Kungl. Svärdsorden :: organisation

Kungl. Svärdsorden instiftades på initiativ av ständerna efter förarbete av greve Carl Gustaf Tessin och dennes svåger friherre Johan Gabriel Sack efter ritning av Carl Hårleman. Formellt stod konung Fredrik I som instiftare, han förklarades vara de Kungl. Riddarordnarnas "Herre och Mästare", samtliga utnämningar skulle undertecknas av honom i denna egenskap.

Svärdsorden utdelades till officerare för tapperhet i fält men även som belöning för långvarig trogen och väl vitsordad tjänst.

Orden hade ursprungligen följande värdigheter: commendörer och riddare senare utökade med: kommendör med stora korset, (införd 1772 med likadana insignier som den gamla commendörsvärdigheten), (till värdigheten hörde en ordenskedja vilken bars vid mycket högtidliga tillfällen och för utlänningar utgjorde en särskild utmärkelse), kommendör av första klass, (infördes 1860 innebärande att kommendörerna fick en mindre kraschan, att bäras på bröstet, till sitt halskors), kommendörer av andra klass (infördes 1873, dessa hade inte rätt till kraschan), riddare av första klass, riddare av andra klass, (införd år 1889 och förbehållen utlänningar varefter den dittills odelade riddargraden benämndes första klassen).

I samband med dåv. kronprins Carl (XV) :s giftermål med prinsessan Lovisa av Nederländerna den 26 juni 1850 tillfördes orden en sjätte grad, nämligen Kungl. Svärdstecknet, utfört helt i silver, avsett att tilldelas underofficerare vid armén- och flottan efter samma bestämmelser som gällde ordens högre värdigheter. Innehavare kallades Svärdsman. Inspirationen till detta tecken kom uppenbart från det Danska Dannebrogsmännens hederstecken, infört år 1808 och utdelat efter samma kriterier som Svärdstecknet med den skillnaden att tecknet även tilldelades motsvarande civila kategorier samt bars av danska Elefantordensriddare i akt och mening att höja dess status, det kom i mycket begränsad omfattning även utlänningar till del, se GM:20404.) Innehavare kallades Dannebrogsman.

I samband med instiftandet av Svärdstecknet tillkom även Svärdsmedaljen, avsedd för indelt (senare fast anställt) manskap samt underbefäl efter lång och trogen tjänst.

Ordensbandet är gult med blå kantränder.

Gustaf III instiftade, i samband med ryska kriget 1788-90, år 1788 en särskild krigsdekoration inom Svärdsorden benämnd, "riddare med stora korset av Svärdsorden" denna skulle tilldelas högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. År 1814 delades graden i två, första klassen tilldelades generalspersoner, (ordens riddartecken i band om halsen fast i kommendörstecknets storlek samt ett upprättstående silversvärd på bröstet), andra klassen tilldelades regementsofficerare, (likadan insignie om halsen men med korslagda silversvärd på bröstet).

År 1748-1844 brukades vid högtidliga tillfällen en särskild ordensdräkt, i samband med Oscar I:s kröning försvann ordensdräkterna i Sverige./ctn.