Stora Katrinelund
::
landeri, organisation
- Object description
Stora Katrinelund har anor från 1600-talet och är en av Sveriges mest välbevarade landerier. År 1973 blev gården byggnadsminne. Mycket av den äldre historia är känd, men få vet något om landeriets nutidshistoria och tiden efter andra världskriget. Om den epoken har Signe Franks berättat. I tre decennier från 1962 - 1993 arbetade hon här som fritidsassistent och receptionist för vandrarhemmet och kursverksamheten. Landeriet användes som militärförläggning under andra världskriget och bönekammaren fungerade som arrest. Efter krigsslutet blev Stora Katrinelund en ungdomsgård med kursverksamhet. Under sommarmånaderna på 1950 och början av 1960-talet var landeriet ett vandrarhem med ett hundratal sängar för vandrarhemsgäster. Trots få toaletter och kallvattendusch var vandrarhemmet mycket välbesökt.
År 1967 lades vandrarhemmet ner men kursverksamheten fortsatte. Spännvidden var stor med kurser och föreningar för alla åldrar. Det fanns kurser i tennbroderi, schack, sällskapsdans, Nordstjärnan, spelmansgille och snickeri. En jazzförening blev Europamästare i jazzkunskap och gav ut en egen tidning. Vävstuga fanns inrymd i den gamla vattencisternen som tidigare varit flygklubbens modellavdelning. Även kurser i psykologi och symbolterapi genomfördes här. Liksom vidareutbildning för kyrkogårds¬arbetare, anställda på Pressbyrån, förskollärare och logopeder. Det fanns också kurser för stammare på Stora Katrinelund som hölls av P-klubben.
Varje år genomfördes traditionellt julfirande. Signe hängde upp lingonkransar i röda sidenband i fönstren, girlanger i köket och putsade koppargrytorna och kakelugnarnas luckor. På landeriet hölls också ljusstöparkurser och tillverkning av juldekorationer under ledning av ett estniskt slöjdlärarpar. Under konserter med Rolling Stones på Ullevi 1982, tältade folk på gräsmattorna runt landeriet. Polisen lånade köket som tillfälligt högkvarter och en polisfru bjöd på våfflor. När Bruce Springsteen spelade 1985 kunde de från landeriet se hur lyktstolparna gungade i göteborgsleran.
I slutet av epoken som kulturhus för alla, hyrdes landeriet också ut för privata fester och bröllop. Men på grund av fritidsförvaltningens sparkrav, upphörde all kursverksamhet år 1993. På eget bevåg samlade Signe ihop det material som fanns och lämnade in det till Regionarkivet i Göteborg. Det innehåller foton, negativ, fotoalbum och klippböcker från vandrarhemsverksamheten, de många kurserna och det återkommande julfirandet. Under några år höll Tillskärarakademin till i lokalerna. Därefter flyttade August Kobbs gymnasium in. Sedan 1991 förvaltas landeriet av det kommunala fastighetsbolaget Higab. / Ylva Berglund, 2022
Comments (2)
Mona B. Nilsson2024-05-12 10:28
En kring sekelskiftet 1900 rådande uppfattning, att Gustaf Cahman som köpt landerirättigheten 1749 skulle ha namngivit "Catrinelund" efter sin hustru Catharina Bornander, stödde sig på det faktum att det inte är funnet i skrift före Cahmans tid, men det torde till viss del ha vederlagts av författarna Bengt A. Öhnander (1933-2022), Sören Skarback (1955-), Gösta Carlson (1927-2017) och historieskildrande konstnären Lars Gillis (1929-2012). Särskilt Gillis har ansett att Cahman inte behövde namnge stället efter hustru Catharina, då det redan från Catharina Thams dagar hette så. Som namnet Stora Katrinelund ger en vink om fanns det även ett Lilla (gränsande till Tegelbruksängen), dock mer noterat under benämningen Normanska Plantaget. Forskarna/författarna är dock eniga om att den släkt som betytt mest för Stora Katrinelund var Levgren, som förfinade och gjorde det till året-runt-bostad och därför hyrde ut sitt ifrånflyttade hus på Drottninggatan.Mona B. Nilsson2024-05-12 08:16
En 28-minuters film från 1995 visar fotomodell Leena Skoog och författare Sören Skarback vid Stora Katrinelund - det är Skoogs frågor och Skarbacks svar, fakta så väl som kuriosa. Den annars välkänt blonda Leena Skoog, bärande en för ändamålet tidsenlig brunettperuk, är i filmen kostymerad till Katarina Tham, som landeriet antas namngivet efter, medan Skarback ses kostymerad till dennas första make Jacob Rade. Av någon anledning visades filmen i dansk men ej svensk television. Samma år, 1995, hade Stora Katrinelund förstås sitt kapitel i Skarbacks faktabok "Göteborg, herrgårdarnas stad" (ISBN 91 7029 181 0). (Svensk Filmdatabas och Kungliga Biblioteket.)
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.