Göteborgs Stadsmuseum :: organisation
- Object description
Göteborgs stadsmuseum bildades 1993 genom en sammanslagning ett antal fristående museer. Museet ligger i Ostindiska huset på Norra Hamngatan 12, en byggnad med stor betydelse för Göteborg och dess museihistoria.
1833
Stadens första museum öppnas i och med att Göteborgs Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle börjar visa sin naturhistoriska samling, som förvaras i Ostindiska huset.
1861
Den 20 december 1861 invigs Göteborgs Museum, beläget i översta våningen i Ostindiska husets västra flygel. Museet har precis som dagens Stadsmuseum i uppgift att visa upp staden och dess historia. Samlingarna innehåller både gamla och nya föremål; här fanns bl a en konstavdelning, en naturhistorisk avdelning, en historisk och arkeologisk avdelning och ett antal utställningar med dagsaktuella föremål. De senare skulle visa nya och bra lösningar för skolan, lantbruket och industrin - ungefär som en mässhall.
1870- och 1880-talen
Samlingarnas bredd och snabba tillväxt, bland annat till följd av generösa gåvor, innebar att det tidigt blev mycket trångbott. Lokalerna i Ostindiska huset delades också med ett antal andra verksamheter: Telegrafverket hade lokaler här, liksom Göteborgs musei rit- och målarskola. I översta våningen låg en fotoateljé; östra flygelns tredje och fjärde våningar huserade spannmålsmagasin. De senare kunde museet flytta in i 1873 efter att våningarna renoverats, men platsbristen kvarstod. Del i detta var förstås att all verksamhet - utställningar, bibliotek arkiv och magasin - låg under samma tak. Somliga föremål tog större plats än andra: den malmska blåvalen som nu finns på Naturhistoriska museet tog upp större delen av den sal den var utställd i.
1890-talet
Under 1890-talet kan museet slutligen ta över hela Ostindiska huset. En ny flygel uppfördes också istället för de baracker som låg i den norra änden av huset, kallad Wilsonflygeln efter John West Wilson som låtit donera en stor summa pengar till bygget. Museets bibliotek slogs ihop 1890 ihop med den samma år bildade Göteborgs högskolas bibliotek, det låg kvar i Ostindiska huset fram till 1895. Då hade de moderna, mässliknande utställningarna redan lagts ner. Biblioteket döptes om till Göteborgs stadsbibliotek och kunde år 1900 flytta in i för ändamålet byggda lokaler på Hagaplan, dagens Kurs- och tidningsbiblioteks byggnad. Även museets arkiv överfördes hit under namnet Göteborgs stadsarkiv, föregångaren till dagens Region- och stadsarkiv.
1920-talet
Göteborgs 300-årsjubileum firande ledde till ett antal inventeringar, insamlingar och publikationer om staden. Resultatet var också ett antal föremålssamlingar som skulle tas om hand. Två nya museibyggnader invigdes: Naturhistoriska (1923) och Konstmuseet (1925).
1946
Den naturhistoriska avdelningen blev ett fristående museum i samband med flytten till nya lokaler. Konstsamlingen däremot förblev en del i Göteborgs museum fram till 1946, när Göteborgs museum delas upp i 4 självständiga museer: Göteborgs konstmuseum, historiska museum, arkeologiska museum och etnografiska museum. De tre senare låg kvar i Ostindiska huset.
1993
Den 1 juli 1993 slås de arkeologiska och historiska museerna, liksom Göteborgs militärhistoriska museum, Göteborgs industrimuseum och Göteborgs skolmuseum ihop och bildar Göteborgs Stadsmuseum. 1995 tillkommer även Teaterhistoriska museet.
1994-1996
Ostindiska huset töms medan det byggs om för Stadsmuseets behov. Etnografiska museet magasineras för att med tiden återuppstå som Världskulturmuseet. I juni 1996 invigs Göteborgs Stadsmuseum.
/ Pernilla Karlsson
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.