vinter.
1Akvarell. Inre mått: 22,3 x 13,5 cm. Rosenlundskanalen, mindre parti m. båtar, bl. a. eka rodd av man och med två kvinnor som passagerare. I bakgrinden huskonturer. Till salu år 1948 för kr. 500:- hos Börjessons Konsthandel, Göteborg.
1Akvarell. Inre mått: 22,3 x 13,5 cm. Rosenlundskanalen mot Pusterviksbron och älven. T.h. byggnader tillhörande gasverket. I bakgrunden bergsformation på Hisingen. Till salu hos Börjessons konsthandel, Göteborg, år 1948. Utbjuden för kr. 500:-
1akvarell (amatörarbete), 11,7 x 17,2 cm: Hagakyrkan och Skansen Kronan (med huv på taket). Osignerad; utförd av Georgina Paulin, gift Wiman, 1831-1907. (Jfr Ella Boulagner: Georgina Paulin av Masthugget ´1960´)
1Akvarell (omkr. 1965), de nyuppförda husen.
1akvarell (under passepartout) 11 x 15 cm, signerad "Artur Nilsson - 73". Utsikt från Trädgårdsföreningen över vallgraven mot husen Stora Nygatan 1 (och Södra Hamngatan 67), Stora Nygatan 5 (och Drottninggatan 72) samt Stora Nygatan 7 (och Drottninggatan 77, något till vänster). Inramad 1975 under glas.
2Akvarell av Axel Hartman efter ett av honom själv taget foto - se GhmB:3296. Tomt för Bergsgatan nr 23 är ej bebyggd.
1Akvarell av Axel Hartman efter foto av honom själv.
1Akvarell av domkyrkan.
3Akvarell av Einar von Strokirch, Bohusläns regemente, uniformsschematavon.
1Akvarell av en okänd kvinna, damporträtt.
1Akvarell av I. Arosenius: diligensen Göta Lejon. 21,9 x 24,8 cm. (B. 13.032.)
1akvarell av J.P Cumelin, kopia efter original av J.F Weinberg 1794 i Göteborgs museum.
1Akvarell av Johan August Holmqvist föreställande Heden en regnig höstdag.
1akvarell av Lisebergs större manbyggnad från öster
2Akvarell av Ludvig Messmann, sign. 1891. Tillhör 1942 fröken Maria Cronquist, Malmö. 1952=GMA:7867:4.
1Akvarell av Ludvig Messmann, sign 1888 nedtill t.v. (kopian här något beskuren). Dagermått: 32,5 x 53 cm, inramad i smal svart ram.
1Akvarell av Nanny (Ann, kallad Annie eller Nanny) Nonnen 1845: Anna Kolster (Old Nurse). Jfr E. E. Nonnen: Systrarna på Liseberg, blad intill sidan 64.
1akvarell av Rådhuset och Gustav Adolfs torg.
1Akvarell av Sven Olofsson (1909) visande utsikt från hans bostad Stampgatan 22.
1Akvarell av Sven Olofsson (1909) visande utsikt från hans bostad Stampgatan 22. Mått: 22,5 x 19, 5 cm.
1Akvarell av W. Landqvist 1941: Norra Larmgatan 4 (gårdsinteriör). Chalmerska institutionen hade här sina första lokaler.
2Akvarell den ena av två under gemensam passepartout. På baks. (på skyddspapper runt ramen) följande påskrift: "Denna målning av min hustrus, född Wemyss, födelsehem Brygelsnäs (anm.: denna akvarell avfotograferades ej av GM vid detta tillfälle, nov. 1953) i Alingsås landsförsamling och hennes bostad vid tiden för vår förlovning år 1899, Kärralund i Örgryte är utförd av Miss Emely Nonnen i hennes åttonde decennium. Hon och systern Mary ägde (eller bebodde) då landeriet Liseberg i Göteborg. - Barthold Carlson. orginalet har måtten 8,2 X 11,7 cm
2Akvarellen förvaras i Kungl. Järnvägsmuseum, Sthlm.
1Akvarellen visar Vallgraven, Kungstorgsbasaren och västra delen av Kungstorget. Konstnären har befunnit sig vid Stora Teaterns norra sida. Det scannade originalet något beskuret, i över kant och på högra sidan, jämför bild2.
1akvareller, 10 st., i skala 1:1 av brudpäll. Signatur: Vinderöd (dansk, var omkring 1965 statligt avlönad arkivarbetare i GHM.) (Jfr GM:4135.)
1akvareller, 2 st., 10,7 x 16,5 cm vardera: exteriörer av byggnader (= 1. manbyggnad och 2 flyglar omgivna av träd; 2. manbyggnad omgivna av träd.) Osignerad; utförd av Georgina Paulin, gift Wiman, 1831-1907. (Jfr Ella Boulagner: Georgina Paulin av Masthugget ´1960´) (Jfr även GMA:9006.)
1akvareller, 3 st. av Frans Timén (född i Göteborg 1883). Utförda år 1925. Motiv: 1. Sannegårdshamnen m.m. Utsikt från Ramberget. (D.14.476.) 2. Från Göteborgs hamn, kajbild. (D. 14.474.) 3. Hustak vid Plantagegatan. (D. 14.475.)
1Akvareller, 4 st., av J.Damm. 1) Lilla Torp (den av konstnären bifogade underskriften till bilden "Lilla Torp" felaktig. S. Roth 1944. Istället ses fr.v. Underås?, Vilhelmsberg, Överås?) (Från v. 1) Lilla Torp 2) Stora Torp 3) Stora Gårda) 2) Johannseberg (landeriet. Stadens 12 rote, nr.86 3) Cellfängelset från Götha Elf 4) Nya Kyrkan i Haga. Troligen utförda i slutet av 1850-talet. ( B.9957 Johanseberg, B.9958 nr.1.)
1Akvareller, 8 st. med motiv som följer: 1. Södra Vägen. Tusch och akvarell Anders Hedenberg 1912. 2. Kåk i Flygarns Haga, invid nuvarande Vasagatan. Akvarell A. Hedenberg 1886. 3. Hospitalskyrkan, exteriör. Akvarell A. H-g.09 (=1909). 4. Invalidhuset vid Carls port. Akvarell A. Hedenberg 1893. 5. Norra Hamngatan 14. Akvarell A. Hedenberg 1910. 6. Lopptorpet vid Heden. Akvarell A. Hedenberg 09 (=1909). 7. Landeriet Hedås, exteriör. Akvarell osignerad. (Replik se album GMA:4805:2 bild nr.27 neg.B.9744. Se även GM: årstryck 1943.) 8. Vasagatan förr (kåkar i Flygarns Haga). Akvarell sign. E. Efter tidigare förebild?
1akvareller: 1. Torpa Persgården. Jfr Stenström: Örgryte genom tiderna, sid.155. 2. Södra Vägen. Stadens 14 rote, nr.10 "Mariefred". 3. Lyckan, stadens 12 rote, nr.88. Södra manbyggnaden. 4. Gamla Åkarstallgården å Stampen. 5. Mellangatan. Fr.v. nr.22 och 24 (vestra Haga, nr.44 och 43A, gula hus.) - Sign. E. H-g (=Hillberg). Samtliga med stor sannolikhet utförda efter fotografiska förebilder. neg.D.7708, D.7710, D.7694, D.7707.
1Akvareller: Göteborgs bilder, av Axel Hartman målade efter fotografier av honom själv.
1akvareller 3 st och fotografi 1 st.
1akvarellerad (laverad) tuschritning av B. W. Carlberg, 15/7 1755: damm i ån vid Fattighuset. (Dämmet.)
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "Förslag till gardiner, samt väggmålning i Pompejanska rummet". Osignerad.
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "Väggmålning i damtoiletten i entresolen före ändringen 1905" Osignerad.
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "väggmålning i mörka rummet mellan stora och lilla börssalen. Före ändringen 1905." Osignerad.
1Akvarellerad bläckteckning med måtten 16,5 X 13 cm
1Akvarellerad blyertsteckning, 18,8 x 27 cm, av Martin Larsson (f. 1901). Skjul vid Lilla Katrinelund.
1akvarellerad blyertsteckning, 18,8 x 27 cm. Signerad Martin Larsson (född 1901). Motiv: Skjulbyggnader vid Lilla Katrinelund. (B.16.440.)
1akvarellerad blyertsteckning (under passepartout), 11 x 15 cm, signerad "Artur Nilsson -73" (= 1973): motiv med ångbåt i docka på Lindholmens varv och bebyggelse på Slottsberget. Med påskrivna färgnoteringar. Inramad 1975 under glas.
1Akvarellerad blyertsteckning med Norra Larmgatan 13, huset som i folkmun gick under namnet Strykjärnet.
1akvarellerade blyertsteckningar, 8 st; bladens ytterkanter cirka 15,5 x 20 cm. Utförda av C. H. A. Meier, 1806-1894, och föreställande: 1. Festung Lion b. Göteborg aus. 9 Juli 1876. (= Panorama från Prospect Hill mot Skansen Lejonet.) (D.24.674.) 2. Blick von Gårda höhe auf Nonnenpark Göteborg 19/7 1876. (=Liseberg.) (D.24.675.) 3. Göteborg till Trollhättan. Auf "Elfdrottningen 21/7 1876 9 1/2 Uhr 21 hr NM. (Mosaikblad): Lion; Bakkaklippan; Hospital (-skyrkan); Bohus (fästning). (= Skansen Lejonet, Backa kyrka, Hospitalskyrkan, Bohus fästning.) (D.24.676.) 4. Krona von Masthugget Göteborg 23/7 1876. (= Skansen Kronan.) (D.24.677.) 5. Lerum bei Göteborg 30/7 1876. (= Lerum.) (D.24.678.) 6. Proschwitz Schloss Floda b. Göteborg 30/7 1876. (= Floda herrgård.) (D.24.679.) 7. Lion. Göteborg till Trollhättan. 10/8 1881. (= Skansen Lejonet.) (D.24.680.) 8. Partilled 30/7 1876. (=Partille.) (D.24.681.)
1akvarellerade pennteckningar, 9 st. på ett blad; badgästelegans (personbilder) i Lysekil. Sign. "Conny Bn" (= Burman, f. 1831, d. 1912) samt "Lysekil 1837."
1Akvarellerad etsning. (Gunnebo 1787. Foto.) Original hos dr Gustaf Brun, Lasarettet i Gävle. Foto: Stockholms Stadsmuseum. Etsning Martius Schola nr. 40. (B.11.684.)
1Akvarellerad fasadritning till bankbyggnad på tomten nr 28 i 4:de roten.
1akvarellerad pennteckning, 17 x 34 cm, av "Gunnar Erik Ström": "Utställningen 1923." Stora Gården med Minneshallen i fonden. I förgrunden namngivna remarkabla utställningspersonager. (D.16.085.)
1akvarellerad pennteckning av Wadmanska huset vid Nedre Kvarnbergsgatan. Utförd efter ett från GM utlånat fotografi.
1Akvarellerad ritning i flera färger. Osignerad. Takfält börsen.
1akvarellerad teckning, 24 x 35 cm, i passepartout, under glas, ramad: motiv från småbåtshamnen vid Klippan. Signerad nederst till vänster: Nils Arild 1954. (Ang. konstnären, se Svenskt Konstnärslexikon.) (B.16.706.)
1akvarellerad teckning, bladets ytterkanter 21 x 25,7 cm, sign. "Otterhällan (den 3 sept. 1844/Wahlström" (troligen Lars Samuel W. 1814-1862) (B.15.290.)
1akvarellerad teckning, föreställande Anna Mathilda Nonnen (f.1776 d.1856) och enligt uppgift utförd av Emily Nonnen (f.1812 d.1905). (Konstnärsidentiteten torde kunna ifrågasättas om hänsyn tages till den avbildades ungefärliga ålder i jämförelse med Emily Nonnens. /Flygare/.) (Gåvan förmedlad av prof. Axel Romdahl, Konstmuseet.) (U:182. B:16.154.)
1akvarellerad teckning, föreställande tvenne flickor övande teckning på tvenne svarta tavlor placerade på ett gemensamt stativ. Osignerad, men sannolikt utförd av någon av systrarna Nonnen. (Interiör från målarskolan på Liseberg?) Bildyta 21 x 20 cm. Litt. E. E. Nonnen: Systrarna på Liseberg. (D. 10.117.)
1akvarellerad teckning, sanolikt av Lars Samuel Wahlström. Säveån mot öster från Gamlestadsbro. Sign. "Gamlestaden / Marieberg" - den senare attribueringsdelen bör utbytas mot "Kristinedal", vars lusthus synes till höger. 21 x 26,8 cm. (B.15.291.)
1akvarellerad teckning, sign. "Korsningen av Husar & Pilgatan Stig Allan 1952." 23,5 x 36,5 cm. (D.10.662.)
1Akvarellerad teckning med inskription till minnet av Carolina Carlsson på Donsö född. 26/10-1861, död. 2/12-1878. S.H. begravningstavla. I profilerad guldram.
1Akvarellerad teckning på karta över Majorna. Längst till vänster Karl Johans kyrka, i mitt- och högerpartierna: Sågkomplexet, längs högersidan Vädersågen, längre till vänster sågens manbyggnad. Teckningen signerad A.M. Wetterström, på planket omedelbart under den senare.
1akvarellerad teckning signerad "Nils Bohlin 58" (=1958): utsikt från Stora Otterhällan över Stora Badhusgatan (med den röda byggnaden för f.d. Keillers mekaniska verkstad), Göta älv och Götaverken. 27 x 38 cm. Uppklistrad på Masoni. (B.16.525.)
1akvarellerad teckning uppklistrad på papper (ursprungligen tillsammans med GMA:7611 -12) å vilket påskrivet med bläck: "Götheborg /Sept. 1826". Osignerad men enligt givarens uppgifter utförd av Lars Wilhelm Kylberg. (Givaren sonson till Lars Wilhelm Kylberg.) (Se även Fataburen 1952, Wallin, Sigurd: Konstnärsfamiljen Kylberg på Såtenäs. (B.13.282. , U:233. , U:255.)
1akvarellerad teckning uppklistrad på papper (ursprungligen tillsammans med GMA:7612 -13) å vilket inskrivet med bläck: "Bohus fästning/Sept. 1826". Osignerad men enligt givarens uppgifter utförd av Lars Wilhelm Kylberg. (Givaren sonson till Lars Wilhelm Kylberg.) (Angående konstnären se Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare 1500 - 1944.) (B.13.280. , U:233. , U:255.)
1akvarellerad tuschritning: " Project af Stads Architekten Kaufmann." Exhib. 1860 1/6 resp. 24/8, den senare annullerad till förmån för GMA:9205 ritning. (Gåvan förmedlad genom dr Henry Wassén, Etnologiska museet, Göteborg.)
1akvarellerad tuschritning: " till ett Bonins (!) hus af trä som Handlanden Herr C. L. Larsson ämnar uppföra å sin tomt no. 44 Litter B i Östra Haga." Granskad 1860 18/8 utan anmärkning av H. J. Strömberg t.f. stadsarkitekt. Exhib. i Göteborgs rådhus 1860 24/8. (Gåvan förmedlad genom dr Henry Wassén, Etnologiska museet, Göteborg.)
1Akvarellerad tuschritning "Wu af Götheborg"
2Akvarellerad tuschritning till förändring av Residenset (norra? fasaden). Anm.: På arket är "norra" understruket och med ett frågetecken, och verkar syfta till "västra" som är påskrivet längre ner på arket.
1Akvarellerad tuschteckning
1akvarellerad tuschteckning, 15,2 x 20,3 cm, "Nya Varvet i vintertid (Göteborg) / 1933." Motiv med radiomast.
1akvarellerad tuschteckning; utsikt mot Stora Hamnkanalen och Norra Hamngatan (sträcka från Hamnstyrelsens hus, nr 10 - Drottningtorget) från Göteborgs Bank vid Lilla Torget. Sign. "Göteborg april 1947 Victor Weinrich." Inre mått: 52 x 69 cm.
1Akvarellerad tuschteckning.
1Akvarellerad tuschteckning (ritning), av Carl Wilhelm Carlberg ? A.t. (på täckande träplatta på baks. av ramen): "Gibsonska huset No 17 Södra Hamngatan Göteborg i dess ursprungliga skick, byggt af architecten Carlberg, som äfven byggt: Göteborgs Domkyrka, Gunnebo corps de logis, Partille corps de logis."
1Akvarellerad tuschteckning av Gunnar Wallin 1958.
1Akvareller av Einar von Strokirch: Bohusläns reg:te. 1. 1756, 2.1779, 3. 1798, 4. menig (jägare) 1807-1814 (?), 5. menig 1807-1814 (?), 6.7.8: ?schemata. Fotografiska kopior ingår i verket Svenska Arméns mundringar 1680-1905, i GM. bibliotek. ? kommenterande texten till bilderna har dock nämnda verk ytterligare kompletterats. 1) B.9566 2) B.9567 3) B.9568 4) B.9569 5) B.9570
1akvarell föreställande Lilla Torget, Göteborg.
2akvarell i "Architektonisk album"
1Akvarellmålning, delvis oavslutad. Dagermått: 40X31 cm. Konstnären har över den delvis igenlagda Mashamnen målat av husen längs S. Hamngatan och Lilla Torget. Nedtill T.h är målningen sign. Gothenburg 16 aug. 1858 T. Holm ?
1Akvarellmålning föreställande gårdsbebyggelse och landskap.
1Akvarellmålning föreställande två doppingar.
1akvarellmålning på papper limmad på textilband.
1akvarellmålning på papper limmat på textilband.
1Akvarell målning som förställer en röd kyrka i skogen och på baksidan en okänd byggnads detaljer.
1Akvarell med fartyg i Göteborgs hamn.
1Akvarell med Härlanda kyrkoruin, mot norr, i väster ett kors över platsen för altaret. Skrivet i bilden överkant, "Härlanda kyrka, Göteborgs äldsta kristna minnesmärke uppfördes under 1100-talets förra del" resten av texten är bortklippt
1Akvarell med Hospitalskyrkan mot norr.
1Akvarell med måtten 12 X 20,3 cm
1Akvarell med Värdshuset Miramar vid Långedrag, byggd 1873, förstört i brand 1904.
3Akvarell på konturetsning.
1akvarell på papper, 25 x 31 cm, signerad "Löfmalm 1943" (= Elof L.): mölndalsån vid Liseberg - mot Underås bro. (U:587.)
1Akvarell på papper som är uppklistrat på en masonitskiva. Kinesiskt ursprung.
1Akvarell på tunnt papper, föreställande en kyrka med högt torn, flankerad av två 3-vånings hus, träd och blommor inramar det hela, över namnet en krona, däröver en ring med två änglar.
1akvarell sign. "Maj 44 (=1944) T. Wm-Olsson" (=Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg). Utsikt söderut från Lilla Otterhällan. I fonden demonstrationsvis inlagda de projekterade höghus i Guldhedsområdet vilkas uppförande påbörjades år 1945. (D:10.390.)
1akvarell sign. C. H. Ö. 09 (= 1909): Örgrytevägen. Gamla sockerbruket, senare mälteriet vid Underås bro (stadens 12 rote, nr.74) sett från öster över Mölndalsån.
1akvarell sign. C. H. Ö. 09 (=1909): Södra Vägeb; till vänster del av fastigheten Stadens 12 rote, nr.73Q (södra huset, "Ljunggrens"), till höger samma rote, nr.73P (södra huset "Kasern"). Fritt efter minnet?
1akvarell sign. Hj. E. (Hjalmar Eldh): Landeriet Lyckan, stadens 12 rote, nr.88. Ladugården. Omkring 1808? - Mått 17,5 x 27 cm. Dito: Parti från trädgården. Sign. Hj. Eldh. (Se neg.B.11.929.)
1akvarell sign. O. Holmström 1908: Landeriet Lyckan, stadens 12 rote, nr.88; södra huvudbyggnaden. - Mått 22 x 30 cm. (Se neg.B.11.925.)
1Akvarell signerad K. Molter 1955. Målad med utsikt mot söder strax före Kungsgatan.
1Akvarell som föreställer1683 Musketerare
1Akvarell som föreställer 1700 Musketerare och Pikenerare
1Akvarell som föreställer 1700-talets början. Officer med spontan. Underofficer med bardisan.
1Akvarell som föreställer 1700-talets början Officerare.
1Akvarell som föreställer 1707 Grenadjär
1Akvarell som föreställer 1707 Soldat i kappa, tross drång
1Akvarell som föreställer 1710 'Hautboister, pipare o trumslagare'.
1Akvarell som föreställer 1710 Hautboist och trumslagare
1Akvarell som föreställer 1714, underofficer med häst, Ryttare
1Akvarell som föreställer 1718 Profoss Trossdräng
1Akvarell som föreställer 1718 Underofficer
1Akvarell som föreställer 1718 Underofficer. Musketerare
1Akvarell som föreställer 1725 Officerare. Underofficer
1Akvarell som föreställer1725 Underofficer, trumslagare
1Akvarell som föreställer 1757 / 59 Trumslagare, Underofficer
1Akvarell som föreställer 1774, Grenadjärer. Trumslagare. Underofficer.
1Akvarell som föreställer 1774 Officerare i så kallad 1765-års mundering
1Akvarell som föreställer 1774 Trumslagare, Underofficer, Meniga.
1Akvarell som föreställer 1783, Meniga i släpmundering.
1Akvarell som föreställer 1783, Menig i kollett.
1Akvarell som föreställer 1783. Trumslagare. Underofficer. Meniga Officer. Uniform i överensstämmelse med GIIIs 'Svenska dräkt'
1Akvarell som föreställer 1792 Menig.
1Akvarell som föreställer 1792 officer
1Akvarell som föreställer 1798 Bataljonsadjutant, officerare
1Akvarell som föreställer 1798 Officer, Menig.
1Akvarell som föreställer 1798 Trumslagare. Underofficer. Meniga
1Akvarell som föreställer 1806 Jägare.
1Akvarell som föreställer 1806 Menig och officer
1Akvarell som föreställer 1808 Meniga Officer. Den gråa uniformen blev aldrig genomförd i Sverige. I Finland däremot utrustades alla indelta regementen i densamma
1Akvarell som föreställer 1810 Meniga
1Akvarell som föreställer 1810 Officerare
1Akvarell som föreställer 1815. Meniga Officer, Tschakot och ränsel och ränsel införda.
1Akvarell som föreställer1815 Korpral, Menig
1Akvarell som föreställer 1838 Menig Officer. Trumslagare. Ny Tschakotmodell. Långbyxor allmänt.
1Akvarell som föreställer 1845. Officer. Trumslagare. Menig. Hjäljm och vapenrock av Preussisk typ.
1Akvarell som föreställer 1860. Trumslagare. Officer. Menig. Dubbelknäppt vapenrock keppy av fransk typ.
1Akvarell som föreställer 1872 Officer i daglig dräkt. Menig i stor parad. Mössa med plåt och plym.
1Akvarell som föreställer 1900 Officerare och menig. 1886-års uniform.
1Akvarell som föreställer 1900 Trumslagare. Meniga och officer i stor parad. 1886-års uniform.
1Akvarell som föreställer 1900 Trumslagare och menig i liten parad. 1886-års uniform.
1Akvarell som föreställer Degeberg Säteri där Edward Nonnen bodde.
1Akvarell som föreställer Menig (Korpral) i livmundering. Trumslagare i syrtut.
1Akvarell som föreställer Menig i kappa.
2Akvarellteckning
1Akvarellteckning.
2Akvarellteckning. Klockaregatan sedd från Övre Husargatan
1akvarellteckning. Konsul Olf Beckmans hus
1akvarellteckning. Konsul Olof Beckmans hus. Rep[?] på 1860-talet, vharefter Lindströms, Wilsons, Mühlenbocks, H.J. Heymans & Co.
1akvarellteckningar, 2 st., bildyta 13 x 20,5 respektive 17 x 28,5 cm. Stadsmotiv, fantasi? Signerade "Götheborg den 22 Martij 1830 Ritat af A. Andersson " respektive " Götheborg den 24 Marij 1830 Ritat af A. Andersson.. (Anders Andersson är morfar till givaren.) (U:407.) (D.16.882. - 16.883.)
1Akvarellteckning av Arthur Gottfrid Engman (1882 24/3 - 1969 10/10; autodidakt) 1965.
2Akvarellteckning av Arthur Gottfrid Engman (1882 24/3-1969 10/10; autodidakt) 1965.
1akvarellteckning på arkivbladet står "GMA:4805:2,s.4."
1akvarellteckning signerad O. G. (Olof Gottowt-Gesang): exteriör av Kallebäck Nordgården från öster (nordost).
1Akvarell till Rose Marie, 1958-12-31, Stora Teatern.
1Akvarell troligen målad med fotografisk förlaga.
2Akvarell utförd av Axel Hartman 1914 efter foto taget av honom själv - se GhmB:3327.
1Akvarellvykort, fyren i Genua, Italien. Vykortet skickades till John Osborne Nonnen på Degeberg under jultid.
1Akvarium med tregrenad fot av metall och glasskål med koralller mm. av tenn.
1akvatinta etsningar, 2 st. Motiv från Kustens varv. Sign. "Från Kustens varv I / Börje Arvold -49" respektive "Från Kustens varv II / Börje Arvold -50." (D.10.427 = 1, D.10.428 = 2.)
1akvatint av J. F. Martin: Utsigt af Götheborg från fristaden Masthugget. - Senare färglagd. (Se neg.skiopt. D.7729. /GM:11.890, 13.824, ej i färg./ B.15.784.)
1akvatintgravyr av Johan Fredrik Martin; 1800-talets början: "No 24. Utsigt af Götheborg från Skansen Göta Lejon."
1akvatintgravyr av Johan Fredrik Martin; 1800-talets början: "No 25. Utsigt af Götheborg från Förstaden Masthugget." (Tidigare repr. i GM.)
1Aladåbform, bukig, konstfullt veckad form, inuti förtennt; försedd med upphäng.
1Aladdin, de unerbara svenska snabbkokaren. Bruksanvisning med recept och koktidtabeller, skötselanvisningar och säkerhetsföreskrifter
1Alarmgrupp om 3 st fingerskivor + kopplingsenhet. Fingerskivorna är identiska med GIM 3319 men har monterats på en plåt tillsammans med en koppling.
1Albert Andersson. Foto: Rosén, Norrköping.
1Albert Ehrensvärd 1821-1901. Landshövding i Göteborg och Bohus Län i 21 år, godkände byggandet av de s.k. "landshövdingehusen" med en våning i sten och två i trä. Namn på gångvägar i Nya Allén
1Albert Einstein föreläser om relativitetsteorin, ”Uber Grundlagen und Probleme der Relativitätstheorie” vid Skandinaviska naturforskarkongressen i Kongresshallen 11 juli 1923. På främsta raden syns kung Gustav V och Oscar von Sydow, landshövding för Göteborg och Bohuslän.
1Albert Engström tog studentexamen den 11 juni 1888, varefter han skrev vers och prosa i Eksjötidningen och Smålands Allehanda. I september 1889 kom Engström till Uppsala för studier i latin och grekiska vid Uppsala universitet, och skrev då in sig i Östgöta nation. Under studietiden blev han god vän med Bruno Liljefors. I mitten av mars 1892 började Engström som frielev hos Carl Larsson på Valands konstskola i Göteborg. Han stannade där fram till vårterminens slut maj 1893. År 1895 gick Engström på Konstakademins etsarskola och tog lektioner för professor Axel Tallberg. Samma år blev han även medlem i Publicistklubben i Stockholm. Engström var en erkänt skicklig tecknare och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningar som Söndags-Nisse och de egna tidningen Strix. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter. År 1925 blev han tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935. Han var engagerad i Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922. Hans sympatier låg hos nej-sidan, ett engagemang som resulterade i affischen "Kräftor kräva dessa drycker!".
1Albertskoppling
1Albertskoppling. Svart med gul markering.
1Albert Speer av David Edgar. Baserad på Gitta Serenys bok "Albert Speer och sanningen".
1Albin Ahrenberg kom 1919 till Marinflyget efter flygutbildning. Pilot hos Svensk Lufttrafik AB 1921 till 1923. Därefter startade han en flygskola i Malmö. Han har under dessa år kontakter med det militära flyget. 1924 lämnar militärflyget för civil verksamhet och startar Ahrenbergsflyg, med rundturer över landet samt flygfotografering och postflyg. Under andra världskriget utnämndes Ahrenberg till flygstationschef med placering vid Gålö och Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård. 1955 lämnar Anrenberg flygverksamheten och driver tillsammans med sin fru Baldersnäs herrgård. 1957 gav han ut en bok om sitt liv, "Ett Flygarliv"
1Albin Holms Backe, Änggården, 1978, 1981. Vägen går upp till Annedalskyrkan och har fått namn till minne av Annedals församlings förste kyrkoherde Albin B.C.D. Holm. Denne var en nydanare inom församlingsarbetet med ungdomskretsar, lekmannapredikningar, ekumeniskt arbete m.m. på programmet. Gatunamnet var under de första åren skyltat vid backen upp till fd Barnsjukhuset, men denna döptes 1981 till Arvid Wallgrens backe.
1Albogatan, norra sidan mot Övre Husargatan, sedd från Västergatan.
1albogatan, parti av södra sidan mot öster
1Albogatan 15, innergården på 1960-talet.
1Albogatan från Haga Kyrkogata
1Albogatan mot Carl Grimbergsgatan från korsningen Västergatan
1Album, 'Kungen'
1album, (folio, pärmar av tunn papp klädda med tapet), innehållande 20 blad politiska karikatyrer attribuerade till John Hall d.y. (1771-1830), "Dessa teckningar äro utförda af Götheborgs-Grosshandlanden af mångmillionären John Hall d.y...." (enligt påskrift å inneliggande löst blad, 2:o.) OBS. Överförda till Konstmuseet i Göteborg 1954. (Undertecknat A. Flygare, nov. 1954.)
1album, 2 st., innehållande äldre fotografier över Lisebergs nöjespark, tagna åren 1923 - 1937. (Jfr historiska avdelningens brevbok 1951: Bergendahl / brev daterat 8 november.)
1Album, 30år med Konung Gustaf
1Album, 4 st., med bifogade fotos (de flesta av personer) 3 fotos från ett besök avlagt av konung Oscar II och dåvarande kronprinsparet i Marstrand samt 2 andra fotos varav det ena med påskrift "Vid Göran Posses och Mathilda Dicksons bröllop" och det andra med dito " Vid Hermine Henriques och Edvard Jacobs bröllop."
1Album, Drottning Astrid
1Album, grönt skinn med guldlinjering å främre pärmen, innehållande 17 st. fotografier, interiörer av advokat Fred. Holmgrens hem, Vasaplatsen 6, Göteborg. 1955. Albumets mått: 34,5 X 37,5 cm.
1album, grönt skinn med guldlinjering å främre pärmen, innehållande 39 st. fotografier av konsulinnan fru Beatrice Lesslies hem, Viktor Rydbergsgatan 14, Göteborg; 1953. Fotos tagna av ateler Eric Månsson, Göteborg.
1Album, Hans Majestät Konung Gustafs åttioårsdag
1album-, kontorsboks- och kartongfabrik
1Album, Kronprinsessan Margareta
1Album, Kunliga familjen
1album, liggande i klot, innehållande foton av Göteborgsrestauranger. På frampärmen märkt: "Göteborgs Restaurant Aktiebolag. År 1921."
1Album, omslag i kartong överdraget av blommig väv, med vykort, 1 / sida, fullt så när som de två första sid.
1Album, personfoton (visitkort). Porträtten väl namnade Gyllenstierna, Barnekow osv. Svarta läderpärmade, svårt skadade på framsida och rygg.
1Album, Prins Carl
1Album, Vår Kungafamilj
1album: Robert Dicksons Stiftelsens arbetarbostäder.
1album "Collection Des Plans, Profils et Elevations, relatifs aux Fortifications de Gothembourg." Krigsarkivet. Serien f.d. fortifikationsarkivet VII F VI nr:35. I särskilt band. Henschen. Sk. R.
1Albumet har bruna pärmar. Albumet i dåligt skick med flera lösa albumblad av kartong.
1Albumet har bruna pärmar och Anna Greta Bracklund tryckt i guld på framsidan. Albumet i dåligt skick med flera lösa albumblad.
2Album från tiden 1890-1910. Korten är från tiden 1880-1930. Främst från Göteborg men även från Helsingborg, Stockholm, Kiruna, Malmö. Har sannolikt tillhört Oswald Adielsson då flera av korten är stämplade med hans namn.
1Album GMA:4919:2, album 2 av 4. Innehåller 90 foton i visitkortsformat, familjen Dickson med vänner.
1Album i blå kartong med gulddekor på pärmen; innehåller vykort (2 per sid) från olika orter i Sverige - några fåtal från Göteborg
2Album innehållande 12 st stenkakor.
3Album innehållande 3 st stenkakor.
2Album innehållande 4 st stenkakor.
3Album innehållande 5 st stenkakor.
1Album innehållande blyertsteckningar, varav en del laverade, från Göteborg och Nya Älvsborg. Med bläck på försättsblad (= första bladets första sida) "År 1850. Götheborg d. sept." 1850. Ch:n Staaf."
1Album innehållande foton från Göta Kanal, Göteborg-Stockholm.
1Album i röd klot innehållande foton från i huvudsak jubileumsutställningen 1923
1Album i röd klot med dekor av fiskarpar i båt på framsidan. Innehåller foton från: Strömstad, Blomsholm, Nordkoster, Halden, Svinesund, Bokenäs, Dragsmark, Fiskebäckskil, Långedrag och Särö.
1Album i rödspräcklig klot med dekor av inpressat skepp. Innehåller foton från Strömstad, Grebbestad, lysekil, Alingsås, Ronneby, Karlskrona, Karlshamn, Kalmar, Öland, Gusatv V på Särö och Slottsskogsvallen.
1Album klätt i grönt tyg.
1Album märkt "Souvenir" på ryggen. Innehåller handskrivna dikter. Ornament på omslaget. Första bladet löst.
1Album med 21 blad med foton från Italien. Motiven är främst hämtade i Rom och Venedig.
1album med 5 st. foton från August Abrahamsons stiftelse, Nääs, 1922.
1Album med bilder föreställande huvudsakligen äldre konst.
1Album med bilder från bro- och väganläggningar i Bohuslän och Trollhättetrakten omkring 1920.
1album med bilder från Göteborg med Liseberg.
1Album med bilder på kungafamiljen, från Stockholm och västkusten
1Album med blandade fotografier. Hällekind, västkusten, Stig till häst, Gudhem, hemmet på Övre Viktoriagatan 6, Gnistans nämnd, Rom.
1Album med Euroaps kungligheter, ca 1900-1950, med tyngdpunkten omkring 1920.
1Album med flera motiv från västkusten
1Album med fotografier 1942-. Beredskapsbilder. Harald Wideen.
1Album med fotografier av aktieägarna i Almedals Fabriks AB, 1892 överlämnat som gåva till disponent J. G. Busck. (Ur ingenjör John Buscks dödsbo.)
1Album med fotografier främst från 1936. Bilder från hemmet i Landala, Stigs föräldrar, Alvastra, Vrångö, Laesö.
1Album med fotografier främst från tiden 1905-1920. De tidigare bilderna har fokus på Mona Bratt, hennes familj och sommarstället Hällekind, söder om Strömstad
1Album med fotografier främst från tiden 1921-26. Bilder från Italienresan 1921, Hällekind, Stig Roths föräldrar.
1Album med fotografier främst från tiden 1923-1928. Bilder från Jubileumsutställningen, Göteborgs konstmuseum, Eynsham, Oxford, Skottland, Notgrove, Australien 1927,
1Album med fotografier främst från tiden 1925-31.Bilder från Gripsholm, Hällekind, Mona och Stigs bröllop på Hällekind 5/4 1926, Hällekind verkar ha sålts 1933.
1Album med fotografier främst från tiden 1927-1930. Bilder från Lidköping/Läckö, Gudhem, Hällekind, Skottland 1930, Konstmuseet.
1Album med fotografier främst från tiden 1933-1935. Bilder Konstmuseet, familjebilder, Abisko, Göteborg, från hemmet i Landala, Arvid Posses 50-årsdag, skärgårdsbilder.
1Album med fotografier från 1937. Bilder från hemmet i Landala, Visby, Vrångö, Känsö, Gudhem, universitetsbyggnaden vid Vasaplatsen.
1Album med fotografier från 1940. Millitär, Historiska museet, Kungsbacka, Välliste och Trillevallen i Jämtland.
1Album med fotografier från 1941-42. Galaföreställning Göteborgs stadsteater, överste Salanders 65-årsdag, Vrångö, Bönared, Hallands väderö, Annebergsplutonens kamratfest på Gamleport,
1Album med fotografier från 1945-46. Stigs föräldrar, festlighet på Röhsska museet, beredskapsbilder, cykelsemester i Dalsland.
1Album med fotografier från 1946-48. Bilder från Vrångö, Skåne?, Röhsska museet, P.O Westerberg (Monas morbror), Colin Andersen, Cintra Lindeberg, Carin Bothén, Fredrik Peyron, England, Skottland.
1Album med fotografier från 1949. Familjebilder, Skottland, Catrina and Rose Anderson, Lilla Änggården.
1Album med fotografier från 1951. Skottland, Vrångö, friluftsliv, Dalsland, Rose & Colin Anderson.
1Album med fotografier från tiden 1938-1939. Vrångö, Gnistans jubileum -38, Skottland, middag Lorensberg, Läckö, Vrångö, Björkö.
1Album med foton av Karin Hedlund och hennes vänner, bl. a på Bjurslätts gård.
1album med foton och deltagarförteckning över lägerkurs i Backamo 1947, luftskyddsföreningens instruktionskurser m.fl. under åren 1941-1951.
1Album med göteborgsmotiv.
1Album med göteborgsmotiv. Ett kort är en kopia av GMA:4749:481. Antagligen gäller detsamma för GhmB:17787.
1Album med göteborgsmotiv. På några finns skrivna kommentarer som troligen kommer från ägaren. Det är samma handstil. Referenser till andra inventarienummer har skrivits av tidigare kollegan Susanne Dahlberg.
1Album med innehållande 66 bilder i akvarell av Ludvig Messmann inklusive titelblad. märkt:"Tilll Erik Magnus, 23 juli 1890 av Alida Magnus". Albumet ligger i sin originalförpackning svart papplåda med guldttryck, insida klädd i brunt sammet. Albumets mörktbrun pärm har guldtryck: "FRÅN ALIDA MAGNUS GÖTEBORG TILL ERIK MAGNUS".
4album med insatta porträttfotografier.
1album med interiörfoton från leg. läkare Thora Wigardts hem, Wasagatan 36, Göteborg. (GM:35.912:1-9, enligt testamente.)
1Album med interiörfoton och dito exteriör - i huvudsak från Villa Pomona (Lerum) omkr. 1915.
1album med personfoto
1album med personfoton, rörande framför allt släkten Paterson. (U:679.)
1Album med ryggstpl i guld: "Träsnitt av Sven Petterson." Med inklistrade arbetsprov av densammes [???], däribland flera göteborgsbilder.
1album om Lövön, Bohuslän, dess invånare, hus och gårdar. Sammanställt av Harald Karlsson, Göteborg. (Författare till Lövön - från forntid till nutid.)
1Album till Malte Jacobsson på hans 50-årsdag från Socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppen i Göteborg.
1album - utanpå märkt "Fotografier" - med hyllningsvers o.dyl. Även innehållande 2 st. foton av Ebba Wilhelmina Andersson, född Pettersson 1842.
1Alce Stranne berättade för intendent Kristina Söderpalm : "Dåvarande pastor Josef Bredin var mycket schartauansk. Han kom hem och bad /övertalade/ mamma att jag skulle ha svart klänning. En del konfirmander bröt nämligen /vid denna tid traditionen/ med vit. Mamma hade tänkt sy en vit klänning för att den även skulle passa som examensklänning - jag gick sjunde året i Otterhälleskolan. Som näsduk hade jag mors brudnäsduk."
1Aldrig avsänt vykort.
1Aldrig avsänt vykort. Efter Foto: Hallberg & Carlsson, står det: 16510-0
1Alehålornas kreatursmarknad.
1Alelyckans vattenverk: maskinsalen.
1Alelyckans vattenverk: två vertikalställda pumpar
1Alelyckegatan, Gamlestaden, 1990. Ursprungligen kallad Alelyckan, men ändrades 1990 för att undvika förväxling med Göteborgs vatten- och reningsverk med samma namn.
1Alevägen, Kyrkbyn, 1941. Uppkallad efter alarna vid gatan.
1Alex. Auffort & Co, Västra Hamngatan 2, Göteborg. Foto omkring 1910.
1Alexander Lagerman J:r grundade 1897 Kraft-tvål-fabriken i Jönköping. Huvudverksamheten flyttade 1901 till Göteborg under firmanamnet Tomten. Verksamheten bedrevs från början i den gamla artillerikasernen, den flyttade 1906 till Gårda. Där verksamheten fanns kvar till 1942. Fabriken fick nya lokaler 1922-1923, i en 4 våningars tegelbyggnad med klocktorn. Arkitekt till fabriken var Arvid Bjerke, och Wilhelm Stenhammar komponerade musikstycken för klockspelet i tornet. Fabriksbyggnaderna, utom klocktornet revs 1980-tal och nya hus med bodstadsrätter var klart 1986. 1908 gick Erik Magnus in i firman som prokurist och sköt till kapital. 1911 blev Tomten aktiebolag och Erik Magnus blev hälftenägare. Vid Lagermans död 1919 blev Magnus VD. Reklamtomten är tecknad av Adolv Braunschwig Produktionen bestod av tre avdelningar: hälso- och parfym, hushålls avdelning och delikatess avdelning. Hälso- och parfym, sundhetssalt, giktlinement, dermabalm (hudmedel) shampooing-water (hårmedel), eau de Cologner och fina tvålar. Hushålls avdelning, Kraftskurpulver (Tomteskur), kraftskurtvål, metallputsmedel (Häxan) och tvättmedel. delikatess avdelning Bakpulver, vaniljextrakt, fruktextrakter, vaniljsocker, vinaigre, apelsinsaft, lemonadpulver (Tomtebrus), samt gelé- och puddingpulver. Övriga varor Bläck, skokräm, vapenfett, malmedel (Destroyer), putspomada.
1Alexanderson, Lars Frans Hedberg och Bröllopet på Ulvåsa. D. II : Uppsats för litteraturhistoriska proseminariet vid Göteborgs universitet vårterminen 1969 / Lars Alexanderson. - Göteborg : Göteborgs universitet, 1969
1Alexandersson, Kenneth Senmesolitikum runt Mjön : en undersökning av lihultkulturen i ett inlandsområde : C-uppsats : Inst. för arkeologi, Göteborgs universitet, vt 1992 / av Kenneth Alexandersson, Glenn Johansson.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1992
1Alfabetet A-Z+&. Patriser som förvaras i plåtask. Plåtask är 4,7 L- 3,3 B- 5 H cm.
1Alfanumerisk
1Alfanumerisk.
1Alfa Olsson var född i Kungälv 24/7 1914 , där hon också var bosatt vid sin bortgång 4/5 1967. Anställd vid Göteborgs Museums historiska avdelnling, sedermera Göteborgs historiska museum, 1/2 1937.
1Alfhild gratuleras hjärtligt på födelsedagen den 13/4 1895 vännen O. S
1Alfhild jag hjertligt får dig gratulera samt önska dig lycka och framgång alltjemt, skulle de dig någon här mankera, jag hoppas hvar motgång, du upptar som skämt. Lilla Anna 1894
1Alf Otto Clason återfinns i Folkräkningen 1900 som fotografibiträde, okänt var. Boende 13 roten nr 136, Erik Dahlbergsgatan 28
1Alfred Agrell, född i Jönköping g.m Johanna Elisabeth (f. 1856). Tillsammans fick de barnen: Torsten Alfred 16/5 1885 - 17/8 1958 (gift) Elsa Christina 24/4 1886 -31/8 1935, slöjdlärare i Dalarna (ogift) Johan Lennart 12/5 1887 - 13/4 1957 (ogift) Carin Elisabet 17/12 1888- 25/5 1895 Ingrid Maria 17/6 1893 - 2/4 1945 (ogift)
1Alfred Andersson 1864 Johan Arndts fyra anderika böcker om en sann christendom
1Alfred Gärdes väg, Torp, 1962. Belägen i Delsjöområdet. Uppkallad till minne av Alfred Gärde, som under sin tid som fastighetsdirektör 1915-1940 kämpade mycket för Delsjöreservatets tillkomst.
1Alfred Meyer, far till Henriette Meyer.
1Alfred Nobel är en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han uppfann dynamiten och tog patent på 355 uppfinningar under sin livstid. Alfred Nobels testamente gav Sverige Nobelpriset. Idag är det världens mest kända pris.
1Alfred och Stina Hammar. Hammar var kolhandlare.
1Alfred Proessdor var tecknare, etsare och teaterdekoratör- Proessdorf studerade konst och dekorationsmåleri i Düsseldorf. Illustratör som medverkade skämtteckningar i Söndags-Nisse och Skallran. Han gjorde skisser för Ernst Rolfs revyer.
1Alfred Westholm var verksam vid Statens historiska museum samt Göteborgs konstmuseum; det senare som förste amanuens 1944–1947 och museichef 1947 till pensioneringen 1969.
1Alfred Wigelius väg, Torp, 1962. Döpt till minne av jägmästaren A Wigelius, ordförande i Göteborgs stads skogsnämnd från dess begynnelse år 1921 t.o.m. 1954 och i beredningen för natur och kulturskydd 1940-1954.
2al frescomålningar på gårdsväggen till norra flygeln
1Algier.
1Alhaga, Rödbo, 1998. Namn på en avstyckning från gården Oxhagen, enligt beskrivning till Ekonomisk karta 1936. Namnet förekom som postadress vid Rödbo församlings sammanslagning med Göteborg 1974.
1Alice Bonthronsgatan, Rambergsstaden, 1944. Uppkallad till minne av Alice Bonthron, banbrytare inom den svenska vården av vanföra och första ledare av vanföreanstalten i Göteborg.
1Alice Heyman, född Moss gift med Alfred Jacob Heyman 1872
2Alice Rörberg
1Alice Rörberg, Intervjuperson nr 29 Alice är född 1925 i Dalsland. Kom till Göteborg i trettonårsåldern, bodde i Annedal med sin mamma och hennes man. Fick senare kontakt med sin biologiska pappa som emigrerat till USA. Vid intervjutillfället bosatt på äldreboende i Änggården. Gift med man från Brännö, har bott där i många år, och i Majorna. Har arbetat inom kommunen, bland annat som barnskötare och föreståndare på fritidsgård. Engagerad i göteborgska sammanhang, som Kals Åden och Lasse Dahlquist-sällskapet, och har även skrivit böcker om staden. Tycker om sång, musik och teater. Våren 2020 nåddes vi av beskedet att Alice gått bort, genom hennes son som talade med Marie Nyberg.
2Alice Rörberg fotograferad på Stiftelsen Göteborg sjukhem Änggårdsbacken
1Alice Sinclair, gift med Baron Fredrik August Ridderstolpe (f. 1871)1905. Alice Sinclair var först gift med Claes Oscar Emil Ekman som dog år 1900. ( uppgifter från www.geni.com)
1Alida Bonnier, dotter till David Felix Bonnier (grundade Göteborgs-Posten 1859) och hans hustru Charlotte Benecke. Alida Bonnier, kallad Lalla gifte sig med Carl Fredrik Waern d.y. Tillsammans fick de: Olga Augusta Charlotta f. 1882 Carola Maria f. 1884 Barbro f. 1886-06-26 Alida var brorsdotter till Albert Bonnier och kusin med den kände förläggaren Karl Otto Bonnier.
1Alida Lindh Henningsberg Burås, Göteborg
1Alida Lindh Mellangatan 13 Gbg
1Alida Svensson och sonen Algot Adler kör med mjölk till några hushåll i Landala. Tvår gånger i veckan, körde de från Önnered med häst och vagn och passerade stadsgränsen och vidare längs Karl Johansgatan. Det är svårt att bestämma var fotografiet är taget.
2Alin, Alin Förmodade gotiglaciala boplatser i Göteborgstrakten / av Johan Alin.- Stockholm : Geologiska föreningen, 1944
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 1. uppl. .- Lund : Gleerup, 1915
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 5. uppl. .- Lund : Gleerup, 1936
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 6. uppl. .- Lund : Gleerup, 1942
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 9. uppl. .- Lund : Gleerup, 1950
1Alin, Johan Hallands natur / Johan Alin. - Uppsala : Lindblad, 1925
2Alin, Johan Handledning för skolresor. 1, Marstrand / av J. Alin och L. Hofstedt.- Göteborg, 1914
2Alin, Johan Handledning för skolresor. 2, Bohus och Kungälv / av J. Alin och L. Hofstedt. - Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1939
2Alin, Johan Handledning för skolresor. 3, Göta älv och Trollhättan / av J. Alin och L. Hofstedt.- Göteborg, 1914
1Alin, Johan Havsstrandens läge i Göteborgstrakten under brons- och järnålder / av Johan Alin.- Göteborg, 1928
1Alin, Johan Hur stenåldersmänniskorna levde i Bohuslän / av Johan Alin.- Stockholm : Sv. Litteratur, 1951
1Alin, Johan Kinnekulle / av Johan Alin.- 2. uppl.- Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1935
1Alin, Johan Kinnekulle / av Johan Alin.- Göteborg : Holmqvist : Göteborgs skolresekommitté. Handledning för skolresor, 1925
1Alin, Johan Köpstadsö och vikingatidens handelsplats på Brännöarna / af Johan Alin.- Göteborg, 1920
1Alin, Johan Stenåldersboplatsen på Sandarna vid Göteborg / av Johan Alin, Nils Niklasson och H. Thomasson.- Göteborg : Wettergren & Kerber, 1934
1Alin, Johan Stenåldersforskningen i Bohuslän / av Johan Alin.- Göteborg : Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening, 1953
1Alin, Johan Studieutflykter i Göteborg och dess omgivningar : en orientering i hembygdens studiematerial / Johan Alin.- Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1943
1Alin, Johan Submarina stenåldersboplatser utmed norra Hallandskusten / Johan Alin.- Kungsbacka, 1941
1Alin tog polleprov vid Södra Gubberogatan , platsen för renhornsfyndet.
1Alipsten av röd kvartsit med 2 slipytor
1Alkema, Hanny Hinderik : of De schoonheid van roest en plexiglas / Hanny Alkema.- Amsterdam : Theater Instituut Nederland, cop. 1994
1Alkema, Hanny Poppen-, object- en beeldend theater in Nederland / meet een bidraje van Hanny Alkema; beschrijving theatergroepen Christien Boer.- Ed. 1991.- Amsterdam : Nederlands Poppenspel Instituut, 1991
1Alkoholhaltiga drycker, t ex öl, mjöd, bryggkar, ölsejdel, vinkaraff, brännvinspanna
1Alkoholhaltiga drycker (ex. öl, vin, sprit); Tillredningsmetoder; Apparatur; Konsumtion, seder, begär; Onykterhet; Föreställnigar, sedvänjor;
1Alla är av olika tillverkning.
1Alla är patinerade och till viss del svallat
1alla beslag av järn. Graverad på låsblecket "Utterberg, Norrköping".
1Alla ensembleroller medverkar även som körsbärsfolk, törnrosfolk, soldater m.m.
1Allahanda på Ankargatan
1Alla liggande i Majlyckan. Alla rivna efter 1911. Ljungqvistska huset 76 A, Hartmanska huset 76 B.
1Allansson, Jakob Allmännyttans framväxt i Malmö och Göteborg : Historiska förutsättningar för de kommunala bostadsbolagens nutida ställning i städerna / Jakob Allansson.- Malmö : Malmö universitet, 2021
1Allan T. Nilsson. Etnolog. undersökning. New Sweden
1Alla patinerade, 17 svallade, 1 eldpåverkad.
1Alla patinerade, 7 svallade
1Alla patinerade och nio svallade
1Allard var invärtesmedicinare, initiativtagare till sommarsanatoriet i Sandarna (1903), ledamot av styrelsen för Romanäs sanatorium (1904-05), initiativtagare till Sävsjö sanatorium (1905) som han även var revisor för under många år. 1917 tog Allard initiativtagare till kostnadsfria badresor till Askim för barn i Göteborg. Projektet, kallat "Doktor Allards badbarn", var mycket uppskattat och omtalat. 1917 blev Allard hederdoktor i Uppsala universitet.
1Alla svallade och patinerade, flera med bruksretusch, ev retusch.
1Alla svallade och patinerade.
1Alla uppvisar olika grad av svallning, 2 vitpatinerade
1Alla utom 1 är svallade och patinerade
2Alla utom en är svallade och patinerade
2Alla utom en svallade och patinerade
1Allégatan, Haga. Omnämnt på 1849 års karta, fastställt 1852. Gatunamnet ändrades 1875 till Södra Allégatan. Går längs södra sidan av Nya Allén.
1Allégata som leder till före detta Göteborgs Örlogsvarv (Nya Varvet). Hette tidigare (från 1930) officiellt Nya Varvsgatan. Detta namn förväxlades ofta med Nya Varvsvägen i Göteborg och ersattes därför med det sedan gammalt använda Nya Varvsallén. - Nya Varvet har sedan år 1986 övergått till civilt ägande. - Jfr Sven Källfelts Gata.
1Alleinige Fabrikanten
2Allé i Söderlingska trädgården. Konstnär JohanNilsson med hund. I bakrunden Majornas 3 rote, nr 123A
1Allé Lerjeholm d. 2 April 1914
1Allemans väg, Arendal, 1967. Namnet ändrades 1975 till Kårebogatan.
1Allé med mindre lyktstolpar och däremellan hängande antingen mindre lampor eller vimplar eller dylikt. I änden av allén ses en byggnation (hus).
1Allen, Arthur B. The model theatre / Arthur B. Allen.- Darton : W. Gardner, 1950
1Allen, Keith On the brink of belonging : a national enquiry into puppetry / Keith Allen, Phyllida Shaw.- London :Calouste Gulbenkian Foundation, 1992
1Allén, sedd från N.V.
1Allen, Woody Without feathers / Woody Allen.- London : Sphere Books, 1979
1Allén leder från Kvibergsvägen till landeriet Kvibergsnäs. Dnr 0218/03 711
1Allerding, Edvard Henrik Alexander var gm. Ada Maria Blidberg. 1890 bor de i Majorna med delar av hennes familj - syskon? De har då sonen Sven Alexander född 1879 i London. Större delen av familjen ligger begravd i en familjegrav på Mariebergs kyrkogård i Majorna. Sonen Sven Alexander gifter sig med Emma Kristina - Emy och de får dottern Mildred. Den senare har skänkt föremål till GSM. Sjöfartsmuseet har mer material i anslutning till familjen.
1Allers. 32/1994, Jubileumsnummer 1894-1994. - Helsingborg : Allers förlag, 1994
1Allers familje-journal ca. 1935
1Allers Modellteater, blått rum
1Allers Modellteater, blått rum med säng
1Allers Modellteater, eldspis
1Allers Modellteater, eldspis på papper
1Allers Modellteater, instruktioner 'Hur man bygger Allers modellteater?'
1Allers Modellteater, karaktärer ink. borgarvakter och överkokerskan
1Allers Modellteater, karaktärer ink. marknadsfolk och kungen.
1Allers Modellteater, köket
1Allers Modellteater, marknad
1Allers Modellteater, medeltida stadsscen
1Allers Modellteater, midsommar eldorna
1Allers Modellteater, orange rum
1Allers Modellteater, scen med hus, vredspid, öppetspis, träd
1Allers Modellteater, scen med träd och vas
1Allers Modellteater, trädgård
1Allers Mönster-Tidning 27 februari 1919.
1Allé Söderlingska trädgården å sommarskrud
1Allé Söderlingska trädgården i bakrunden skymtar Majornas 3 rote, nr 123A
1all färg förlorad. Brusewitz beskrivning: "Gammalt, mycket skadat kors från Torps kyrka på Oroust. Holmberg i 'Bohusläns beskrifning', del II, sid 285 säger härom: 'det berättas i orten, att detta kors i katolska tiden varit uppställdt vid en på gården Ströms egor vid hafsstranden belägen offerkälla, "Korskällan" kallad, men att, då det en gång skulle transporteras till Mykleby kyrka och man hunnit med detsamma till Ströms åkrar, som av denna händelse ännu kallas "Korsåkrarne", det blifvit på tungt, att ingen kunnat röra det af stället, förr än bärarne lofvade, att föra det till Torps kyrka, då det ögonblickligen blef nog beskedligt att låta sig åter hantera.' Skänkt 1871 av Torps församling genom kyrkoherde Rhodin."
1All good wishes and success attend you. From Hänschen to Astrid
1Allhelgonatiden, ca 1973. Kyrkogårdsromantik! Mossbelupen gravsten.
1Alli Berholdsson utbildade sig till handarbetslärarinna vid Maria Nordenfelts Handarbetsseminarium i Göteborg hon tog examen 1951 utbildningenn var treårig och då bar hon fortfarande sitt flicknamn Persson
1Allmän idrott
1Allmän information och oorganiserad muntlig nyhetsförmedling (ex. skvaller, ryktesspridning); Offentliga utropare och härolder; Bulletiner och informationsblad;
1Allmän information om frågelistorna. Frågelistor 1-75
1Allmän information om frågelistorna. Onumrerade listor. Specialfrågelistor. Frågelistor 1-30
1Allmänna bestämmelser angående materialier och arbete vid Kungl. Byggnadsstyrelsens husbyggnadsarbeten.- Malmö : Skånska litografiska AB, 1921
1Allmänna definitioner av lagöverträdelser; Huvudkategorier av brott (ex. brottmål, civilmål, avtalsbrott, försyndelser); Erkänd hierarki i fråga om förbrytelsernas svårighetsgrad (ex. malum prohibitum och malum in se, bötesbrott och urbota brott, större och mindre förbrytelser, förlåtliga och dödssynder);
1Allmänna föreskrifter för kommendanten anbefallda övningar med Vaxholms fästnings fredsbesättning.- Stockholm, 1929
244Allmänna kondoleanser, ej riktade till specifik person.
9Allmänna körförbundet
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, byggnaden vid Grönsakstorget.
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, vid Grönsaktorget.
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset vid Grönsakstorget.
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset vid Grönsakstorget.Blick mot norr.
1Allmänna problem angående betydelselära och språkliga symboler; Morfologiska och lexikaliska elements semantik; Känslobetonad färgning (ex. genom tonfallet, genom snabbt framförande); Ord och fraser med många betydelser; Betydelseförändringar;
1Allmänna svenska folkskolläraremötet Berättelse över Sveriges allmänna folkskollärareförenings 50-årsjubileum i samband med adertonde allmänna svenska folkskolläraremötet i Stockholm den 9-11 juni 1930 / utg. av Osvald Rydén.- Stockholm : Blom, 1930
1Allmänna uppgifter om redskap använda i olika näringar. Tillverkningen av redskap och den industriella användningen förs under ett flertal andra rubriker, och upptas nedan endast i de fall då de ej kan placeras på annat håll.
1Allmänna Vägen, blick från Stigbergstorget.
1Allmänna Vägen, fastigheter på södra sidan (med jämna gatunummer samt tillhörande Majornas 1 resp. 3 rotar): Allmänna Vägen 12 (Majornas 3 rote, nr 124) Utan gatunummer: Majornas 3 rote, nr 123 A & B Allmänna Vägen 14-52 (Obs. Allmänna Vägen, se översiktlig anmärkning under ”fastigheter på norra sidan”)
1Allmänna Vägen, fastigheter på södra sidan (med jämna gatunummer samt tillhörande Majornas 1 resp. 3 rotar): Utan gatunummer: Majornas 3 rote, nr 143 (jfr anmärkning under Gathenhielmska huset: Exteriörer) Allmänna Vägen 2 (Majornas 3 rote, nr 142) Allmänna Vägen 6-10 (Obs. Allmänna Vägen, se översiktlig anmärkning under ”fastigheter på norra sidan”)
1Allmänna Vägen, parti av norra sidan mot öster från korsningen Lotsgatan. Fr. vänster nr 41 A, 41 och 39, resp. Majornas 2 rote, nr 64,65 och 66. Rivna på nyåret 1939.
1Allmänna Vägen, parti av norra sidan västerut. Från höger nr 29, 31, 33 o.s.v
1Allmänna Vägen, parti mot öster.
1Allmänna Vägen, parti mot öster. fr korsningen Såggatan
1Allmänna Vägen, parti mot öster. Närmast till vänster fastigheten Majornas 2 rote, nr 57. Till höger närmast, Majornas 3 rote, nr 29 (endast delvis synligt) samt 30 (lilla huset bak gatlyktan).
1Allmänna Vägen, parti mot öster vid Djurgårdsgatan.
1Allmänna Vägen, parti mot Stigbergstorget. Situation från höger till vänster: 1)gavel av nr.8 (Maj.3 rote,nr.128), 2)nr.5,Maj.4 rote,nr.6, "Lefflerska huset", 3)nr7,Maj.4 rote,nr.5,"kommendanthuset"(med frontespis), 4)nr 9("Edens Elektriska"),Maj.2 rote,nr.89 & 90 samt 5) endast delvis synligt nr.11.
1Allmänna Vägen, sträckningsbild med del av norra sidan mot Stigbergstorget. Längst upp mot Stigbergstorget syns långsidan på fasaden till biografen Kaparen.
1Allmänna Vägen: sträckningsbilder västerut, sträckningsbilder österut Allmänna Vägen: sträckning till Karl Johansgatan, fastigheter på norra sidan (med udda gatunummer samt tillhörande Majornas 2 resp. 4 rotar). Anmärkning: Beträffande inordningen av material rörande Allmänna Vägen märkes: Denna färdled sträckte sig före 1907, på grundval av adresskalendrarnas uppgifter, från Stigbergstorget till Karl Johans kyrka, tog därefter av åt väster (nuvarande Karl Johansgatan) fram till ungefär Jaegerdorffsplatsen, böjde så av i nordlig riktning (nuvarande Klippgatan) och grenade ett stycke längre bort upp sig med en utlöpare till Klippområdet (Klippgatans fortsättning) och en västerut (Oscarsgatan). Sedan Karl Johansgatan år 1907 utsträckts till ungefär nuvarande Jaegerdorffsplatsen (gatans sträckning ytterligare västerut i samband med rivningen av framförliggande fastigheter skedde senare), undergick Allmänna Vägen de förändringar som antytts i huvudrubrikens ”sträckning till Karl Johansgatan” och i fråga om namnförändring, denna anmärknings första stycke. Det material berörande ”gamla” Allmänna Vägen, som efter förändringarna 1907 blivit aktuellt under de nya namnbeteckningarna, har överförts till dessa. För jämförelsens skull, se alltså även: Karl Johansgatan (efter 1906) Klippgatan Oscarsgatan (ev. intill dennas västliga slutpunkt liggande bebyggelse)
1Allmänna Vägen. Majornas 3 rote, nr.123. "F.d. Härbärget i Majorna. Förslag till förändring 1941." Tre ritningar. (Tidigare utan nr. i arkivet.)
1Allmänna Vägen. Sträckning österut mot Stigbergstorget.
1Allmänna Vägen (nr 7) österut mot Stigbergstorget. Nr 7 o. 5 t.v.-omkring år 1900. T. h. Ölvägen. Allmänna Vägen 8 t. h.
1Allmänna Vägen (x Tellgrensgatan). Tellgrensgatan går upp till vänster.
1Allmänna Vägen 10. Majornas 3 rote, nr 123 A. Fasad mot norr.
1Allmänna Vägen 10. Portal.
1Allmänna Vägen 10. Rivet i maj 1931. Byggnad från 1700-talets mitt som nu skattat åt förgängelsen.
1Allmänna Vägen 12, gavel mot väster, fasad mot söder.
1Allmänna Vägen 12, Majornas 3 rote, nr 124, gården Hästhagen. (I bakgrunden Majornas 3 rote, nr 123 A.)
1Allmänna Vägen 12 o. 8 (gavel). Majornas 3 rote, nr 124 o. 128.
1Allmänna Vägen 17 A, gårdssidan.
1Allmänna Vägen 18, gården.
1Allmänna Vägen 2. Detalj av portalen. Gårdsfasad.
1Allmänna Vägen 2. Portal på gårdsfasaden.
1Allmänna Vägen 25. Kapstensgatan, Majorna. Omkr. 1900.
1Allmänna Vägen 25 x Kapstensgatan.
1Allmänna vägen 2B (till höger) Jedeurska huset uppfört ca 1790. Byggnaden till vänster, nr 2A, troligen uppförd på 1700-talets mitt. Från 1870-talet användes huset av Pantlåneinrättning.
1Allmänna Vägen 32. Hörnet av Koopmansgatan.
1Allmänna Vägen 41. Portalen.
1Allmänna Vägen 48 mot öster.
1Allmänna vägen 51-57, äldre bostadshus på Ankareberget mitt emot Karl Johans kyrka. Husen revs ca 1920. Platsen gjordes om till Batajonsparken 1922
1Allmänna Vägen 7.
1Allmänna Vägen 7. Portal.
1Allmänna vägen 8 med sin friliggande trappa, blick mot söder.
1Allmänna vägen från lek- och viloplatsen samt planteringen å 6 kv Slintin. Uppgång från Allmänna Vägen sedd fr Tellgrensgatan. Terrassen på 6 kv. Slintin från Tellgrensgatan.
1Allmänna Vägen från väster.
1Allmänna Vägen mot öster. T.v. Mariebergs Värdshus.
1Allmänna Vägen mot öster vid Djurgårdsgatan
2Allmänna Vägen mot väster från Stigbergstorget
1Allmänna Vägen österut.
1Allmänna Vägen österut fr. Mariebergsgatan. T.v 2 roten n:r 57. "Guldklimpens" vid allmänna Vägen. T.h. 1. 3 roten n:r 28 vid Allmänna Vägen. 2. 3 roten n:r 29 vid Allmänna Vägen. 3. 3 roten n:r 30 (det lilla intill Kullbergs trädgård.)
1Allmänna Vägen sedan 39-41 rivits.
1Allmänna Vägen sett från Gathenhielmska husets trappa.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Använd 2004. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Använd 2009. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
2Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Fanns på toaletten i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Förmodligen använd under 2000-talet. Fanns på toaletten i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmännyttan : om att bygga, bo och förvalta : SABOs nya medlemstidning. nr 4/2020.- Stockholm : SABO, 2020
1Allmän översikt av det sydsvenska bonadsmåleriet, 3 blad.
1Allmän plats, efter en närbelägen kallkälla med detta namn, tidigast nämnd 1788. Ett berömmande namn: källan tryter aldrig. (OGB II s 189; jfr Sarauw s 51.) Jämför Silverkällan. Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen
1Allmän plats, efter Klintens bana (tidigast nämnd 1836), en repslagarebana, som fått namn efter en viss Jonas Klint, som 1805 fick arrendera denna mark på 30 år för sitt repslageri.
1Allmän plats, till större delen på en stenåldersboplats.
1Allmän plats.
1Allmän plats. I Dialekt och ortnamnsarkivet: "terräng" efter ekonomiska kartan 1976.
1Allmän plats för lek och idrott. Lekevall eller lekvall är ett gammalt ord för platser där folk brukade samlas till lek och andra förlustelser. Som ortnamn träffas Lekevallen på flera ställen, t ex i Partille och Torslanda socknar och i Mölndals stad.
1Allmän plats nära Lundby by. Byalagsgatan Kyrkbyn 1929. Anknyter till Lundby by.
1Allmän plats på en tidigare mosse med detta namn. Tore är det gamla uttalet av Tolered.
1Allmän plats utmed Säveån.
1Allmänt, apotek, läkemedel
1Allmänt, familjen, umgängesliv, byar. Bohuslän, div. landskap
1Allmänt, intervjuer, levnadsförhållanden
1Allmänt, Nationaldsagen, Mors-Fars dag, Kräftskiva, Mårtengås, Årets festdagar. Västergötland, Bohuslän, Div. landskap. Foton, Tidningsartiklar, vykort
1Allmänt, pensionatsvistelse, semester
1Allmänt.
1Allmänt. Faurås Hd.
1Allmänt. Tidningsartiklar
1Allmänt. Utan ort. Gränser.
1Allmänt beskrivande av maskiner och komplicerade apparater samt om den däri ingående tillämpade mekaniken.
1Allmänt musealt 1
1Allmänt om affärs- och industriorganisation. Särskilda organisationstyper och -former för produktion och distribution av varor, de utmärkande dragen samt sambandet med kapitalägande och kapitalkontroll föres under lämpligt nummer nedan.
1Allmänt om ägande, dvs människors rättsliga förhållanden med avseende på en viss sak, t ex fast egendom, som bestämmande för användning och besittning av denna.
1Allmänt om anskaffande av byggnadsmaterial samt om planering och genomförande av byggnation.
1Allmänt om anskaffning av mat.
1Allmänt om användningen av logik, vetenskapliga experiment och andra exakta metoder som medel att nå kunskap, och om de härigenom vunna intellektuella resultaten. I den mån vetenskapen är internationell eller delas av flera kulturer kommer blott den veten
1Allmänt om arbetslivet, vanor, yrkesspecialisering, anställningsförhållanden och förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden.
1Allmänt om att släcka törst och stilla särskilda begär samt om tillverkning av drycker och njutningsmedel
1Allmänt om backefisken och koljebackefiske, uppteckning, berättat av Abraham Henriksson, Grundsund, född år 1870. (Uppteckning av Evald Johansson, Långedalen Skaftö. GMA:2793 - 2797 köpt för totalt 12 kr.)
1Allmänt om barnavård och barns fysiska utveckling, sysselsättningar och statusutveckling från födseln till puberteten.
1Allmänt om barnuppfostran.
1Allmänt om bearbetning av fibrer till textilier samt om skinnberedning och papperstillverkning.
1Allmänt om bebyggelsens utformning och den offentliga servicen i enheter varierande i storlek från tillfälligt läger till mångmiljonstad.
1Allmänt om behandling av råvaror i sådana industrier där teknologin är av kemisk natur snarare än av fysisk.
1Allmänt om beredning av råa födoämnen så att de blir lämpade för förvaring eller förtäring.
1Allmänt om beskrivningar och undersökningar av geografisk karaktär.
1Allmänt om den kulturellt betingade anpassningen till kvinnans menstruationscykel, både beteendemässigt och ideologiskt.
1Allmänt om den teknologi som brukas för att förvandla råämnen till färdiga produkter eller halvfabrikat.
1Allmänt om de reglerade procedurer och domstolar genom vilka staten eller lokalsamhället slår fast vad som är lagöverträdelser och ålägger straff.
1Allmänt om döden, inklusive föreställningar om döden och om sedvänjor i anslutning till dödsfall.
1Allmänt om dräkttillverkning och dräktens utseende. Bruk och underhåll av dräkt och textilier.
1Allmänt om ekonomiska och estetiska normer och om vissa levnadsvanor.
1Allmänt om familjen. Olika aspekter av familj och hushåll.
1Allmänt om färdande och transport.
1Allmänt om finansiella transaktioner medelst pengar eller kredit snarare än varor.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Anders Antonsson i Viga, född år 1873. Uppt. av Evald Johansson, Långedalen, Skaftö. Köp av GMA: 2793 - 2797, totalt 12 kr.)
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Hilmer Olsson i Stockevik, f. där 1854.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Lars Kollberg, Östersidan, Skaftö, f. 1845.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Nils Gustafsson, Grundsund, född i Fossa, Skaftö socken år 1853. (Uppt. av Evald Johansson, Långedalen, Skaftö. GMA: 2793 - 2797 köpt för totalt 12 kr.)
5Allmänt om fiske, uppteckning.
1Allmänt om fiske, uppteckning av Phil. Humbla 1928.
2Allmänt om fiske: tro och sed.
1Allmänt om flera olika sidor av äktenskapet. Med äktenskap förstås en socialt godkänd samlevnadsform mellan kvinna och man innebärande ekonomiskt samarbete, samboende och sexuellt umgänge. De kulturella normerna bestämmer vilka som får och inte får ingå äktenskap, hur det skall ingås och upplösas, och vad de båda parterna får och inte får göra inom det. Äktenskapet, sett som släktskapsförhållande, måste hållas klart skilt från familjen, den sociala gruppbildningen inom vilken den typmässigt hör hemma.
1Allmänt om flera slag av kommunikation över tidsperioder, genom mer eller mindre beständiga dokument.
1Allmänt om folkliga funderingar och föreställningar om fenomen inom den yttre världen och om människokroppen.
1Allmänt om folklig diktning, tro och sed. Folkböcker.
1Allmänt om fritidssysselsättningar med aktivt deltagande.
1Allmänt om hälso- och sjukvård samt sjukdomar.
1Allmänt om hemmets och andra byggnaders utrustning, vård och underhåll.
1Allmänt om historia och kulturförändringar.
1Allmänt om husdjursskötsel.
1Allmänt om individualitet och social rörlighet; status, namn, namngivning. "Status" betyder här individens ställning i varje socialt sammanhang.
1Allmänt om intagande av föda.
1Allmänt om jordbruk. Generella uppgifter placeras i 241. Övertro, sed och bruk i samband med särskilda odlingsformer ordnas under resp klass.
1Allmänt om kommunikation och information mellan människor.
1Allmänt om krigets speciella teknologi.
1Allmänt om ledning och resultat av strider mellan självständiga politiska enheter ( te x stadsstater och stammar) med användning av organiserade militära styrkor.
1Allmänt om människans åldrar från puberteten till ålderdomen.
1Allmänt om mänskliga relationer.
1Allmänt om mänskligt beteende på det politiska fältet.
1Allmänt om matematik, räkning och mätning.
1Allmänt om militär organisation.
1Allmänt om nyttjande av råämnen till annat än föda. Bearbetning av råmaterial till redskap, byggnader kläder och andra varor förs till andra klasser.
1Allmänt om olika, klart avgränsade större samhällsproblem och deras förekomst och sätten att möta och lösa dem.
1Allmänt om olika slags byggnader och byggnadshistoria. Rent beskrivande uppgifter om hus och andra byggnadsverk förs hit, jämte upplysningar om material och konstruktioner som ej kan klassificeras enligt 33. Användningen av byggnadstyperna förs till relev
1Allmänt om olika uppgifter om statliga institutioner på högsta nivå, dvs där det slutgiltiga avgörandet sker, antingen det rör sig om ett distrikt med några få bygdelag under en överhövding eller ett stort imperium omfattande många nationaliteter. Material rörande samhällen av högre politisk dignitet än bygdelagsnivå förs hit. Rörande politisk organisation på bygdelagsnivå se 62; för sådana inom gruppen mellan bygdelag och stat se 63.
1Allmänt om organiserad verksamhet för att bekämpa sociala problem.
1Allmänt om överlåtelse av varor och äganderätten till dem, jämte omfattningen av sådana transaktioner och fastställande av priser och ekonomiska värden.
1Allmänt om politisk territorialorganisation på olika nivåer. Uppgifter om territoriell hierarki förs till 631. Uppgifter om politiska institutioner i administrativa eller territoriella enheter i storlek mellan bygdelaget och staten, den högsta eller största politiska enheten, förs till nedanstående kategorier. De är avsedda endast för samhällen av något högre politiskt oberoende eller för miniatyrstater som blott omfattar ett enda distrikt eller en liten stad med närmaste omgivning. De enskilda kategorierna motsvarar samhällen av olika omfång och utveckling i en stigande skala, men då dessa ej är universellt jämförbara bör de modifieras, så att de kan användas för de faktiskt existerande territoriella enheterna inom respektive statsbildning.
1Allmänt om religiösa trosföreställningar och ideologier.
1Allmänt om rese- och transportformer till lands jämte reseservice.
1Allmänt om samfärdseln till sjöss och i luften. I huvudsak används rubrikerna 501, 502 och 506. Är materialet stort kan även övriga rubriker nyttjas.
1Allmänt om sätten att pryda kroppen på annat sätt än genom kläder samt om tillverkning av medel för detta.
1Allmänt om sedvanerätt eller påtvingade uppförandenormer, där straffpåföljd kan genomdrivas av representanter för det politiskt organiserade samhället eller staten, och inte bara genom den sociala kontrollens informella metoder.
1Allmänt om sexuella föreställningar och sexuellt beteende.
1Allmänt om släktgrupper och individens relation till olika grupperingar inom släkten
1Allmänt om specialisering inom handeln och främjande av handel och affärsverksamhet.
1Allmänt om språk och dialekt. Nedanstående kategorier är avsedda för uppgifter om språkbruk och veten-skaplig språkanalys. Terminologi för olika kulturföreteelser återfinns i allmänhet under lämplig rubrik inom andra ämneskategorier.
1Allmänt om statsförvaltningen och alla dess olika organs verksamhet; hit förs huvudsakligen uppgifter rörande förvaltning av samhällen över lokalsamhällets nivå.
1Allmänt om undervisning i skolor, av utbildade lärare utanför skolan eller genom lärlingskap.
1Allmänt om uppgifter om befolkningen, inklusive befolkningsstatistik och folkbokföring.
1Allmänt om utnyttjandet av de naturliga energikällorna och av omvandlingen av sådan energi för industriellt bruk.
1Allmänt om vetenskapliga biologiska uppgifter om samhällsmedlemmarna.
1Allmän trafikbro från Per Dubbsgatan över Dag Hammarskjölds Väg - vy mot norr. [Avser bron bortom gångbron i förgrunden /reg.anm.]
3Allmän trafikbro från Per Dubbsgatan över Dag Hammarskjölds Väg - vy mot söder. T.h. Slottsskogen.
1Allmänt rörande definitioner i juridisk eller annan form, av åtalbara eller straffbara förbrytelser och rörande uppgifter om straffpåföljd.
1Allmänt rörande den kristna trosläran och religionens andliga innehåll samt den kyrkliga organisationen.
1Allmänt rörande individens uppförande och drag i hans personlighet.
1Allmänt rörande sådana större skillnader i social staus, som vanligen är hierarktiskt graderade eller skiktade.
1ALLMOGEDRÄKT Denna bindmössas broderi är mycket snarlikt eller det samma som för GM21172 färgställningarna skiljer sig dock åt.
1Allmogedräkter: mans- och kvinnodräkter, 1840-talets början, teckning av C.G.Ridderstolpe Norra Halland och Marks härad.
1Allmogelivstycke av tuskaftvävt klarrött ylletyg med Linnevarp (ripseffekt[svag])med inplockat krabbasnårsmönster: Kryss och stiliserade blommor i grönt, gult och två nyanser blått ullgarn. Lärftfoder. Snörningen döljsav en sk "smäck". Västen[ har]tidigare funnits i museet som deposition sedan 1970. [avskrivet från Katalogkortet.]
1allmogesjöfarten med jakter och slupar. (Förut i arkivet utan nr.)
1Allmogevävnad i ryggåsstugan
1Alls städer har sina myter. De berättas igen och igen, och blir en del av stadens historia. Men hur sanna är de egentligen? Känner du igen de här historierna om Göteborg? GÖTEBORG BYGGDES I ETT TRÄSK - Det har blivit en del av göteborgarnas självbild att Göteborg byggs på en hopplös sumpmark, och att staden behövde kanaler för att marken skulle dikas ut. Men när arkeologer gräver under husgrunder från 1600-talet hittar de inget träsk, utan strandängar. Kanalerna var inga diken, utan grävdes för att båtar skulle kunna segla in och ut i Göteborg.
2Allt godt på denna dag
1Allt gott på denna dag
1Allt i hattar.
1Allt limmat på svart papper och består av t v en kostymskiss med en kvinna iklädd dok på huvudet, överklänning med åtsittande liv, vit isättning i halsen samt på ärmarna nertill, mörkgrå underkjol. (OBS! se ytterligare beskrivn. under påskrift.) Därefter tre bilder, varav en liten i färg de andra två i svart/vitt (fotostat) som föreställer kvinnor iklädda liknande kläder som på skissen. Längst upp t v ett vitt ark med färgangivelser utförda med pastellkrita. Dessutom anteckningar på vita ark. (obs! se påskrift)
1allt material som berör kärnkrafts-debattet och folkomröstningen i denna fråga, år 1980.
1Allt patinerat
1Allt ska vara stort på 1600-talet. Måltiden också. De rika visar upp sin rikedom genom att bjuda på massor av mat, gärna konstnärligt upplagd på fantastiska fat. Till och med tavlorna visar mat!
1Allt som används vid omsättning som allmänt betalningsmedel efter sitt inneboende värde (ex. salt, boskap, spannmål, snäckskal, metalltenar eller mynt); Typer av penningrepresentativ (ex. varuväxlar, bankanvisningar); Kreditpapper (ex. riksbankssedlar, privatbankssedlar); Mynttecken (ex. skiljemynt, snäckpengar, pärlpengar); Myntprägling och myntverk; Rätten att slå mynt och utge sedlar; Falskmyntning;
1Allt svallat och patinerat, en bränd
1Alma Isabella född Andersson, gift med tehandlare James Lundgren. Drev efter James bortgång vidare firman James Lundgren & co.
1almanacka 1862.
1almanacka 1902; reklamalmanack för Carl Johnsson, Kungstorget.
1almanacka 1907.
1almanacka för 1872.
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1961 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1960
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1965 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1964
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1970 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1969
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1971 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1970
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse 1913. Till Göteborgs horisont belägen vid 57 grad.... .- Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1912
1Almanack från 1911, med intressanta anteckningar från Kortedala (boken funnits vid dessritning)
1almanackor, 3 st.: 1. För året 1817 "Till Götheborgs Horizont". Tryckt i Stockholm "hos Johan Pehr Lindh." 2. För året 1900. Tryckt av P. A. Norstedt & Söner, Stockholm. Provisoriskt fastsydd med 3. Almanack 1903. - Med versifierad annons av firman Carl Johnsson ("Kalle Knäck"), Kungstorget.
1almanackor, 3 st. Almanacka från 1907 innehåler artikel om Kooperativa Förbundet, almanacka 1893 om emigrationen, kontrabok 1909 (storstrejksåret) om Kooperativa Förbundet.
1almanackor, 4 st., för åren 1793, 1859, 1889, 1900. (1793 häftat, 1900 dito, de övriga bundna.) " Alinaflickans Fästblad", utgivet " av några skämtare boende på Långedrag", 1905.
1almanackor från åren 1824,1827,1828,1829,1830,1844,1857,1883,1888,1899 och 1921, de flesta från Lunds horisont.
1Almanacksblad för 1897 av kartong, vikt i fyra delar med perforerad mönstrad kant. Engelsk text. Reklamföremål för amerikansk choklad.
1Almänna uppgifter
1Alma Nymansson och Robert Barchman vid vägen intill golfplanen mot "Vikegrinden" (då förlovade, A.N. senare gift med off. från Halmstad).
1Almarna vid Trädgårdsföreningen-Slussen.
1Almarna vid Trädgårdsföreningen-Slussen- Fattighusån.
1Alma Sofia, född i Långelanda. Bodde vid sin död på Örgrytehemmet. Fader var Johan August Olsson född i Långelanda. Alma Sofia var första barnet (hon hade åtminstone en syster - Olivia Axelina) och då bodde familjen i Kjöbo, Långelanda. Modern var Anna Maria Abrahamsdotter. Johan August var född 28/8 (27/8 enligt födelseboken) 1837 i Långelanda. Fadern var Olof Andersson och modern Sophia Johansdotter. Alma har själv uppgivit Jacobsdotter men i början av 1800-talet variede namnbruket något och de två kan ha bytts ut.
1Almedahls 150 1846-1996 / redaktör: Edsel Larsson.- Göteborg : Almedahls AB, 1996
1Almedalhs fabriker på Mölndalsåns östra sida
1Almedals fabriker. Utfart mot Skårs led.
1Almedals fabriker Almedalsvägen Alströmergatan Amerikagatan Amiralitetsgatan Andersgårdsgatan Anders Mattssonsgatan Anders Perssonsgatan Anders Zornsgatan Andra Långgatan
1Almedals fabriker m.m. Vy från Liseberg av Emily Nonnen.
1Almedals fabrikers nybyggda fabrik. Den nya spinneribyggnaden.
1Almén, Dag S/S Bohuslän : Sällskapet Ångbåtens fartyg : en historik / av Dag Almén.- Göteborg : Zinderman, 1969
1almfanérad Karl-Johans soffa, lösa dynor i sits, rygg och vid armstöden. Under sitsen finns en förvaringslåda.
1Almgården, Gårdsten, 1995. Namn på innegårdar inom Poseidons fastigheter. Vid planeringen av bostadsområdet år 1968 gav arkitekten, Arne Nygård, varje gård ett trädnamn. Vårdträd planerades på innegårdarna och ett stort enblem sattes upp på byggnaderna. Bostäderna på Almgården var tidigare adressnumrerade från Peppargatan.
1Almgren, Bertil Hällristningarnas tro : Till tolkningen av de svenska hällristningarna från bronsåldern / av Bertil Almgren.- Uppsala, 1977
1Almgren, Bertil Vikingatåg och vikingaskepp : Vikingatågens höjdpunkt och slut : Skepp, hästar och befästningar / Bertil Almgren.- Uppsala, 1969
1Almgren, K. A. Dagjournal för resan till Frankrike år 1828 / af Knut August Almgren.- Stockholm, 2012
1Almgren, Oscar Från uppländska gravfält : Holmbro i Skogstibble socken, Hagunda härad / av Oscar Almgren.- Uppsala, 1918
1Almgren, Oscar Studien über nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahrhunderte : mit Berücksichtigung der provinzialrömischen und südrussischen Formen / von Oscar Almgren.- Stockholm, 1897
1Almgren, Oscar Svenska jordbrukets anor / Oscar Almgren.- Stockholm, 1924
1Almgren, Oscar Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden / Oscar Almgren.- Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1901
1Almgren, Oscar Upplands fornminnen / Oscar Almgren.- Uppsala, 1912
1Almhöjdsvägen, Tuve, 1967. Döpt efter en närliggade villa kallad Almhöjd. Namnet fanns vid Tuves införlivning med Göteborg.
1Almhult, Artur Academies in Sweden / by Artur Almhult, Arne Holmberg and Adolf Schück.- Gdynia : the Baltic institute, 1937
1Almquist, Jan Eric Innehavare av frälsejord i Västergötland 1576-77 / av Jan Eric Almquist.- Skara : Skaraborgs länsmuseum, 1984
1Almquist, Sigfrid Lärobok i zoologi för gymnasiet. 2. d., Översikt över djurens byggnad / av S. Almquist och L. G. Andersson.- Stockholm : Norstedt, 1910
1Almqvist, Carl Jonas Love Allmän språklära : ämnad att grundlägga och förbereda undervisningen i de särskilda språken / af C. J. L. Almqvist.- 2. uppl.- Stockholm : Hörberg, 1835
1Almqvist, Torbjörn Vad folket byggde : ett utkast till folkrörelsernas byggnadshistoria / Torbjörn Almqvist, Hjördis Johansson, Lena Simonsson.- 2. uppl.- Stockholm : Sveriges arkitekturmuseet; Nordiska museet, 1979
1Almqvist, Torbjörn Vad folket byggde : ett utkast till folkrörelsernas byggnadshistoria / Torbjörn Almqvist, Hjördis Johansson, Lena Simonsson.- Stockholm : Sveriges arkitekturmuseet; Nordiska museet, 1976
1Almqvists bro, Gärda/Stampen, 1984. Bro över Mölndalsån. Uppkallad till minne av August Almqvist,byggmästare i Göteborg från 1878. Almqvist byggde en bro över Mölndalsån, som var i bruk till år 1983. Den låg ca 70 meter norr om den nuvarande.
1Almstrandsgatan, Kyrkbyn, 1954. Uppkalad till minne av advokaten Henrik Almstrand, ledamot av stadsfullmäktige 1909-25 och av budgetberedningen samt ordförande i drätselkammaren.
1Almstrand var son till bonden Kristoffer Eskilsson och Johanna Nilsdotter. Han var sedan 1899 gift med Klara Heyman, dotter till grosshandlaren Sally Heyman och Clara Moritz. Från födseln saknade Henrik Almstrand vänstra handen. En av faderns vänner, kommunalordförande i socknen, rådde honom då att studera. Han var elev vid Växjö allmänna högre läroverk 1885-1889, blev inskriven som student vid Uppsala universitet 1889 där han tog juris utriusque kandidatexamen. Där lärde han bland andra känna Leonard Jägerskiöld som förblev hans vän livet ut. Han var ivrig medlem i studentföreningen Verdandi och ansågs mycket vänstersinnad, dock utan att ta steget fullt ut för att bli socialdemokrat. Från 1898 var Henrik Almstrand praktiserande advokat i Göteborg; han ägde och bebodde även villa Sjöboda på Stenungsön. Almstrand kom tillsammans med sin kamrat Jägerskiöld att tillhöra det så kallade Lördagsslaget i Göteborg, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Evald Lidén, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Erland Nordenskiöld, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg. Almstrand kom aldrig att riktigt följa partilinjen blint, utan ville exempelvis 1905 slå till mot Norge under unionskrisen. Han blev aldrig riksdagsledamot, utan valdes 1909 (till 24 november 1925) in i Göteborgs stadsfullmäktige. Från 1918 var han ordförande i drätselkammaren. Hans nationalistiska läggning kom väl till uttryck under en rättstvist mellan lokala fiskare och Wilsonlinjen.
1Almström, Ove En tidskrönika från Göteborg : några blad ur Göteborgs kultur- och företagshistoria /av Ove Almström och Maja Kjellin.- Göteborg : Aug. Magnussons eftr., 1962
1Alnæs, Karsten Historien om Europap Uppvaknande 1300-1600 / Karsten Alnæs.- Stockholm : Bonnier, 2006
1Alnmått av järn med knapp av mässing i ena ändan. Skåror på den ena plana sidan utm i tum. Själva måttskalan 60 cm.
1Alnmått i trä, måttenheterna inristade i träet. Hål i handtaget för ev. snöre att hänga upp måttet i. Skrivet med svart tusch "A 950 Dalsland Gestads sn"
1Alnmått i trä och metall. Text: "ANNO 1784 Z N M". Måtten ovan gäller för ihopslaget resp. utdraget alnmått.
1Alpackan är ett kameldjur från Peru som är besläktat med lama. De avlas för dess mycket fina hår som ofta kallas alpackaull. Det finns två typer av alpacka, Suri och Huacaya. Suri får ull som formar sig i pennor som kan liknas vid rastaflätor. Suri klipps vartannat till vart tredje år. Huacaya har en mycket fin och tät ull som blir så tät och varm att djuren måste klippas varje vår för att inte få värmeslag. Huacaya är betydligt vanligare än Suri. Pälsen från sadeln ger den finaste ullen, halsen en mellankvalitet och resten av ullen ger en lite strävare kvalitet som lämpar sig för tovning. Under Inkariket så avlades alpackor mycket målmedvetet för dess ull och man utvecklade 22 grundfärger och drygt 250 nyanser på alpackorna och man åstadkom ull än mjukare än den som finns i modern tid. Alpackornas grundfärger är vit, svart och flera gråa och bruna nyanser samt rosagrå och stålblå.
2alplandskap
1Alstigen, Askim, 1974. Väg belägen i Kobbehall. Namnet fastställt av Askims kommun och följde med vid sammanslagningen med Göteborgs kommun.
1Alströmergatan, Stampen 1895. Uppkallad till minne av den framstående industrimannen Jonas Alströmer (1685-1761), som också införde potatisodlingen i Sverige. (Staty på Lilla Torget, av John Börjesson, rest 1906.) — Eftersom Alströmers söner spelade en framträdande roll i Göteborg, borde nog förnamnet Jonas ha fått ingå i gatunamnet (Hellquist s 16).
1Alströmergatan sedd från Friggagatan, blick mot söder.
1altanrummet
1Altans-rummet. Gula rummet.
1Altarbacken, Lilleby, 1998. Uppkallad efter ortnamnet Altaret; berg (ej löst block) jämförelsenamn. Berget är ej plant upptill. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohs län d. IV s. 105.)
1Altare med kvinnoporträtt. Tillhör Angereds kyrka. Nedhängande del av slagsbordsskiva från s.k. kvinnoaltare, där kvinnor vid sin kyrktagning placerade "offergåvor" till prästen i form av ost och bröd. Detta "offer" åskådliggörs i det målade motivet på skivan: två finklädda kvinnor av högre stånd har placerat gåvor i samband med sin kyrktagning på ett bord, dels brödkakor, dels ett par ostar - en hårdost och en brynost. Bård med följande text: "Gudz Nampn till ähra och kiörkian Angered till prÿdnat, hafwer Handelsmannen i Giöttheborgh Ehrborne och Wälförnäm H[err]e: Johan Herwegh och dess k[ära] Sÿster, förärat detta quine Altare. A:o 1699".
1altare och altartavlor i Härlanda nya kyrka
1Altaret i Christine kyrka.
1Altaret med kyrkokärlen
1altaret med matta och altartavlor i Härlanda nya kyrka
1Altarkrucifix av ben och trä. Figuren, sim troligen haft törekrona, är snidad i elfenben. Korset av svartmålat trä. Synnerligen vackert arbete (utländskt ?)
1Altarskåpet som är en pentatyk består av corpus och fyra flyglar med fragmentarisk sekundär bemålning. Corpus är indelat i två våningar med tre nischer i varje våning,ett bredare i mitten,flankerat av två smalare.Nischerna är försedda med gallerverk i åsneryggsbågar där flera delar är sekundära.Vänster och höger angivet utifrån skåpet. Centralscenen i Corpus översta nisch utgörs av "Nådastolen" (Gud Fader, hållande framför sig Kristi kors, nu försvunnet), därunder madonnan. På var sin sida om nådastolen S:t. Erik (t.h) och S:t Olof (t.v), under dem resp. S:t Birgitta (?) och S:t Katarina av Vadstena (?Elin av Skövde). I högra flygeln överst S:t Katarina av Alexandria (t.h) och S:t Nikolaus (Sigfrid ?) t.v, därunder resp. Johannes döparen och S:t Sigfrid (Nikolaus, Henrik ?) I vänstra dörren överst S:t Agnes t.h och ett obekant manligt helgon (S.t Botvid ?) t.v, därunder resp. S.t Eskil (Nikolaus ?) och S.t Laurentius.De yttre flyglarna består av ramverk med pannå varav den vänstra saknar pannå.Utsidan på höger ytterflygel är helt trären men tunna linjer i caput mortum visar en vegitativ slinga. Flyglarnas pannåer som ursprungligen skildrat scener ur helgonens liv har nu fragmentarisk monokrom grön bemålning. #MÅTT: Höger flygel del H:154, B:58, dj:14 cm Vikt: 25 kg#Vänster flygel H:154, B:58, Dj:14 cm Vikt: 20 kg#Corpus H:154, B:116,5, Dj:16 cm Vikt: 40 kg
1altartavla eller toppstycke till epitafium.
1altarvägg med kristusfigur
1Altejefoto med Luciatåg, 4 kvinnor med ljuskronor och 3 män ibagarkläder. Möjligen medlemmar i nykterhetsloge. Mannen till vänster är Ernst Sundvall far till givaren av fotot. Fotografiet monterat på mörkbrun strukturpressad kartong.
1Alternativ, äldre, stavning på häradsnamnet "Vätle"
1Alternativa namn "Norska Hisingen", "Hisings västra härad". Till häradet har tidigare hört Backa, Björlanda, Rödbo, Säve och Torslanda socknar, vilka sedermera överförts till Göteborgs respektive Kungälvs (Rödbo) socken.
1Alternativa namn "Svenska Hisingen", "Hisings östra härad". Till häradet har tidigare hört Lundby och Tuve socknar, som införlivats i Göteborg 1906 resp 1967.
1Alternativa namn på häradet: "Inlands Norra", "Nordre".
2Alternativt förslag till kyrka i Haga. Akvarellerad tuschritning. Osignerad men otvivelaktigt av A.W. Edelsvärd.
1Alternativt namn "Västra Orusts härad"
1Alternativt namn Fräkne härad
1Alternativt namn Östra Orusts härad
1Alternativt namn på häradet "Södre", "Inlands Södra"
1Alternativt namn på Häradet "Torpe"
1Althin, Torsten Papyrus 1895-1945 : på traditionsrik grund : minnesskrift till Aktiebolaget Papyrus femtioårsjubileum / utarb. av Torsten Althin.- Mölndal : Aktiebolaget Papyrus, 1945
1Altklarinett av buxbom med 14 mässingsklaffar. Framåtböjd tratt och bakåtböjd anblåsningsrör av mässing. Beslag av elfenben. Signerad med inbränd stämpel: KNOCHENHAUER BERLIN, samt en örn.
1Aluminium. 2 roterande vispar i ett kärl som drivs via en vev.
1Aluminium fäst på trä. Se vidare matris nr 2041.
1aluminiumfodral för fem batterier och kan anslutas till EL-kamera som strömkälla eller som laddare till ett nicadbatteri i kameran.
1aluminiumskaft, med utbytbart knivblad, "hemmagjord", används bl.a. till att skära ut i överläder.
7Alv
1ALVADSKÄVLE
1Alvar Aalto : Viborgs bibliotek : Arkitekturens hus i Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 15 mars - 18 maj 2003 / ansvarig utgivare: Jan-Krister Boman.- Göteborg, 2003
1Amalia är den äldre av de två systrarna och bör därför vara den till höger på bild.
1Amalia Bernhardina Olsson, f. 1870 i Göteborg d. 19947 i Hovås. Hon var änka med två döttrar tills hon gifte om sig i början av 1900-talet och bytte namn till Lindström. Drev ett hembageri.
1Amalia Pettersson var sjömanshustru som sydde för andra på handsymaskin 1870-1915.
1Amanda Linderoth var sömmerska med verksamhet i Göteborg runt sekelskiftet 1900.
1amanfogade skärvor trebenkärl
1Amanuens, senare intendent, vid Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg; från början arkitekt
1amanuens vid Stockholms högskolas zootomiska institut
1Amaral, Ana Maria Teatro de formas animadas : máscaras, bonecos, objetos / Ana Maria Amaral.- 2. ed. rev.- Sāo Paulo : Editora da Universidade de Sāo Paulo, 1993
1Amarantherorden, stort ordenstecken i femte gradens bandfärger, här avsett för att bäras om halsen av hög ämbetsman i orden, jämte sjätte gradens ljusblå axelband med silverkanter.
1Amarantherordens tecken för, troligen andra (2) graden (häroldinnegraden)
1Amarantherordens tecken för bröder av 5 eller 6 graden, bärs i ett axelband av sidenmoiré./ctn.
1Amarantherordens tecken för ledamöter av första (1) graden med band.
1amatörarkeolog. Ägnade sig främst åt stenåldersboplatser och fornborgar. Var också intresserad av rösen och hällristningar. Har registrerat och tecknat av. Hans kartmarkeringar är mycket tilförlitliga. Var främst verksam på Hisingen och på Orust (där han hade sommarstuga). Tog sig fram med cykel. Runa av Carl-Axel Moberg i Fynd 1967.
1amatörarkeolog verksam i Alingsåstrakten
1Amatörbygge, likriktare, spänningar okända. Rörbestyckad
1Amatörbygge av AGA-Baltic delar.
1Amatörfoto, u.å. Gårdssidan.
1Amatörfoto; taget av Theodor Åkermark d. 20.9.1899 i Gudm. Åkermarks hem vid Avenyn 33.
1Amatörfoto. Villa Almelund, sommarställe för skeppare Christer Andersson med familj. Villan uppförd 1897, ersatte ett äldre bostadshus på fastigheten Lilla Kroken. Till vänster skeppare Petter Corneliusson. På vimpeln troligen texten "Almelund"
1Amatörfotograf, deltog i flera fototävlingar och vann flera utmärkelser. Framkallningsarbetet utförde han hemma i badrummet. Gift med Märtha född Sundstedt.
1Amatörfotograf, först bosatt i Göteborg men senare flyttad till Jönköping
1amatörfotografier, 15 st. Motiv från Bohuslän. Ett foto med påskrift a.t. "1910"; de övriga utan år (Nr 11 saknas vid inventering 1968.)
1Amatörradioanrop "SM6HCO".
1Amatörradioanrop SM3WB,
1Amatörradioanrop SM4MI.
1Amatörradioanrop SM6AEN.
1Amatörradioanrop SM6JO.
1Amatörradioanrop SM6UA.
1Amatörradioanrop SMUJ
1Amatörradiosändare för kortvåg, 80,40,20,15,10 meter. Rörbestyckad. Löstagbar skyddskåpa. Nät-#matad 220 V.
1Amatörradiostation. Anläggningen heter SM-RJ, kortvågsanläggning. Anläggningen är placerad på ett löstagbart bord. På radions framsidan finns en lapp med teknisk information (se bild 6). Radioanläggningen är placerad på ett bord som troligtvis inte byggts för detta syfte och bör vara något äldre än radion.
1Amatörrarioanrop SM6KVE.
3Amatörsalongen, Nya Teatern i arbetarföreningens hus - Järntorget
101Amatörsalongen troligen Nya Teatern. Okänd föreställning. I B-salen vid Mellangatan huserade på lördags- och söndagskvällar Carl Johanssonska teatersällskapet som kallade sin scen Amatörsalongen
1Amatörteater
1Amatörteater.- Göteborg : Göteborgs museer, 1978
1Amatörteaterföreningen Spårvägsamatörernas första uppsättning på Arbetarföreningens hus.
1Amatörteatergruppen Mossebagare teatersällskap bildades på 1970-talets mitt i Göteborg. Ett samarbete mellan Mossebagare teatersällskap och U-gruppen (en solidaritetsgrupp som vid den tiden fanns i alla universitetsstäder enligt artikeln i Zenit) blev grunden till det som senare kom att heta Teater UNO.
1Amatörteatern. : Av skådebanan utg. vägledning.- Stockholm : Skådebanan, 1929
1Ambjörnshagsvägen, Askim, 1982. Uppkallad efter hemmanet Ambjörnhagen, som är känt sedan 1550-talet och kommer av mansnamnet "Ambjörn" + hage.
1Ambrosdalen, Lilleby, 1983. Tidigare kallad Kyrkeshåla, vilket föreslagits av Björlanda-Torslanda hembygdsförening, men ogillades av boende vid vägen. Efter upprepade avslag på förslag till ändring hos namnberedningen och kommunstyrelsen, skrev en medlem ur varje parti i kommunfullmäktige på en motion om nytt namnförslag. Namnberedningen framhölll i remissvar, att Kyrkeshåla var ett historiskt dokumenterat ortnamn som borde behållas, men om kommunfullmäktige önskade ändring, förordades namnet Ambrosdalen pga läget intill Ambroskullen. Ambros kommer troligen av mansnamnet Ambjörn. (Sören Skarback har i föredrag hävdat att nästan varje by förr i tiden hade en lund eller kulle, där ungdomen anständigt kunde träffas efter söndagens kyrkobesök. Att man på sina håll kallades samlingspaltsen för en ambrosiakulle, kommer då av nektar och ambrosia, som Homeros i Odyséen kallar för gudarnas föra och som troddes skäna evig ungdom.)
1Ambrosgården, Torslanda, 1997. Namn på privat mark intill Ambros kulle. Se även Ambrosdalen
1Ambrosiani, Björn,d 1928- Fornlämningar och bebyggelse : studier i Attundalands och Södertörns förhistoria / Björn Ambrosiani.- Uppsala, 1964
1Ambrosiani, Björn Birka / Björn Ambrosiani.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1988
1Ambrosiani, Björn  Mälaröarna : från fornkungar till folkungar / av Björn Ambrosiani.- Stockholm : Paniba, 2002
1Ambrosiani, Sune Förteckning över fornminnes- och kulturhistoriska föreningar i Sverige / upprättad av Sune Ambrosiani.- Stockholm : Sv. teknologföreningen, 1918
1Ambrosiani, Sune Från de svenska skråämbetenas dagar : till det Svenska hantverkets första dag den 4 sept. 1920 / Sune Ambrosiani.- Stockholm, 1920
1Ambrosiani, Sune  Odinskultens härkomst / Sune Ambrosiani.- Stockholm : Cederquist, 1907
1Ambrosius, J. M. Handbok för åskådningsundervisningen under de tvenne första skolåren / J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1904
1Ambrosius, J. M. Läsmetodik : handledning för den första undervisningen i modersmålet. 1, Första läseterminen / av Johan Ambrosius ; med teckningar av Alex. Langlet.- Lund : Gleerup, 1912
1Ambrosius, Johan Matthias Anvisningar rörande den första undervisningen i modersmålet / af J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1885
1Ambrosius, Johan Matthias Läsebok för småskolan. 1 / utg. af J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1897
1Ambrosius, Johan Matthias Läsebok för småskolan. 2 / utg. af J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1886
1Ambrosiusgatan, Gamlestaden, 1939. Döpt till minne av Johan Mathias Ambrosius, folkskoleinspektör i Göteborg 1882-1908, ledamot av styrelsen för Göteborgs småbarnsskolor 1881-1929 och ordförande i Göteborgs skolmuseum. Ambrosius verksamhet ledde till djupgående förbättringar i organisation, lärokurser och undervisning och en stor mängd pedagogiska skrifter. Namnberedningen föreslog först att namnet Dragsmarksgatan skulle användas för denna gata, men efter en hemställan från överlärare Ture Hulthén om att gata nborde få ett namn som anknöt till läget intill den planerade folkskolan (nuvarande Nylöseskolan) ändrade beredningen sitt förslag till Ambrosiusgatan.
1Ambrotypi av okänd kvinna. Utan påskrift om namn. (13 x 11 cm.) Under glas. (B.17.795.) (Från snörmakare Olle Olsons bo. Jfr GM årstryck 1947, sid.37, samt GM im.nr. 18.925-26.)
1Ambrotypi av okänd kvinna. Utan påskrift om namn. (13 x 11 cm.) Under glas. (B.17.796.) (Från snörmakare Olle Olsons bo. Jfr GM årstryck 1947, sid.37, samt GM im.nr. 18.925-26.)
1Ambrotypi i etui.#1) Fotografiskt porträtt, s k ambrotypi, på glas: midjebild av ung man i vit skjorta med kravatt och uppknäppt rock; frisyr med bucklor över öronen. Monterat i oval ram av mässing under glas; denna i sin tur insatt i rektangulär sammetsklädd skiva.#2) Etui utvändigt klätt med brun saffian med nyrokokoornament i guld. Locket inv ändigt vadderat och klätt med grönt siden.#Mått: 12,2 / 11,2 / 8,3 / 7,2 cm = ytter och dagermått.
1Amelie och Wilhelm mötas
1Amelie och Wilhelm mötas i Helsingfors.
1Amerianskt psykologiskt drama från 1955 av Tennessee Williams. Uppsättningen spelad 67 ggr.
1Amerikaångare på ingående vid Betongskjulet.
2Amerikabåtar. I fonden Masthuggskyyrkan.
1Amerikabåtar vid Stigbergskajen.
1Amerikabåt på ingående.
1Amerikabåt vid betongskjulet. 1930-talet ?
1Amerikagatan, Majornas 4:e rote, 1935. Namnet på grund av att gatans mynning (i norr) vetter mot amerikabåtarnas kajplats.
1Amerikakajen, Betongskjulet, Amerikahuset, Sstigergstorget, Lindholmen, Sannegårdshamnen
1amerikaklocka
1Amerikakoffert
1Amerikakofferten var en kista/ikoffert av trä, metall eller läder som var vanlig under den stora emigrationen från Sverige till Nordamerika under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. Kofferten användes för att förvara personliga tillhörigheter i.
1Amerikanska Gummiaktiebolaget, Stockholm, tillhandahöll däck och andra biltillbehör
1amerikansk författare
1Amerikansk hörapparat med benledare och sladd. Batterilådan saknas.
1Amerikansk jazzbalett byggd på balladen med samma namn. Arrangerad av Carl-Gustaf Kruuse och Staffan Åkerberg.
2amerikansk medelklasstragedi i 2 akter från 1948.
1Amerikansk modern tragedi i tre akter från 1935. Föreställningen spelad 13 ggr
1amerikansk musikal från 1956
1Amerikansk musikal i 3 akter från 1946, med libretto av Joseph Stein, sångtexter av Sheldon Harnick och musik av Jerry Bok efter Scholem Alejchems berättelser med speciellt tillstånd av Arnold Perl.
2Amerikansk opera i tre akter från 1935 med musik av George Gershin och libretto av Ira Gershwin, baserat på romanen Porgy av Dorothy och DuBose Heyward från 1927.
6Amerikansk operett i 2 akter från 1926
1amerikansk sånggrupp med färgade medlemmar
1Amerikansk satirisk drömkomedi i två akter från 1945 av Elmer Rice.
1Amerikanskt drama i tre akter från 1927 av Paul Green.
1Amerikanskt familjedrama i en akt från 1931. Uppsatt tillsammans med enaktaren "Magi".
1amerikanskt filmbolag och skivförlag
1Amerikanskt företag inom kontorsmaskin- och data-elektronikområdet. Efter inköp av Sperry Rand 1986 bytte företaget namn till Unisys Corporation, med huvudkontor i Blue Bell, Pennsylvania.
1Amerikanskt företag som tillverkar ekologiska och pedagogiska leksaker för små barn.Säljs i Sverige också av olika återförsäljare.
1Amerikanskt historiskt drama i 2 akter från 1952 av Artur Miller
1Amerikanskt kulturpsykologiskt drama från 1950.
1Amerikanskt miljöpsykologiskt drama från 1947. Svensk premiär i Göteborg och Malmö samma kväll. Uppsättningen spelad 31 ggr.
1amerikanskt multinationellt företag inom data- elektronik- och kontorsmaskinbranschen.
1Amerikanskt ockupationsdrama från 1942
1Amerikanskt stämningsdrama från 1939 av William Saroyan. Föreställningen spelad 21 ggr.
1Amerikanskt symboldrama från 1942 av Thornton Wilder.
1Amhultsvägen, Torslanda, 1987. Vägen leder till byn Amhult. Namnet består av förledet "alm" = trädet; och "hult" = västsvenska holt (hålt) dvs skogsdunge.
1Amiralitetsgatan, Majornas 3 rote 1883. Namnet efter det gamla Amiralitetet, inrättat i början av 1700-talet. Termen användes om den eskader som då stationerades till Göteborg och om de inrättningar som hade sammanhang med denna. Dit hörde den amiralitetets över- och underrätt som var i verksamhet under kaperiets tid 1710-20; Amiralitetsförsamlingen, vars kyrka ända fram till 1700-talets slut var majbornas enda - den låg i nuvarande Gamla Varvsparken och brann ned 1820 - och Amiralitetsvarvet (senare Gamla Varvet), som låg nordväst om Stigberget, där också Göteborgs eskader hade sin station. (PZ s 19f, 62; STF s 103-105.) — Historisk almanach 1739 nämner tre "Admiraliteter" i Sverige: i Stockholm, Karlskrona och Göteborg (cit i SAOB). — Redan före 1700 fanns i viss mening ett amiralitet i Göteborg. År 1641 begärde nämligen Amiralitetskollegium att magistraten skulle upplåta något lämpligt område i Masthagen (tydligen = Masthugget) för skeppsbyggeri åt Kronan; dit stationerades också under århundradets senare del en mindre eskader, men först Karl XII gjorde denna inrättning permanent (Rosén s 241, 245).
1amnet på grund av närheten till Snorregatan. — Snorre Sturlasons Edda, brukar kallas "Den yngre Eddan", eller "Prosaiska Eddan". — Jfr Snorregatan och Tryggvegatan.
1Amneviksvägen, Styrsö, 1976. Vägen leder till Amneviken. "Amne" har före ca år 1800 skrivits "Amunde-" och kommer av mansnamnet Amund (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län d. III, s. 128).
1Amor bland molen och Psyke (?) sittandes på klippa
1Amorin med brun kropp hållande en pilbåge bakom ryggen, gult, lockigt hår, från ena axeln snett över kroppen ett rosa band med ett pilkoger.
1Amor liggande på divan och Psyke med oljelampa
1Amor och Leda med svanen. gipsrelief efter Bertel Thorvaldsen.
1Amors och Psykes återförening, Zeus och Afrodite
1ampa med sidenskärm (skärmen förkommen). Avsedd för rovolja som är trögflytande. Lampan behöver stjälpas för att oljan ska rinna över från oljehuset till lamphuset.
1Ampedalsvägen, Rud, 1947. Namnets förra led är möjligen ett gammalt bäcknamn, "Ampa" (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län d. III, s. 236). Enligt kommunfullmäktigebeslut fick namnet gälla även för en mindre biväg som tidigare haft namnet Björkemystvägen.
1Amperemätare av märke Rott & Roséns Elektrisk AB Stockholm.
1Ampere och Voltmätare. Signerad och märkt No: 3422 No: 3149. Sitter på en bärbar träställning.
1Amsterdamsgatan, Bräcke, 1929. Namnet hänsyftar till Göteborgs gamla förbindelser med Holland. Utgått enligt stadsplanerna FIIaa 1674 och FIIaa 2263.
1Amstrad är ett elektronikföretag skapat 1968 av Lord Alan Michael Sugar i Storbritannien. Namnet Amstrad är skapat ur Alan Michael Sugar Trading. Under 1980-talet skapade Amstrad sina egna persondatorer och tog marknadsandelar från Commodore och Sinclair genom persondatorn Amstrad CPC. 1986 köpte man rättigheterna att tillverka och sälja Sinclairs datorer och tillbehör. Under 1990-talet fokuserade Amstrad mer på portabla datorer. Under 2000-talet har Amstrad producerat digitalboxar, främst åt British Sky Broadcasting vilka år 2007 köpte Amstrad.
1AmuGruppen AB, tidigare statligt bolag med uppgift att bedriva kompetensutveckling huvudsakligen genom olika former av vuxenutbildning. Verksamheten startade 1986, då AMU-gruppen som en central statlig myndighet övertog Skolöverstyrelsens arbetsmarknadsutbildningar. År 1993 blev det ett av staten helägt bolag, och 2000 ändrades namnet till Lernia AB.
1Amulett, troligen buren i kedja runt halsen.
1Amulett bestående av en grupp hängen: två kalvariegrupper i ovaler (en kalvariegrupp består traditionellt av denkorsfäste Kristus med den sörjande jungfru Maria och aposteln Johannes på sidorna), ett Kristus monogram med pinoredskapen, samt två ampuller med skruvlock. dessutom oidentifierade delar alla sammanknutna med röd tråd.
1amuletten som är i form av en sittande katt har troligtvis burits i ett halsband komponerat av andra liknande amuletter och glaspärlor uppträdda på ett snöre. Lånats ut till utställning om Katter
1Amund Grefwegatan, Johanneberg/Landala/Vasastaden, 1945. Uppkallad efter Amund Nilsson Grefwe (död 1677), som var Göteborgs förste boktryckare. Grefwe var från Närke; namnet anses kunna syfta på Gräve socken väster om Örebro. (Källa: Sören Skarback). Gatan hette tidigare (från 1886) Grevegatan, de första årtiondena stavat Grefvegatan. Beslutsprotokollet innehåller ingen motivering, men förmodligen avsåg man att hugfästa minnet av den nämnde Grefwe. I en skrivelse påpekade Bokhyckarföreningen att namnformen Grevegatan var missvisande, eftersom den ledde till att förra leden allmänt uppfattades som titeln greve. Man hemställde därför att gatunamnet måtte få en form, som tydligt visade vad som avsågs med namnet. Namnberdningen föreslog Amundd Grefwes Gata men ändrade efter återremiss detta förslag till Amund Grefwegatan.
1Amund Nilsson Grefwe, född omkring 1610 i Närke. Namnet Grefwe syftar möjligen på hemhörighet i Gräve socken väster om Örebro. Grefwe var boktryckare, verksam i Nyköping när han 1647 kallades till Göteborg för att verka som boktryckare vid Göteborgs gymansium (från 1650).
1Amundön-Hovås:1
1Analysmaterial inlämnat av Nordqvist. Ett rörben med ledända daterades, enligt Torbjörn Ahlströms bedömnin ett lårben från yngre individen resterkvar på FL. Dateringen gav även δC13-värdet -15.99
1Analysvåg Selectra standard.
1Anaris trappgata, Bagaregården, 1939. Går förbi kvarteret Anarisfjället uppkallat efter ett fjällmassiv i sydvästra Jämtland.
1An Atlantic crossing? : the work of the International Examination Inquiry, its researchers, methods and influence / edited by Martin Lawn.Oxford : Symposium Books, 2008
1Anatomiska och fysiologiska modeller, kuber och prismor.
1Anatomisk modell av bröstkorg och hals, polykrom. Modellen visar strupe, axelmuskulatur, lungor och övermagsäcksdelen. Vänster lunga går att lyfta bort, där man ser hjärtat som även det går att ta ut och ta isär. Monterad liggande på svartmålad träplatta.
1Anatomisk planch.Träsnitt.
1And. Gustavsson: Etnologiska refexioner kring religionssociologisk forskning i Norden.
1And. Gustavsson: minnesdrickning vid begravning.
1Andakt ombord.
1Andaktsbok, "Valda psalmer och lofsånger..." Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1891. 12:o. - Sammetsklädda -svart - pärmar med brodyrer i metall och initialerna MB i ben. Med förvaringsask i papp (svart). (Överlämnat genom fru Ellen Bologner, Gulddragargränd 9, Stockholm - Vällingby.)
1Andaktsbok Tillhört Nicolin Eriksson 25 sep 1876 Minne av moster Eklund (?)
1Andalsvägen, Torslanda, 1967. Uppkallad efter Andalen, ett tidigare hemman beläget vid sjön. Namnet förkortades till Andalen år 1972, för att undvika förväxling med Ardalsvägen.
1Anderberg, Anton Danska och norska logemärken / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1959
1Anderberg, Anton Frimurarförklädet / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1960
1Anderberg, Anton Frimureriska keramik- och glaspjäser / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1961
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 1 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1963
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 2 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1963
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 3 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 4 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 5 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 6 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Nytt kloaksystem för delar af Göteborg : beskrifning af utförandet jämte kort historik öfver Göteborgs kloakväsen / Anton Anderberg.- Göteborg : Göteborgs litografiska, 1918
1Anderberg, Anton Renhållningsstyrelsen i Göteborg 1882-1932 : Bilder med förklarande text / Anton Anderberg.- Göteborg : Zachrisson, 1932
1Anderberg, Anton Svenska frimurare-medaljer / av Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurareorden, 1953
1Anderbjörk, Jan Erik Nyare undersökningar av det förhistoriska Lidingö jämte kartor över gravfälten / av Jan Erik Anderbjörk.- Lidingö : Lidingö hembygdsförening, 1936
1Anders Anderssons gård.
1Anders Andersson var gift med Gunilda Liberg (1761-1857). De fick barnen 1. Anna Gustava Andersson, "faster Stava" 1804-1888 2. Johannes Andersson, 1807-1870 gm Fredrique Nolleroth, 1813-1870 barn: a) Josephine, 1835-1893, g. Wennberg, Lidköping, tre söner. b) Constance, 1835-1879, g. Broman, Stockholm, en son. c) Gustaf, 1846-1929, tog sig namnet Adon, vinhandlare i Göteborg. d) Hulda, 1848-1939, f. Broman, Stockholm, fem döttrar. burskap i Göteborg 1816.
1Andersbergsstigen, Kyrkbyn, 1929. Gatan går intill några avsöndrade lägenheter, som hade fastställda eller brukliga namnet Andersberg. Avsöndringarna kommer från Lundby Andersgården och ägdes vid tiden för fastighetsbildningen av Carl Alfred och Elof Andersson. Gården kallades 1619 Jut(h)egården; en Per Jutte (dvs dansken) bodde där 1590-1619 ca (Ortnamnen i Göteborg och Bohus län d. II, s. 101).
1Anders Bruhn (1778-1856) var biskop i Göteborg från 1840. Namnberedningen föreslog detta namn, som dock ersattes med Flygaregatan.
1Anders Carlsson (1882-1956) anställd inom Götaverken 1908-1949. Ordf i Götaverkens verkstadsklubb 1912-1949. Carlsson var med och bildade Götaverkens arbetares andelsförening år 1919 och tillhörde styrelsen till 1944, vissa år som ordförande.
1Anders Christenson Lindblad, A.C. Lindblad, född 10 januari 1866 i Borgeby församling, Malmöhus län, död 16 september 1937 i Göteborg, var en svensk redaktör och socialdemokratisk riksdagsman. Lindblad arbetade som skomakare i Köpenhamn 1886-1889 och i Tyskland 1889-1892. Han kom 1892 till Göteborg och tog anställning som medarbetare på den socialdemokratiska tidningen Ny Tid, för vilken han 1898-1916 var huvudredaktör och ansvarig utgivare. 1911 blev han också redaktör och ansvarig utgivare för Västra Sveriges Folkblad. Som riksdagsman var han ledamot av riksdagens andra kammare 1908-1911 för Göteborgs stads valkrets och tillhörde 1912-1934 första kammaren, invald i Södermanlands läns valkrets (1912-1918) samt Göteborgs stads valkrets (1919-1934). Han blev socialdemokraternas starke man i Göteborg. Lindblad var också ledamot av Göteborgs poliskollegium och polisnämnd, samt medverkade vid bildandet av Kooperativa förbundet, var ordförande vid den konstituterande kongressen och därefter ledamot av den första styrelsen. Lindblad har fått en gata på Hisingen i Göteborg uppkallad efter sig, A C Lindblads Gata.
1Andersen, Ellen Brudekjolen / af Ellen Andersen [Tegninger: Helle Nielsen].- Köpenhamn : Nationalmuseet, (Gyldendal), 1967
1Anders Hasselgren i sin ungdom på 1910-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Låka. 1924-26. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Rivö. 1924-26. Foton. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Tjörn. 1924-26. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren på söndagspromenad. 1920-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgrens fostermor. Foto omkring 1925. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren som pojke på besök hos sin biologiske fader i Göpås, Backa, år 1908. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Jakob Jönsson senare Agrell, född i Varberg, g.m Agens Alma d'Orchimont (f.1867), begravd i Ljungkile. Barn: Rolf, bokhållare f. 1891 Sten Ferdinand f. 1893 Gunhild 1895-1983
2Anders Johansson
1Anders Johanssons gård.
1Anders Melander till häst i Schenshyttan
1Anderson, Anian Robert Lärobok i militärförvaltning vid Kungl. krigsskolan : ändringar och tillägg till lärobok (af år 1910)... / Anian Robert Anderson.- Stockholm, 1912
1Anderson, Hedda Kristendomsundervisning i småskolan / Hedda Anderson.- 3. uppl.- Stockholm : Norstedt, 1917
1Anderson, Julie R. Treasures from Sudan / Julie R. Anderson, British Museum.- London : British Museum Press, 2004
1Anderson, Margareta Fiasko- och succépjäser : delstudier rörande pjäser med låga publiksifror på svenska teatrar 1945-68. A.- Lund, 1973
1Anderson, Margareta Fiasko- och succépjäser : delstudier rörande pjäser med låga publiksifror på svenska teatrar 1945-68. B / Margareta Andersson.- Lund, 1973
1Anderson, Sylvia Yes m'lady / Sylvia Anderson.- London : Smith Gryphon, 1991
1Anderson, William Gammal och ny vandalism. : några ord om fornminnesvård / af William Anderson.- Karlskrona, 1913
1Andersson, Bengt Kultur i teori och praktik / Bengt Andersson.- Luleå : Norrbottens bildningsförbund, 1967
1Andersson, Bertil Göteborg - en internationell stad : tolv exempel från stadens ekonomiska historia / Bertil Andersson, Martin Fritz, Kent Olsson.- Göteborg : Regionkontor Göteborg; Svenska arbetsgivareföreningen, 1991
1Andersson, Bror A. Nödinge kommun : historisk översikt, utarb. på uppdrag av Nödinge kommunalfullmäktige / Bror A. Andersson.- Surte : Nödinge kommunalkontor, 1969
1Andersson, Camilla Utby egnahem : Ett program med råd och riktlinjer för framtida utveckling / Camilla Andersson & Kristina Wallman.- Göteborg : Göteborgs stadsbyggnadskontor, 2002
1Andersson, Carl Från Södra vägen till gränsen : barndomsminnen från gamla Getebergsäng på 1880-talet / utgivna av Carl Andersson.- Göteborg,1938
1Andersson, Elisabeth Strukturstudier Lärje-Bergum. D. 1, Natur- och kulturvärden i tätortsdelen / Elisabeth Andersson, Maria Magnusson, Fredrika Ödlund.- Göteborg : Göteborgs stadsmuseum, 2005
1Andersson, Elis Tjugofem säsonger :b pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951 / av Elis Anderson.- Göteborg : E. Höglund, 1957
1Andersson, Elly Bibelord för barnen : Lektionsutkast / Elly Andersson.- 4. uppl.- Stockholm : Bergvall, 1951
1Andersson, Elly Talövningar och den första läsundervisningen : Metodiska uppslag i anslutning till läseboken Från skola och hem / av Elly Andersson och Hilma Andersson.- Stockholm : Magn. Bergvall, 1925
1Andersson, Gunilla Konservering av en sekelskiftescape / Gunilla Andersson.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1990
1Andersson, Gunilla Liten handbok i konsten att föra synålen vid sömnad : samt om sömnadens verktyg / text och bild: Gunilla Andersson.- Göteborg : Gunilla Andersson, 2008
1Andersson, Gunnar Klimatet i Sverige efter istiden / af Gunnar Andersson.- Stockholm, 1903
1Andersson, Hans Arkeologisk undersökning 1969 : Kristinedal, Göteborgs kn, Västergötland / av Hans Andersson.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1975
1Andersson, Hans En historisk båttur runt Hisingen / Hans Andersson.- Göteborg : Göteborgs arkeologiska museum, 1985
1Andersson, Hans Goternas urhem : uppsats för proseminariet i historia vid Göteborgs universitet den 25 april 1962 / Hans Andersson.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1962
1Andersson, Jenny När framtiden redan hänt : socialdemokratin och folkhemsnostalgin / Jenny Andersson.- Stockholm : Ordfront, 2009
2Andersson, Karlsson & C0:s lådfabrik.
1Andersson, Karlsson & Co:s lådfabrik, Ringövägen. Exteriördetalj av kontoret. Foto av Björn Harald 1940.
1Andersson, Kent Dalstorps pastorat : en resa genom tiden. D. 1.- Västra Frölunda : [K. Andersson], 1989
1Andersson, Kent  I skuggan av Rom : romersk kulturpåverkan i Norden / Kent Andersson.- Stockholm : Atlantis, 2013
1Andersson, Kent Järnålderns symboler och dolda budskap / Kent Andersson.- Stockholm : Carlsson, 2022
1Andersson, Kent Völvor, krigare och vanligt folk : berättelser om järnåldern / Kent Andersson.- Stockholm : Atlantis, 2018
1Andersson, Lars-Gunnar Göteborgsgrammatik / Lars-Gunnar Andersson.- Stockholm : Morfem, 2019
1Andersson, Lars-Gunnar Göteborgslexikon / Lars-Gunnar Andersson.- Stockholm : Morfem, 2021
1Andersson, Magnus Betongslöjd i Bergsjön : Solbackeskolan adopterar ett framtidsminne : en handledning i kulturmiljöpedagogik / text: Magnus Andersson, Ulla-Carin Carlson, Lisa Östman ; foto: Peter Claesson ... ; illustrationer: Lars Johnells ... .- Göteborg : Göteborgs stadsmuseum, 2003
4Andersson, Mattias The mental states of Gothenburg / Mattias Andersson.- Göteborg : Backa teater, 2006
1Andersson, Mia Vägars kulturvärden / Mia Andersson.- 1. uppl.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1997
1Andersson, P. Gunnar Alun och ark, kalk och krut : kring fyra gamla skånska bruk : Andrarums alunbruk, Klippans pappersbruk, Limhamns kalkbruk, Torsebro krutbruk / P. Gunnar Andersson.- Stockholm : Natur och kultur, 1974
1Andersson, Pelle Den nya kulturrevolutionen / Pelle Andersson & Jesper Lindau.- Stockholm : Atlas, cop. 1998
1Andersson, Per Medan Svensson åt plankstek : Stockholm 84-04: de första tjugo åren med graffiti / Per Andersson.- Ny reviderad upplaga.- Årsta : Dokument Press, 2019
1Andersson, Roger Boken om Gårda : försvunnen arbetarstadsdel / Roger Andersson.- Göteborg : A-Script Förlag, 2016
1Andersson, Roger IK Vikingen : 1919-2019 / Roger Andersson.- Kungsbacka, 2019
1Andersson, Roger Krokslätt i Örgryte : bostäder, fabriker och municipalsamhälle / Roger Andersson.- Göteborg : A-Script förlag, 2020
1Andersson, Stina Bergumsbygden / text: Stina Andersson, Sture Myhrén, Kristina Söderpalm.- Göteborg, 1980
1Andersson, Stina Bronsålderssundet i Björlanda / text: Stina Andersson, Sture Myhrén.- Göteborg, 1978
1Andersson, Stina Drottning Hackas grav på Hisingen / text: Stina Andersson, Ulf Hultberg, Berit Sandberg.- Göteborg, 1979
1Andersson, Stina Fångstmän och bönder i Frölunda - under 7000 år / Stina Andersson.- Västra Frölunda : Västra Frölunda hembygdsförening, 1986
1Andersson, Stina Forntidens tuvebor / Stina Andersson.- Göteborg : Tuve hembygds- och fornminnesförening, 1992
1Andersson, Stina På forntidspromenad i Frölunda / Stina Andersson.- Västra Frölunda : Västra Frölunda hembygdsförening, 1993
1Andersson, Stina Sandarna : en stenåldersboplats i Göteborg : kulturminne, naturområde / text och lay-out: Stina Andersson.- Göteborg : Göteborgs arkeologiska museum, 1984
1Andersson, Stina Senmesolitikum i Göteborgs- och Alingsåsområdena / Stina Andersson & Johan Wigforss.- Göteborg; Uppsala, 2004
1Andersson, Stina Skändlaberget på Hisingen / text: Stina Andersson, Sture Myhrén, Kristina Söderpalm.- Göteborg, 1979
1Andersson, Stina Stenåldersboplatser i Tuve / av Stina Andersson.- Särtryck ur "En bok om Tuve".
1Andersson, Stina Tuves förhistoria sammanfattad / av Stina Andersson och Kjerstin Cullberg.- Särtryck ur "En bok om Tuve".
1Andersson, Sture Och de sju magra taga vid --- : tankar kring människor och skeenden i en döende textilbygd / Sture Andersson ; teckningar: Gösta Svensson.- Laholm : Settern, 1984
1Andersson, Thor Bullarbygdens avfolkning / av Thor Andersson.- Uddevalla : Hallmans bokhandel, 1922
1Andersson, Thor Sveriges granitindustri / af Thor Andersson.- Stockholm, 1911
1Andersson, Tomas Pålad stad : berättelser om Göteborg från början till nu / Tomas Andersson.- Stockholm : Riksantikvarieämbetets förl., 2003
1Andersson, Torbjörn Idrottens miljöer i historiskt ljus / Torbjörn Andersson, Ann Katrin Pihl Atmer.- Stockholm : Riksantikvarieämbetets förl. 2003
1Andersson, Torbjörn Mellan människor och rum : en psykoanalytisk studie om samspelet mellan människan och hennes boendemiljö / Torbjörn Andersson, Enar Olsson.- Stockholm : Statens råd för byggnadsforskning ; Solna : Svensk byggtjänst [distributör], 1993
1Andersson & Karlsson var en syateljé / skrädderi verksam i Stockholm runt 1900.
1Andersson Smidesverksstad 1900-1910 Smejda vid korsningen Engelbrektsgatan/Götabergsgatan (2016), Från 1890-taletsbörjan gjuteri och smedja. Verksamheten flyttade till Kyrkogatan 1 okt 1902. Carl Hilmer Andersson smedmästare versksam från 1890-talet på Engelbrektsgatan
1Anderssons tyg i korsningen Mellangatan och Haga Nygata.
1Andersson utbildad vid Slöjdföreningens skola, och vid Valands målarskola för Nils Nilsson. Hans konst består av realistiskt arkitektoniskt uppbyggda landskapsskildringar, interiörer och stadsbilder. Verksam i Värmland.
1Anders Wåhlberg utnämndes 1764 till Arvfurstarnas bössesmed
1andnings- och matsmältning, blodomlopp, näshålan mm. 14 ingående delar.
1Andra, utvidgade upplagan av "Vi flyger med Stina och Anders".
1Andra bilden av fyra från vänster i ett panoramasvep åt sydväst från Aschebergska Gravkorets krön. Bilderna uppklistrade intill varandra på arket.
2Andra bilden föreställer baksidan av GAM:20201 och GAM:20202
8Andra bilden föreställer baksidan av GAM:20206-20213
6Andra bilden föreställer GAM:20170-20175
1Andra bilden från vänster i ett panorama om fyra bilder uppklistrade sida vid sida över Norra Guldheden m.m. Vy tagen från Södra Guldheden.
1Andra fotografiet från vänster i ett panorama om åtta fotografier över Lunden, S-N, sett från de Geersgatan. Panoramat är fördelat på två arkivblad med fyra fotografier på varje, uppklistrade intill varandra. Detta är andra fotografiet från vänster av del I, vänstra delen (GhmD:13206:panorama).
1Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110002:123-127, GSMS:110004:14-19, då dessa tidigare förvarades i samma back.
6Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110002:123-127, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
4Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110004:14-19, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
1Andra fotot föreställer även GSMS:110001:95-99, GSMS:110004:20, GSMS:110003:9, GSMS:110008:2, då dessa tidigare förvarades i samma back.
24Andra fotot föreställer även GSMS:110002:123-127, GSMS:110004:14-19, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
2Andra fotot föreställer även GSMS:110002:128-129, GSMS:110003:9, GSMS:110004:20, GSMS:110008:2, då dessa tidigare förvarades i samma back.
2Andra fotot föreställer även GSMS:110002:130, GSMS:110003:10-12, GSMS:110008:4, då dessa tidigare förvarades i samma back.
1andra huset på vänster hand: Biskopshuset
1Andra länder
1Andra Långgatan, blick mot Masthuggstorget
1Andra Långgatan, Masthugget; preliminär beteckning, bekräftad som gatunamn 1883. Den andra långgatan i Masthugget, från norr räknat. Jfr *Breda Vägen. — I början alternativt Nya Vägen (se AdrKal 1875-83).
1Andra Långgatan, parti mot Ö. Första Tvärgatan: Nordhemsgatan.
1Andra Långgatan, västligaste delen mot öster.
1Andra Långgatan, västligaste delen mot väster.
1Andra Långgatan (i fonden), sedd från Järntorget. Vykort, tryckt i färg, med sv/v fotografi som förlaga.
1Andra Långgatan (i fonden), sedd från Masthuggstorget.
2Andra Långgatan 10
2Andra Långgatan 13-1
2Andra Långgatan 15
2Andra Långgatan 15 x Nordhemsgatan. Från rivningen 1952.
2Andra Långgatan 18
4Andra Långgatan 2
4Andra Långgatan 20
1Andra Långgatan 21:s gatuparti.
2Andra Långgatan 30
6Andra Långgatan 33
1Andra Långgatan från Järntorget. Vykort, tryckt i en färg, med sv/v fotografi som förlaga.
1Andra Långgatan från väster Kortet ej brukat.
1Andra Långgatan med Järntorget mot öster, med Arbetarföreningens hus i fonden. Till höger syns Apoteket Svanen.
1Andra Långgatan mot väster från Järntorget.
2Andra Långgatan sedd från dess västra mynning.
1Andra Långgatans sträckning mot väster från Sjömanshemmet vid Masthuggstorget.
1Andra Långgatans västra del, mot Johannesplatsens riktning.
1Andra Livgrenadjärregementet (J 5), Livkompaniet, Nr 84.
6Andra våningen (= 1 tr. upp)
1andra världskriget, danska motståndsrörelsen.
1Andra verksamma: Ruth Wennerberg, Hedvig Celbers, Märtha Hagbom
2Andreas Karlsson
2Andreas Karlsson fotograferad på Nya Ullevi
1Andreas Karlsson Intervjuperson nr.50 Andreas är född 1974 och bor på Vegagatan i Linné tillsammans med fru och fyra barn. Han arbetar på Volvo Torslanda och pendlar dit varje dag från centrum. På Volvo arbetar han på reservdelslagret med beställning av emballage av olika sorter. Pratar med kunder och kollar på datorn. Det var också på Volvo han träffade frun. Ett tag skaffade han motorcykel för att det var enklare att pendla och man slapp de värsta köerna. Men motorcykeln blev utsatt för flera stöldförsök så han släppte det. En nackdel med att bo centralt annars många fördelar. När de första barnen var små bodde han och hans första fru i Backa. Men till slut var hans barn de enda som var ute och lekte och var ”väldigt vita” och det blev lite tvärtom. Andreas är intresserad av fotboll och att springa långt. Han spelar fotboll i ett motionslag och har fotbollsträning med barnen. Han springer tre gånger i veckan 15 km varje gång och medverkade i Sveriges första SM i 10 mil.
1Andreas Karlssons gård.
1Andréasson, Anders Handledning för skolresor : Trollhättan / Anders Andréasson, Gunnar Engström.- 2. uppl.- Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1943
1Andreasson, Gösta Geografiskisser för skoltavlan / Gösta Andreasson, Hans Settervik.- Stockholm : Skrivrit, 1967
1Andréasson, Mats Värt en omväg : gömda oaser i och runt Göteborg / Mats Andréasson, Krister Engström & Ulf Moback. - Karlstad : Votum, 2018
1Andréasson Sjögren, Anna Svensk trädgårdshistoria : Förhistoria och medeltid / Anna Adréasson Sjögren, Jens Heimdahl, Matti Wiking Leino.- Stockholm : Kungl. Vitterhetsakademien, 2021
1Andréen, Barbro Här är jag! : inre självporträtt från 30 år / Barbro Andréen.- Göteborg : Galleri Majnabbe, 2003
1Andrée polarexpedition 1896
21Andrées polarexpedition
1Andrées polarexpedition, andra försöket. Man avseglar från Göteborg med kanonbåten "Svensksund" Tisdagen den 18 Maj 1897, kl. 6 på eftermiddagen.
2Andrées polarexpedition, uppstigningen 1897-07-11.
1Andrées polarexpedition. "'Ett femårsminne', S. A. Andrées affärd från Göteborgs hamn den 2 Juli 1897."
1Andrées polarexpedition. "Andrées afresa pr ång. Virgo sommaren 1896."
2Andrées polarexpedition. "Kistorna med kvarlevorna av deltagarna i S. A. Andrées nordpolsexpedition anlända till Göteborg d. 27 sept 1930."
1Andrées polarexpedition. "S. A. Andrées ballonghus Evid Johannes ...tson, Gbg. ... 28 Mai 1896" (svårtytt)
1Andrées polarexpedition. Enligt arkivblad: "S. A. Andrées avfärd från Göteborg d. 7 juni 1896: ångaren "Wirgo" vid Skeppsbron."
1Andrées polarexpedition. Enligt arkivbladet: "Från Andrés nordpolsexpedition, Spetsbergen. Bilden tagen av Anders Edgren."
1Andrées polarexpedition. Rivning av ballonghuset.
1Andrées polarexpedition. Text på lådor på bilden: "Från Axel Forsbergs Karamell Fabrik Göteborg", "Andrées Polarexpedition 1896", "Förenade internationella Essence fabriken Rudolf Seyer Göteborg".
1Andrées polarexpedition. Under bilden står "Départ du Ballon Andrée. (11 Juillet)."
4Andrées polarexpedition 1896
6Andrées polarexpedition 1897
5Andrées polarexpedition 1897.
1Andrées polarexpedition 1897. Till vänster i bild Vilhelm Swedenborg, till höger Knut Frænkel. Foto Nils Strindberg.
6Andrées polarexpedition bl.a.
1Andrégatan Andrewsgatan Angered: klipp
1Andresgatan, Majornas 2 rote, nr 47 B.
1Andreska Ballonghuset 1896. Masthugget (tomt intill Johannesplatsen - i bakgrunden fastigheten därstädes). Fotot till GM genom stadsing. kontoret, Göteborg.
2Andrewsgatan, Majornas 2 rote, nr 47 B: gavel mot söder, fasad mot väster. I bakgrunden "Fyrtornets" konservfabrik.
1Andrewsgatan, Majornas 2 rote, nr 48-49.
1Andrewsgatan i Majorna, 1910.
1Andtbacka, Stefan Göteborgarnas guide till natur- och kulturmiljöer / Stefan Andtbacka och Mats Johansson.- Göteborg : Tre böcker, 2002
2Anette Sevreus
1Anette Sevreus, Intervjuperson nr 26 Anette är född 1961 i Göteborg, uppvuxen i Gårda och Lundby. Är vid intervjutillfället bosatt i en villa i Kärrdalen, Lundby. Är gift och har barn. Anette är frilansande skådespelare och sångerska, med uppdrag både på scen och film. Har bred erfarenhet av Göteborgs teaterliv. Arbetade dessförinnan med ekonomi, bland annat på Götabanken. Berättar mycket om sin uppväxt. Tycker om hav och natur. Längtar ibland till andra platser, till exempel New York eller Indien.
2Anette Sevreus på Aftonstjärnans scen.
1Anfang. Bokstaven R med dekorativt ornament.
1Anfangbokstavärna O och R sammansatta med ett rävhuvud inne i bokstaven R. Plåten är fästad med 4 små spikar i träytan.
1Anfangbokstav Bokstaven K i en driven stil med dekorativa akantus ornament.
1Anfangbokstaven O ? vilande på ett delat hjärta - den ena hälften schackrutig pil löpande genom hjärtat.
1Anfangbokstäver: A, V, V (mindre än föregående). Plåten fästad med små spikar mot träytan.
1Ang. besiktning av husen Eklundsgat. 7 och 9 före dessas rivning.
1Ang. garverierna. Dat. 22/9 1817.
1Ang. inbassering av honorar till C. Westerström för lantmätning; av deläg. till Skår, Andreas Olsson och Lars Hansson.
1Ang. inlösen av aktier i Trollhätte kanal- och slussverk. Dat. 26/7 1838.
1Ang. Taxa på Arfwode för Landtmäteri-förrättningar. Dat. 5/7 1827.
1angående Åkes Hönökaka AB. Intervju med ägaren Åke Johansson, född 10/2 1913, hösten 1973. Författat av Kristina Söderpalm, GHM.
1angående attribuering av verk kan man läsa i GHM:s årstryck 1972 s. 18: "Antagandet att C. P. Lehman målat nr 27462 hänföres till uppgift i handskrift I 52:4 i Kungliga Biblioteket: "Förteckning över de Porträtter, som blifvit målade av C. P. Lehman": "1832. Götheborg:...Kiöbman m. Mannus", resp. "1833: Herr Mangnus". Konstnärens felaktiga stavning av namnet Magnus får ses mot bakgrunden av hans danska nationalitet."
3Angående delning av skog på Ingetorp, 1752.
1angående förslag till byggnadsplan för del av Hönö municipalsamhälle av C.-F. Ahlberg.
1angående förslag till predikantsysslan vid Klädesholmens kapell. Avskrift ur Göteborgs Stiftstidningar 30/9 1794.
1Angående jordägotvist 1706.
1Angående Kungshamns nuvarande kyrkas tillkomst, avskrift; utdrag gjorda av kyrkbok. G. Cervin, Gravarna.
5Angående Kvarnbron eller Kämpebron, Studier i Göteborgs byggnads historia
1Angående kvarnvattet mellan Ingetorps och Lunnas ägor.
1Angående malning för tulltäkt på ej skattlagda kvarnar, 1752.
1angående överenskommelse om auktionsmedel efter Magnus Hansson i Gröninge. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.)
1Angående överlåtelse av 3/8 skatterusthåll Ingetorp 1749.
1Angående överlåtelse av 8 öresbol odelsjord i Ingetorp; bekräftelse på tinget 1720.
1Angående överlåtelse av 8 öresbols jord i Ingetorp 1717.
1Angående rågången mellan Ingetorp och Kolleröd.
1Angående rågången mellan Ingetorps och Kolleröds ägor 1722.
1Angående rå- och rörläggning 1764 mellan Ingetorp och Kålleröd.
1angående stadsplan i Hunnebostrand, anteckningar.
1Angående tvist om detta skifte.
1Angående undantag för Börta Björnsdotter 1722.
1angående väderkvarnen på Bohus fästning. Urklipp i Handelstidningen 15/8 1837. Avskrift.
4Angelina Arabghani
1Angelina Arabghani Intervjuperson nr.98 Angelina är född i Göteborg och bor med sin familj vid Vågmästareplatsen i Lundby. Hon har en syster och en bror. Trivs bra att bo så pass centralt och tycker att det är nära till allt – hon kan gå, cykla eller ta spårvagnen när det behövs. Har gått på Brudbergsskolan, Ellen Key-skolan och nu Bjurslättsskolan. Är arg på att det är rörigt i klassen och att lärarna ibland inte kan hantera situationen. Hon ägnar sig åt ”challenges”. Där kan man bli utmanad på allt från att äta konstiga saker till att göra saker. Man kan också få ta emot ett uppdrag via Youtube och placeras någonstans i staden – sedan ska man hitta hem. Gillar att utforska staden. Är med i ungdomsfullmäktige och driver där olika frågor. Bland annat frågan om busskort för skolbarn på kvällar och på sommaren. Hon spelar också gitarr på måndagar. Åker på utflykter med familjen, bland annat och badar på sommaren. Har varit med i en aktivitet som heter Chillzone där man på somrarna besöker olika stadsdelar. Gillar Femman, Backaplan, Liseberg, gå på bio, McDonalds – tycker inte om Angered, Biskopsgården, Frihamnen. Göteborgare är alla som bor här!
2Angered, Torpet Nybygget (Påltorpen) uppmätningsritningar i blyerts på ritpapper, sign P O Nemer den 12 dec 1957
1Angered - Bergum: kort bebyggelsehistorisk översikt av Hans Andersson och Kerstin Cullberg. Original och kopia.
1Angered - Bergum : nutid, framtid.- Göteborg, 1967
1Angered - Bergum : nutid, framtid.- Göteborg, 1967. Maskinskrivet häfte.
1Angered centrum
1Angereds centrum Blå stället
1Angereds församling består av Göteborgs nordöstra stadsdelar - Angered, Bergum och Gunnared.
1Angereds högsta punkt är Rannebergen. I övrigt präglas topografin av Lärjeån med sin breda dalgång.
1Angeredsleden var ämnat som namn på led från Gullbergsvass och norrut. Namnet Marieholmsleden blev ett inarbetat namn i massmedia.
1Angereds och Bergums kyrkor samt S:t Peder i Lödöse.
1Angereds teater var vid grundandet en del av Göteborgs stadsteater, en länk som fanns kvar fram till 1996 när man blir en fristående institution.
1Angöringar : berättelser och kunskap från havet / red.: Simon Ekström & Leos Müller.- Göteborg ; Stockholm : Makadam, 2017
1An hoa
20animaliskt
1Anita Torsstensson förmedlade sin make Torsten Torstenssons gåva av föremålen GSM:070009-GSM:070012
1Anjou, Christofer Ludvig Bidrag till pedagogik och metodik för folkskolelärare. H. 3 & 4, Pedagogik ; om uppfostran och uppfostringsanstalter.- 4. uppl.- Karlstad, 1876 + inkl även Bidrag till pedagogik och metodik för folkskolelärare. H. 1, Metodik : geografi och historia.- 5. uppl.- Linköping, 1877
1Ankarberg, Sten Kombinerade tyska skrivningar för kl 5:5 – ring II:4 till tjänst för medlemmarna i Riksföreningen för Lärarna i Moderna språk LMS / Sten Ankarberg, Anders Slettengren .- Bromma : F. Dahlberg, 1952
1Ankarberg, Sten Kombinerade tyska skrivningar för kl 5:5 – ring II:4 till tjänst för medlemmarna i Riksföreningen för Lärarna i Moderna språk LMS. Nyckel / Sten Ankarberg, Anders Slettengren .- Bromma : F. Dahlberg, 1952
1Ankare av trä med fyra flyn och tyngd av sten.
1Ankargatan, Haråsen, Majornas 3 rote, nr 51 C.
1Ankargatan, Majornas 3 rote, nr 51 C. Vy med östra gaveln och södra fasaden.
1Ankargatan, Majornas 3 rote, nr 53, norra gaveln, västra fasaden.
1Ankargatan, nedgång åt Oljekvarnsgatan - bild åt öster. Närmast till vänster Majornas 3 rote, nr 55.
1Ankargatan, uppgång från Oljekvarnsgatan. Träsnitt av W. Bernhard. (För ytterligare upplysning, se GMA:4096, under Beskrivning.)
1Ankargatan: utblick åt n.v. från gården till Majornas 3 rote, nr nr 53. Närmast i fonden detaljer av fastigheterna Majornas 3 rote, nr 51 A, B och C.
1Ankargatan. Fr. v. Majornas 3 rote, nr 59 och 57 A. Till höger nedgång till Oljekvarnsgatan och hus vid densamma.
1Ankargatan. Från vänster Majornas 3 rote, nr 51 A, 51 B, 51 C. Sett från söder.
1Ankargatan. I (Majornas 3 rote, nr 51 A, B, C – Majornas 3 rote, nr 52) Ankargatan. II (Majornas 3 rote, nr 53 – Majornas 3 rote, nr 69 A) Ankargatan: PM, ritningar, klipp, diverse
2Ankargatan. Majornas 3 rote, nr 51 C. Trappa på södra fasaden, vy åt väster.
1Ankargatan. Närmast t.v. mindre parti av östra gaveln på Majornas 3 rote, nr 51 C, vy från öster. Till höger gårdsparti med passage fram mot Majornas 3 rote, nr 51 B (ljus gavel med fönster).
1Ankargatan från Karl Johanstorget. Hus t.h. Majornas 3 rote, nr 53, 54 och 56. Hus t.v. Majornas 3 rote, nr 55. Alla med tomtnamn: Godhem. Ligga kvar 1937. Foto: 1927.
1Ankargatans gamla trähusbebyggelse utplånas med hjälp av brandkåren.
1Ankargatan x Oljekvarnsgatan.
1Ankarjärn från Ostindiska husets östra flygels gårdsfasad, funnen i samband med ombyggnad 1994. Ankarjärn användes för att säkra och hålla ihop olika delar i en byggnadskonstruktion. På så sätt förankrades trä- och järnbalkar i ett angränsande murverk genom att på balkarna fästa ankarjärn.
1Ankarjärn samt diverse spik
1Anki Rahlskog, född 13/4 1947 i Borås, är skådespelare, känd som medlem i Nationalteatern och som rollen Gudrun i Kurt Olssons damorkester. Numera är hon dramalärare på Alströmergymnasiet i Alingsås. /ibm 140214
1Anki Rahlskog som Ingela i Speedy Gonzales II
1Anknöt till åldermansinstitutionen i gamla byar; efter benämningen på den högste förtroendemannen i ett skrå eller gille i gamla städer. Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen. Tidigare även namn på en gata i Gamlestaden.
1Anknöt till Willinsgatan, som numera utgått. Se Johan Willins Gata.
1Anknyter (liksom det enda kvartersnamnet vid gatan, Trålen) till fiskhamnen; de flesta båtar som angör denna, är från skärgården.
1Anknyter till 1722 års teg- och solskifte. — Jfr Tegskiftesgatan och Vadstångsgatan, samt Enskiftesgatan.
1Anknyter till 1722 års teg- och solskifte. Se även Solskiftesgatan och *Vadstångsgatan, samt Enskiftesgatan.
1Anknyter till Älghagen i Slottsskogen, liksom kvartersnamnet Älghagen vid gatan (se även Hjorthagsgatan).
1Anknyter till Backa-Näsets vägförening. Beredningen hade först föreslagit Backanäsvägen, men detta återremitterades till beredningen sedan stadssekreterare Tholin pekat på risken att namnet kunde föranleda trafikanter med mindre god lokalkännedom att söka vägen i stadsdelen Backa. Under diskussionen i stadsfullmäktige förde Hugo Höglund fram det namn som sedermera stadfästes.
1Anknyter till Brunnehagsvägen.
1Anknyter till den i Gårda florerande textilindustrin. Tidigare Örngränd 1899 efter vidliggande kvarteret Örnen, ändrat för att undvika förväxling med den äldre Örngatan i Olskroken och Bagaregården; dessutom var Örngränd en stor gata. — Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen.
1Anknyter till det förhållandet att Lundby varit prebendepastorat för lektorn i teologi vid Göteborgs gymnasium.
1Anknyter till Ekebacken. Ändrad enligt beslut i namnberedningen § 59 2004-08-27.
1Anknyter till enskiftet av Lundby by (1822). — Jfr Solskiftesgatan, Tegskiftesgatan och *Vadstångsgatan i samma stadsdel.
1Anknyter till ett floddike (större dike som är avsett att ta upp vatten från andra mindre diken) invid gatan.
1Anknyter till ett tidigare färjeläge. Del av vägen har namnändrats till Gamla Vikbrovägen. Se även Vikens Väg.
1Anknyter till förutvarande Räddningsinstitutet i Göteborg för vanartiga gossar. Det inrättades på 1840-talet på initiativ av musikalisk-dramatiska sällskapet Orphei vänner, och var bofast i Lundby Länsmansgård från 1874 till 1910, då det flyttades till Vrångsholmen i norra Bohuslän. År 1941 flyttades skyddshemmet, då "Göteborgs stads skol- och yrkeshem (för gossar) till Fagared i Lindome, senare Fagareds Ungdomshem. Jämför Stenbergsgatan
1Anknyter till Framnäsgatan
1Anknyter till gården Lyse som tidigare ägde marken.
1Anknyter till här tidigare bedrivet jordbruk. Hårdvall kallas gräsbärande mineraljordar (ler-, sand- och grusjordar) som inte lider av skadlig fuktighet. De har allmänt ansetts lämna ett för djuren nyttigare bete och hö än det som fås från vattensjuka marker (sidvall). - Beredningen föreslog först Lättviktsgatan efter ett vidliggande kvarter.
1Anknyter till här tidigare bedrivet jordbruk (hisingsbonden!); kvartersnamnen vid gatan: Stataren och Torparen, tillkom först 1923.
1Anknyter till industrin vid älven.
1Anknyter till jordbruket, som bedrivits på området.
1Anknyter till jordbruket som bedrivits inom området.
1Anknyter till omgivande terräng
1Anknyter till områdets planerade användning. -Gruppnamn. Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen.
1Anknyter till områdets planerade användning. - Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen.
1Anknyter till Regementsvägen.
1Anknyter till stadsdelen Lindholmen
1Anknyter till tidigare här bedrivet åkerbruk.
1Anknyter till torpet Krokebackarna. Vägen krökte där.
1Anknyter till Torskogsbacken.
1Anknyter till traktnamnet Syrhåla.
1Anknytning till AB Volvo
1Ankomsten till Valand d. 27 Aug 1913
1Ankomsti Juli 1909.
1Ankor och en kvinnlig gårdsarbetare i trädgården tillhörande Olivedals herrgård
1Anläggande och underhåll av gator; Typer av och planer för kommunikationsleder, gatunät; Vägbeläggning, rännstenar och gångbanor; Tätortstrafikens typer och omfattning (ex. fotgängare, djur, vagnar, bilar, spårvagnar); Parkering och trafikreglering; Gatuunderhåll;
1Anläggandet av en jubileumspark vid vattnet i Frihamnen formulerades i ”Vision Älvstaden 2012”. Namnet har därefter använts som arbetsnamn sedan 2014 i planprocessen. Den 8 maj 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om genomförandet av Jubileumsparkens första etapp och invigning den 4 juni 2021. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Centrala Göteborg är Jubileumsparken en stor stadspark. Exakt utbredning av den fullt utbyggda Jubileumsparken är inte beslutad, men målsättningen är att den succesivt växer ut på Kvillepiren från dess läge vid den inre delen av Norra Frihamnsbassängen.
1anläggning 2, efter avtorvning och rensning, från v
1anläggning 2, före undersökning, från V
1Anläggningen Björlanda kyrka med murar och stigportar har en mycket ålderdomlig karaktär. Exteriören karaktäriseras främst av två perioder: medeltiden och 1700-talet. Medeltidskyrkan kan skönjas i de robusta murarna. Långhusets stomme av natursten har givit väggarna en lite ojämn och buktande yta och murarna är mer än en meter tjocka på mätbara ställen. 1700-talet har bidragit med det tresidiga koret, klockstapeln, stigportarna, de rundbågiga fönsteröppningarna och troligtvis även en takhöjning. 1900-talets tillskott i form av vapenhus och sakristia är väl anpassade till den äldre kyrkan. Det nya vapenhuset har givit kyrkan en mer långsträckt form som accentueras av placeringen högt på kullen och i åsens längdriktning. Kyrkorummet är ljust och luftigt. De sju fönstren är relativt stora och sitter djupt inne i avfasade nischer, vilket understryker murarnas tjocklek. Kyrkans medeltida rötter belyses också av dopfunten från 1200-talet, väggmålningarna från samma tid samt de bevarade träskulpturerna. Takmålningarna från 1954 är kyrkans mest särpräglade utsmyckning och de är mycket karaktärsskapande. Motivet är mycket tidstypiskt men målningarna har utförts i en färgskala som anpassats till kyrkorummet och kyrkans historiska färgsättning. Takmålningarna lyfter fram de äldre väggmålningarna och inventarierna snarare än konkurrerar med dem. Kyrkan har under århundradenas lopp kontinuerligt tillförts inredning och föremål. De fasta och lösa inventarierna är en viktig del av kyrkans och socknens historia. Kyrkan har en harmonisk färgsättning som binder samman äldre och yngre byggnadsdetaljer. Moderna tillskott har givits en enkel utformning som anpassats till äldre inredning.
1Anläggningen föreslogs 1912, beslöts 1915 (Wimarson s 120), med i AdrKal 1918 osv.
1Anläggning för skola, barnomsorg och fritid. Namnet enligt SDN-förslag.
1Anläggning med två kapell och ett krematorium på Västra kyrkogården.
1Anledning till namnet okänd. Utgått pga stadsplan 3077 år 1964.
3Anl fanns även i N4 och L3
1Anlitad av Göteborgs stadsmuseum fr o m 2016
1Anm. Bergstigen 10 se även Hästskogatan, -vägen, anm. till (?) Majornas 6 rote, nr 13 B o. 14.
1Anm. Majornas 2 rote, nr 47 A rivet vid utläggning av järnväg. Jfr GhmE:2657.
1Anm. s. k. Sotgårdar. Nr. 11 lekstuga.
1Anm. synliga å bilden äro fastigheterna nr. (fr.h.) 8 o 8, ej dessutom nr 2, vilket felaktigt uppgives å fotot
1Anm. till vänster del av fastigheten Södra Liden 26, stadens 2 rote, nr 105.
1Anmärkningar rörande orgelbygge i Unnaryds kyrka. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1anmärkningar under en resa till Bohuslän av Pehr Osbeck 1776. Avskrift. Original i Göteborgs högre latinläroverks - Hvitfeldtska - bibliotek.
1anmärkningsbok för Fredrik Malm (f. 1865, d.1876) vid Primär- och Elementarskolan i Göteborg. (D.17.726:1-2. , D.17.727.) (Jfr hist.avdelningens brevbok 1957: Malm Fr.)
2Anna Adrian, konservator
2Anna Andersson
1Anna Andersson och Bert Johansson i 51 C fångade av kameraögat. (Annan bild av Anna Andersson i sällskap med Bert och hans mamma, se GhmR:269:33).
1Anna Bagges skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om extra nådår i Långlöts pastorat. Avskrift.
1Anna bodde i kollektivet Högst Upp.
1Anna Carlson var mormor till givaren Alfons Andersson.
1Anna gratuleras på födelsedagen 22/2 1893 af Sophia
1Anna Hydén i sin ateljé.
1Anna Hydéns uteplats
1Anna Jakobssons föräldrar var arbetare och de bodde i Dicksonska stiftelsens hus i hörnet Föreningsgatan/Karl Gustavsgatan. Då hon pensionerades var hon huvudkassörska på försäkringsbolaget Atlantica.
1Anna Karlsson, Intervjuperson nr 66 Anna är född 1987 i Göteborg, uppvuxen i Backa och numera bosatt i lägenhet i Biskopsgården med sambo och barn. Anna läser till lärare på deltid, och har länge arbetat extra som personlig assistent. Hon studerar även språk. Ett stort intresse är lajv och rollspel - hon mötte sin pojkvän i ett sådant sammanhang. Hon har också ridit sedan uppväxten, och varit ungdomsledare på ridskolan.
2Anna Karlsson fotograferad nära hemmet
2Anna Karlsson fotograferad utanför sin bostad i Hisings Kärra
1Anna Lesselsgatan Rambergsstaden 1944. Till minne av Anna Lessel (1860—1933), sekreterare i Föreningen för barnbespisning och skollovskolonier 1890—1927 och banbrytare för föreningens idéer.
1Anna Lisa, en av auditör Christoffer Reinhold Geijer (1770-1836) och Anna Lisa Lennartsson (177-1838) nio barn. Gift med Bengt Erland Dahlgren
1Anna-Lisa Mannheimer-Lunn var anställd som formgivare vid Bohus stickning.
1Anna Margareta Olsson, f. 1852 i Aröd i Solberga sn vid giftemålet 1875 med sjökaptenen Emanuel Olsson från Lövön. Bröllopet stod i 8 dagar, bruden var klädd i hyrd brudutstyrsel, hade krona med pappersblommor och pärlband om halsen. Vid giftermålet skaffade de gården Södra Vinningstorp. Bruden var mycket skicklig i sömnad, tillbröllopet sydde hon sju klänningar. De hade får, hon spann och vävde och färgade även garnet själv. Hon fick så småningom reumatisk värk och satt förlamad i 32 år. Tillbringade då mycket tid med att berätta för barnbarnen: syskonen Astrid (f. 1901), Greta (f. 1905) och Hugo (f. 1907) Lindberg.
4Anna Mezarlis
1Anna Mezarlis, Intervjuperson nr 58 Anna är född 1979 i Göteborg och uppvuxen i Hjällbo. Vid intervjutillfället är hon bosatt i en lägenhet i Kortedala. Hon är utbildad frisör, men arbetar som barnskötare, och går en utbildning till barn- och fritidsledare. Anna är mycket engagerad i djurs rättigheter och miljö, och aktiv som politiker i Djurens parti. Intresserad av historia.
1Annandagsklänning i tunt mjukt grårutigt siden med dekor av blått siden och silkeblonder. Kragen kan förenklat beskrivas som ett ruter ess med en spets på vardera axeln en i midjan fram och en i midjan bak. Ärmarna har horisontella veck i armbågshöjd och vidgar sig på underarme. Kjolen är vid sydd av raka stycken rynkade mot midjebandet nedtill rynkad dekor av det blå sidenet. Kjolen styvad med tarlatan och nedtill uppskodd med brun tuskaftsväv. Styvnader, troligen av valben, insydda i livet Gunilla Andersson 2012-03-29
1Anna och Sigismunds 5 barn. 1) Anna Maria, 1593-1600 (blev sju år) 2) Katarina, född 9 maj 1594, död 5 juni 1594. 3) Vladislav IV av Polen, 1595 -1648 4) Catharina, 1596 -1597 (blev 1 år) 5) Kristofer Vasa, född och död 1598
1Anna Östvägen Rud 1947. Vid lägenheten Ängberget, som tillhört Anna Öst (1845—1912). Hon flyttade hit 1884 och anses vara den första som bodde här.
1Anna Persson har gjort "Material för räkneundervisningen i småskolan", utgivet på J.A. Lindblads bokförlag, Skolboksavdelningen, Uppsala.
1Anna Robenne, dansare och koreograf på Stora Teatern under 1920-talet.
1Anna Robenne, rysk ballerina, Stora Teatern 1921
1Anna Robenne?
1Anna Rönne är dotter Amalia Nicolina Ericson, gift Wiman, som i sin tur är dotter till målarmästare Eric Nicolaus Ericson
1Annas Gård Järnbrott 1994. Till minne av Anna Karlsson (1893—1974), innehavare av Högsbotorpen nr 23—24, åren 1922—59, som fick rivas för nybebyggelse före det att arrendet löpte ut. — Jfr Julianas Gård.
1Annat interiörmaterial I
4Ann-Christine Henningsson
1Ann-Christine Henningsson, Intervjuperson nr 27 Ann-Christine är född 1951 i Göteborg, och uppvuxen i Järnbrott. Har också bott i Tynnered, men är sedan 1978 bosatt i Hagen. Bor i radhus med sin make och har fyra utflyttade barn. Ann-Christine är pensionerad lärare, har främst arbetat i skolor i Majorna och var även rektor en period. Hon tycker det är viktigt med inkludering, i skolorna och i staden. Många av hennes äldre släktingar har jobbat på varven i Göteborg. Har hund, tycker om skärgården och går gärna på revy och show.
1Anne-Beate Jonsson (Killander) född 1920. Fil. kand. 1945 och fil. lic. 1957. Landsantikvarie i Blekinge 1973-77 och länsantikvarie i Blekinge 1977-1986 efter arbete vid Stockholms länsmuseum, Vänersborg, Borås (före 1956) och Växjö (1956-1973).
1Annedal, kvarteret Ananasen. Landshövdingehus vid Snickaregatan, juni 1972. Foto Staffan Westergren.
1Annedal, stadsdelen: klipp 1971 juni- Annedal, stadsdelen: klipp 1971 jan-1971 maj Annedal, stadsdelen: allmänna översikter, material av diverse karaktär och sådant som ej lämpligen kan eller bör inordnas under annan rubrik, partier av stadsdelen, t.o.m. 1970 för inlagda klipp. Anneberg (Östra Haga, nr 70) Anneberg (Gegerfeltska villan). Annedal, stadsdelen. Annedalskyrkan Annedalsskolan Anneholmsgatan Annexgatan
1Annedal. Dispositionsplan, skala 1:200. Husplan, skala 1:100. Blad ur: Examensarbete i arkitektur och arkitekturhistoria, Chalmers Tekniska Högskola (CTH) 1966: Om några arbetarbostadsområden i Göteborg kring sekelskiftet samt skissförslag till bostadsområde i Göteborgs utkant.
1Annedal hörde tidigare till Örgryte och låg på Krokslätt Nordgårdens ägor. Hemmanet köptes och införlivades med Göteborg 1868, då staden expanderade söderut. Se Övre Besvärsgatan.
1Annedals Församlingsblad.
1Annedals IF. Gruppfoto 1921.
1Annedalskyrkan, uppförd 1910.
1Annedalskyrkan. Litografi. (För ytterligare upplysning, se GMA:4096, under Beskrivning.)
1Annedalskyrkan och Barnsjukhuset, fr. sydväst.
2Annedalskyrkan sedd fr. Slottsskogen fr. nordväst.
1Annedalskyrkan under byggnad, 1909.
1Annedalsskolan fotograferad från Carl Grimbergsgatan 1905.
2Annedals småbarnsskola vid Föreningsgatan år 1902.
1Annedals Trappor, Annedal, 1883. Efter stadsdelen eller kanske sannolikare efter den försvunna fastigheten Annedal. (Annedal hörde tidigare till Örgryte och låg på Krokslätt Nordgårdens ägor. Hemmanet köptes och införlivades med Göteborg 1868, då staden expanderade söderut.)
1Anneholmsgatan 3 från trädgården.
1Anneholmsgatan 5 från trädgården.
1Anne-Marie Ryding anställdes under perioden dec 2018 till april 2019 för att arbeta med konservering av dräkterna som skulle ställas ut i utställningen Göteborgs garderob. Anne-Marie Ryding hade tjänstledigt från sitt jobb som textilkonservator vid SVK, Studio Västsvensk Konservering.
1Annexgatan 4 B fr. V.
1Annie Johanna, född i Ödsmål, dotter till Johan Albin Jakobsson (f. 28/10 1873) torpare i Korsgård, och Hilma Alfrida Anderasdotter (f. 30/1 1882). Föräldrarna gifte sig 23/10 1909. Annie var elev vid Gullbergsbrohemmet 1/3 1936 - 31/8 1936. Hon gifte sig 8/4 1939 med John Artur Olsson (f. 30/9 1915 i Hålta, d. 30/1 2008. I hennes papper från Gullbergsbrohemmet står det felaktigt ibland att hon hette Johansson i efternamn.
1Annie Koch (Göteborg): Livet och dockskåpsformat eller hur man berättar utan ord för småttingar i Förskolan för dövstumma. - Broschyr, tryckt på 1920-talet.
1Annie Nilsson född Roos föddes 5/1 1900 hon är farmor till Yvonne Bruzelius och har sytt fyra trasdockor till henne
1Annie Pihlgren
2Annika Armellin
2Annika Armellin fotograferad utanför sin bostad i Örgryte
1Annika Armellin Intervjuperson nr.39 Annika bor i Bö sedan 1984 och trivs bra i sitt område. Cyklar till jobbet som receptionist och ekonomiansvarig på folktandvården vid Gibraltargatan.Annika bodde i Rom några år där hon träffade sin blivande man som flyttade med till Sverige. Rör sig mest mellan hemmet och jobbet, på somrarna åker de och badar i havet - gärna Vallda Sandö. Gillar att gå i skogen vid Delsjön, plocka svamp och lägger gärna pengar på resor. Gillar att titta på hus, att "titta uppåt" och se detaljer man inte tänker på annars. Läste konsthistoria när hon var ung och är intresserad av byggande och ombyggnader i Göteborg. Ser att det finns en segregation i Göteborg som påverkar folks liv.
1Annika bor i kollektivhuset Stacken och intervjuades 2017.
1Annika Malmström-Bladini var anställd som formgivare vid Bohus stickning.
2Annika Strand
1Annika Strand, Intervjuperson nr 55 Annika är född 1970 i Lundby, växte upp i Svartedalen och har fortsatt bo i Västra Hisingen, men har flyttat inom området flera gånger. Är vid intervjutillfället bosatt i villa i Hjuvik, med sambo, egna barn och bonusbarn. Annika är ekonom, och arbetar som gruppchef på ett programvaruföretag, främst med personalfrågor. Hon uppskattar närheten till havet, tycker om promenader och trädgårdsarbete, klättrar och har börjat spela golf.
2Annika Strand på tomten bakom sitt hus.
1Ann-Marie Blom var utbildad på Fröbelinstitutet i Norrköping (Sveriges andra förskoleseminarium) på 1940-talet.
1anno 1822
1Annons AB Förgasningsapparater. Fototypi
1Annons AB Förgasningsapparater. Vilar på träunderlag. Fototypi
1Annons angående visningar av utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005.
1Annons av Gillblads i H.T. 10/2 1917
2Annons av Gillblads i H.T. 18/12 1876
1Annons för Anders Lindgrens boktryckeri på Rosenlundsgatan, ur Göteborgs handels- och sjöfartstidning, 4 oktober 1871.
1annons för J. F.Richters bokhandel inklistrad i boken
1Annons från Biografen Alhambra, Progarm; Bilder ur Jesu lif och passionshistoria.
1Annons från Biografen Olympia, Program; 1 Fotbollstäfling å Idrottsplatsen, 2 Turistfärd på automobil i Alperna. 3 Skidtäflingen i Slottskogen, 4 Den lilla Japanen besegrar den Ryska kolossen, 5 Spökhotellet.
1Annons från Biografen Olympia, Program; 1 Trägen vinner, 2 Girigbukens dotter. 3 Fripassageraren 4 En vansinnigs kamp för lifvet och friheten.
1Annons från Biografen Olympia, Program;På Frisérsalongen, Ett Cirkusdrama och Vid aftäckningen af Karl IX=statyn
1Annons från produktionen av utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta?, där allmänheten uppmanas att lämna in foton och minnessaker på temat fritid.
1Annonskliché: Skodon. Autotypi
1Annotationsalmanacka med anteckningar om båtbyggnader, 1883. (Har tillhört Olle Johansson.)
1annotationsbok, 9 x 5 cm, "Martina Barclay from Hear dear Grandmother (?) April 7th 1850." Innehåller smärre dagboksanteckningar 1850-1856. Inneligger i ficka - tillsammans med 2 anteckningslappar, varav den ena berör födelsedata inom familjen Barclay; den andra är en vers på engelska, jämte en fickalmanach (1 blad) från 1848 och 1 anteckningsblad med veckdagarna tryckta på franska - i skyddsfodral (svart) med metall(?)-brodyrer å ena pärmsidan.
1Annvänt som syskrin. Alrot användes i Sverige som möbelfaner under 1700-talet och tidigare delen av 1800-talet
1Anordningar för samtidig uppvärmning och matlagning. Se även 252 Matberedning i hemmet.
1Anordning att sätta på sopvagnen vid lastning
1Anordning på berghällen för tjärning av redskap, teckning.
1Anpassning till platsens kuperade terräng
1Anropningssignal som radioamatör: SM6ERS
1Anrop SM4AWG
1Anrop SM4JGU
1Anrop SM5ALL
1Anrop SM5CWV
1Anrop SM5CXV
1Anrop SM5GA
1Anrop SM5LN
1Anrop SM5OLJ
1Anrop SM6APB
1Anrop SM6ASD
1Anrop SM6BLT
1Anrop SM6BRE
1Anrop SM6CVE
1Anrop SM6CYD
1Anrop SM6NAK
1Anrop SM6XH
1Anrop SM7MV
1Anrop SM7OH
1Anropsnamn SK5AA
1anropssignal SM6
1anserier, uppteckning; meddelare: Axel Carlsson, Knippla.Upptecknat av Alfa Olsson.
1Anses som Göteborgs äldsta apotek, startat genom kungligt priviligiebrev av Kilian Treutiger 1642 som drev det fram till sin död 1675. Han efterträddes av änkan 1675-79, som överlät det 1681 till sin måg Andreas Schwarz. Hans änka Anna Maria Treutiger gifte sig med Johan Jacob Ermersch som övertog fastigheten och apoteket och drev det till 1721, då fastigheten brann. Martin Andreas Bauch drev apoteket 1724-1765. Carl Wilhelm Scheele skickades 1757 vid 14 års ålder från Stralsund i Svenska Pommern till Göteborg för att bli lärling hos apotekaren M. A. Bauch på apoteket Enhörningen, hos vilken hans några år tidigare avlidne äldste bror redan tjänstgjort. Scheele stannade i Göteborg ytterligare två år, till 1765, efter att ha avslutat sin sexåriga lärotid. Casper Sasse drev apoteket 1765-1797. Friedrich Sasse övertog driften 1797-1801. Han efterträddes av Carl Magnus Palm som därmed bröt det långa släktlinnehavet av Enhörningen. Han drev det 1801-1830 och efterträddes av Arvid henrik Grén 1830-1858. Alfred Ferdinand Holmberg övertog apoteket 1858-1863 då Oscar Leonard Björkbom tog över under 1863-1891.1892 hade apoteket ny innehavare C G H Thedenius. Enhörningen låg kvar på Södra Hamngatan 13 till 1915, då det flyttades till hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan 40. Thedenius var ägare fram till 1921. Apoteket upphörde 1971, och Södra Hamngatan 13 revs i slutet av 1970-talet.
1Ansikte enface med benat hår, gjord i blågrått, rosagrått och svart. På baksidan en diffus blyertsskiss av en tragisk mask.
1Ansikte i profil med mörk hy, markerad näsa och läppar tecknad med rödbrun krita på vitt papper. T h en liten detaljskiss av ögat i profil.
1Ansiktet kopierat från privatbild av artisten, en glad kvinna med uppsatt rödbrunt hår i valkar, iklädd grön- och vitrandig blus med krage, blusande ärmar till armbågen, därifrån smal manschett, röd kort slips, grönmönstrad ankellång kjol med rosa inslag, svart skärp, svarta snörkängor. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatbild av artisten. Han är iklädd bredbrättad hatt, enkelknäppt mörkgrå kavaj utan slag med krage, ljusgrå byxor, svarta skor. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatfoto. Här har hon mörkt kortklippt rättuppstående hår, iklädd blå overall med bröstfickor, utanpåfickor på byxorna som är uppkavlade något i nerkanten, röda fritidsskor.
1Ansiktet kopierat från privatfoto av artisten, en leende man iklädd gul halmhatt med rött band, grönmönstrad väst, stor guldfärgad rosett i halsen med grönt rutmönster, svart kavaj, grårandiga byxor, svarta skor, stöder sig mot en spatserkäpp. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatfoto av artisten, en leende man iklädd halmhatt med rött band, vit skjorta, blågrön kravatt med nål, ljugrön mönstrad väst, gråblå kavaj, grårandiga byxor, svarta skor. Tygprov medföljer (västen!) Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktsmask för bilåkning i ljusgrått skinn. Masken är sammansatt av flera olika delar som hålls samman av tryckknappar. Masken täcker hela ansiktet och omsluter mun och haka, över öronen sitter två rundlar. För ögonen sitter metallinfattade ovala glas och över munen och öronen ett tunnt nät i metall (?). Masken hålls på plats med en resårsnodd runt nacken som stängs med hake och ring. Masken är fodrad med ull eller bomullsplysch.
1Ansiktsmask föreställande karaktären Filifjonkan från Muminböckerna. Masken är gjord i limmad kartong och med en hatt i rödmålad skumgummi (polyuretan) som hålls fast med ståltråd.
1ansiktsmask gjuten i brons. Urgröpning på baksidan. I nederkantens hörn 2 hål, möjligen spår efter två till i huvudets övre del.
1Anskaffande av byggnadsvirke.
1anslag. Ordningsregler för affärstelefonen enligt beslut 15 september 1908.
1Anslagstavla, hemskyddsorganisation, för placering i trappuppgångar.
1Ansluter till Cedergatan.
1Ansluter till den år 1945 fastställda Kaggeledsgatan.
1Ansluter till Solstrålegatan och Lilla Björlandavägen i Tuve.
1Anslutes till GIM 3948 (I)
1ansökan 30/10 1853 angående brännvinsbränning på 1/2 mantal Källsby Övergård. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1ansökan från byamännen att på Skändla Sörgård ("Olles") ägor få uppföra en husbehovskvarn. Handlingens datering: 1819. Kopia.
1ansökningar 1894 och 1897 hos K.B. av Ivan Andersson i Årsnäs om handräckning.(Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1Anställdes 1737 som vägare och uppsyningsman i magasien i SOICs tjänst. Gift 1) Christina Sunnerberg, dotter till kvartermästare Peter Sunnerberg (d 1763) och Margareta Lutterberg (d 1764) 2) Gunilla Maker (f ca 1717 d 1780) dotter till snickarmästare Niclas Fransson Maker (d 1751) och Annika Kjellander (d 1745). Besien skiljde sig från första hustrun som blev omgift med superkargören Gabriel Beyer. I första äktenskapet hade Jacob Besien en dotter som 1751 var 15 år. Kring hennes vårdnad uppstod detta år närmast vad vi skulle kalla en vårdnadstvis mellan Besien och dotterns mormor Margaretha Lutterberg. Kämnärsrätten bestämde att dottern skulle bo hos sin far. Jacob och Gunilla Besiens enda dotter var Maria Christina Besien, gift med handlanden Gabriel Abr. Ullman. 1739 buteljör på Götheborg 1743-45 buteljör på Götheborg (förlisningen) 1746 3:e assistent på Calmar 1759 2:e assistent på Prins Friederic Adolph 1761 2:e assistent på Prins Friederic Adolph (förlisningen) 1762 hemresan från Kanton?
1anställd hos Edward Lithander som privatchaufför och butler. Han hade i sin ungdom arbetat på godset Kinlet Hall i Shropshire i England, också där som chaufför och butler. han var perfekt i engelska språket och då Edward Lithanders fru var engelska, fick han jobbet, när han sökte det.
1anställd hos F.W. Hasselblads import och speditionsfirma gift med Andera Stenström dotter Gunvor gift Carlberg
1anställd på arkoelogiska museets fältavdelning på 1960-talet
1Anställd på Fabriken Tomtens kontor 1929-1935, Chef: Ingenör Erik Luis Magnus
1anställd på Göteborgs arkeologiska museum och senare Stadsmuseum
1Anställd på Göteborgs Stadsteater 1997. /lzg 2012-12-06
1anställd vid BABS herrklädesbutik
1Anställd vid Gamlestadens skola, ordinarie folkskollärare i Göteborg 1886-07-01.
1anställd vid Göteborgs Historiska Museum, senare Stadsmuseum som antivarie med ansvar för byggnadsvårdsfrågor.
1anställd vid Göteborgs Konstmuseum som 1:e vaktmästare
1Anställd vid Göteborgs kulturförvaltning sedan 1994. Chef (vikariat) på Röhsska museet 2006. Tf chef på Göteborgs konsthall 2007-2008. Chef för publika enheten på Göteborgs stadsmuseum 2009-2010. Tf chef på Göteborgs konsthall 2010-2011. Chef på Göteborgs konsthall 2011-
1Anställd vid Göteborgs Stadsteater 1997. /lzg 2012-12-06
1Anställd vid Göteborgs Stadteater 1997. /lzg 2012-12-06
1anställd vid institutionen för byggnadsakustik, Chalmers tekniska Högskola.
1Anställd vid Institutionen för stads och land, Sveriges lantbruksuniversitet
1anställd vid Latinläroverket i Göteborg
1anställd vid Malmö museer
1anställd vid Securitas AB
1Anställd vid Sofia Magnussons thebrödsbageri 1923; övertog bageriet 1938 och drev det sedan tillsammans med sina systrar till nedläggningen i januari 1970.
1anställningskontrakt mellan Forsberg/Mark och J. Wahlström, daterat 20 juni 1912. (Förmedlat av apotekare Ingrid Wahlström, Stockholm.)
1Ansvarade för restaureringen av bl a Varbergs fästning
1Ansvarig för Atelierteaterns bokföring under 1950-talet
1ansvarig utgivare för "Newsletter"
1ansvarig utgivare för tidningen Hacke Hackspett 1969-1984
1Ansvarsfrihetsförsäkran för förmyndare 1791.
1Ant. Abrahamssons hus längst bak t. v. "Kalle Frans" hus t. v., framför det förra. Kvicklunds hus i förgrunden, med fru Kvicklund längst t. h. i bild.
1Ant. av förf: "efterföljande släktutreding, som påbörjades 1862 av Stadsmäklare C. W. Wigert har fullföljts med hjälp av familjmedlemmar av Alvina Wigert" - Inkl. div. handskr. lösbl. samt 1 vykort förest. USA emigrants hem i Nebraska Målgrupp: Okänd Språk: Svenska.
1ant. i bläck Lärare herr A. R. Åkerlund med hjärtlig lyckönskan...från vännen förf.
1ant. i boken
1ant. på lappkort: "Av ek m. sits av fur. Hörnstolparna grova, svarvade. På ryggbrickan två rader svarvade dockor mellan fasonerade tvärband. Runda och fyrkantiga tvärslåar m. två svarvade dockor på varje sida. Armstöden sänkta för stöd av en sittdyna (borta). Förut brunmålad, nu vit. Sentida kopia (1600- t?) av medeltida kyrkstol (korstol, 1400-t.) Kommentar: Stolen är som bilderna visar numera rödbrun igen. Stolen har m.a.o. konserverats och den gamla originalfärgen framtagits. Om vidare arbete utförts i samband med denna konservering och datum är dock oklart då konservatorsrapport saknas.
1Antagen som medlem i Svenska Fotografernas Förbund, 1911
1Antagligen döpt efter Kvarnberget.
1antagligen dotter till skeppsmäklaren Korn, delägare på sin tid i firma Korn & Kjellberg
1Antagligen efter läget i Albostaden, en icke officiell beteckning på det omgivande, tidigast bebyggda området i stadsdelen; den möter först 1872 K och SFH och förekommer i Adresskalendern (under Husargatan, resp Övre Husargatan) 1875f och 1878—99. Förleden i båda namnen är albo (= person från Ale härad i Västergötland, mellan Göta älv, Anten och Mjörn; snickare därifrån skall ha fått billiga tomter här och lär ha varit de första gatuborna. Minnet av dem och deras yrke bevarades också genom den parallella *Snickaregatan (jfr Snickaregången.) Ännu 1911 var många snickare bosatta vid och nära Albogatan. (Hellquist s 17.) — Bland Göteborgs timmermän spelade de s k timmerbönderna från Ale härad redan under 1600-talet en icke obetydlig roll (Bm s 22). År 1730 uppförde de ett tjäruhov (= tjärlada) nära nuvarande Masthuggstorget (Bm s 96f) — tjära var då en viktig exportvara. Under senare delen av 1800-talet var de synnerligen verksamma som säsongsarbetare vid byggen i Göteborg. De äldre, för vissa delar av staden typiska landshövdingehusen är till stor del byggda av albönder; de äldsta låg just vid *Albogatan och *Snickaregatan. Genom landshövdingehusen med deras bottenvåningar och brandgavlar av sten och två våningar av trä kringgick man byggnadsstadgan, som förbjöd trähus i mer än två våningar. Sitt namn skall de ha fått efter landshövdingen, greve Albert Ehrensvärd, som 1875 tillät uppförandet av det första huset av denna typ (STF s 109). — Efter sekelskiftet torde albornas roll i staden ha avtagit starkt, men länge var bland arbetare i Gbg albonde ett gängse öknamn på byggnadssnickare. — Stadsfullmäktige avslog 18/1 1877 en begäran om ändring till Föreningsgatan, framställd av husägare och hyresgäster vid gatan i skrivelse 18/2 1876. — Gatan har utgått på grund av ändring i stadsplanen. Jfr Albotorget.
1Antagligen efter någon åkare, som bott vid gatan. — Motsvarade ungefär nuvarande Norra Liden. Åkaregatan eller Åkerigatan fanns fram till 1923. Gatan ledde från Åkareplatsen till järnvägslinjen norr ut. Ett nytt resecentrum, Åkareplatsen Resecentrum, byggs på den historiska kommunikationscentralen Åkareplatsen. En plats varifrån en av landets bäst skötta skjutsinrättning utgick från 1811, enligt Fredbergs Det gamla Göteborg.
1Antagligen en glödlampa till en projektor.
1Antagligen en ridå ritad för Pripps 100-årsjubileum. Abonnerad föreställning. Kaparkaptenen. På var sida balustrader med valvbågar och valv bakom. Socklarna är nertill utförda som ölstop. Under dessa, på väggarna, olika ölemblem. I mitten, öltunnor med flaskor ovanpå, som bildar kolonner, vilka leder fram till ett valv i bakgrunden med ett bågformat dubbelfönster, ovanför valvbågen en dekorativ vapensköld för pilsner. Färgtonen är ljusbeige och i olika brun-grå nyanser.
1antagningsbevis daterat 17/4 1869 (tryckt formulär) för handelsbetjänten C. Jonsén (f. 1848) som skarpskytt i Göteborgs Frivilliga Skarpskyttekår samt porträttfoto av J. i kårens uniform. (Testamentarisk gåva.)
1antagningsbevis den 10 mars 1858 till "Götheborgs Frivillige Brandcorps" för handelsbokhållaren P. Sinclair. Vignettbild i flera färger: Skansen Kronan samt hus i Haga. (Jfr neg.D.5744.)
1antagningsbevis den 16 maj 1859 till "Götheborgs Frivillige Brandcorps" för handlanden C. M. Norlander. Vinjettbild i flera färger: Skansen Kronan samt hus i Haga. (D.5744.)
1Antagningsbevis för "Götheborgs Frivilliga Brandcorps".
1Antagning till krigstjänst (ex. fast anställning, värnplikt); Uttagning (ex. lämplighetstest, läkarundersökningar); Utbildning (ex. fältövningar, vapenövningar, taktikundervisning); Särskilda åtgärder (ex. rekryteringsbyråer, instruktionsböcker);
1Antal av och tillgång till särskilda inrättningar för sjukvård; Sjukhus och klinikers förvaltning och verksamhet; Utrustning; Särskilda tjänster; Avgifter och arvoden; Icke vedertagna metoder (ex. akupunktur, osteopati); Finansiering (ex. statlig, kyrklig, privat); Rörliga kliniker;
1Antal döda och sårade och deras skador; Behandling av egna stridsskadade (ex. uppsamling och omhändertagande av döda, vård av sårade); Behandling av fientliga stridsskadade (ex. plundring, stympning, dödande); Erövring av troféer; Krigsfångars behandling (ex. blodbad, tortyr, stympning, frigivning, utväxling, kvarhållande för lösen, adoption, göra till träl, offer); Bestraffning av fiendens anförare; Militär ockupation och militär förvaltning; Hemkomst från kriget (ex. hemresa, de återkomna krigarnas mottagande); De hemmavarandes reaktioner på seger och nederlag; Segerns firande (ex. dans, fest, segermonument); Demobilisering; Åtegång till ett normalt liv; Reparation av krigsskador;
1Antal lärare med allmän och med specialiserad utbildning; Utbildningsnivå och skicklighet; Lärarnas sociala status (ex. fördelar och nackdelar); Tillsättning; Arvode och lön; Anställningstid och avancemang; Graden av akademisk frihet; Sammanslutningar (ex. föreningar, fackföreningar); Verksamhet utanför undervisningen (ex. forskning, kommunala uppdrag);
1Antal timmar för sömn; Kroppsställningar; Avskilda sovplatser (ex. på grund av kön, ålder); Säng, sängkläder, hängkoj; Föreställningar om sömn och sömnighet; Middagslur; Siesta;
1Antarctic Ocean
1Anteckingsbok använd vid arbetet med Göteborgs historiska museums dräktutställning
1anteckningar, manuskript, gjorda av fru Taimi Grehn efter diverse arkivhandlingar m.m. rörande släkten Olbers. Insatta i ringpärm, 8:o., samt fotostatkopior efter arkivhandlingar: bouppteckning i Göta hovrätts arkiv för a) Magnus Lagerström, b) Clara Olbers, gift med föregående, c) Fredric Olbers testamente, original i Landsarkivets arkiv, Göteborg, d) Fredric Olbers namn i Göteborgs nations i Uppsala medlemsförteckning 1745.
1anteckningar (39 st.) förda på lappar rörande Slottsskogen och Järntorget (bl.a.) samt 2 större ark och wn 10-sidig maskinskriven uppsats om Olivedal av Sven Schånberg. (Anonym givare.) (Jfr tidigare papper i Föreningen Linnégatans arkiv /Lignells handstil/ enligt Arvid Flygare.)
1anteckningar angående Joh. Nilssons Handskfabrik på Hvitfeldtsplatsen 9.
1Anteckningar angående jordbruk och jordbruksskötsel å Skaftö samt Torp och Röra socknar å Orust i mitten och slutet av 1800-talet. Upptecknat av Evald Johansson, Långedalen.
1Anteckningar angående Klagstorps kyrka och församling. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående orgeln i Stentorps kyrka. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående stämmorna i Valla kyrkas orgel. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående stängsel m.m. 1762.
1Anteckningar angående W. Kruses karta av år 1712 över rågången mellan Vetle och Sävedals härader.
1Anteckningar av fröken Ellen Sahlin och fru Astri Richard om barnplagg, lekdräkter med mera.
1anteckningar efter Edv. Nonnens föreläsningar om jordens bearbetning och sådd. Degeberga 1845. Ur kapten N. Petterssons arkiv. Avskrift. (Undersökt 1950 av Albert Sandklef, genom Institutet för Västsvensk kulturforskning.)
1anteckningar efter predikan av Regina och Anna Lisa Andersdotter.
1anteckningar för historik om Jonsereds bruk och krönika över släkten Gibson, av civilingenjör Paul Gibson, Lerum. (Inkom i samband med utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1Anteckningar från andra referensgruppsmötet 2013 -10-30.
1Anteckningar från arbetsgruppens möten under 2018.
1Anteckningar från arbetsgruppens möten under 2019.
1Anteckningar från arbetsgruppens möten under 2020.
1anteckningar från Bovallstrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från deltagarobservation av julbak hos Karl-Erik och Annie Karlsson, Torp, Harestad, december 1973. Författat av Kristina Söderpalm, GHM.
1Anteckningar från Eva Silvén Garnert kring hur insamlingen av minnesmuren startade. Med åtföljande tankar kring vad museets roll i liknande händelser kan och bör vara. Museet var delaktigt i renovering och skapande av ett minnesrum - en mindre utställning ihop med BOA Brandoffersanhörigas förening i den f d brandlokalen.
1anteckningar från Fiskebäckskil 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Fjällbacka 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från första referensgruppsmötet 2013-09-17.
1anteckningar från Gravarne 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Grebbestad 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Grundsund 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hälleviksstrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hälsö 1920. Avskrift.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Havstensund. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hunnebostrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Kämpersvik 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Käringön 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Klädesholmen, avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Koster 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Lilla Kornö 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Malmön 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Mörhult, 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från möte den 13/8 2015 mellan GSM och Kåken angående utställnigen Vidkärrs barnhem.
1Anteckningar från möte kring arbetet med utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Anteckningar från följande datum; 19/5, 18/8 och 19/10 2004.
1Anteckningar från möte med pedagog 2020.
1anteckningar från Nösund 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014-05-08
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014-08-08
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014--09-15
1anteckningar från Rönnäng 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från samtal med Evert Henriksson 23/4 2014.
1anteckningar från Sandbogen, Gravarne 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från sjunde referensgruppsmötet 2014 -09-17.
1Anteckningar från Smögen 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2018.
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2019.
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2020.
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2021.
1Anteckningar från tredje referensgruppsmötet 2014-02-12.
1anteckningar från Udden 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från workshop på museet ihop med Ylva Mårtens kring intervjuande av barn.
1anteckningar hos Herbert Gustavssons. Utförda av P. G. Rinsell 1966.
1anteckningar i blyerts på sida i album
1Anteckningar i blyerts på sida i album. Texten mycket svårläslig.
1Anteckningar kring invigningen av brandlokalen på Backaplan. Skrivna av Marie Nyberg. Museet var delaktigt i renovering och skapande av ett minnesrum - en mindre utställning ihop med BOA Brandoffersanhörigas förening i den f d brandlokalen.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, angående kopparslagaren Carl Henrik Petersson (9/5 1817-12/3 1884), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande fadern bokhållaren vid AB Carnegie och Co Frans Pettersson (15/7 1852-30/12 1895), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande morfadern månadskarlen Adolf Svensson (14/12 1836-9/9 1876), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande skoltiden i Dalida Dahlqvists Privata Elementarskola. 1900-talets början.
1anteckningar och plan av Linnéa Hanssons ställe. Utförda av P. G. Rinsell 1966.
1anteckningar och uppmätningsskiss rörande en eldstad jämte foto av densamma.
1anteckningar om Annedal, Sjömanslivet m.m. Våren 1972. Förre lokföraren vid SJ David Tengberg, Göteborg.
1anteckningar om arbete med lin och ull. Meddelare Selma Johansson, Torsby. Upptecknat 1950 av Alfa Olsson.
1anteckningar om byarna. Upptecknat 1954 av Alfa Olsson.
1anteckningar om en av de gamla gårdarna i Vasseröd. Meddelare Maria Abrahamsson, Vasseröd. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1anteckningar om en järnugn och ett par kistor jämte skiss av järnugnen. (Upptecknat november 1946 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om Fredrik Ulrik Bagge.
1Anteckningar om garveri från P. Perssons vitgarveri och handskfabrik.
1anteckningar om Hallandskyrkor. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.) (Möjligen avskrift av Bexell.)
1anteckningar om heminredning, golvur. Upptecknat 1954 av Alfa Olsson.
1anteckningar om hus nr.3; meddelare August Andersson, Klädesholmen..Upptecknat sommaren 1942 av Alfa Olsson.
1anteckningar om John Martinssons manhus i Norik(?). (Uppmätt 1947 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om kakelugnsmakaren Johan Lund i Skene jämte 1 foto av kakelugn i Örby prästgård. Upptecknat 1941 av Ingegärd Vallin.
1anteckningar om manhuset på Åkerhög, inredning m.m. Meddelare Ina Olsson, Selma Johansson. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om olika rätter. Meddelare fru Josefina Larsson, f. 1885 på Gullholmen och Albert Larsson, f. på Flatön 1880. Upptecknat sommaren 1942 av Alfa Olsson.
1Anteckningar om Sjuhäradsbygdens ende krukmakare.. Upptecknat 1941 av Ingegärd Vallin.
1anteckningar om släkterna Jäger-Zimmerman och Billquist, samlade under åren 1948-1957 jämte 4 reseberättelser över företagna resor i samband med släktforskningen.
1anteckningar om terrassliknande avsatser på Snipeberget. Meddelare Valter Larsson, född 1905. Upptecknat av Alfa Olsson.
1Anteckningar om tunnbindareämbetet i Göteborg.
1anteckningar rörande Björkö av B. Mannegård 1920, avskrift.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar rörande Hjälmvik. Avskrift.
1anteckningar rörande lantbruk, i bok med grönbrun pappärm, av lantbrukseleven August Olsson i Partille lantbruksskola. (August Olsson var född 1836, flyttade sedemera till Onsala, där han brukade en gård. Därefter virkeshandlare i Göteborg, död 1927. /Morfar till givarna/.) (Se även GMA:9346.)
1anteckningar rörande Öckerö gamla kyrka av B. Mannegård 1920.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar sommaren 1937-1938
1Anteckningar sommaren 1937-1938 II
1Anteckningar sommaren 1941-1942, 1947
1anteckningar ur bouppteckningar och bolagshandlingar rörande möbler 1600-1800-talen. Grupperat och bearbetat material.
1Anteckningar ur minnet om gården Bräcke i Valla socken, (avskrift), av Olaus Olsson, Bräcke.
1Anteckning av fördelning av arv 1755.
1Anteckning i blyerts på insidan av pärm till album.
4anteckning i blyerts på sida i album
4Anteckning i blyerts på sida i album. Texten mycket svårläslig.
1anteckning i kulspetspenna "Bertil Svensson, granskningsnämnden, maj 1965"
1anteckning i tusch på sida i album
1Anteckning om bouppteckning på Fläga 1755.
1Anteckning på arkivbladet med pil pekandes mot fotografiets övre högra del: "svartblå avfärgning".
1Anteckningsblock (linjerat) A5 format med arbetsanteckningar kring dräktutställningen som öppnade 1965. Alla sidor med någon form av text har scannats in. Sist i denna ämnesordnade handling finns en lös sida som låg inne i blocket denna sida är olinjerad. Utifrån de olika pennor och handstilarna som syns kan man anta att blocket avänts av olika peroner som arbetat med dräktutställningen. intill somliga textavsnitt finns summariska skisser av föremål. Prefix i inventarienummren förefaller ha hoppats över när anteckningarna gjordes.
1anteckningsböcker, 2 st., 8:o, gult omslag, med anteckningar om hushållsinköp och mathållning. Har tillhört givarens mor, Anna Cecilia Molldén, som hushållat för mormodern, Sofia Andersson-Lundberg. Mormodern var då gammal, modern var halvblind och -döv och hade inget förvärvsarbete. De ekonomiska förhållandena varunder de levat var således mycket knappa.
1anteckningsböcker, 4 st., från resan till Färöarna, bok 4 innehåller också en del material från Shetland
1Anteckningsböcker, släktanteckningar: fam. Wahlström
1anteckningsböcker med blyertsskisser till mönster för Ateljén
1Anteckningsbok, metallbeslagen med spänne innehållande rutförsedda blad. Grönt refflat skinnomslag, inuti "psykedeliskt" mönster.
1anteckningsbok, vaxbokspärmar, med handskrivna sångtexter samt innehållsregister sammanställda av Astrid Nordlund. Innehåller: Bohuslänsvisa; Skärgårdsflickan; Alpens ros; Björkens visa; En dröm i verkligheten; Flickan på lasarettet; Axel och Lina; Skeppet Skulda; Hjalmar och Hulda; Lejonbruden; Älvsborgsvisan; Balens drottning; Alfhilda och Alfred; Fiskaren; Sprutflugan; Bohuslänska sjömansvalsen; En vinterafton; Oskuldsblomman; Nicolina; Vem är din vän?; En sjömans död; Västkust; På vattnet; En sjömans varning; Ungdomens blomma; Fyrvaktarvalsen; Ungdom; När syrenerna blomma; Sjömannens begravning; Mossbelupen hydda; Alfred och Anna; Böljans dotter; Fröken Agnes kärleksöden; På bröllopsdagen; Liljekonvaljens avsked; Min sjöman; Lövövisan; En lilja i dalen; Farmare-flickan; Tattare-Emma; Månskensballad; Bruden; Bliv min så är hela världen; Umeåvisan
1anteckningsbok för Alfred Johansson, Tingstad Postegården 1889. Kopia.
1anteckningsbok förd vid konfirmationsundervisning (KJ konfirmerades 1912). Inkom pga upprop till utställningen "Göteborgarn..."
1Anteckningsbok för Låstads grannarätt från och med år 1900.
1Anteckningsbok från resa i Dalsland 1927 med teckningar på föremål och kommentarer vad han har sett på Åmåls, Uddevallas och Borås museum bland annat.
1Anteckningsbok från resa i Tyskland 1927 med teckningar på föremål, fönster, montrar etc
1Anteckningsbok från resa till Mollösund 1928 med intervjuer och teckningar
1Anteckningsbok från resa till Mollösund med teckningar på föremål, anteckningar från Stockholm och Västergötland - Forshem etc.
1Anteckningsbok med lösa anteckningar i museirelaterade frågor, 1929.
1anteckningsbok med röda pärmar i pressat skinn. Pennan är i trä med en grafittopp.
1anteckningsbok - reklamask. pärmar av röd saffian, med guldtryck på framsidan; "A.B Hjalmar Collin & Co, Göteborg"; på insidan en ficka av klot med text i guldtryck; "Västra Hamngatan 24, Hörnet av S. Larmgatan. Tel: 3653. Specialaffär i Byggnadsbeslag samt Köks- & Husgerådsartiklar" samt en annan ficka, i vilken ena pärmen på den löstagbara anteckningsboken sticks in, i rött papper med guldtryck: "Representant i Göteborg och Västra Sverige för Bolinders Stockholm, Köks- och Restaurantspisar samt Kaminer mm" Den löstagbara anteckningsboken har tunna pärmar av papper i matchande färg och linjerade sidor.
1anteckn o teckn i marginalen
1Antekningar, rörande Bohuslänska fiskerierna, i synnerhet sillfisket / af Ol. Lundbeck.- Götheborg : Norberg, 1832. Insamlad i samband med utställningen Sill, 1974.
4Ante Lijic fotograferad vid den nya boulebanan vid Kroatiska föreningen i Kortedala
1Ante Lijic Intervjuperson nr.78 Ante är 52 år, född i Jönköping 1966 och bor nu i hus i Utby. Föräldrarna från Kroatien, de flydde från f.d. Jugoslavien strax före Antes födelse. De upplevde politiskt förtryck och blev svartlistade. Frun har också kroatisk bakgrund och barnen lärt sig kroatiska. Han är uppfostrad med tacksamhet över att ha blivit solidariskt mottagna i Sverige, stolthet över Sverige och det svenska samhället, viktigt att få uttrycka det. Tycker att barn till invandrare hörs för lite i debatten. Politiska samtalet alltför polariserat.Flyttade tilll hus i Utby från Bergsjön tillsammans med föräldrarna och bor nu där med egna familjen. Läste ekonomisk linje, vidare i den branschen, fick tips om jobb på SE banken och gillar sitt jobb - har blivit kvar i 30 år. Trivs bra i Gamlestaden/Utby, känner sig rotad, mycket grönt, bra kommunikationer, bra blandning av människor. Saknas samlingsplats för ungdomar. Kommunen skulle kunna samarbeta med idrottsföreningar, betala så att klubblokalerna kan hållas öppna fler tider, för alla, som alternativ till fritidsgårdar. Engagerad i Utbynäs idrottsförening. Även varit fackligt aktiv i flera år.Medlem i kroatisk förening, engagemang i och stolthet över både Kroatien och Sverige. Göteborgaren är glad, positiv, ”inget är omöjligt”, öppen, kunna ändra uppfattning, generös och trygg. Man blir göteborgare när man känner att man är en del av staden. Lättare bli göteborgare än att byta nationalitet - är göteborgare och både svensk och kroat.
1Antenn av sk cassegraintyp. Utvecklad på 1960-talet.Använd som både luftburen och markbaserad radar.
1Antenn för fältbruk, kan kortas och dyligt.
1antennspolar
1Anthin, David På kryss med Taube / David Anthin.- Göteborg : Breakwater Publishing, 2020
1Anthropology today : selections / ed. by Sol Tax.- Chicago & London, 1962
3antikaffär
1Antikaffär på Skolgatan 11
1antikforskare, religionshistoriker och folklorist, förste innehavaren av professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia i Lund, rektor för Lunds univeristet 1936-39
3antikhandel
1antikhandel specialiserat på ostasiatika
1antikva, frakturstil i sista kap.
1antikva; fakturstil i sista kap.
1antikva. Inkl. förord av förf.
4antikva blandat med frakturstil
1antikva blandat m frakturstil
3antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren".
1antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren". Inneh. 2 bokmärken i tunnt papper
1antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren". Insl. i brunt omsl.papper.
1antikva och frakturstil.
1Antikva och frakturstil. Inkl. förord av förf.
1antikva och frakturstil blandat
3antikva och frakturstil blandat. Inkl. förord som förklarar skillnaden mellan Större uppl. No 1 och 2
1Antikvarisk kontroll i samband med Va-schakt i väg vid Björlanda strand.
1Antikvariskt underlag inför ansökan om rivningslov 2008-11-28 : "Systembolagshuset" Kortedala torg.- Göteborg : Göteborgslokaler, 2008
1antikva stil.
1Antikvitetsbörsen 1. 1968-1973. Tidningsurklipp.
1Antikvitetsbörsen 2. 1974-1975. Tidningsurklipp.
1Antikvitetsbörsen 3. 1976-1977. Tidningsurklipp.
3antikvitetshandel
1Antikvitetshandlare Edgard Lindblad köpte på auktion efter häradshövding Oscar Enbom intendent vid Hallands museum.
1antiseptisk sårsalva vid skärsår, krossår, skavsår mm samt vid brännsår och kylskador
1antiva. Inkl. förord av förl.
1antogs till septemberkursen 1942 på sjuksköterskeskolan vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
1antologi med texter i olika naturvet. ämnen för övers.- och grammatikövn. m.m.
1Anton Andreasson var känd som vattenbärare till hushåll i Majorna under tidigt 1900-tal
1Anton Julius Stuxberg, född 12 april 1849 i Stucks i Bunge på Gotland, död 30 november 1902 i Göteborg, var en svensk zoolog och upptäcktsresande. Stuxberg deltog i Vegaexpeditionen åren 1878 - 1880.
1Anv. av någon av Dagmars fastrar, som bodde ihop med givarens farbror C O Selling i Uppsala. Anna (1856-1936) och Emma (1839-1949)
1Anv. vid tvåltillv. Motiv: ett barn i hel figur a) framsida: huvud med ansikte och hår, kropp klädd i kofta och långbyxor. b) baksida med 4 tappar.
1Anv. vid tvåltillverkn. 1.text: fin cocosolje, mandeltvål, versaler, rak stämpeldyna. 2. L:70 B:30 H:30, text: Hormahlen & Hopp. Göteborg, versaler, handtag saknas, stämpeln är spruken. En välvd sida på stämpeldynan.
1Anv. vid tvåltillverkn. 2. L:50 B:35 H:25 1:text:Rigges Militsry Shaving soap. Versaler. Bladslinga runt. Rund stämpel, intappat, runt snåda + handtag 2: Emollient Old Brown Windsor. Versaler. Rektangular stämpeldyna, saknar handtag.
1Anv. vid tvåltillverkningen. Motiv: en kokospalm. Text: Jonstoness palm soap, London. Rektangular stämpeldyna med avfasade hörn. Handtaget är intappat i dynan. Snidat handtag.
1Anv. vid tvåltillverkningen. Text: Birilliant (skrivsnit). Lå utte Medico (versaler). Oval form. Under formen är slät och fast skruvad i ett järnstycke (gråmålat).
1Anv. vid tvåltillverkningen. Tvålen skärs itui med hjälp av en ståltråd. Denna höjd regleras med skruvar vid båda långsidorna. Läder handtag.
1ANV. VID VÄVNING
2Anv 1902
1använda inom kemiundervisningen, På röret finns en etikett med insription: H2 Wasserstoff. Väte
1Användandet av gran och enris i stallarna.
1Användandet av långtång.
1Användandet av tång.
1Använda och outnyttjade energikällor; Slumrande och utbyggda energitillgångar; Offentliga och privata program för energiutvinning;
1använda på bröllop
3användare av lärobok
2användare av läsebok
1Använda stenarter och malmer (ex. flinta, stenkol, järn); Utvinningsmetoder; Bergteknik; Den ekonomiska betydelsen av bergsbruk och stenbrytning; Organisation av arbete och produktion;
1Använda tester (ex. intelligens-, projektiv-); Använda schemata och frågelistor (ex. författande, prövning); Handhavande av tester, schemata och frågelistor; Samplingsmetoder; Poängräkning; Användning av kontrollgrupper; Särskilda experiment; Författarens utvärdering;
1använd att bära post, fakturor, depescher o.dyl. På baksidan en rund pappersetikett med firmanamnet Bundgaard & Co
1Använd av Boråsväveri
1använda vid arbete med träsvarv.
1ANVÄNDA VID GRÄVNING
1använd av mosaiska trosbekännare för att utpeka raderna vid uppläsandet ur Torahrullen. På lappkortet finns en anteckning om att pekstaven kallas för "jad" och att detta skulle betyda hand. Jad borde i sådana fall vara hand på hebreiska.
1använd av skomakare
1använd av trätoffelmakare
1Använde pseudonymen "Nisse och Nisse" tillsammans med Nisse Jonsson
1Använde pseudonymen "Nisse och Nisse" tillsammans med Nisse Wennberg
1Användes att blåsa i då man på våren gick drevgång för att skrämma bort vargar. Även använt som vallhorn.
1Användes att blåsa ren kasterna från damm. Numera dammsugs de.
1Användes att göra foten på finare glas tex.vinglas
1Användes att göra foten på finare glas tex.vinglas
1Användes att lägga töre i när man plockade kräftor. Törved, töre, är kådrikt virke av tjärved som bildas i träd, oftast tallar, som följd av att de angrips av en rostsvamp, Cronartium flaccidum. Sjukdomen kallas törskate eller törskaterost. Den har ett långsamt förlopp (flera år) och leder till kraftig kådbildning i det angripna trädet.
1användes att måla med schabloner
1Användes att stänka vatten på filtpappret med.
1Användes att svarva om vaxrullar för dikteringsbruk. Metall, tillv.nr 63217
1användes att vid faktningen slå på faktstången (bågen) med.
1användes av beridna kurirer och träddes utanpå egna skodon.
1användes av Sofi Andersson som barn
1Användes ej till JORD utan till SÄD
1Användes för att "skumma" samman askan vid svedjebruk.
1Användes för att (försiktigt) bulta satsen jämn, när satsen sluts. I: 300x70x45 II: 170x70x18 Klubban är omspänd med läder.
1Användes för att böja till rätade krokar med, av trä och järn. Användes till långrev till ål.
1Användes för att fixera märkningen av museéts föremål. Flaskan är nästan tom. Den inköptes till museéts i november 1983 för 75:-
1Användes för att minska risken för nikotin förgiftning. Avskruvbar hatt och botten. Nålen ligger innesluten i hylsan och sitter fast i bottenplattan.
1Användes för att trycka mönster på linleummattor. Åtta olika mönsterplattor. Plexiskiva över dessa. Tillverkade i USA.
1Användes för att trycka mönster på linleummattor. Sex olika mönsterplattor. Tillverkade i USA.
1Användes för att trycka mönster på linleummattor.Tillverkade i USA.
1Användes för avskiljning av sand ur massan före kypen. Föremål från Holms bruk, Motala
1Användes för delning av trä
1Användes för drivning av båt
1Användes för fasthållande av mindre föremål
1användes för format- begränsande linjer
1Användes för grovsågning
1Användes för grovskärning.
1Användes för hemmabruk.
1Användes för inställningar av färgvalsar. Skaftet saknas.
1Användes för justering av kugghjul i fickur. Maskinen monteras på stativ på låda med förvaringsfack innehållande tillhörande fräsar och spetsar.
1Användes för limkokning
1Användes för mätarbete vid konstruktionen av Göta Älvbron
1Användes för mätning, den har gått sönder på ett ställe och är lagad med vit tejp.
4Användes för textsättning
1Användes för tidsstudier av arbetsmoment.Inom .......mätas varje arbetsmoment för att se om en förbättring kunde ske.
1Användes för uppblandning av raktvål.
1Användes för uppspänning
1Användes för valsning av glas, att förarbeta glaset på före blåsningen så att ungefär önskad form erhålles passande mot formen
1Användes i norden i början av 1100-talet.
1Användes i syatelje. Handdriven.
1ANVÄNDES I UGNEN
1Användes med GIM 6792
1Användes när man släpar timmer med häst.
1användes som behållare till stift
1Användes som mät och slagverktyg
1ANVÄNDES SOM TRATT
5Användes till affischtryck m.m
1Användes till affischtryck m.m. Versaler, gemena och tecken.
1användes till aftonbruk
1användes till att dekorera lampskärmar och dukar på 1930-40 talet.
1Användes till att fördela ljuset * Förvaras i en kartong
1Användes till att fördela ljuset * Mindre trälåda med glödkroppar
1Användes till att fylla luft i däck med
1Användes till att mäta ev lutningar
1Användes till att pressa detaljer till propeller
1Användes till att pressa kläder med.
1Användes till att rikta propellerdetaljer
1Användes till grovavverkning av trästycke
1