SkM:9137:04 :: sida 4

läs mer

Konkurrent till frakturstilen var främst antikvan eller den latinska stilen, dvs den stiltyp som de flesta av dagens böcker trycks i. Antikvan användes förr främst i vetenskapliga skrifter, som ju skrevs på latin. Vem som helst hade inte råd eller möjlighet att köpa sådan litteratur, och därför var merparten av folket ovan vid att läsa stilen. Oavsett om läsaren kunde ta till sig ämnet eller inte, förhindrade alltså själva bokstäverna gemene man från att läsa dessa böcker.

Hur mycket och vad alla svenskar skulle lära sig var en av knäck-frågorna bakom folkskolans tillkomst. Var det bra eller dåligt för samhället om de lägre stånden fick lära sig mer än bara kristendom? Skulle en utvidgad utbildning skapa nöjdare medborgare eller leda till oro och uppror? Det tog lång tid att påverka de krafter som var emot en utökad undervisning för allmänheten; hit hörde bland annat många av de berörda elevernas föräldrar. Folkskolestadgan från 1842 krävde att alla barn skulle kunna läsa både frakturstil och antikva, men det dröjde länge innan det fanns övningstexter i tillräcklig mängd ute i bygderna.

Det var rätt vanligt att en ABC-bok visade många olika sätt att skriva en bokstav på. Förutom frakturstil och antikva - som båda finns i många olika utföranden - kunde även runalfabetet ingå i äldre ABC-böcker.