logo

Carlotta - the museum database

Go back
Comments (2)

Carnegiegatan :: Kungsladugård

Object description
gata
Status - gatunamn
gällande
Fastställd av
Stadsfullmäktige
Tidpunkt - fastställd
1918-04-25:
Sakord
gata
Värde, gatunamn
Carnegiegatan
Beskrivning
Nära Carnegieska bruket. Detta har sitt namn efter David Carnegie d y, som 1836 blev dess ägare och upparbetade det till en jätteanläggning för sin tid. 1841 flyttade han till Skottland, men ihågkom med stora donationer den stad där han tjänat sin förmögenhet; bland annat lät han 1856—57 bygga S:a Birgittas kapell för arbetarna vid bruket, och skänkte 1887 en halv miljon till Göteborgs högskola. — I "Berättelser ur Göteborgs äldsta historia" uppger Hugo Fröding att den i mantalslängden noterade affärsmannen Hans Corney själv skrev sitt namn John Carnegie. Men det är inte fastställt om denne Carnegie (som bland annat övertog stadens arrende av Lilla Edets slussverk år 1630) var av samma släkt som de senare välkända bärarna av namnet.
X-koordinat/latitud - i rikets nät
144939.597531789 [SWEREF 991200 ]
Y-koordinat/longitud - i rikets nät
6396735.06734798 [SWEREF 991200 ]
Stadsdel
Kungsladugård
Arkivreferens - text
EI FIa 615

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.

Comments (2)

  • Alicja Zochowska2024-07-12 09:40

    Släkten Carnegie representerades i trakten redan innan Göteborg 1621 fått sina ordinarie stadsprivilegier. Bland "effterschrefne Skotte wele winne Borgerskap" i Nylöse (alltså Nya Lödöse, sedermera Gamlestaden) är den 12 februari 1619 noterad handelsman Hans Carnegie. (Riksarkivet: Städers acta)

  • Mona B. Nilsson2024-06-29 17:48

    Då David Carnegie d.y. 1841 återflyttat till Storbritannien, där han bodde sommartid på något av sina gods i Skottland och vintertid strax väster om Londons stadskärna, kvarstod han ändå som ägare av fastigheten Södra Hamngatan 11 i Göteborg och var skriven som boende där, med tanke på att han kunde behöva återkomma i samband med skötseln av sockerbruket vid Klippan. Det visade sig att brukets beslut räckte det att han brev- och telegramledes deltog i, för bruket styrdes perfekt av engelsmannen John Nonnen, och efter Nonnens död 1845 av svensken Oscar Ekman. Vissa brev till affärskontakter i andra länder skrev Carnegie på franska eller tyska, om så behövdes, för han behärskade språk lika väl som bokföring etc. Fastigheten Södra Hamngatan 11 avyttrade han 1852. I princip alla göteborgska historiker som granskat 1800-talet har kunnat skildra släkten Carnegie tämligen detaljerat.