Namnet Redbergslid betecknade från början denna väg; den kallades vanligen så ännu 1902 (Lbgl s 122).
Huruvida Redbergslid i Adresskalendern 1860 bör fattas som gatunamn, är osäkert.
Sören Skarback skriver i sin bok "Örgryte i flydda dar": "I det nutida hörnet av Redbergsvägen och Hökegatan låg förr i tiden Pryssekrogen. Den startades 1671 av amiralitetskommissarien Nicolaus Preutz och krogens namn syftade på honom. Preutz hade ordning på stället, men i början av 1720-talet drevs krogen av Margareta Billowa, som misskötte den och miste gästgiverirättigheterna. Då kom i stället Anders Rebba in i bilden. Och det är honom som Rebbas lid, Rebergs lid, Redbergslid fått namnet efter. Efter att ha övertagit rättigheterna föredrog Rebba dock att bygga en ny krog på en annan tomt i trakten. Krogen blev i folkmun kallad Danska värdshuset, eftersom danskar och norrmän på genomresa ofta övernattade där, men officiellt var krognamnet Reberg och kom snart att skrivas Redberg. Nedbrunnen 1764 blev krogen snabbt återuppbyggd. Fram till den slutliga rivningen 1911 stod huvudbyggnaden kvar vid Redbergsplatsen som den gett namn åt. Det inofficiella stadsdelsnamnet Redbergslid syftade från början bara på Redbergsvägen, dvs liden som ledde upp till Redberg".
se även Redbergsplatsen och Redbergsparken
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.