Albogatan :: Annedal

Antagligen efter läget i Albostaden, en icke officiell beteckning på det omgivande, tidigast bebyggda området i stadsdelen; den möter först 1872 K och SFH och förekommer i Adresskalendern (under Husargatan, resp Övre Husargatan) 1875f och 1878—99.

Förleden i båda namnen är albo (= person från Ale härad i Västergötland, mellan Göta älv, Anten och Mjörn; snickare därifrån skall ha fått billiga tomter här och lär ha varit de första gatuborna. Minnet av dem och deras yrke bevarades också genom den parallella *Snickaregatan (jfr Snickaregången.) Ännu 1911 var många snickare bosatta vid och nära Albogatan. (Hellquist s 17.) — Bland Göteborgs timmermän spelade de s k timmerbönderna från Ale härad redan under 1600-talet en icke obetydlig roll (Bm s 22). År 1730 uppförde de ett tjäruhov (= tjärlada) nära nuvarande Masthuggstorget (Bm s 96f) — tjära var då en viktig exportvara. Under senare delen av 1800-talet var de synnerligen verksamma som säsongsarbetare vid byggen i Göteborg. De äldre, för vissa delar av staden typiska landshövdingehusen är till stor del byggda av albönder; de äldsta låg just vid *Albogatan och *Snickaregatan. Genom landshövdingehusen med deras bottenvåningar och brandgavlar av sten och två våningar av trä kringgick man byggnadsstadgan, som förbjöd trähus i mer än två våningar. Sitt namn skall de ha fått efter landshövdingen, greve Albert Ehrensvärd, som 1875 tillät uppförandet av det första huset av denna typ (STF s 109). — Efter sekelskiftet torde albornas roll i staden ha avtagit starkt, men länge var bland arbetare i Gbg albonde ett gängse öknamn på byggnadssnickare. — Stadsfullmäktige avslog 18/1 1877 en begäran om ändring till Föreningsgatan, framställd av husägare och hyresgäster vid gatan i skrivelse 18/2 1876. — Gatan har utgått på grund av ändring i stadsplanen. Jfr Albotorget.