GM:16385 :: standar, fana

I kampen för kvinnlig rösträtt delade de ut flygblad, tjatade på politiker och gav ut en tidning. Dessutom anordnade Sveriges kvinnor demonstrationer som en del i kampen för kvinnlig rösträtt. En av de största demonstrationerna ägde rum i Göteborg den 2 juni 1918.

1902 föreslog en liberal riksdagsman att kvinnor skulle få rösträtt. Men det blev nej. Regeringen hade ett eget förslag: gifta män över 40 år kunde få två röster. De var ju så erfarna, och kunde representera både sig själva och sina fruar. Så blev det inte, men förslaget fick frågan att brinna. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt drog igång, och Göteborgs lokalförening ansågs vara landets mest radikala. Dess medlemmar kom från många samhällsklasser och yrkesgrupper: här möttes barnmorskor, lärare och rika damer. Ordförande Frigga Carlberg var en nationell frontfigur som skrev feministiska pjäser och gick längst fram i demonstrat 1918, bredvid detta standar.

1919 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för skötsamma medborgare över 23 år. Frigga Carlberg hann rösta i två riksdagsval och en folkomröstning om rusdrycksförbud innan hon dog 1925, 74 år gammal.

This standard was used at a demonstration for women’s right to vote on 2 June 1918. Later that same year, the Riksdag took the first step towards universal and equal suffrage.

In the struggle for women’s right to vote they handed out leaflets, pressured politicians and issued a newspaper. Sweden’s women also organised demonstrations as part of the struggle for women’s suffrage. One of the biggest demonstrations was held in Gothenburg on 2 June 1918.

In 1902 a Liberal member of the Riksdag proposed that women should be given the right to vote. The answer was no. The government made its own suggestion: married men over 40 could have two votes. They were so experienced and could represent both themselves and their wives. It didn’t turn out that way but the proposal made the issue a hot potato. The National Association for Women’s Suffrage was formed and the local Gothenburg chapter was regarded as the nation’s most radical. Its members came from many social classes and professional groups, bringing together midwives, teachers and rich ladies. The chairwoman, Frigga Carlberg, was a leading national figure who wrote feminist plays and led the 1918 demonstration alongside this standard.

In 1919 the Riksdag voted for universal and equal suffrage for well-behaved citizens over the age of 23. Frigga Carlberg was able to vote in two Riksdag elections and one referendum on a ban on intoxicating beverages before she died in 1925 at the age of 74.