Vallgatan :: Inom Vallgraven

1666 ("blef resolverat att Drottningegatan skall heeta wallgatan" PP 19/2 1666) utmed den nu rivna stadsvallen. Detta namn är typiskt för 1600-talets starkt befästa städer: man finner det med antagligen samma ålder i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Malmö, Varberg, Vänersborg och Ystad; i Oslo utvisar ännu Nedre och Øvre Voldgate gränserna för 1600-talets Kristiania, och i New York berättar ännu den berömda Wall street om den vall som vid 1600-talets mitt anlades tvärs över Manhattan som ett värn mot norr för den lilla staden Nieuw Amsterdam, den nuvarande världsstadens äldsta kärna. I medeltida städer motsvaras Vallgatorna av Murgator, så är ännu fallet i Visby. Under landtullarnas tid (1622–1810) omgavs städerna i fredligare bygder i stället ofta av plank eller staket, och gatorna utmed dessa fick namnet Plank- eller Staketgatan; ännu begränsas centrum i Kristinehamn av Norra, Södra, Västra och Östra Staketgatan, och vid mitten av 1800-talet förekom Plankgator i Norrköping och Skänninge, Staketgator i Borås, Gävle, Karlstad, Skövde och Sundsvall.

Tidigare även benämnd Drottninggatan och Fägatan.

Tidigare Drottningegatan (Drottnings gatan 1644 K, redan då bebyggd på ömse sidor; ensidigt bebyggd och utan namn 1621—39 K), ett modenamn efter utländskt mönster, men säkerligen samtidigt en hyllning åt drottning Kristina; kanske gavs namnet just 1644, då hon själv tillträdde regeringen. På 1830-talet skämtsamt Fägatan (Svea 1864 s 53), möjligen en göteborgsvits med namnet Vallgatan, föranledd av att gatan då "var, särdeles på södra sidan, glest bebyggd med i allmänhet helt små hus, mellan hvilka der och hvar fanns en inhägnad gårdsplan eller en trädgårdstäppa. Illa stenlagd, gropig och smutsig...' (Svea 1864).

Se Kungsgatan och Drottninggatan.