Belägen "emellan Badhuset och Fabriksidkaren Keillers Mechaniska Werkstad", enligt Hellquist s 9 ursprungligen Bastugatan (några belägg för detta meddelar han inte). Förmodligen efter den gamla Badstugubastionen (som låg där nu Verkstadsgatan når Skeppsbron, STF s 68) eller efter den badstuga (bastu) som givit namn åt denna. Namnändringen till Badhusgatan däremot är enligt Hellquist möjligen föranledd av det för sin tid ytterst luxuösa varmbadhus som ingenjör Alexander Keiller den äldre år 1830 uppförde inne på gården i huset Skeppsbron 1 eller av det ett par årtionden äldre badhuset på *Surbrunnsplatsen.
Stora Badhusgatan i motsats till Lilla B. — Badhusgatans (eller om man får tro Hellquist — den gamla Bastugatans) läge stämmer väl med vad man vet om Bastugator i andra (gamla) städer. Överallt leder de till ström eller strand, där bastun lagts för att ha lättast möjliga tillgång till vatten. De minner om den centrala roll som badstugan fordom spelade — som badhus och nöjeslokal etc. Somliga av dem går tillbaka till medeltiden, i Danmark ända till 1300-talet, och man träffar dem i nästan varje gammal stad (Matthiessen s 41 ff).
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.