Landalagatan, Landala :: Landala

Gick till egendomen Landala, som staden köpte 1883; den låg strax söder om Holtermanska sjukhuset. Ursprungligen var Landala (liksom Annedal) en hemmansdel under Krokslätt Nordgården, uppkallad efter kopparslagaremästaren och riksdagsmannen Bengt Landin (död 1800), som ägde Nordgården åtminstone fr o m 1782. - Tidigare Lilla Landalagatan (c 1880 HK).

— Sören Skarback har i sin bok "Göteborg på 1600-talet" en annan tolkning: "Holländskättad dalkulla råkade döpa Landala. — På försommaren 1659 kom bruksherren Markus Kock och hans hustru Elisabeth van Eijk från Avesta på besök till Göteborg. Den holländskättade dalkullan gladde sig främst åt en utflykt till en vacker dal. Hon kallade den Laandal. Vi kan inte utesluta att namnet Laandal går längre tillbaka än till 1659. Men den påträffas inte i några kända äldre källor. Vi kan därför förmoda att hon råkade döpa platsen just under det besöket. Hon beskrev Laandal i ett brev till en väninna. Laan är det holländska ordet för allé och ordet dal har samma betydelse på holländska som på svenska. Nu ska vi inte tro att det fanns någon anlagd allé nedanför Landalabergen 1659. Ordet laan är också besläktat med engelska lane, som ursprungligen betydde smal stig mellan buskar. Den definitionen passar bättre här. Landala var på den tiden en vildmark. Med en språklig modernisering av fru van Eijks vittnesmål hade växtligheten inslag av 'mooie olmen, eiken en elzestruiken', alltså vackra almar, ekar och albuskar. Med våtmarker här och var drogs tankarna till nederländsk natur, dock med bergen som en extra krydda. Laandal blev med åren ett utflyktsmål för fler försvenskade holländare. När Landala 1883 införlivades med Göteborg, pratades det om att platsen blivit "döpt" av en kvinna, fru van Eijk från Avesta hade då fallit i glömska och man gjorde lite slarvigt misstolkningen att det var hustrun till kopparslagaremästare Bengt Landin som gett Landala namnet. (Till Landins minne finns gatunamnet Mäster Bengtsgatan i stadsdelen Krokslätt).