son till Hinrich ( död tidigast 1693) och Elsabeth Nissen. Gift 1713 med Maria Calms. Tillsammans hade de 12 barn varav endast en son och två döttrar överlevde fadern. På grund av döttrarnas många giftermål med superkargörer kallades Eric för "Ostindiska kompaniets svärfar".
barn:
Chatarina Maria 1719-49 gm Harder Matsen
Elisabeth 1721-93 gm 1) Niclas Sahlgren 2) Carl Hästesko till Sätterhög
Anna Margareta 1722-48 gm Niclas von Jacobsson
Elsa Beata 1723-44 gm Henric König
Sophia Dorotea 1727-61 gm. Peter Teodor König
Johan Heinrich 1718-83 gm.2) Christina Zachrisson
N. kom till Göteborg under Karl XII:s senare levnadsår, den svåraste tiden som stadens handel då genomgått p.g.a de förluster som kriget medförde samt genom de stora krav som ställdes på borgarnas offervillighet. Om N. omtalas att han till trots av knappt kapital i Sverige, eftersom han nyss kommit, ändå skänkte 100dal sm till 1713 års frivilliga gärd. Denna givmildhet visade han även i fortsättningen och särskilt Tyska kyrkan fick stora donationer, bla järngallret vid muren på södra sidan och tavlan av Lazarus, som ännu finns i behåll. Han kallades "Vorsteher und Kirchenältester, der berühmte Herr Erich Nissen". Han donerade även 500 dal sm till Örgryte ka. (Söderberg)
Erich Nissen flyttade, jämte brodern Hieronymus N (1691-1746), år 1712 till Göteborg och fick burskap 1715, uppsade detsamma efter hustruns död år 1744 och flyttade till Vallda. N var jämte sina svärsöner bröderna Henrich och Peter Theodor König intressent i Ostindiska kompaniet
N. blev så småningom så förmögen att han kunde köpa fastighet i Göteborgs innerstad, Underås gård - där han anlade en av Carl von Linné uppmärksammad trädgård - och Överås i Örgryte samt de halländska säterierna Vallda i Vallda, Stjärneberg i Släp och Stensjö i Eftra.
N:s ende son Johan Henric N (1718-83) fick efter anställning på köpmanskontor i London burskap som handelsman i Gbg 1752 men måste på grund av en skuld rymma till Fredrikshald. Han var 1761 assistent i Ostindiska kompaniet och 1765-66 superkarg där. 1767 gjorde han konkurs. ( Källa:SBL Bd.27, ss.70-71, Stockholm 1990-91
Fadern måste på ett tidigt stadium ha upptäckt att sonen var något ostadig eftersom, enligt uppgift, sonen gjordes arvlös och kvarlåtenskapen delades mellan döttrarna.
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.