logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTBeskrivning

CountValue
1a_: Golvur med raka konturer nertill, utsmyckad överdel runt urtavlan. b_: detaljskiss med uret sett i profil. Skissen utförd på ljusbrunt melerat papper.
1a_:Tecknad skiss av en man i pagefrisyr iklädd stor barett med plym, jacka med stora puffärmar, korta ballongliknande byxor, snabelskor. Bakom honom t h ett slott med tinnar och torn samt en text ovanför: greve Ory. Skissen finns på ett transparent foto på vänster sida, och ett framkallat med svart på vit botten på den högra, ovanför bilden på båda är det textat: Rossini´s, och under bilden STORA TEATERN,båda har en streckad ram av blyerts runtom och fastlimmade på gemensamt ark. b_: samma bild på foto med svart botten och vit teckning. c_: Den färdigen affischen med bild och titel samt namn på artisterna, dirigent, regissör och scenograf.
1A: 2 par lösa medar: I-IV , B: 2 par lösa medar med kättingar: I-IV
1a: bältesspänne av silver, punsad dekor, smidd.15 cm diam. b: silverarmband, tvinnat. En hake saknas. 10 cm diam.
1A: blus och B:byxa av kraftig vit bomullstwills. troligen sydda av brukarens farmor och faster. Blusringning är rund och har ett sprund med snörhål för sammanfästning, bröstficka på blusens vänstra sida.Kort ärm .Kortbyxa, utan gylf med sprund i sidorna,Tack vare sprunden i sidorna kan byxans fram och bakstycken knäppas loss var för sig när naturbehov gör sig påminda. Ursprungligen verkar byxan vara avsedd att knäppas fast på blusen likadant som för GSM:070011 då det finns knapphål i byxans linning motsvarandde stygnrester på blusen(troligen efter knappar), bredvid de yttersta knapphålen i bakbyxan, närmas sidosprunden har dock knappar av vitt konstmaterial sytts fast. Uppenbarligen avsedda att användas med motsvarande knapphål på den främre sidan av sprundet. Blusen och byxan har sömmar vilka verkar vara skarvar snarare än konstruktionssömmar. söm på blusens bakstycke är ej placerad mitt bak utan tydligt förskjuten åt blusens vänstra sida extra söm på ärmarna som på vänstra ärmen sitter på framsidan och på högra ärmen på baksidan. Byxan hardels en skarv på höger bakstycke nära midjan mitt bak dels tre skarvar i vänster framstycke upptill.
1A:blus och B:byxa av kraftig vit bomullstwills. Troligen sydda av Olles farmor och faster. Blusringning är rund och har ett sprund med snörhål för sammanfästning, bröstficka på blusens vänstra sida.Lång ärm med sprund vid handleden, sprundet knäpps med två par tryckknappar.Kortbyxa, utan gylf med sprund i sidorna, som knäpps fast på blusen med 6 stycken pärlemorknappar. Tack vare sprunden i sidorna kan byxans fram och bakstycken knäppas loss var för sig när naturbehov gör sig påminda.
1a: bordsspis / värmare :b insats för värmeljus :c värmeplatta
1a: Gulbrunt scengolv med avsats som i bakgrunden har en fasad med fem bågformade öppningar, där bakom blå fond som upptill är gulblå samt på sidorna. b: Blyertsteckning med ett träd t v med bladverk, två trädstammar i bakgunden, t h en parkbänk med en hög solros i kruka, ett moln över. Arkets ena sida är tandad.
1a: Gulbrunt scengolv och inramning, samt en avsats med grön framkant, på den i bakgrunden en gulbrun fasad med bågformade portaler, på avsatsen två träd med nakna grenar, grön fond. b: På baksidan en blyertsteckning som föreställer en scen med en cirkelformad plantering eller fontän i mitten omgiven av spaljéer med en bågformad öppning på var sida, två trädstammar i bakgrunden. Arkets högerkant är tandad.
1A: kronan B: 1-5 ljus
1A: namntavla till hästen nr:91 Ali, B: namntavala till hästen nr 26, Han gamla namntavlor I-CCXI, I-IX: gamla namntavlor, X: sjuktavla, XI-XCVIII: namntavlor att hängas vid seldonen, XCIX-CCVIII: namntavlor att hängas v
1A: Överstycke till dörromhänge, (sidostycken saknas). Av vinröd filt med breda bårder av vinröd yllestramalj med mönster av flossaknutar i grönblått,mossgrönt rosa, vitt och ljusblått ylle. Överstycket försett med 22cm bred frans i samma färger och material som flossamönstret.
1A: selhängare av gjutjärn. B: selhängare av järn och trä
1a: Sex personer på rad. Från vänster: en kvinna iklädd vit blus och grön kort kjol, en man med brun kavaj, ljusa gråbruna byxor, en man med röd caps, blå tröja, ljusblå byxor, en mörkhyad krogryggig man, en man med stråhatt, och längst t h en man med hakskägg, brun basker, beige skjorta, ljusbruna byxor, han håller en kvast i höger hand. b: På baksidan en mörkhyad, krokryggig man. Detaljskiss vid sidan av mannen i mindre format stående i profil.
1a: Skissen gjord i gulrosa nyanser med ett scengolv som har avsats, på den står en säng, ett runt bord och en golvljusstake, i bakgrunden en fasad med fem bågformade dörrar eller fönster. b: En blyertsskiss på baksidan med ett träd på vänster sida, silhuett av ett litet hus t h därom och på höger sida en liten välvd bro. Arkets ena sida är tandad.
1a: Skiss i gulbruna nyanser med ett scengolv som har en avsats, i bakgrunde av den en fasad med fem bruna valvbågar. b: Blyertsteckning med silhuetter av ett hu på högra sidan av arket, trappavsatser upp till en dörr mitt på väggen, framför den ett bord med två stolar, t v en välvd spång. Arkets ena sida är tandad.
1a:Sovsäck b:fodral Finsk text i sovsäck. Svensk text på fodralet. Inget tillverkarnamn
1a: stickad tunn textil
1a: tunna träskivor limmade och spikade på varann, samt ståltråd och nät format och gipsat och föst på platta.
1A/Liv och kjol L:143 Midjevidd:64 cm Kjolvidd:226 cm. Kort liv med hängslen i klarröd brokad av ylle med något silke. Kantat med gröna ylleband. Maljor av tenn fastsydda med gul tråd. Rött ylleband för snörning. Fodrad i beige bomullssatäng. Kjol med infällt förkläde, baktill rynkad, på förklädet veckad. Av mörkblått diagonalvävt ylle, i förklädet rips, tvärrandigt i rött, grönt, vitt, gult och mörkblått ylle. Linning och kjolkant av röd resp. grön filt.#B/Skjorta L.51 cm Axel:39 cm. Av vit bommulsväv. Knäppt mitt fram. Slå för både knappar och knapphål. 7 cm hög ståndkrage. Lång rynkad ärm. Krage och manchetter med 2 cm breda röd-vit mönstrade bomullsband.#C/Midjeband L.180 cm Bredd:2,5 cm Av vävt band: botten i vit med mönster i rött, grönt och blått ylle. Försett med en boll i vardera änden i mönstrets färger.#D/Halskläde tresnibbigt 75 X 56 cm. Av tryckt bomullsväv.. blommönster i gult, blått, grönt, vitt och svart på röd botten. Långsidan kantad med smalt grönt sidenband.#E/Kjolficka 24 X 19 cm. Av svart diagonalvävt ylle med applikationer i röd, gulgrön, orage och turkosgrön filt fastsydda med langettstygn i olika färger silke och stjälkstygn- och kråksparksbroderi i silke. Kantad med rött ylleband. Försett med 3,5 cm brett hemvävt band i rött gult och grönt blått ylle samt rött linne.#F/Mössa, toppig, av gåsögonmönstrat svart ylle. I nederkanten, framkanten och sömmen en paspoal av rött ylleband. Nedtill dragsko med hemvävt helylleband, rött med mönster i grönt, vilket bildar knytband och avslutas med bollar i rött och grönt. I framkanten en knypplad uddspets. Hela mössan är limmad inuti varvid rynkorna är fixerade.#G/Strumpor L:89 cm Slätstickade av rött yllegarn.
1A/S Egersunds Fayancefabriks co. : 1847-1947 / ved Olaf Lorentzen og Thor B. Kielland.- Egersund, 1947
1A.B.Cosmoramas filmrepertoar 14-20 oktober 1935.
1A.B. Göteborgs Teaters jubileumsföreställning. Föreställningen inleddes med "prolog, tillägnad Göteborgs Teater av Karl-Ragnar Gierow, framsagd av Sven Miliander
1A.B. Herman Meeths: Exteriör av affären i Göteborg, år 1904.
1A.B. Herman Meeths: Hattavdelningen i Göteborg, år 1910.
1A.B. Herman Meeths: Interiör från den första affären i Göteborg, omkring 1900.
1A.B. Herman Meeths: Interiör från den göteborgsaffären (filialen Masthuggsgatan), år 1902.
1A. Bol. Svenska metallverkens fabriksområde i Västerås 1920
1A.C. Olsson Korg- och Trävaruaffär ("Slöjdaffär"), exteriör 1953. Foto efter foto (taget av Stig Sjöstedt) i privat ägo (1966).
1A. E. Anderberg, 1889. Foto: Axel Parson Gbg
1A.E. var född i Wien och kom till Sverige som krigsbarn efter första världskriget. Han var verksam som journalist och författare, verksam som teaterkriviter och litteraturrecensent vid Göteborgs Morgonpost och senare Aftonposten under 1940- och 50-talen. Efter Aftonpostens nedläggning arbetade Esser som frilandsskribent. Han skrev bl a teaterrecensioner i ett flertal tidningar och var verksam som litteraturmedarbetare bl a i Göteborgs-Tidningen. Esser blev 1965 pressekreterare på Stora Teatern, en post han innehade till sin bortgång.
1A. G. J. Almroth: Svinet och dess skötsel. (Allmännyttigt landbibliotek, nr 142.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1a. hemmagjord sparbössa av en apoteksburk som innehåller snäckor samt b. som innehåller småsten.
1A. Hulthén, 20/11 1923: 1. Uppmätningsritning över bryggeribyggnad å lägenheten Emeliedal, Krokslätt. Fasad mot söder, sektioner. 2. Dito, våningsplaner: nedre botten, övre botten. 3. Dito: kontorsbyggnad. Fasad, sektion, våningsplaner.
1A. K. Eckerbom: Kalkkvävets användning på bästa sätt. (Bilaga till Göteborgs-Posten 1918.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1A. Krüger, Göteborg i april 1890: ritning till hushållsskola för Carnegiska bruken. Fasad. Planer: källar-, botten-, vindsvåning. - Laverad tuschritning på papper.
1A. R. Allard var verksam från bostaden på Sjömansgatan 22 från 1920 och därefter från "bostad o atelje" på Aschebergsgatan 33.
1A. Rosén - O. Jonsson: Känn ditt samhälle - En skolornas medborgarbok. Utgiven 1938.
1A. Rydén, 1903 19/8: ritning till tillbyggnad av villan å tomten nr 68 A i 12 roten (Lilla Katrinedal). [adressen på andra ark rättad till 69 A. reg.anm.]
1a . Skiss i gulbruna och gröna nyanser med ett scengolv som har avsats, i bakgrunden på avsatsen en fasad med gröna bågformade öppningar, grönt tak, gräna träd på sidorna av fasaden. b: På baksidan en interiör med två stora ljusstakar placerade på golvet t v, en säng framför rummet i bakgrunden som har två höga gardinförsedda fönster, t h en draperad öppning, runt bord mitt på scenen. Skissen gjord i blyerts. Arkets ena sida tandad.
1A.t.: "Orionbolagets nya biograf". (=Palladium; huset uppfört 1917-1919).
1A.t. m. bläck: "Kronhusets baksida. febr. 1894."
1A.t. m. blyerts: "Myrornas barnhem". Köpte tomt av fars bolag. O. 1915
1A.t. med blyerts: "Fotboll på asfalterat takplan tillhörande de under uppförande varande nya byggnadskomplexen mellan Kungshöjd och Rosenlundskanalen (stans förvaltningshus). Februari 1971." Sepialavyr, 10,7 x 6,5 cm. Sign. n.t.v.: H.W., n.t.h.: 1971. (Herbert Wärnlöf, f. 1898 7/3, medarbetare och tecknare i G.H.T.) Vidstående reproduktion är s.k. xeroxkopia efter originalet.
1A.t. med blyerts: "Gamla cellfängelset (sedan "Frälsis") maj 1968. Teckning i tusch och sepia, ca 8 x 7.8 cm. Sign. n.t.h.: HW (=Herbert Wärnlöf, f. 7/3 1898, medarbetare och tecknare i G.H.T). Reproduktionen är s.k. xeroxkopia efter originalet.
1A.t. med blyerts: "Norksa Sjömanskyrkan. (Modernistisk skulptur utanför Hotel Opalen) Sept. 1970." Sepialavyr, 6,1 x 6,1 cm, av Herbert Wärnlöf. Xeroxkopia av originalet.
1A.t. med blyerts: "Valhallabadet. "Tomtens" klocktorn. Parkeringsplats. November 1969." Sepialavyr, 9,4 x 6,7 cm. Vidstående reproduktion är en s.k. xeroxkopia av originalet.
1A.t. påskr: Badhuset i No 1 skeppsbron sedt från Göta elf. Ingång från Stora Badhusgatan, vid elfven mindre träskoning der de båtar som införde saltvatten till baden lade till. Sköljflotte fanns ock. Finsk badstu serverades i en stenbyggnad vid ingången Badhusgatan. Sista badet serverades 30 april 1856. 1855 påbyggdes landshöfdingehuset.
1A.t med blyerts: "Kronhusgården april 1972." Sepialavyr 10,2 X 6,8 cm.
1A. W. Edelsvärd, "Göteborg i Maj 1858": Ritning till Café att uppföras å Trädgårdsföreningens fält. Tusch på väv. (D.14.527.)
1A. Zachrison: Potatisodling. (Bilaga till Göteborgs-Posten 1918.) (Inkom till utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1a) "Slottskogsgatan 42", litografi av E. Hillberg, b) dito.
1a) Aktiebrev à 150 kr. i Nya Theaterns a-b i Göteborg, dat. 1855, jämte b) bolagsordning för detsamma.
1a) Älfsborgs fästning, litografi, b) do.
1a) foto på middagsbjudningen "hos Lagergrens på K.F.U.M." i Göteborg. Omring år 1900? b) foto: "på middag hos Lundquists 20/1 1895." Troligen Göteborg.
1a) Örgrytevägen, litografi, b) do.
1a) Perspektivistisk skiss av gård, uppmätningsritningar, b) situationsplan, c) ytterdörr, d) ytterdörr.
1a) Perspektivskiss av hel, kringbyggd gård, b) uppmätningsritning av do, plan. 1920.
1a) sädesrensning, uppteckning; meddelare: Karl Alexandersson, f. 1859 i Svenneby. b) Kastskovel, skiss. Upptecknat av Arnold Olsson, Stenungsund.
1a) Skiss å uppmätning av trappa och murar i Nissensgatan vid Örgrytevägen, b) plan över fynd m.m. vid nedläggning av avloppsledning i Nissensgatan.
1a) Vestra Hamngatan, b) Östra Hamngatan, foto av Rob. Dahllöf, Trollhättan.
1a & b, 2 st ovala dubbelskaliga spännbucklor av brons.
1a & b: 2 st skadade ovala spännbucklor. c: en bronsnål
1A= av glas B-D av bakelit(1st sönder) E-K av porslin ( 1 st sönder).
1A= Grön framkallningsapparat GIM 4401-1B= Ljuslåda ,Gim 4401-2
1a= klänning b=underklänning. Svart med ärm. Fest klänning i siden.
4A1
2A1. Svallad.
1A4-papper, vikt på längden två gånger
1A4-papper med akt och bildföljd för "The most happy fella" på Stora teatern 1961. Maskinskriven lista med anteckningar och några smärre teckningar i blyerts resp rött kulspets.
1A5 format med 15 sidor text och skisser hur telefonen är hopsatt och beskrivning av handhavande
1Aagesen studerade vid Kunstindustriskolen for Kvinder och Teknisk Skole i Köpenhamn. Hon flyttade 1916 till Helsingborg och arbetade hos juvelerare. 1920 öppnade hon egen verkstad i Helsingborg, och arbetade där med föremål i tenn och silver, ibland även i koppar. Verksamheten där upphörde 1937. När Astrid Aagesen avvecklat sin rörelse i Helsingborg slog hon sig ner på en liten bondgård uppe på Hallandsåsen och drev sommartid en konstbod i Båstad. Hon flyttade sedan till Vejbystrand, där hon fortsatte sin handel med konst och konsthantverk.
1Aalto, Alvar Drawn in sand : unrealised visions by Alvar Aalto / [editors: Aila Kolehmainen, Esa Laaksonen ; translation: Nicholas Mayow].- Helsinki : Alvar Aalto Museum, 2002
1a-b: dek delar av trä och papper limmade på och mot varandra och på tunn grundplatta av trä. c: dek delar av trä och papper limmade på grundplatta av kartong.
1A-Bä. Efter gata eller fastighetsnamn
1AB Alcometaller, Örebro. Bestick, uppläggningsfat och prydnadsföremål av Dirigold på bordet, uppdukat för gäster på Huvudrestarangen inom utställningsområdet.
1AB Alcometallers metallegering Dirigold här representerat som bestick i en monter i konsthantverk och konstindustriutställningen (troligen), tillsammans med bordslinne och porslin.
1AB Alcometallers monter 15:3 i hall nummer15 i Metallmanufaktur i Exportutställningens hallar.
1AB Åtvidabergs förenade industrier, bildat 1906, tillverkade bl a kontorsmöbler. Företaget gick ikonkurs 1922, men rekonstruerades som Nya AB Åtvidabergs Industrier. Förvärvade AB Halda och Original Odhner 1942 och affären gav starkt uppsving för förtagets kontorsmaskiner. Facit övertogs 1973 av Electrolux som sålde verksamheten vidare till Ericssonkoncernen, där Facit ingick i satsningen på datorer. Den verksamheten avvecklades dock 1988. Nya ägare blev Nokia som också fick problem med datorverksamheten och avvecklade den. Kvar blev en världsomspännande säljorganisation som som 1997 övergick i andra händer och företaget avvecklades 1998.
1Abbe, Dorothy The Dwiggins marionettes : a complete experimental theatre in miniature / Dorothy Abbe.- New York, Harry N. Abrams, 1970
1ABC- och läse-bok för snälla barn.- Stockholm : Wirsells förlag, 1842 Läsebok; två titelsidor - den första anger titeln som "ABC- och läsebok för...", 2. uppl., den andra "ABC- och läse-bok för..." , 3. uppl.
1AB Compoboards monter i Hall 59 monter 2. Text på skylten: "Compoboard är effektivaste byggnadsmaterial för erhållande av dragfria väl isolerade bostäder. Här är ett rum vars väggar och tak äro av Compoboard. Märk väl vilka vackra, släta ytor som erhållas, lika lämpliga för målning som för tapetsering. Väggytorna äro här i demonstrationssyfte dels obehandlade, dels tapetserade och dels oljemålade, under det taket är limstruket. Fyllningarna i dörren äro likaledes av Compoboard, och de torka ej ihop eller spricka sönder. Mellanväggar uppföras enklast av Compoboard. Golvdrag borttages totalt genom Compoboard som underlag för linoleum eller andra mattor. Kalla ytterväggar av såväl sten som trä, isoleras och göres varma med Compoboard. Detta är en skiva Compoboard, 275 x 120 cm. A-B. Compoboard Västra Hamngatan 5, Göteborg. Tel. 6245."
1Abell-Seddon, Brian Museum catalogues : a foundation for computer processing / Brian Abell-Seddon.- London : Bingley, 1988
1Abenius, Folke Operan som konstform : föredrag inför Teaterhistoriska samfundet på Stora teatern den 1 mars 1971 / Folke Abenius.- Göteborg, 1971
1Aberstén, Simon Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild intill utgången av år 1923 : bibliografisk översikt. 2, Tillägg och rättelser intill utgången av år 1930 / S Aberstén och C A Tiselius.- Göteborg, 1934
1Aberstén, Simon Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild intill utgången av år 1923. 1, bibliografisk översikt / av S. Aberstén och C. A. Tiselius.- Göteborg : Wettergren & Kerber (i kommission), 1924
1ABF
1ABF:s teaterskola
1AB Flygtrafik i Bengtsfors fotograferade från 1930-talets början till 1988 över hela Sverige. Ägare Göran Liljekvist, var son till företagets grundare Olof Liljekvist. Den absoluta huvudparten av bilderna har fotograferats av Olof Liljekvist (d 1992) och den av honom anställde fotografen Gottfrid Persson (1902-1994). Liljekvist var den som flög planet under sextio års fotoverksamhet med sikte på bland annat vykortsproduktion. Göran Liljekvist tog över 1984 och fotograferade därefter en hel del själv fram till AB Flygtrafiks nedläggning 1988.
1AB Förenade Färg
27AB Gösta Ljungström, Kryddaffär, Köpmansgatan 26, född 18-11 1884, död 21-2 1970.
2AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Boningshuset av tegel under sitt valmade tak och med tillbyggd smedja.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Från avröjningen.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Magasin av trä under tegelklätt valmtak.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Området från Åvägen.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Stallet med sin karakteristiska fritrappa.
2AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Timringssättet vilket förut har fotograferats av museet bl. a. i färg; det bestod av vertikala dubbelhaksknutar och låsknutar.
1AB Göteborgs Hyrverks byggnader på fastigheten nr 68 i 12:e roten. Bilderna tagna i samband med avröjningen av byggnaderna enl. fastighetsnämndens protokoll av den 15 nov. 1955. Uppgången till 2:a vån. i tegelbrukets gamla manbyggnad av trä.
1Ab Hanson & Möhring har rötter i ett litet lokalt gross- och detaljhandelsföretag som bildades i Göteborg 1830, Wachenfeldt och Andersson. Den huvudsakliga produkten salt. År 1905 ble Hanson & Möhring efterträdare av över den befintliga verksamheten från Wachenfeldt och Andersson.
3AB J.E.Armstrong, Karl Johansgatan 86, Göteborg V.
1AB J. E. Armstrong. Meddelare Karl-Erik Ståhlbåge, född 1910..Upptecknat 1966 av Sven Wising.
1AB Nordiska Choklad Fabriken Alingsås. Fyrkantig plåtlåda. Det genomskinliga plastlocket på locket saknas. Ett gångjärn är trasigt.
1A-Bo. Uppteckningar, tidningsklipp, anteckningar m.m.
3AB Olssons slöjd, Hvitfeldtsplatsen 9-11, Göteborg C.
1Ab Olssons slöjd. Meddelare Filip Olausson, född 1903..Upptecknat 1966 av Sven Wising.
1Aborternas omfattning; Orsaker och omständigheter (ex. ogift moder); Metoder; Undanskaffande av fostret; Samhällets reaktioner (ex. överseende, ogillande); Barnamords vanlighet; Orsaker och omständigheter (ex. illegitimt havandeskap, missbildning, fadern eller modern död); Änglamakerska; Använda metoder; Undanskaffande av kroppen; Samhällets reaktioner;
1AB Pellerins margarinfabrik, Göteborg. Företagsmonter på Jubileumsutställningen 1923.
1AB Plåtmanufakturs första fabrik vid Kungssten, dåvarande stadsgränsen, mellan Långedragsvägen och Torgny Segerstedtsgatan.
1Abraham Petersen född A:o 1679 d. 23 Junij Död A:o 1729 d. 29 Junij
1Abrahamsson, Hans En delad värld : Göteborgshändelserna i backspegeln / Hans Abrahamsson.- 2. uppl.- Göteborg : Bokförlaget Korpen, 2021
1Abrahamssons gård, Hönö Bergagården, historik och beskrivning av Ursula Almgren.
1Abring, Hans-Dieter Von Daguerre bis heute. 1 / H. D. Abring.- Herne : Privates Foto-Museum, 1981?
1Abring, Hans-Dieter Von Daguerre bis heute. 2 / H. D. Abring.- Herne : Privates Foto-Museum, 1981
1Abring, Hans-Dieter Von Daguerre bis heute. 3 / H. D. Abring.- Herne : Privates Foto-Museum, 1985
1AB Sjöassurans Kompaniet
1Abstrakt utförd skiss med ett fält överst i blå nyanser med inslag av rosa "moln", resten av skissen är intesivt gul med en bukett i blått på vänster sida, därefter och ut mot höger sida, röda penseldrag och formationer och svarta konturer.
1Absurd livsstilskomedi
1AB Svenska kugghjulsfabriken. B-fabriken (1942).
1AB Svenska kugghjulsfabriken. Kontoret i mitten på fotografiet.
1AB Tipstjänst, tidigare statligt tipsbolag, sedan 1997 ingående i AB Svenska Spel. T. grundades 1934 som ett privatägt aktiebolag med ensamrätt att anordna tipsverksamhet.Vinsten skulle gå till idrotten. År 1943 övertog staten ägandet genom Finansdepartementet. T:s viktigaste spelformer genom åren var Stryktipset (introducerat 1934), Italienska Stryktipset (1993), Måltipset (1983) och Oddset (1986) samt nummerspel som Lotto (1980), Joker (1984) och Viking Lotto (1993). År 1994 lanserades Tipsbingo och 1995 värdeautomatspel för restauranger.
1AB Varuhuset Göta på Södra Larmgatan startade 27(1+ 1927. Ägare Emerick Ewerlind f. 1894.
1AB Vollmers-Meeths hattavdelning.
1Acetatnegativ GSMB:130001:467-526
1Acetatnegativ GSMB:130001:527-585
1Acetatnegativ GSMB:140001:151-225
1Acetatnegativ GSMB:140001:226-300
1Acetatnegativ GSMB:140001:71-150
1Acetatnegativ GSMD:130001:86-170
1Acetatnegativ GSME:130001:1-75
1Acetatnegativ GSME:130001:245-316
1Acetatnegativ GSME:130001:76-118
1Acetatnegativ GSME:140001:151-214
1Acetatnegativ GSME:140001:1-75
1Acetatnegativ GSME:140001:76-150
1Acetylengassvets (högtrycks)
1Acetylengasverk Tillverknr 230 Storlek SCK 1 Karbidladdning 1 Högsta tillåtna arbetstryck 15000 M/m V-P= 1,5 ATM
1Ackordcittra - flygelcittra. 1) Flygelformad svartlackerad cittra med 35 strängar stämda C-D-kromatiskt (2 okatver + 2 toner) och 8 bassträngar. Tryckt dekor av barnängel samt texten "John Bertels Svenska Original Flygcittra". 71,5 x 47,7 H: 7,8 cm. 2) Ovanpå är fastsatt en låda med mekanik för att kunna spela ackord i dur och moll. Härför finns 15 benknappar. Tryckt bild på locket föreställande luta, nothäfte och blommor. 39,8 x 15,3 H: 7,7 cm 3) Underrede i form av svartlackerat bord bord med fyra svarvade ben. Skivan har hål för resonansen samt anordning för fixering av instrumentet. 75,5 x 49 H: 68 cm. 4) Stämanordning av svartlackerat trä med kromatisk skala A-GISS, dvs 12 toner. En sträng från den ena ändan till den andra, över band av mässing, Pappkartong. L: 44 cm 5-10) Sex musikstycken hör till; någon typ av v"tabulator" i form av lika många kartongbitar såsom "Intermezzo" ur "Cavalleria rusticana", "Finsk folkvisa", "Under dubbelörnen" etc. Några med Bertels stämplar : "Flygelzitterfabr. Göteborg".
1Ada eller Beda i Lövgärdet
1Adair, Ian Television puppet magic / by Ian Adair; ill. by John Dyke.- Bideford, Supreme magic company, 1969
1Adams, Percy G. Travelers and travel liars, 1660-1800 / by Percy G. Adams. - New York : Dover, cop. 1980
1adapter och bladfilmsmagasin. Fanns som tillbehör för 1000F och fanns oförändrad kvar i katalog fram till 1994. Serienumrerades inte efter 1965.
1Additionsmaskin 1214 med uppspolare och splitat räkneverk. Beskrivningen se katalogen.
1additionsmaskin av märket Odhner, serienummer 1655, mycket tidig modell. Just denna tillverkades endast mellan åren 1932-1935 och därför torde endast få exemplar bevarats. Modellen ersattes 1935 av en ny konstruerad av Gustaf Liljeström.
1Additionsmaskinen Facta med tvåradigt tagentbord. Maskinen är från 1956 och den producerades flera år för Facit. Maskinen fungerar.
1Additionsmaskin i grå plåt med svarta knappar. Firmanamnet Odhner i guld diagonalt placerat på fronten. En av de första X-5 maskinerna från början av 1950-talet Maskinen räknar men ger felaktig tömning.
1Additionsmaskin-manuell.
1Addo (additions- och bokföringsmaskiner)
1A-D efter land
1Adell, Birger Några demonstrationsförsök i kemi för gymnasiet (fackskolan) årskurs 1.- Stockholm : Sv. bokförl. Norstedt, 1966
1Adelsbrev för ätten Adlerbrant, fd Branting.
1Adherang- och foderplattor av olika märken.
1Adjöss och Good bye Göteborg! Hilda Lindström från Kalmar var 32 år när hon köpte biljett till Svenska Amerikalinjens Drottningholm och for till New York via Göteborgs hamn. Året var 1920 och hon hade tidigare prövat lyckan som hembiträde i Uppsala. Vad saknade hon där? Vad drömde hon om när hon vandrade genom Göteborg, på väg till fartyget som skulle ta henne över Atlanten? Mer frihet, kanske. Eller högre lön? Mellan 1850 och 1930 utvandrade 1,2 miljoner svenskar till Amerika. Först reste fattiga bönder som lockades av billiga odlingsmarker. Kring år 1900 följde en ny grupp emigranter: unga människor utan familj, mest kvinnor, som hoppades på bättre jobb och rimligare lön än där hemma. Från 1915 blev resan enklare, när emigranterna kunde ta Svenska Amerikalinjens fartyg direkt från Göteborg. Under 1920-talet minskade emigrationen. 1929 hamnade USA i en ekonomisk kris och då upphörde i stort sett helt. Många utvandrade flyttade hem. Hilda Lindström återvände till Göteborg 1957 och bodde här tills hon dog. Kofferten som hon köpt i USA fick hennes brorson ärva.
1adjukt vid Högre realläroverket å Östermalm, Stockholm
1Adjunkt i Lundby och Wädtle härad
1adjunkt på grundskolans högstadium i Uppsala
1Adjunkt vid Alnarps Lantbruksinstitut i Lomma från 1863.
1adjunkt vid Enhetsskolans högstadium i Järnåkradistriktet
1adjunkt vid Härnösands seminarium
1Adjunkt vid Högra Allmänna Läroverket i Bromma
1adjunkt vid Högre Allm. Läroverket i Halmstad
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket å Kungsholmen, Stockholm
1adjunkt vid högre allmänna läroverket å Södermalm
2adjunkt vid Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Borås
1adjunkt vid Högre allmänna läroverket i Majorna
1Adjunkt vid högre allmänna läroverket i Uppsala
1adjunkt vid högre latinläroverket å Norrmalm
1adjunkt vid högre latinläroverket i Göteborg
2adjunkt vid Högre realläroverket å Norrmalm
1adjunkt vid Högre realläroverket på Norrmalm
1adjunkt vid Johannes samrealskola, Malmö
1adjunkt vid Karolinska högre elementarläroverket i Örebro
1adjunkt vid Kungsholmens realskola
3adjunkt vid Lunds H. Allm. Läroverk
2adjunkt vid Lunds Högre Allmänna läroverk
1adjunkt vid Norra latinläroverket i Stockholm
1adjunkt vid Nya elementarskolan
1adjunkt vid Nya Elementarskolan i Stockholm
1adjunkt vid Oskarshamns realskola
1adjunkt vid Skara högre allmänna läroverk
1adjunkt vid Skara högre elementarläroberk
1adjunkt vid Södermalms högre allmänna läroverk i StockholmQ
1adjunkt vid Uppsala högre allmänna läroverk
1adjunkt vid Vasa högre allmänna läroverk i Göteborg
1adl. 1756, förut Bröms
1adlad 1726 enl. lapp på bakida av tallrik
1adlad Tordenskiold
1Adlercreutz, Magnus Vägvisare i arbetarrörelsens Stockholm 1900-1920 / utarb. av Magnus Adlercreutz och Thomas Millroth.- Stockholm : Stockholms stadsmuseum, 1980
1Adler-Heike: teoretisk-praktisk kurs i underskrift. 1913.
1Adlerz, Gottfrid Charles Darwin / av Gottfrid Adlerz.- Stockholm : Bonnier, 1909
1Adolf Bernhard Niska, född 17 februari 1884 i Viborg, Finland, död 2 augusti 1960 i Stockholm, var en svensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör.
1Adolf Karlsson Anna Andersson
1Adolf Niska. Foto av Olsson & Hammarqvist Fotografiatelier.
2Adolfsdal, vid nordöstra hörnet av Virginsgatan och Delsjövägen, under Kålltorps Herrgård, flyttat "för cirka 25 år sedan" från Kyrkås (den judiska begravningsplatsen). [okänt när kommentaren skrevs. reg.anm.]
1Adolfsdal (se under Kålltorp) Adventsvägen Ahrenbergsgatan Albogatan Alekärr (se under Gamlestaden) Alelundsgatan (Gårda) Alelyckan (se under Vattenverket) Allhelgonakyrkan
1Adolfsson, Göran Amatörteater - folkkultur / Göran Adolfsson, Hans O. Åkeson.- Stockholm : Sveriges utbildningsradio, 1978
1Adolfsson, Ulrika Känsö /text: Ulrika Adolfsson, Ulf Wolgast.- Västra Frölunda : Försvarsmedicincentrum, [2007?]
1Adolf var namnet på ägare till gården Äspekullen varifrån fastigheten är avstyckad. Här låg tidigare Askesby småskola.
2Adolf Wilhelm Edelsvärd (1824-1919): projekt till tyghus på Lilla Otterhällan, situationsplan med explikation.
1adr. enl. ant. i lärobok
1Adress: D-K 8260 Viby. J
1Adress: Hammarkroken 41 Angered
1Adress: Villa Torrbo, Bystad, SM6UG
1adresserad till Simon Edman i Askim
6Adresser för byggnaderna inom Östra sjukhusområdet.
1Adresseringsmaskin av märket Elliott.
1Adress för verksamhets- och lagerbyggnader i anslutning till Fiskebäcks hamnanläggning.
1adress fr. ant. i lärobok när Hilda gick i kl IV
1Adress från Åsdammsvägen i Skintebo i stället för den igenbommade och svårframkomliga från Skintebovägen.
1Adressmaskin med plåtskåp.
1adressuppgift: april 1960
1Adrian, Sam Gymnastiklokaler och deras inredning : gymnastikredskap / av Sam Adrian och J. G. Thulin.- Stockholm : Norstedt, 1926
1Adrian C. Peterson var son till byggmästare Petter Peterson och Maria Christoffersdotter. Han gifte sig 3 januari 1864 i Stockholm med Hilda Josefina Lundberg (1840-1911). Han var far till arkitekten Carl Crispin. Efter läroverksstudier i Karlstad utexaminerades Peterson från arkitektlinjen vid Chalmerska slöjdskolan 1858, studerade därefter vid Akademien för de Fria Konsterna (FrKA) i Stockholm 1861-66, där han hade professor Fredrik Wilhelm Scholander som lärare. Han företog därefter studieresor till Tyskland, Österrike, Frankrike och Italien. Han var arkitekt vid Kungl. Överintendentsämbetet 1866-1904 och praktiserande arkitekt i Göteborg 1872-1912. Petersons första uppdrag blev att hjälpa arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd med inredningen av Hagakyrkan i Göteborg. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1885-1904, av byggnadsnämnden 1895-1902 och av styrelsen för Slöjdföreningens skola 1874-1906. Peterson blev riddare av Vasaorden 1890.[2]
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: ritning till nya elementarläroverket f. flickor.
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: ritning till Nya Elementarläroverket för flickor. Våningsplaner
1Adrian Crispin Peterson, Gbg 18/11 1885: sektionsritning(ar) till Nya elementarläroverket för flickor.
1Adrian Crispin Peterson, Gbg i nov. 1873: Lager- och affärshus för F.W. Hasselblad & Co.
1Adrian Crispin Peterson, Göteborg d. 3 dec. 1879: ritning till småbarnsskola vid Föreningsgatan.
1Adrian Crispin Peterson: förändring av huset Södra Hamngatan 2. Detaljritn. till trappa mellan 3 vån. o. tavelgalleriet.
1Adrian-Palm, Ebba Styrsöhus med minnen / målade av Ebba Adrian-Palm.- Styrsö : 2005
1AdrKal tidigare Bäcksgatan (AdrKal 1879–82). Efter en liten bäck som förr rann här.
1Advent, lucia
1Advent, nyår, allhelgona, halloween, Gustav Adolfdagen, pingst, valborg, första maj. Västergötland, Bohuslän, div. landskap. Foton, tidningsartiklar, uppteckningar, vykort
1Adventskyrka, dvs en modell av en kyrka försedd med belysning. Tillverkad på 1880-talet av Anders Andersson.
1Adventsljus, 2 st, av stearin. Gåva från Adolf Lindh 1969.
1Adventsljus av stearin.
1Adventsljusstake: en ur den första serien av 2000 ljusstakar; med 7 st ursprungligen 14 volts lampor (nu utbytta mot 32 volts lampor utom en som fortfarande är original på 14 volt). Efter 7 x 14 bara ger 98 volt gick en sådan anordning inte att ansluta till elnätet som i staden var på 120 V. För att råda bot på detta monterades en glödlampa på 75 watt invid stickkontakten. Den fick utgöra motstånd och glödde blott svagt. Den kunde döljas bakom gardinen för att inte störa intrycket från ljusstaken. Lamporna i denna ljusstake byttes ut mot 32 volts lampor när elnätet blev 220 V. Därmed kunde också "motståndslampan" avlägsnas.
1adventsminnen: om adventskalender, -stjärna och -stake. Minnen nedtecknade av Maja Ryberg dember 1973. (Originalet sänt till Nordiska museet, Stockholm.)
1Aelos
1Aerial reconnaissance for archaeology : papers given at a symposium held at Fortress House, London, on 2, 3 and 4 april 1974 / ed. by D.R. Wilson.- London : Council for British archaeology, 1975
1Af C. D. af Wirsén
1A few plain facts about Gothenburg, Sweden, 1930 / published by Dawson's guide bureau LTD.- 1st edition.- Göteborg : Dawson's guide bureau, 1930
2affär
1affären var placerad på Stampgatan 42 fram till sekelskiftet då den flyttades till nr. 28. Där fanns den i vilket fall fram till 1913. Skylten anges vara gjord före 1870 men affären har inte kunnat hittas i Göteborgs adress- och industrikalender förrän 1883. Det finns en möjlighet att affären funnits innan 1883 men helt enkelt inte annonserat om den.
1affärer på Skaftö på 1930-talet. Uppteckning 1976 av C. G. Bernhardsson.
1Affär för musikinstrument, noter och grammofonskivor. Gustav Waidele tog över Malmgrens musikaffär i Arkaden. Den sista ägaren i fam Waidele stängde butiken februari 1996. Skivaffären Waidele, fanns kvar ytterligare några år men ägdes inte längre av släkten Waidele.
1Affär intill 1941 A.B. [???] kontors- och lagerkomplexet. Rivet i mars 1954.
1Affär på "Stallgården".
1Affärsbanker; Insättning och bankkonton; Checkar och dragna växlar; Banklån och diskonteringar; Banktjänster och avgifter; Avräkningsanstalter; Specialutbildad personal; Regelverk och lagstiftning;
1AFFÄRSINVENTARIER
1affärskedja för leksaker
1affärsman, donator, superkargör vid Ostindiska kompaniet. 1783-1793 knuten till Svenska ostindiska kompaniets faktori i Kanton som fast superkargör (enligt Kjellberg). Efter hemkomsten till Göteborg 1793 verkade han i kompaniets ledning såsom en av direktörerna under återstoden av fjärde oktrojen 1786-1806. Denna ändade med konkurs år 1811. Engagerade sig framgångsrikt i projektet Trollhätte kanal och slussverk - det första - som fullbordades år 1800. Erhöll 1810 kansliråds titel. Donator (Chalmerska slöjdskolan, Sahlgrenska sjukhuset, Manilla dövstuminstitut). Källa: Svenskt biografiskt lexikon. Resor: På skeppet Terra Nova, 1:e assistent 1781
1affärsmanen Carl Leopold Berggren ansåg 1888 att det borde finnas en marknad för svensktillverkade kex. När riksdagen samma år beslutade om kraftiga tullhöjningar på bl.a. kex, startade Berggren Göteborgs Kexfabrik AB. Fabriken anlades i Kungälv vid stranden av Nordre älv, strategiskt med tanke på transporterna då. Göteborgs Kex ägde tidigt en betydande aktiepost i Örebro Kexfabrik, den första inhemska konkurrenten. I september 1967 blev företaget ett helägt dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex fanns kvar till 1975 då samliga produkter placerades under varumärket Göteborgs Kex. AB Marabou köpte några år senare, februari 1979, Göteborgs Kex och 1990 blev Freia-Marabou ägare. Sedan 1994 ingår Göteborgs Kex i norska Orkla-koncernen.
1affärsman och norsk konsul i Göteborg. Samlare av konst och fajanser, sekreterare Röhsska museets vänförening från starten 1916, designer av silverföremål. Gift m. Signe Hvistendahl. Norsk konsul i Göteborg 1906-1942. Vän till Axel Nilsson (Röhsska museets grundare och chef) Hjalmar Wijk och Axel Romdahl vilken beskriver honom i sina memoarer.
1Affärsman och politker, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank, styrelsen för Stockholmsutställningen 1897, styrelsemedlem Göteborgs köpmannaförening, ledamot av Göteborgs stadfullmäktige med mera 1898 och 1898-1904 mm
1affär som säljer skateboards och inlinesutrustning
1affärsskylt, A. Hellqvist Snickeri, skiss av G. Dahlström 1966.
1Affärsskylt, Ångbag. Kronan, Ö. Skansgatan 22.
1affärsskylt, Ångbageri AB Kronan, skiss av G. Dahlström 1966.
1Affärsskylt, Filip Jonssons speceri.
1Affärsskylt, Guld Silver, Husargatan 48.
1affärsskylt, Guld Silver, skiss av G. Dahlström.
1Affärsskylt, Haga bleck & plåtsl.
1affärsskylt, Haga Bleck & Plåtslageri, skiss av G. Dahlström 1966.
1Affärsskylt, Hellqvist, Husargatan 3.
1Affärsskylt, Mek.rep. Ö.Skansgatan 16.
1Affärsskylt, R.E.Dahlen, Skolgatan 5.
1affärsskylt, R. E. Dahlén Speceri Affär, skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt, Specerier, skiss av G. Dahlström 1966.
1Affärsskylt, Specerier, Skolgatan 13.
1Affärsskylt - bageriskylt. Dubbelsidig, av svartmålad plåt med text i guldfärg: A. B OLSSON BAGERI ETABL. 1894.
1affärsskylt Filip Jonssons Speceri Affär Etabl. 1890; skiss av G. Dahlström.
1affärsskylt Mek. reparationer Smed, skiss av G. Dahlström 1966.
1affärsvåg av märket "Kryss", Maxvikt: 5kilo
40Affisch, av Herman Sichter
34Affisch, Chalmersspex
1affisch, Cunard-Liniens, dec. 1908. Framsida i färgtryck med ångare etc., baksida i svarttryck på vit botten. (D.32.401.)
1Affisch, förslag till 'Revy! Revy! Revy!' utställningen på Teaterhistoriska museet. 12 maj - 31 dec.
1Affisch, förslag till affisch
1Affisch: ??? U. Möller, "Mekanikus och Borgare i Köpenhamn", aviserar visning av (se påskrift/inskription). U. å., "den 9 til den 29 Augusti".
1affisch / program till maskeradbal på Börsen den 13 mars 1875.
1Affisch/reklam för Adolf Anderssons varmbadhus "Sandvik" i Arendal. "Detta etablissement torde inte håll öppet i sommar. Affischen är ett minne från forna tider, och finns nu glasad och ramad på Arendalskontoret."
1Affisch A3 för Lyda,leka,lära - en tidsresa genom Sverige under 150 år av barnomsorg
1Affisch där motivet består av en mängd olika namn på bland annat författare och konstnärer som är förknippade med homosexuella rörelser. Signerad Marie Falksten. Var utställd i Kärlek, makt och systerskap.
1Affischen visar en dansdokumentär av Eva Ingemarsson
1Affischen visar Fridansfestival i Göteborg 18-20 november.
13Affischen visar teaterföreställningar som visades på Folkets hus-teatern efter invigning 1952. Teatern hade ingen fast ensemble från början så de bjöd in föreställningar som var på kringresande turné. Carl-Axel Heiknert tillsattes 1954 som teaterns första chef. En framstående regissör för tiden var Erwin Piscator som förespråkande teater som inte var klassbunden samt arbetade med politisk teater. Han gjorde ett gästspel på teatern 1954-1955. Efter en tid fick teatern ekonomiska svårigheter att kunna drivas av Folkets Hus så 1958 bildades " Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening" och namnet ändrades till Folkteatern.
1affischer, 18 st., från Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och andra anslutna utställningsarrangemang. Specifikation, se U:372. (Tidigare onumrerade i samlingarna.) (D.14.945. - 14.962.)
1Affisch för "musikalisk soiree" 17 november 1841.
1affisch föreställande Nina Gaby från sent 1930- tal.
1Affisch för firande av Internationella kvinnodagen 8 mars. Satt på väggen i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1affisch för föreställning söndagen den 11 december 1836 å teatern vid Södra Hamngatan ("Stora Theatern"). "E. W. Djurström, Direktör." (Jfr bl.a. Wilhelm Berg: Göteborgs äldre teatrar, III, Gbg 1900.)
1Affischförlaga för "Svart är vitt sa kejsarn". Affisch, guldfärgad bakgund med papper utskuret och målat i blågröna nyanser med fågelburar i guld och limmat ovanpå.
1Affischförlaga med texten Damaskus Resan, signerad Sandro 22. (se historia). #Teateraffisch efter en förlaga av Knut Ström för föreställningen HJÄLTEN FRÅN DEN GRÖNA ÖN. Trasig och inplastad.
2Affisch förslag i två lager till 'Annie get your gun'
1Affisch för Stora teaterns uppsättning av Sylvi 15/4 1895.
1Affisch för Stora teaterns uppsättning av Sylvi 16/4 1895.
1Affisch för Teater Fems föreställning "Sherlock Holmes" med premiär 17 november 1971.
1Affisch från utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001.
1Affisch i A4-format med program för invigningen av utställningen "Änna som rock n roll" på Göteborgs stadsmuseum 2006.
1Affisch med arabisk text för minneskonsert på Lundy Gymnasium, Hisingen.
1Affisch med en efterlysning samt ett politiskt budskap. Både bild och text. Artiklar på baksidan, verkar vara utriven ur "Folkmakt", nr 2, 2002.
1Affisch med information om filmvisningar av aktivistkollektivet Eufemia, i samband med utställningen "Kärlek, makt och systerskap" på Göteborgs stadsmuseum 2003. Affischen informerar också om programmet för dessa filmvisningar i en påtejpad pamflett.
1Affisch med information om visning av utställningen "Kärlek, makt och systerskap" på Göteborgs stadsmuseum 2003. Affischen informerar också om "Söndagsspecial" på Stadsmuseet, då visningar erbjöds.
1Affisch med texten: Att vara kvinna är vackert, låt inte kapitalismen utnyttja och manipulera din skönhet. Satt på väggen i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Affisch med texten Finspel, Fulspel eller Fuskspel? Sommarutställning om spelandet genom tiderna. Glasbruksmuseet 24/6 - 13/9 2009 med öppettider och adress. Bild på tärningar och Göteborgs stadsmuseums logga.
2Affisch med uppmaning att lämna in passfoton till utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Samarbete mellan Stadsmuseet och två elever från mediaprogrammet på Angeredsgymnasiet.
1Affisch som visar Karl Johansgatan västerut från Stigbergstorget. Bland många detaljer syns Bryggeriet Kronan i mitten till höger
1Affisch Textilmuseet i Borås Lyda, leka, lära 24/9 2011 - 8/1 2012
1Affisch till 'Nordisk scenskolefestival, Göteborg' 21-31 maj 1985.
120Affisch till Atelierteatern,
1Affisch till Dunkarna, Stadsteatern, 1975
5Affisch till Göteborgs jubileumsår 1973
1Affisch till Internationella kvinnospelen, 1926. Internationella kvinnospelen 1926 var den andra internationella Damolympiaden, tävlingarna hölls den 27 till 29 augusti 1926 på Slottsskogsvallen i Göteborg.
16Affisch till Jubileumsutställning 1923
1Affisch till Jubileumsutställning 1923, Konst utställningar. Nordisk Konst och Västsvensk Konst
1Affisch vid affärens upphörande, J.N.Öhrn & Co.
1Affishen visar reklam för Göteborgs Festivalen, Teater Centrum 18-25 maj 1987.
1Afgångsbetyg från Göteborgs Folkskolors Högre Afdelning för Anna Vikt. Bandelin år 1883.
1afgångsbetyg från underofficersskolan vid Kungl. Vaxholms grenadierregemente, den 1 sept. 1913, till Alfonso Sigfrid Gustafsson f. 4/5 1893.
1Af Götheborgs Hantwerks Skola Gifen till Emanuel Schmidt vid Examen den 19:de juni 1842, Joh. 1:12 Handlar troligen om Emanuel Schmidt f 17/4 1820 i Göteborg, Kristine förs. d 31/1 1902 i Göteborg, Kristine förs. Snickare. Ogift.
1afonklänning, troligen av siden, mörkblå skjortklänningsmodell, lång ärm, blixtlås bak, polykrom paljettbroderad, "slips" i halsen samma besättning har använts till ärmmanschetterna. Sydd av Evy Wallin som brukaren anlitade för att sy ett flertal av sina klänningar.
1afonklänning av tryckt siden, ärmlös, hellång v- ringad med knäppning framtill. Ateljésydd hos "Wallin, Gbg" [Göteborg], ettikettmärkt i rygg.
1afonklänning i tvärrandigt taisiden, skjortblus med kort ärm, fem klädda knappar fram, paspoallerade knapphål, sydd hos Wallin, Göteborg.
2Afotograferad affisch eller poster som visar en del/gångstråk med människor, som överskrift står: Liseberg.
1Afotograferad affisch med texten: Cabarethallen Liseberg. Cancan kvinnor ses i vänstra delen på affischen
1Afotograferad affisch med texten: Cabarethallen Liseberg. Del av Cancan ben ses i övre delen på affischen
1Afotograferad affisch med texten: Liseberg, en man och kvinna sitter på en raket/gunga i bakgrunden ses div byggnader. Troligen från 1923.
1Afotograferad affisch med texten: Liseberg. En stor del av nöjesfältet är avbildat
1Afotograferad bild som föreställer en tågolycka. På Bilden står: Påpassligt bildreportage. Flygfoto över Länningeolyckan 1928.
1Afotograferad målning som visar entrén till Liseberg.
1Afotograferat emblem där det står: Liseberg.
1af smitt järn.
1af smitt järn. L: 12.1 cm, B: 3.5 cm.
1af smitt järn. L: 6 cm, B: 3.1 cm.
1af smitt järn. L: 8.5 cm, B: 1.8 cm.
1Aftäckningen af Wadmans-bysten å Lorentzberg, den 16 juni 1869. Efter en skizz af A.M. tecknadt af A.G. Hafström.
4AFTONBRUK
1aftoncape. Fodrad svart spets
1aftonhandväska för aftonbruk
1Aftonkappa i lila sammet med blommönstrat sidenfoder. Krage och ärmslut kantad med päls. Halskant fodrad med rynkad spetskant.
1Aftonklänning; Kort, ärmlös och urringad klänning i svart silketyll med glaspärls- och strassbroderi i vitt och silverfärg. Avskuren på höften. Vid klockad kjol. I midjan, på ena sidan, stiliserat blommotiv broderat med vita glasstavspärlor och små silverfärgade glaskulor i mönster a la vågor med månskensglitter. I kjolens nederkant omönstrad bård, ca 10cm bred. Längd: 109 cm, midja 80 cm, störta vidd 320 cm.
1Aftonklänning 1910-tal. Släp, korta ärmar, litet skört av tyllspets. Gräddfärgat mönstrat siden med pärlboderier beståendes av olika typer av pärlor, gyllene, vita, samt mörka stavpärlor; gyllene rocaillepärlor, barockpärlor, mindre pärlor kombinerat med silkesbroderier på tyll. Livet är dekorerat med broderad tyllspets samt dito isättningar. Kjolens omlottkant samt ärmfållarna kantas av pärlband och pärlfransar.
1Aftonklänning bestående av liv och kjol i cremefärgad sidensatin med dekorationer i grå (?) chiffong och paljetter. Kjolen hellång, klockad med stor vidd baktill och långt släp. Livet är korsetterat, urringat och med kort ärm. Både liv och kjol är dekorerad med chiffong och silverpaljetter i form av blommor och girlanger. Underkjol i bomull med tre rader sidenrysch i nederkat. Från katalogkort: Klänning. Atlas, duchesse, vit. Består av liv och kjol. Liv av tre stycken, inuti fodrat med vitt siden, på foderliv (rygg och sidor) av vit linon med korta insydda fiskben, vitt halvsidenlivband. På detta invävt: Göteborg Henr. Ahlberg Modemagasin. Vid bandets ansättning tre hakar som uppbära kjolen. Kring midjan en bred på längden veckad linning. Baktill nedgår från denna ett snett avskuret band lagt i tre veck och prytt med fyra halvklotformiga knappar klädda med tyget och på runda rosetter baktill och på sidorna stora blommor av chiffon, silverpaljetter och silvertråd. Kring ärmarna och urringningen silvergramaner. Sammanhålles framtill av vit silkessnodd löpande i passpoalerad dragsko kring urringningen samt av hakar och hyskor. Över dessa en bröstlapp av vitt siden med hakar och däröver fichu av rynkad vit chiffon. Korta ärmar. Kjol av åtta våder med i midjan fäst underkjol av vit linon, nedtill prydd av tre rader utpikerade rysch av vitt siden. På kjolens insida på halva höjden ett dubbelt smalt vitt sidenband, fastsytt på mitten och med ändarna mellan 2.dra och 3:dje våden bakifrån och något kortare än mellanliggande våders totalbredd. Något högre upp över bandets ändar och i samma sömmar band av vitt sidenrips att knyta framtill. Bak i linningen tre hyskor till hakarna i livet. I sidorna hankar. Bred fåll nedtill. Kjolen prydes av blommor och blad av samma material som de å livet. Liv l. fram: 36 cm, bak: 31 cm, Kjol längd fram: 118 cm, bak: 172 cm, kjol vidd: 500 cm. Tillhört fru Elisabeth Haglund, f. Rodhe. Ur Gustaf Mankells dräktsamling.
1Aftonklänning i svart sammet. Trasiga armbågar
1Afton klänning i vit tarlatan bestående av liv, kjol i tre lager. Livet i bomull är kortärmat med vid urringning med dekorationer i tarlatan och banddekorationer. Kjolen i tarlatan är hellång med stor vidd och i tre delar där den den första (troligen innersta) är slät, den andra (troligen mellersta) är med en volang och rysch i nederkanten och den tredje (den yttersta) är i dubbla lager där den yttre kjolen har en veckad bred volang med brett rysch på nedre delen. Dessutom finns lösa delar av tarlatan som eventuellt suttit på någon av delarna eller har använts som skärp eller liknande.
1Aftonklänning med smala axelband i brunt och guldfärgat siden med tillhörande jacka i gult siden.
1Aftonklänning med tillhörande sjal.
1Aftonstjärnan innan renovering, vy mot söder med Plåtslagaregatan till höger och Gjutaregatan till vänster. Fastigheten upp 1902 som föreningshus vid Gjutaregatan. En tidigare byggnad var uppförd på platsen 1892, vilken förstördes i brand 1902. Plåtsagaregatan 2 byggt som bostadshus.
1Aftonväska av siden och tyll broderad med silke och pärlor.
1Aftonväska flätad av små silverringar med dekorativ uddspets i nederkanten i samma teknik. Konturerad knappbygel med ögla i vilken handtaget av stickat band av silvertråd är fäst med en krok.
1Aftonväska i påsmodell helt täckt av guldfärgade paljetter. Dras ihop med guldbeigefärgade sidenband. Från katalogkort: Väska i pompadour-modell, sydd av guldpaljetter och fodrad med gulvitt siden. Bärband av gult atlassiden, genomdraget och avslutat med rosett i ena sidan. 23 x 18 cm.
1AGA-radio med tre snabbinställningar och anslutning för bandspelare och grammofon. Typ 3655.
1Agarebrö. ( = ekollon- ).
1agaten borta
1agatstenen saknas
1Agenda kulturarv : slutrapport.- Stockholm : Riksantikvarieämbetets förlag, 2004
1Agerande kvinna stående i profil, hon har brunt uppsatt hår med smålockar runt ansiktet, iklädd ljusgul ankellång klänning med åtsittande högt placert liv med brunt skärp, korta puffärmar med smal brun linning, sicksack-mönstrad gråbrun bård i kjolens nerkant, svarta skor. OBS! skissen är överkorsad med blyerts.
1Agerström, Ida Klamparegatan sextitre : historier om gamla och unga masthuggsbor vid sekelskiftet / Ida Agerström.- Göteborg : Västra Sverige, 1934
1Agfa Anastigment, Igestar F: 6,3/5 cm.
1Agfa Isola 6044, Optik Agfa Angar 1:6,3/75
1aggregat för automatisk bländarkontroll monterad på en 150 mm Sonnarobjektiv, allt i originalkartong. Sådana fanns för fyra objektivtyper: 80 mm, 100 mm, 150 mm och 250 mm. På innerhöljets lock finns slutartidsprotokollet , samt en lapp med texten "Senast kalibrerad 1979-02-13" Detta exemplar har nummer 1 i nummerserien reserverad för 150 mm-aggregaten som börjar med B30xxx.
1A gift of light and seven other short stories from near and far. Handbook / Lorna Downman, Peter Hammarberg.- Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970
1A gift of light and seven other short stories from near and far. Key / Lorna Downman. - Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970
1A gift of light and seven other short stories from near and far. Workbook / Lorna Downman, Peter Hammarberg.- Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970
1Agnes har skurat mattor, foto från 1929. Foto av foto som äges (1990) av Lennart Andersson.
1Agnes Teresa Geijer, född 26 oktober 1898 i Uppsala, död 17 juli 1989 i Stockholm, var en svensk textilhistoriker och arkeolog.
1Agneta Chytraus
1Agraffer av brons, 2 st likadana, bestående av en rombisk 1,5x1,5 cm stor platta, ärgade. (ur katalogen)
1Agraffkanpp, dvs prydnadsspänne (häkta, en krok eller liknande) för att hålla ihop två tygstycken, till exempel i gardiner eller plymer, eller helt enkelt som dekor.
1Agrégé de l'Université, assistentlärare i franska vid de högre läroverken i Sverige
1Agroth, Stig Allan Vid Skansbergets fot : Hagastudier i bild och ord / Stig Allan Agroth och Sven Schånberg.- Alingsås : Hammar, 1989
1Agurén, Stefan Annorlunda fabriker : mot en ny produktionsteknisk teori / Stefan Agurén, Jan Edgren.- Stockholm : Sv. arbetsgivareföreningen (SAF), 1979
1A H Gréns namnteckning på stämpelns platta. Ligger i 3:7:30
1Ahl, Harriet Kursplanering för lågstadiet / Harriet Ahl.- Stockholm : Bergvall, 1966
1Ahl, Harriet Samlad undervisning : årskurs 1-2 / Harriet Ahl, Margit Gummesson.- Stockholm : Bergvall, 1967
1Ahl, Harriet Samlad undervisning : årskurs 3 / Harriet Ahl, Margit Gummesson.- Stockholm : Bergvall, 1966
1Ahlberg, Gunnar Fjärås bräcka : ett stycke märklig Nordhallandsbygd / Gunnar Ahlberg, Elof Lindälv.- Kungsbacka : Nordhallands hembyggsförening, 1921
1Ahlberg, Gunnar Fjärås bräcka / av Gunnar Ahlberg, Elof Lindälv.4. uppl..- Göteborg : Göteborgs skolresekommité, 1943
1Ahlberg, Gunnar Fjärås bräcka / av Gunnar Ahlberg, Elof Lindälv.- Skolupplaga.- Kungsbacka : Nordhallands hembygdsförening, 1922
1Ahlberg, Gunnar Halland / Gunnar Ahlberg och Elof Lindälv.- Uppsala : Lindblad, 1925
1Ahlberg, Gunnar Minnen från den äldre bebyggelsen / G. Ahlberg.- särtryck ur "Halland" av G. Ahlberg och E. Lindälv
1Ahlberg, Vincent Bergslagernas järnvägsaktiebolag 1872-1922 : historik II / på uppdrag av bolagets styrelse utarbetad av Vincent Ahlberg.- Göteborg, 1923
1Ahlberger, Christer Vävarfolket : hemindustrin i Mark 1790-1850 / Christer Ahlberger.- Göteborg : Institutet för lokalhistorisk forskning ; Borås : De sju häradernas kulturhistoriska förening; Borås museum [distributör], 1988
1Ahlberg studerade vid Teknologiska institutet, Stockholm.Militär, löjtnant vid Flottans ingeniörsstab. Butte inriktning till konstnär och studerade måleri för Axel Nordgren i Düsseldorf. Ahlberg är känd för sina marinmålningar med fartygsmotiv.
1Ahlenius, Holger Fem år med Thalia : från Stockholms teatrar 1948-1953 / av Holger Ahlenius.- Stockholm : Bonnier, 1954
1Ahlgren, John Slättlandskapet i Västergötland / John Ahlgren, Sven Axel Hallbäck.- Stockholm : LiberFörlag, 1980
1Ahlmér, Klaes Om fisk / av Klaes Ahlmér och Oda Berg.- Kalmar : Dillbergska bokh., 1926
1Ahlstedt, Martin Hisingen : ön i gränslandet / Martin Ahlstedt.- 1. utg.- Göteborg : Bokförlaget Korpen, 2023
1Ahlström, Eva Konserveringsrapport/tillståndsbesked : Hundtäcke från Nääs slott : Terminsprojekt HT 1989 : Konservatorslinjen, Institutionen för Kulturvård, Göteborgs Universitet / av Eva Ahlström.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1989
1Ahlström, Gösta Skaraborgs- och Sjuhäradsbygden / av Gösta Ahlström.- Borås : Tryckericentralen [distribution], 1967
1Ahlström arbetade på Göteborgs museum, under 30 år, med start 1906. Bland hans arbetsuppgifter som konservator på arkeologiska avdelningen, ingick att sätta stenålderskärl i stånd. Ahlström tjänstgjorde även på etnografiska avdelningen.
1Ahlström Arcini, Caroline Health and disease in early Lund : osteo-pathologic studies of 3,305 individuals buried in the first cemetery area of Lund 990-1536 / by Caroline Arcini.- Lund, 1999
1Ahlströmerska vägen, litografi tryckt hos Spong & Cardon.
1Ahnlund, Henrik Spångas bebyggelsehistoria / av Henrik Ahnlund.- Stockholm : Stadsarkivet, 1966
2Ahrenberg, Ossian Thalia hennes väsen och uppgift : tankar om teatern.- 2. uppl.- Göteborg, 1945
1Ahrenlöf, Edit De första kristendomslektionerna : handledning i kristendomsundervisning under det första skolåret / av Edit Ahrenlöf.- Stockholm : Bergvall, 1928
1Ahrenlöf, Edit Lärarinnor och skolflickor i sekelskiftets Göteborg / av Edit Ahrenlöf.- Stockholm : Bonnier, 1929
1Ahrenlöf, Edit Låt barnen komma till mig! : handledning i kristendomskunskap för försöksundervisningen med nioårig enhetsskola, klass 1-3 / Edit Ahrenlöf.- Stockholm : Bergvall, 1953
1Aika : Tiden = Time : en trilogi om Helsingfors. Helsingfors : Helsingfors stadsmuseum, 1996
1Air pollution and conservation : safeguarding our architectural heritage : introductory information on an interdisciplinary symposium, Rome, October 15-17, 1986 / editor: Jan Rosvall ; co-editors: Stig Aleby ...- Göteborg : Göteborgs Universitet; Rome : Swedish Institute of Classical Studies, 1986
1Ajanki, Tord Historier om läkemedel : om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit / av Tord Ajanki.- Stockholm : Apotekarsocieteten, 1995
1akademie-adjunkt
1Akademiens årliga minnespenning, år 2020. Svenska Akademiens beskriver årets penning på följande sätt: "Årets minnespenning är ägnad ledamöterna på stol 12 i Akademien. Minnestolkningen som har titeln Utsikt från stol 12 och är författad av stolens nuvarande innehavare Per Wästberg, porträtterar på ett personligt och inträngande sätt de tolv företrädarna och utgör samtidigt en hyllning till Svenska Akademien som fri intitution och kulturfrämjande gemenskap."
1Akademiska körens jubileumsbok : ett körliv under hundra år / redaktörer: Jörgen Kyle... .- Göteborg : Akademiska kören i Göteborg, 2019
3akantusblad
1akantusslinga
1Akershusregisteret af 1622 : fortegnelse optaget af Gregers Krabbe og Mogens Høg paa Akershus slot over de derværende breve / udg. af Den norske historiske Kildeskriftkommission ved G. Tank.- Kristiania, 1916
1A key to the museums of Sweden / ed.: Gertrud Serner, assist. by Margaretha Cramér.- Stockholm : Sv. inst.; Rabén & Sjögren, 1960
1A Kistormási éremlelet = Le Trésor de monnaies romaines de Kistormás, Hongrie / Katalin Víró-Sey.- Budapest, 1963
1Aktern av ett segelfartyg (regalskepp ?) med smårutiga fönster i akterskeppet, master och segel, allt målat i mörka färger av brunt, blått och grått. Skissen utförd på tunn kartong och utskuren. (se vidare under montering) Har troligen tillhört en scenmodell.
1Aktersläde 1/ av gran (L:96 H:53) Vid axeln till två trähjul är fäst ett stycke planka. På denna planka är instucken i två hål över hjulen dels av träbit, som är genomborrad och genom hålet bär upp kroken till duktern, dels en annan träbit, som stagar den första.#Aktersläde 2/ av fur och björk (L:109 cm, Br: 27 cm) Redskapet är något defekt. Använts att spinna samman garn till kardelar. Består av en grov ram, genomborrad av två hål på tvären och tre hål två krokar. Dessa kunnde drivas runt medelst en bräda som krokarna vevar är genomstuckna i. Det är den ena veven som ej är fullständig.#På bilden sitter dessa två föremål ihop.
1Aktiebok för "Lorensbergs Etablissement AB" och "Lorensbergs Restaurant AB" från 1/10 1948, enligt anteckning på försättsbladet. Ca 25 blad i svart band. Kom till museet via Park Aveny Hotels chefssekreterare Lena Lindskog.
1Aktiebolag, speditionsaffär
1Aktiebolaget Göta Källare & Grand Hotell Maglund
1Aktiebolaget Labor bildas 1901 i ett led att hantera bostadsbristen och inrättade ett arbetarhotell med ca 80 bäddar. Man drev natthärbärge/ungkarlshotell till 1920 då Göteborg stad övertog övertog fastigheten och verkamheten.
1Aktiebolaget Lingon fabrik i Göteborg.
1Aktiebolaget Mårten Pehrsons valsqvarn Christianstad : Några uppgifter om verksamheten sammanförda i anledning af invigningen af bolagets nya qvarn-etablissement i Göteborg.- Göteborg, 1915
1Aktiebolaget Papyrus Mölndal : skrift med anledning av bolagets första tjugofemårs-period 1895-1920.- Mölndal : Papyrus, 1921
1Aktiebolaget Svenska Carbidkontoret, kontor och verkstäder
1Aktiebolaget Svenska Metallverken. Stockholm.
1Aktiebref i Förlagsaktiebolaget Det nya Sverige, 5 stycken.
1aktiebrev, 2 st., daterade 18/6 1847 respektive 15/1 1859, för "Trädgårdsföreningen i Göteborg", efter teckning av J. L. Björkstedt. Med vinjett i litografi föreställande Trädgårdsföreningens första växthus. (D.3966.)
1aktiebrev, 3 st., i Aktiebolaget Smögens Hafsbad. Ägda av konditor Emil Bräutigam (1837-1910), grundare av konditoriet med samma namn. 2 st. daterade Smögen 24/2 1900, 1 st. daterat Smögen 6/2 1901. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktiebrev, 4 st., nr 1103-1106, daterade 1/6 1872 för Göteborgs Nya Ångslups AB. Litograferade hus Meyer & Köster, Göteborg. Med vinjett föreställande ångslup.
1aktiebrev, daterat 1855 14/12, för "nya Theater-aktie-Bolaget i Götheborg". Meyer & Köster Lith. Atel. Göteborg, med vinjett föreställande Stora Teatern i Kungsparken.
1aktiebrev, daterat Göteborg den 2 April 1828, litografiskt tryck; "uti det bolag, som förenat sig om inrättandet af Ett Badhus..." (= vid Skeppsbron). Med exteriörbild av badhuset, signerat "Göteborg af M. A. Meyer." (= Moritz Adolph M., 1780-1861.) 40,5 x 27,2 cm. (Litt.: Indebetau, G.: Svenska aktiebrev före år 1880 (1925)). (D.6965, D.9203.)
1aktiebrev, litografiskt tryck (provtryck) utfört av Moritz Adolph Meyer 1826 (1780-1861). Gällande som bidragsbevis för uppförande av Carl Johans kyrka med bild av kyrkan (efter ritningen). (D.17.017.) (Litt. Per Pehrsson: Majornas kyrkokrönika. Sv. Konstnärslexikon: Meyer.)
1Aktiebrev, Svenska Ostindiska Kompaniet för Dir Grill. dat. 1785-1787
1Aktiebrev (2 st) för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1223-24), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren.
1aktiebrev (nr.2707) i Svenska Ostindiska Compagniet. Utfärdat för Rudolp Stenberg.
20aktiebrev AB Bostadskompaniet.
1Aktiebrev av år 1834. Framställt i stentryck av M.A. Meyer
10aktiebrev Biograf AB City.
1Aktiebrev daterat 6 mars 1821, för "att låta bygga och utreda ett Ångfartyg, för fart å Göthaelf och Wenern".
1Aktiebrev för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1223), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren. Till aktien hör även ett ark med 5 st utdelningskuponger och en förnyad bolagsordning (år 1904).
1Aktiebrev för Göteborgs Nya Ångslups Aktiebolag (no 1224), usf. 7 Dec. 1872 för A. W. Levgren. Till aktiebrevet hör även ett ark med 5 st utdelningskuponger och och en förnyad bolagsordning (1904).
1Aktiebrev i AB Smögens Hafsbad, nr 458, Tecknat för en aktie är herr E. Bräutigam, (skrivet för hand)Göteborg 6 feb 1901, inbetalt 50 kronor. Undertecknat för Aktiebolaget Smögens Hafsbad: F. O. Ahlqvist, D. A. Berntsson, C. A, Lysell, Alfred Söderberg,C. James Anderson, C.A. Häller, A,Odenberg, G. Wallentin Aktiebrevet tryckt på gult papper med mörkgrönt tryck, dekoration och text. Badbiljetter på nästa uppslag.
4Aktiebrev i Göteborgs Nya Ångslups AB.
1Aktiebrev i Svenska Ostindiska Kompaniet utfärdat för Gustav IV Adolf för 5 000 riksdaler. Dubbelvikt folioark, på insidan anteckningar om inbetalningar och utdelningar.
1Aktiebrev nr 547 å 150 Riksd. Riksmynt i nya Theater Aktie Bolaget i Götheborg. Dat. 14-12 1855.
1aktier, 10 st., i Biograf AB City, Göteborg. Daterade Göteborg den 31/12 1921. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier, 20 st., i AB Bostadskompaniet, Göteborg. (Enl. uppgift för uppförandet av fastigheten Sten Sturegatan 17, Göteborg.) Daterade Göteborg den 31/5 1923. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier, 5 st., i Bursells Excenterkullager. Daterade Stockholm i april 1920. (U:518.) (Dödsboet efter fröken Melanie Bräutigam genom överingenjör Olof Bräutigam, Göteborg.)
1aktier i "Nya Theatern Aktie Bolaget i Götheborg." Dat. 14/12 1855. "Aktiebref uti Styrsö Nya Badhus Aktiebolag", dat. 1/10 1892. Aktie: "Göteborgs Nya ångslup Aktiebolag" nr 735, dat. 1/6 1872.
1Aktiv ca 1683-98, fransk vaxpousserare och elfenbenssnidare, även verksam i Sverige. C., som var hugenott, flydde från Frankrike, och efter att ha vistats i Tyskland, England och Danmark kom han 1694 till Stockholm, där han bl.a. modellerade och snidade runda porträttreliefer av medlemmar av kungafamiljen och andra kända svenskar. Hans porträtt är insmickrande och samtidigt avslöjande. Bland C:s bästa porträtt kan nämnas det av Ehrenstrahl (Nationalmuseum). Han dog i Esfahan i Persien, dit han 1697 följt med en svensk ambassad. (NE, 2005-11-18)
1Aktiv i operetten Manina på Stora Teatern i Göteborg 1945. /2011-09-13 lzg
1Aktiv i styrelsen för Fruntimmersföreningens Flickskola
1Aktiviteter på Göteborgs kulturkalas augusti 2018.Projektmedlemmar Marie Nyberg och Ida Rådegård.
1Aktiviteter på Göteborgs kulturkalas augusti 2018.Projektmedlem Rolf Sossna.
1Aktivitetsyta utmed Galileis Gata.
1Aktiv skådespelerska på Stora Teatern i Göteborg kring 1946. /2011-09-20 lzg
1Aktivt under slutet på 1980-yalet
2aktris
1aktris på Göteborgs Stadsteater
1Aktuella frågor inom ortnamnsvården : handlingar från DOVA:s och Göteborgs universitets symposium den 8-10 mars 1988 / redigerade av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson och Bo Ralph ; under medverkan av Maiken Sundström ..- Göteborg : Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet, 1989
1Aktuella uppgifter markeras på hålkort med en "Ferrit"-penna. När dessa kort kördes genom magnetiseringsmaskinen, kunde en speciell stansmaskin Gim:3940 stansa hål motsvarande gjorda Ferrit Markeringar.
1Aktuellt antikvariskt.- Skara : Västergötlands fornminnesfören. : Skaraborgs länsmuseum, 1979
1Akustikvägen syftar på akustik som är läran om ljudet.
1Akuthem för barn mellan 1-12 år. Barnen får stanna i högst tre veckors tid.
1akvarell, "Aloe i blom", Johan Caspar Jung 1775
1Akvarell, "Wädersågen" av G.E.M.
1akvarell, 10,5 x 16,3 cm. Monterad på papp; text å detta med bläck: Fru Nonnen med döttrar / från Liseberg i Göteborg. Påskrift med bläck i skyddspapper å baksidan. "Till minne av Eina Ekman." (U:442, B.12.651.)
1akvarell, 13 x 7,7 cm, signerad "Oskar Fredriks Kyrkan, Göteborg 3/7 01 (=1901) O. J. G." (= Albert Theodor Gellerstedt, 1836-1914.) (Jfr AB H. Bukoeskis katalog 356, nr 213.) (B.15.612.)
1akvarell, 14,7 x 21,5 cm: Utsikt från Gårdahållet i nordlig riktning mot Skansen Lejonet. Osignerad, 1800-talets förra hälft? (D.15.781.)
1akvarell, 14 x 21 cm, signerad" Emily Nonnen 1849. Lilla Enggård." (= utskit mot Göteborg från Lilla Änggårdens ägor; i fonden bl.a. Skansen Kronan och Domkyrkan.) A.t. dedikation från konstnärinnan, datead Liseberg aug. 4 1851. (U:440., D.19.319.)
1akvarell, 16,5 x 24 cm. Sign. "Strömstad 1879. LK." I förgrunden envånings boningshus, bord och bänkar under ett träd, längre bort vatten (vik), i fonden stadskontur. (D.17.743.)
1akvarell, 16,6 x 26,7 cm, signerad "J. W. 1915". (Filip Wahlström.): Rya Nabbe, utsikt från Färjenäs. Nattmotiv.
1akvarell, 17,2 x 11,7 cm, av Ludvig Messman 1888: utsikt från Brunnsparken mot Rådhuset och Kristine Kyrka m.m., månsken.
2Akvarell, 17,8 x 25,4 cm, av Bina Dahlgren (1831-1921).
1akvarell, 19,7 x 43,3 cm, "Vestra Brandtdala 1880." Enl. uppgift utförd av en menlig konstnär E. Holmberg, sedemera emigrerad till Amerika. B.15.821.) (Jfr repr. av liknande teckning i Fredberg: Det gamla Göteborg, III, sid.273 /neg i GM = B.12.285.)
1akvarell, 20 x 27 cm. A.t. med bläck: "Mansion of the Commander of Swedish Flotilla - on the Left Bank of the Gota Elf river - about 6 miles from Gothenburg / taken July 1813." Tillagt av annan hand - med blyerts: "by E. E. Vidal". (D.15.599.) (Se även GMA:8836 och 8837.)
1akvarell, 21,5 x 27,5 cm, signerad J. Berg 1830. "Jungfru Marje Bebodelse dag."
1akvarell, 21,5 x 27,7 cm, signerad J. Berg 1830. "Christi Upståndelse" Wäcktarnes förskräckelse, Ängelen och Qwinnorna."
1akvarell, 21,5 x 28 cm, signerad J. Berg 1830. "Trettondedagen. De wise männen och Herodes."
1Akvarell, 26,5 x 18,5 cm.
1akvarell, 36,5 x 55 cm, signerad "Wessel-Fougstedt. 62": utsikt från Packhusplatsen (Tullpackhuset till höger) mot Skeppsbroplatsen, Skeppsbron och Stora Otterhällan m.m. (D.19.410.)
1akvarell, cirkelrund med påskrift och signering: "Öfra Magasinsgatan" (sedemera Viktoriagatan) "Ludvig Messman 1881." (E.4186.)
1Akvarell, dagermått 12 x 15 cm, signerad O, Lundberg maj 24 (=Olle L., maj 1924): huset Anders Mattssonsgatan 28 sett från nordost (gavel mot norr)
1Akvarell, föreställer 'Gamlestaden Marieberg'.
1Akvarell, Glada Änkan av Martin Ahlborn, Stora Teatern, 1960-01-29.
1Akvarell, Gunnebo slott, förgylld sengustaviansk ram med pärlstavsbård.
1akvarell, i två delar, vardera 38,5 x 54 cm, signerad O. G. C. (= Olof Gottowt-Gesang) : Västra Frölunda. Utsikt mot väster från en observationspunkt strax norr om Västra Fröunda kyrka. 1952. (B.15.498-15.499.)
1akvarell, John Hall d.y.
1Akvarell, Kungsportsplatsen med vattenreservoiren.
1Akvarell, kustscen från Donsö
1Akvarell, kustscen med två segelbåtar med vita seglar, hus och skog.
1Akvarell, mått 27 x 21 cm.
1akvarell, motiv från Lindströmska stiftelsen Vasagatan 3. Sign. "O. G. (= arkitekten vid Byggnadsnämnden i Göteborg Olof Gottowt-Gesang). (Se även GMA:7892.)
1akvarell, parti av Södra Vägen med fastigheter tillhörande stadens 12 rote nr.80. (Jfr fotomaterial med negativ nr. D.4647-4649). Se i detta sammanhang även foto, GMA:5037, av hus tillhörnase stadens 12 rote, nr.80 där emellertid en olikhet förefinnes beträffande översta fönstret på frontespisen. Möjligen har någon ändring av deras form senare företagits?) Sign. n.t.h. O. Holmström 1914. Inre mått 19 x 46(bredd) cm. (Angående köpet se kulturhistoriska nämndens protokoll.) (neg. B.11.936.)
1Akvarell, porträtt av James Holman som kallas 'The Blind Traveller'.
1Akvarell, sign. I. Johnsson: Tullstugan vid Sänkverket, Masthugget. (Tidigare utan nummer i samlingarna.) (D.15.325. Jfr GMA:4843 och neg. D.5735.)
1akvarell, signerad å kartongblad på vilket den uppklistrats: "Utsigt vid Jonsered - af Ludvig Messman." (Inköpt tillsammans med GMA:6215 å auktionskammaren i Göteborg på auktion efter framlidne stadsmäklaren Mauritz Möller för kr 97.)
1Akvarell, signerad Ludvig Messmann 1868. Restaurationsbyggnaden i Trädgårdsföreningen.
1Akvarell, Stora Hamnkanalen, Gustaf Adolfs torg m.m. Utsikt åt väster. 1870-talet. Dubblett inlagd under Gustav Adolfs Torg
1Akvarell, troligen utsikt på en ö i Skottland eller i Skotska högländerna.
1Akvarell, utsikt över Stora Hamnkanalen före 1802, då trähusen mellan Västra och Östra Hamngatan, även som Domkyrkan nedbrunno
1Akvarell, utsikt ut över sjö och skogen.
2Akvarell, visar sträckningen längs Östra hamnkanalen från Gustav Adolfs torg och Börsen mot Lilla Bommen i norr.
1Akvarell; Kungen Arturs dröm. Illustrationen av en scen med två män, varav en ligger på marken, med kron, skyllt och svärd och den andra stående med harpa.
1akvarell; stuginteriör från Halland av Severin Nilsson. (Tidigare nr; GM:14.118.)
1akvarell: Äldre pari av Örgrytevägen ("Korsvägen"); fastigheter på norra sidan. - Sign.A. Säfve. Om Säfve se Stenström: Örgryte genom tiderna.
1akvarell: Fastigheten stadens 12 rote, nr.82A, "Lilla Dampehuset". - Akvarellen utförd av Axel Hartman efter foto av honom själv. (Neg.B.3328 i GM:) D.7692. Jfr U:64.
1akvarell: Fastigheten Ullstorp vid Örgrytevägen. - Sign.A. Säfve. Om Säfve se Stenström: Örgryte genom tiderna.
1akvarell: Fastigheterna Lilla Klädpressaregatan 7 (till höger), stadens 10 rote, nr.1-3 samt Norra Larmgatan 3. Å baksidan med blyerts: "M.B. har skrivit följande: Gamla Signeutska hemmet vid Klädpressaregatan Lilla Bommen. Har varit i Signeutska slägtens ägo allt sedan vi som flyktingar hitkommo, fördrivna från Frankrike under religionskriget efter Montesiska ediktets upphörande 1685. - Detta är huset hörnet av Lilla Klädpressaregatan och Östra Larmgatan." Obs! Östra Larmgatan felaktigt, skall vara Norra Larmgatan. Sign. C. H. Ö. 09 (=1909). (Jfr GMA:2541 med uppgifter rörande ägarelängd.)
1Akvarell: Från vänster Gröna gatan 10 och 12 respektive Majornas 1 rote, nr.243 och 240. Akvarellen utförd av Axel Hartman efter foto av honom själv, som föregående (GMA:6233) efter foto, neg.B.3325 i GM. (Jfr U:64.)
1akvarell: gamla bazarbyggnaden vid Järntorget. Sign. "O. G. 52" (= arkitekten vid Byggnadsnämnden i Göteborg Olof Gottowt-Gesang, 1952). (Se även GMA:7893.)
1akvarell: Lindgrenska villan vid Kungsgatan. Signatur nederst till vänster E M (...?).(E. Melander? jfr GMA 4112.) 23,5 x 28,3 cm.
1akvarell: Örgryte gamla kyrka. - Sign. A. O. 1921.
1akvarell: Örgrytevägen: Gamla Sockerbruket, senare mälteriet vid Underås bro. Sett från öster över Mölndalsån. - Sign. n.t.h. Karl Pettersson. (neg.B.11.933.)
1akvarell: Stigbergsliden 2 och 4 (i bakgrunden Johanneskyrkan). - Sign. Ludvig Messman 1891. (neg. D.7689.)
1akvarell: Stora Teatern sedd från nordost över Vallgraven. - Sign. Ludvig Messman 1891. (neg.D.7688.)
1Akvarell. 22,6 x 13,8 cm. Parti av Rosenlundskanalen mot Pusterviksbron - blick mot älven. Vinter.
1Akvarell. Inre mått: 22,3 x 13,5 cm. Rosenlundskanalen, mindre parti m. båtar, bl. a. eka rodd av man och med två kvinnor som passagerare. I bakgrinden huskonturer. Till salu år 1948 för kr. 500:- hos Börjessons Konsthandel, Göteborg.
1Akvarell. Inre mått: 22,3 x 13,5 cm. Rosenlundskanalen mot Pusterviksbron och älven. T.h. byggnader tillhörande gasverket. I bakgrunden bergsformation på Hisingen. Till salu hos Börjessons konsthandel, Göteborg, år 1948. Utbjuden för kr. 500:-
1akvarell (amatörarbete), 11,7 x 17,2 cm: Hagakyrkan och Skansen Kronan (med huv på taket). Osignerad; utförd av Georgina Paulin, gift Wiman, 1831-1907. (Jfr Ella Boulagner: Georgina Paulin av Masthugget ´1960´)
1Akvarell (omkr. 1965), de nyuppförda husen.
1akvarell (under passepartout) 11 x 15 cm, signerad "Artur Nilsson - 73". Utsikt från Trädgårdsföreningen över vallgraven mot husen Stora Nygatan 1 (och Södra Hamngatan 67), Stora Nygatan 5 (och Drottninggatan 72) samt Stora Nygatan 7 (och Drottninggatan 77, något till vänster). Inramad 1975 under glas.
1Akvarell av A.E.Thornberg: Nyårsgratulation.
2Akvarell av Axel Hartman efter ett av honom själv taget foto - se GhmB:3296. Tomt för Bergsgatan nr 23 är ej bebyggd.
1Akvarell av Axel Hartman efter foto av honom själv.
1Akvarell av domkyrkan.
3Akvarell av Einar von Strokirch, Bohusläns regemente, uniformsschematavon.
1Akvarell av en okänd kvinna, damporträtt.
1Akvarell av I. Arosenius: diligensen Göta Lejon. 21,9 x 24,8 cm. (B. 13.032.)
1akvarell av J.P Cumelin, kopia efter original av J.F Weinberg 1794 i Göteborgs museum.
1Akvarell av Johan August Holmqvist föreställande Heden en regnig höstdag.
1akvarell av Lisebergs större manbyggnad från öster
2Akvarell av Ludvig Messmann, sign. 1891. Tillhör 1942 fröken Maria Cronquist, Malmö. 1952=GMA:7867:4.
1Akvarell av Ludvig Messmann, sign 1888 nedtill t.v. (kopian här något beskuren). Dagermått: 32,5 x 53 cm, inramad i smal svart ram.
1Akvarell av Nanny (Ann, kallad Annie eller Nanny) Nonnen 1845: Anna Kolster (Old Nurse). Jfr E. E. Nonnen: Systrarna på Liseberg, blad intill sidan 64.
1akvarell av Rådhuset och Gustav Adolfs torg.
1Akvarell av Sven Olofsson (1909) visande utsikt från hans bostad Stampgatan 22.
1Akvarell av Sven Olofsson (1909) visande utsikt från hans bostad Stampgatan 22. Mått: 22,5 x 19, 5 cm.
1Akvarell av W. Landqvist 1941: Norra Larmgatan 4 (gårdsinteriör). Chalmerska institutionen hade här sina första lokaler.
2Akvarell den ena av två under gemensam passepartout. På baks. (på skyddspapper runt ramen) följande påskrift: "Denna målning av min hustrus, född Wemyss, födelsehem Brygelsnäs (anm.: denna akvarell avfotograferades ej av GM vid detta tillfälle, nov. 1953) i Alingsås landsförsamling och hennes bostad vid tiden för vår förlovning år 1899, Kärralund i Örgryte är utförd av Miss Emely Nonnen i hennes åttonde decennium. Hon och systern Mary ägde (eller bebodde) då landeriet Liseberg i Göteborg. - Barthold Carlson. orginalet har måtten 8,2 X 11,7 cm
2Akvarellen förvaras i Kungl. Järnvägsmuseum, Sthlm.
1Akvarellen visar Vallgraven, Kungstorgsbasaren och västra delen av Kungstorget. Konstnären har befunnit sig vid Stora Teaterns norra sida. Det scannade originalet något beskuret, i över kant och på högra sidan, jämför bild2.
1akvareller, 10 st., i skala 1:1 av brudpäll. Signatur: Vinderöd (dansk, var omkring 1965 statligt avlönad arkivarbetare i GHM.) (Jfr GM:4135.)
1akvareller, 2 st., 10,7 x 16,5 cm vardera: exteriörer av byggnader (= 1. manbyggnad och 2 flyglar omgivna av träd; 2. manbyggnad omgivna av träd.) Osignerad; utförd av Georgina Paulin, gift Wiman, 1831-1907. (Jfr Ella Boulagner: Georgina Paulin av Masthugget ´1960´) (Jfr även GMA:9006.)
1akvareller, 3 st. av Frans Timén (född i Göteborg 1883). Utförda år 1925. Motiv: 1. Sannegårdshamnen m.m. Utsikt från Ramberget. (D.14.476.) 2. Från Göteborgs hamn, kajbild. (D. 14.474.) 3. Hustak vid Plantagegatan. (D. 14.475.)
1Akvareller, 4 st., av J.Damm. 1) Lilla Torp (den av konstnären bifogade underskriften till bilden "Lilla Torp" felaktig. S. Roth 1944. Istället ses fr.v. Underås?, Vilhelmsberg, Överås?) (Från v. 1) Lilla Torp 2) Stora Torp 3) Stora Gårda) 2) Johannseberg (landeriet. Stadens 12 rote, nr.86 3) Cellfängelset från Götha Elf 4) Nya Kyrkan i Haga. Troligen utförda i slutet av 1850-talet. ( B.9957 Johanseberg, B.9958 nr.1.)
1Akvareller, 8 st. med motiv som följer: 1. Södra Vägen. Tusch och akvarell Anders Hedenberg 1912. 2. Kåk i Flygarns Haga, invid nuvarande Vasagatan. Akvarell A. Hedenberg 1886. 3. Hospitalskyrkan, exteriör. Akvarell A. H-g.09 (=1909). 4. Invalidhuset vid Carls port. Akvarell A. Hedenberg 1893. 5. Norra Hamngatan 14. Akvarell A. Hedenberg 1910. 6. Lopptorpet vid Heden. Akvarell A. Hedenberg 09 (=1909). 7. Landeriet Hedås, exteriör. Akvarell osignerad. (Replik se album GMA:4805:2 bild nr.27 neg.B.9744. Se även GM: årstryck 1943.) 8. Vasagatan förr (kåkar i Flygarns Haga). Akvarell sign. E. Efter tidigare förebild?
1akvareller: 1. Torpa Persgården. Jfr Stenström: Örgryte genom tiderna, sid.155. 2. Södra Vägen. Stadens 14 rote, nr.10 "Mariefred". 3. Lyckan, stadens 12 rote, nr.88. Södra manbyggnaden. 4. Gamla Åkarstallgården å Stampen. 5. Mellangatan. Fr.v. nr.22 och 24 (vestra Haga, nr.44 och 43A, gula hus.) - Sign. E. H-g (=Hillberg). Samtliga med stor sannolikhet utförda efter fotografiska förebilder. neg.D.7708, D.7710, D.7694, D.7707.
1Akvareller: Göteborgs bilder, av Axel Hartman målade efter fotografier av honom själv.
1akvareller 3 st och fotografi 1 st.
1akvarellerad (laverad) tuschritning av B. W. Carlberg, 15/7 1755: damm i ån vid Fattighuset. (Dämmet.)
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "Förslag till gardiner, samt väggmålning i Pompejanska rummet". Osignerad.
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "Väggmålning i damtoiletten i entresolen före ändringen 1905" Osignerad.
1Akvarellerad arkitektritning i flera färger: "väggmålning i mörka rummet mellan stora och lilla börssalen. Före ändringen 1905." Osignerad.
1Akvarellerad bläckteckning med måtten 16,5 X 13 cm
1Akvarellerad blyertsteckning, 18,8 x 27 cm, av Martin Larsson (f. 1901). Skjul vid Lilla Katrinelund.
1akvarellerad blyertsteckning, 18,8 x 27 cm. Signerad Martin Larsson (född 1901). Motiv: Skjulbyggnader vid Lilla Katrinelund. (B.16.440.)
1akvarellerad blyertsteckning (under passepartout), 11 x 15 cm, signerad "Artur Nilsson -73" (= 1973): motiv med ångbåt i docka på Lindholmens varv och bebyggelse på Slottsberget. Med påskrivna färgnoteringar. Inramad 1975 under glas.
1Akvarellerad blyertsteckning med Norra Larmgatan 13, huset som i folkmun gick under namnet Strykjärnet.
1akvarellerade blyertsteckningar, 8 st; bladens ytterkanter cirka 15,5 x 20 cm. Utförda av C. H. A. Meier, 1806-1894, och föreställande: 1. Festung Lion b. Göteborg aus. 9 Juli 1876. (= Panorama från Prospect Hill mot Skansen Lejonet.) (D.24.674.) 2. Blick von Gårda höhe auf Nonnenpark Göteborg 19/7 1876. (=Liseberg.) (D.24.675.) 3. Göteborg till Trollhättan. Auf "Elfdrottningen 21/7 1876 9 1/2 Uhr 21 hr NM. (Mosaikblad): Lion; Bakkaklippan; Hospital (-skyrkan); Bohus (fästning). (= Skansen Lejonet, Backa kyrka, Hospitalskyrkan, Bohus fästning.) (D.24.676.) 4. Krona von Masthugget Göteborg 23/7 1876. (= Skansen Kronan.) (D.24.677.) 5. Lerum bei Göteborg 30/7 1876. (= Lerum.) (D.24.678.) 6. Proschwitz Schloss Floda b. Göteborg 30/7 1876. (= Floda herrgård.) (D.24.679.) 7. Lion. Göteborg till Trollhättan. 10/8 1881. (= Skansen Lejonet.) (D.24.680.) 8. Partilled 30/7 1876. (=Partille.) (D.24.681.)
1akvarellerade pennteckningar, 9 st. på ett blad; badgästelegans (personbilder) i Lysekil. Sign. "Conny Bn" (= Burman, f. 1831, d. 1912) samt "Lysekil 1837."
1Akvarellerad etsning. (Gunnebo 1787. Foto.) Original hos dr Gustaf Brun, Lasarettet i Gävle. Foto: Stockholms Stadsmuseum. Etsning Martius Schola nr. 40. (B.11.684.)
1Akvarellerad fasadritning till bankbyggnad på tomten nr 28 i 4:de roten.
1akvarellerad pennteckning, 17 x 34 cm, av "Gunnar Erik Ström": "Utställningen 1923." Stora Gården med Minneshallen i fonden. I förgrunden namngivna remarkabla utställningspersonager. (D.16.085.)
1akvarellerad pennteckning av Wadmanska huset vid Nedre Kvarnbergsgatan. Utförd efter ett från GM utlånat fotografi.
1Akvarellerad ritning i flera färger. Osignerad. Takfält börsen.
1Akvarellerad teck. Av F.v.Dardel.Kommers från båtar i Rosenlundskanalen.
1akvarellerad teckning, 24 x 35 cm, i passepartout, under glas, ramad: motiv från småbåtshamnen vid Klippan. Signerad nederst till vänster: Nils Arild 1954. (Ang. konstnären, se Svenskt Konstnärslexikon.) (B.16.706.)
1akvarellerad teckning, bladets ytterkanter 21 x 25,7 cm, sign. "Otterhällan (den 3 sept. 1844/Wahlström" (troligen Lars Samuel W. 1814-1862) (B.15.290.)
1akvarellerad teckning, föreställande Anna Mathilda Nonnen (f.1776 d.1856) och enligt uppgift utförd av Emily Nonnen (f.1812 d.1905). (Konstnärsidentiteten torde kunna ifrågasättas om hänsyn tages till den avbildades ungefärliga ålder i jämförelse med Emily Nonnens. /Flygare/.) (Gåvan förmedlad av prof. Axel Romdahl, Konstmuseet.) (U:182. B:16.154.)
1akvarellerad teckning, föreställande tvenne flickor övande teckning på tvenne svarta tavlor placerade på ett gemensamt stativ. Osignerad, men sannolikt utförd av någon av systrarna Nonnen. (Interiör från målarskolan på Liseberg?) Bildyta 21 x 20 cm. Litt. E. E. Nonnen: Systrarna på Liseberg. (D. 10.117.)
1akvarellerad teckning, sanolikt av Lars Samuel Wahlström. Säveån mot öster från Gamlestadsbro. Sign. "Gamlestaden / Marieberg" - den senare attribueringsdelen bör utbytas mot "Kristinedal", vars lusthus synes till höger. 21 x 26,8 cm. (B.15.291.)
1akvarellerad teckning, sign. "Korsningen av Husar & Pilgatan Stig Allan 1952." 23,5 x 36,5 cm. (D.10.662.)
1Akvarellerad teckning med inskription till minnet av Carolina Carlsson på Donsö född. 26/10-1861, död. 2/12-1878. S.H. begravningstavla. I profilerad guldram.
1Akvarellerad teckning på karta över Majorna. Längst till vänster Karl Johans kyrka, i mitt- och högerpartierna: Sågkomplexet, längs högersidan Vädersågen, längre till vänster sågens manbyggnad. Teckningen signerad A.M. Wetterström, på planket omedelbart under den senare.
1akvarellerad teckning signerad "Nils Bohlin 58" (=1958): utsikt från Stora Otterhällan över Stora Badhusgatan (med den röda byggnaden för f.d. Keillers mekaniska verkstad), Göta älv och Götaverken. 27 x 38 cm. Uppklistrad på Masoni. (B.16.525.)
1akvarellerad teckning uppklistrad på papper (ursprungligen tillsammans med GMA:7611 -12) å vilket påskrivet med bläck: "Götheborg /Sept. 1826". Osignerad men enligt givarens uppgifter utförd av Lars Wilhelm Kylberg. (Givaren sonson till Lars Wilhelm Kylberg.) (Se även Fataburen 1952, Wallin, Sigurd: Konstnärsfamiljen Kylberg på Såtenäs. (B.13.282. , U:233. , U:255.)
1akvarellerad teckning uppklistrad på papper (ursprungligen tillsammans med GMA:7612 -13) å vilket inskrivet med bläck: "Bohus fästning/Sept. 1826". Osignerad men enligt givarens uppgifter utförd av Lars Wilhelm Kylberg. (Givaren sonson till Lars Wilhelm Kylberg.) (Angående konstnären se Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare 1500 - 1944.) (B.13.280. , U:233. , U:255.)
1akvarellerad tuschritning: " Project af Stads Architekten Kaufmann." Exhib. 1860 1/6 resp. 24/8, den senare annullerad till förmån för GMA:9205 ritning. (Gåvan förmedlad genom dr Henry Wassén, Etnologiska museet, Göteborg.)
1akvarellerad tuschritning: " till ett Bonins (!) hus af trä som Handlanden Herr C. L. Larsson ämnar uppföra å sin tomt no. 44 Litter B i Östra Haga." Granskad 1860 18/8 utan anmärkning av H. J. Strömberg t.f. stadsarkitekt. Exhib. i Göteborgs rådhus 1860 24/8. (Gåvan förmedlad genom dr Henry Wassén, Etnologiska museet, Göteborg.)
1Akvarellerad tuschritning "Wu af Götheborg"
2Akvarellerad tuschritning till förändring av Residenset (norra? fasaden). Anm.: På arket är "norra" understruket och med ett frågetecken, och verkar syfta till "västra" som är påskrivet längre ner på arket.
1Akvarellerad tuschteckning
1akvarellerad tuschteckning, 15,2 x 20,3 cm, "Nya Varvet i vintertid (Göteborg) / 1933." Motiv med radiomast.
1Akvarellerad tuschteckning, 22x15 cm, signerad:GBrs 1 sept. 1871.
1akvarellerad tuschteckning; utsikt mot Stora Hamnkanalen och Norra Hamngatan (sträcka från Hamnstyrelsens hus, nr 10 - Drottningtorget) från Göteborgs Bank vid Lilla Torget. Sign. "Göteborg april 1947 Victor Weinrich." Inre mått: 52 x 69 cm.
1Akvarellerad tuschteckning.
1Akvarellerad tuschteckning (ritning), av Carl Wilhelm Carlberg ? A.t. (på täckande träplatta på baks. av ramen): "Gibsonska huset No 17 Södra Hamngatan Göteborg i dess ursprungliga skick, byggt af architecten Carlberg, som äfven byggt: Göteborgs Domkyrka, Gunnebo corps de logis, Partille corps de logis."
1Akvarellerad tuschteckning av Gunnar Wallin 1958.
1Akvareller av Einar von Strokirch: Bohusläns reg:te. 1. 1756, 2.1779, 3. 1798, 4. menig (jägare) 1807-1814 (?), 5. menig 1807-1814 (?), 6.7.8: ?schemata. Fotografiska kopior ingår i verket Svenska Arméns mundringar 1680-1905, i GM. bibliotek. ? kommenterande texten till bilderna har dock nämnda verk ytterligare kompletterats. 1) B.9566 2) B.9567 3) B.9568 4) B.9569 5) B.9570
1akvarell föreställande Lilla Torget, Göteborg.
2akvarell i "Architektonisk album"
1Akvarellmålning, delvis oavslutad. Dagermått: 40X31 cm. Konstnären har över den delvis igenlagda Mashamnen målat av husen längs S. Hamngatan och Lilla Torget. Nedtill T.h är målningen sign. Gothenburg 16 aug. 1858 T. Holm ?
1Akvarellmålning föreställande gårdsbebyggelse och landskap.
1Akvarellmålning föreställande två doppingar.
1akvarellmålning på papper limmad på textilband.
1akvarellmålning på papper limmat på textilband.
1Akvarell målning som förställer en röd kyrka i skogen och på baksidan en okänd byggnads detaljer.
1Akvarell med fartyg i Göteborgs hamn.
1Akvarell med Härlanda kyrkoruin, mot norr, i väster ett kors över platsen för altaret. Skrivet i bilden överkant, "Härlanda kyrka, Göteborgs äldsta kristna minnesmärke uppfördes under 1100-talets förra del" resten av texten är bortklippt
1Akvarell med Hospitalskyrkan mot norr.
1Akvarell med måtten 12 X 20,3 cm
1Akvarell med Värdshuset Miramar vid Långedrag, byggd 1873, förstört i brand 1904.
3Akvarell på konturetsning.
1akvarell på papper, 25 x 31 cm, signerad "Löfmalm 1943" (= Elof L.): mölndalsån vid Liseberg - mot Underås bro. (U:587.)
1Akvarell på papper som är uppklistrat på en masonitskiva. Kinesiskt ursprung.
1Akvarell på tunnt papper, föreställande en kyrka med högt torn, flankerad av två 3-vånings hus, träd och blommor inramar det hela, över namnet en krona, däröver en ring med två änglar.
1akvarell sign. "Maj 44 (=1944) T. Wm-Olsson" (=Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg). Utsikt söderut från Lilla Otterhällan. I fonden demonstrationsvis inlagda de projekterade höghus i Guldhedsområdet vilkas uppförande påbörjades år 1945. (D:10.390.)
1akvarell sign. C. H. Ö. 09 (= 1909): Örgrytevägen. Gamla sockerbruket, senare mälteriet vid Underås bro (stadens 12 rote, nr.74) sett från öster över Mölndalsån.
1akvarell sign. C. H. Ö. 09 (=1909): Södra Vägeb; till vänster del av fastigheten Stadens 12 rote, nr.73Q (södra huset, "Ljunggrens"), till höger samma rote, nr.73P (södra huset "Kasern"). Fritt efter minnet?
1akvarell sign. Hj. E. (Hjalmar Eldh): Landeriet Lyckan, stadens 12 rote, nr.88. Ladugården. Omkring 1808? - Mått 17,5 x 27 cm. Dito: Parti från trädgården. Sign. Hj. Eldh. (Se neg.B.11.929.)
1akvarell sign. O. Holmström 1908: Landeriet Lyckan, stadens 12 rote, nr.88; södra huvudbyggnaden. - Mått 22 x 30 cm. (Se neg.B.11.925.)
1Akvarell signerad K. Molter 1955. Målad med utsikt mot söder strax före Kungsgatan.
1Akvarell som föreställer1683 Musketerare
1Akvarell som föreställer 1700 Musketerare och Pikenerare
1Akvarell som föreställer 1700-talets början. Officer med spontan. Underofficer med bardisan.
1Akvarell som föreställer 1700-talets början Officerare.
1Akvarell som föreställer 1707 Grenadjär
1Akvarell som föreställer 1707 Soldat i kappa, tross drång
1Akvarell som föreställer 1710 'Hautboister, pipare o trumslagare'.
1Akvarell som föreställer 1710 Hautboist och trumslagare
1Akvarell som föreställer 1714, underofficer med häst, Ryttare
1Akvarell som föreställer 1718 Profoss Trossdräng
1Akvarell som föreställer 1718 Underofficer
1Akvarell som föreställer 1718 Underofficer. Musketerare
1Akvarell som föreställer 1725 Officerare. Underofficer
1Akvarell som föreställer1725 Underofficer, trumslagare
1Akvarell som föreställer 1757 / 59 Trumslagare, Underofficer
1Akvarell som föreställer 1774, Grenadjärer. Trumslagare. Underofficer.
1Akvarell som föreställer 1774 Officerare i så kallad 1765-års mundering
1Akvarell som föreställer 1774 Trumslagare, Underofficer, Meniga.
1Akvarell som föreställer 1783, Meniga i släpmundering.
1Akvarell som föreställer 1783, Menig i kollett.
1Akvarell som föreställer 1783. Trumslagare. Underofficer. Meniga Officer. Uniform i överensstämmelse med GIIIs 'Svenska dräkt'
1Akvarell som föreställer 1792 Menig.
1Akvarell som föreställer 1792 officer
1Akvarell som föreställer 1798 Bataljonsadjutant, officerare
1Akvarell som föreställer 1798 Officer, Menig.
1Akvarell som föreställer 1798 Trumslagare. Underofficer. Meniga
1Akvarell som föreställer 1806 Jägare.
1Akvarell som föreställer 1806 Menig och officer
1Akvarell som föreställer 1808 Meniga Officer. Den gråa uniformen blev aldrig genomförd i Sverige. I Finland däremot utrustades alla indelta regementen i densamma
1Akvarell som föreställer 1810 Meniga
1Akvarell som föreställer 1810 Officerare
1Akvarell som föreställer 1815. Meniga Officer, Tschakot och ränsel och ränsel införda.
1Akvarell som föreställer1815 Korpral, Menig
1Akvarell som föreställer 1838 Menig Officer. Trumslagare. Ny Tschakotmodell. Långbyxor allmänt.
1Akvarell som föreställer 1845. Officer. Trumslagare. Menig. Hjäljm och vapenrock av Preussisk typ.
1Akvarell som föreställer 1860. Trumslagare. Officer. Menig. Dubbelknäppt vapenrock keppy av fransk typ.
1Akvarell som föreställer 1872 Officer i daglig dräkt. Menig i stor parad. Mössa med plåt och plym.
1Akvarell som föreställer 1900 Officerare och menig. 1886-års uniform.
1Akvarell som föreställer 1900 Trumslagare. Meniga och officer i stor parad. 1886-års uniform.
1Akvarell som föreställer 1900 Trumslagare och menig i liten parad. 1886-års uniform.
1Akvarell som föreställer Degeberg Säteri där Edward Nonnen bodde.
1Akvarell som föreställer Menig (Korpral) i livmundering. Trumslagare i syrtut.
1Akvarell som föreställer Menig i kappa.
2Akvarellteckning
1Akvarellteckning.
2Akvarellteckning. Klockaregatan sedd från Övre Husargatan
1akvarellteckning. Konsul Olf Beckmans hus
1akvarellteckning. Konsul Olof Beckmans hus. Rep[?] på 1860-talet, vharefter Lindströms, Wilsons, Mühlenbocks, H.J. Heymans & Co.
1akvarellteckningar, 2 st., bildyta 13 x 20,5 respektive 17 x 28,5 cm. Stadsmotiv, fantasi? Signerade "Götheborg den 22 Martij 1830 Ritat af A. Andersson " respektive " Götheborg den 24 Marij 1830 Ritat af A. Andersson.. (Anders Andersson är morfar till givaren.) (U:407.) (D.16.882. - 16.883.)
4Akvarellteckning av Anders Andersson. Mikro.
1Akvarellteckning av Arthur Gottfrid Engman (1882 24/3 - 1969 10/10; autodidakt) 1965.
2Akvarellteckning av Arthur Gottfrid Engman (1882 24/3-1969 10/10; autodidakt) 1965.
1akvarellteckning på arkivbladet står "GMA:4805:2,s.4."
1akvarellteckning signerad O. G. (Olof Gottowt-Gesang): exteriör av Kallebäck Nordgården från öster (nordost).
1Akvarell till Rose Marie, 1958-12-31, Stora Teatern.
1Akvarell troligen målad med fotografisk förlaga.
2Akvarell utförd av Axel Hartman 1914 efter foto taget av honom själv - se GhmB:3327.
1Akvarellvykort, fyren i Genua, Italien. Vykortet skickades till John Osborne Nonnen på Degeberg under jultid.
1Akvarium med tregrenad fot av metall och glasskål med koralller mm. av tenn.
1akvatinta etsningar, 2 st. Motiv från Kustens varv. Sign. "Från Kustens varv I / Börje Arvold -49" respektive "Från Kustens varv II / Börje Arvold -50." (D.10.427 = 1, D.10.428 = 2.)
1akvatint av J. F. Martin: Utsigt af Götheborg från fristaden Masthugget. - Senare färglagd. (Se neg.skiopt. D.7729. /GM:11.890, 13.824, ej i färg./ B.15.784.)
1akvatintgravyr av Johan Fredrik Martin; 1800-talets början: "No 24. Utsigt af Götheborg från Skansen Göta Lejon."
1akvatintgravyr av Johan Fredrik Martin; 1800-talets början: "No 25. Utsigt af Götheborg från Förstaden Masthugget." (Tidigare repr. i GM.)
1Aladåbform, bukig, konstfullt veckad form, inuti förtennt; försedd med upphäng.
1Aladdin, de unerbara svenska snabbkokaren. Bruksanvisning med recept och koktidtabeller, skötselanvisningar och säkerhetsföreskrifter
1Alarmgrupp om 3 st fingerskivor + kopplingsenhet. Fingerskivorna är identiska med GIM 3319 men har monterats på en plåt tillsammans med en koppling.
1Albert Andersson. Foto: Rosén, Norrköping.
1Albert Ehrensvärd 1821-1901. Landshövding i Göteborg och Bohus Län i 21 år, godkände byggandet av de s.k. "landshövdingehusen" med en våning i sten och två i trä. Namn på gångvägar i Nya Allén
1Albert Einstein föreläser om relativitetsteorin, ”Uber Grundlagen und Probleme der Relativitätstheorie” vid Skandinaviska naturforskarkongressen i Kongresshallen 11 juli 1923. På främsta raden syns kung Gustav V och Oscar von Sydow, landshövding för Göteborg och Bohuslän.
1Albert Engström tog studentexamen den 11 juni 1888, varefter han skrev vers och prosa i Eksjötidningen och Smålands Allehanda. I september 1889 kom Engström till Uppsala för studier i latin och grekiska vid Uppsala universitet, och skrev då in sig i Östgöta nation. Under studietiden blev han god vän med Bruno Liljefors. I mitten av mars 1892 började Engström som frielev hos Carl Larsson på Valands konstskola i Göteborg. Han stannade där fram till vårterminens slut maj 1893. År 1895 gick Engström på Konstakademins etsarskola och tog lektioner för professor Axel Tallberg. Samma år blev han även medlem i Publicistklubben i Stockholm. Engström var en erkänt skicklig tecknare och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningar som Söndags-Nisse och de egna tidningen Strix. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter. År 1925 blev han tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935. Han var engagerad i Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922. Hans sympatier låg hos nej-sidan, ett engagemang som resulterade i affischen "Kräftor kräva dessa drycker!".
1Albertskoppling
1Albertskoppling. Svart med gul markering.
1Albert Speer av David Edgar. Baserad på Gitta Serenys bok "Albert Speer och sanningen".
1Albin Ahrenberg kom 1919 till Marinflyget efter flygutbildning. Pilot hos Svensk Lufttrafik AB 1921 till 1923. Därefter startade han en flygskola i Malmö. Han har under dessa år kontakter med det militära flyget. 1924 lämnar militärflyget för civil verksamhet och startar Ahrenbergsflyg, med rundturer över landet samt flygfotografering och postflyg. Under andra världskriget utnämndes Ahrenberg till flygstationschef med placering vid Gålö och Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård. 1955 lämnar Anrenberg flygverksamheten och driver tillsammans med sin fru Baldersnäs herrgård. 1957 gav han ut en bok om sitt liv, "Ett Flygarliv"
1Albin Holms Backe, Änggården, 1978, 1981. Vägen går upp till Annedalskyrkan och har fått namn till minne av Annedals församlings förste kyrkoherde Albin B.C.D. Holm. Denne var en nydanare inom församlingsarbetet med ungdomskretsar, lekmannapredikningar, ekumeniskt arbete m.m. på programmet. Gatunamnet var under de första åren skyltat vid backen upp till fd Barnsjukhuset, men denna döptes 1981 till Arvid Wallgrens backe.
1Albogatan, norra sidan mot Övre Husargatan, sedd från Västergatan.
1albogatan, parti av södra sidan mot öster
1Albogatan 15, innergården på 1960-talet.
1Albogatan från Haga Kyrkogata
1Albogatan mot Carl Grimbergsgatan från korsningen Västergatan
1Album, 'Kungen'
1album, (folio, pärmar av tunn papp klädda med tapet), innehållande 20 blad politiska karikatyrer attribuerade till John Hall d.y. (1771-1830), "Dessa teckningar äro utförda af Götheborgs-Grosshandlanden af mångmillionären John Hall d.y...." (enligt påskrift å inneliggande löst blad, 2:o.) OBS. Överförda till Konstmuseet i Göteborg 1954. (Undertecknat A. Flygare, nov. 1954.)
1album, 2 st., innehållande äldre fotografier över Lisebergs nöjespark, tagna åren 1923 - 1937. (Jfr historiska avdelningens brevbok 1951: Bergendahl / brev daterat 8 november.)
1Album, 30år med Konung Gustaf
1Album, 4 st., med bifogade fotos (de flesta av personer) 3 fotos från ett besök avlagt av konung Oscar II och dåvarande kronprinsparet i Marstrand samt 2 andra fotos varav det ena med påskrift "Vid Göran Posses och Mathilda Dicksons bröllop" och det andra med dito " Vid Hermine Henriques och Edvard Jacobs bröllop."
1Album, Drottning Astrid
1Album, grönt skinn med guldlinjering å främre pärmen, innehållande 17 st. fotografier, interiörer av advokat Fred. Holmgrens hem, Vasaplatsen 6, Göteborg. 1955. Albumets mått: 34,5 X 37,5 cm.
1album, grönt skinn med guldlinjering å främre pärmen, innehållande 39 st. fotografier av konsulinnan fru Beatrice Lesslies hem, Viktor Rydbergsgatan 14, Göteborg; 1953. Fotos tagna av ateler Eric Månsson, Göteborg.
1Album, Hans Majestät Konung Gustafs åttioårsdag
1album-, kontorsboks- och kartongfabrik
1Album, Kronprinsessan Margareta
1Album, Kunliga familjen
1album, liggande i klot, innehållande foton av Göteborgsrestauranger. På frampärmen märkt: "Göteborgs Restaurant Aktiebolag. År 1921."
1Album, omslag i kartong överdraget av blommig väv, med vykort, 1 / sida, fullt så när som de två första sid.
1Album, personfoton (visitkort). Porträtten väl namnade Gyllenstierna, Barnekow osv. Svarta läderpärmade, svårt skadade på framsida och rygg.
1Album, Prins Carl
1Album, Vår Kungafamilj
1album: Robert Dicksons Stiftelsens arbetarbostäder.
1album "Collection Des Plans, Profils et Elevations, relatifs aux Fortifications de Gothembourg." Krigsarkivet. Serien f.d. fortifikationsarkivet VII F VI nr:35. I särskilt band. Henschen. Sk. R.
1Albumet har bruna pärmar. Albumet i dåligt skick med flera lösa albumblad av kartong.
1Albumet har bruna pärmar och Anna Greta Bracklund tryckt i guld på framsidan. Albumet i dåligt skick med flera lösa albumblad.
2Album från tiden 1890-1910. Korten är från tiden 1880-1930. Främst från Göteborg men även från Helsingborg, Stockholm, Kiruna, Malmö. Har sannolikt tillhört Oswald Adielsson då flera av korten är stämplade med hans namn.
1Album GMA:4919:2, album 2 av 4. Innehåller 90 foton i visitkortsformat, familjen Dickson med vänner.
1Album i blå kartong med gulddekor på pärmen; innehåller vykort (2 per sid) från olika orter i Sverige - några fåtal från Göteborg
2Album innehållande 12 st stenkakor.
3Album innehållande 3 st stenkakor.
2Album innehållande 4 st stenkakor.
3Album innehållande 5 st stenkakor.
1Album innehållande blyertsteckningar, varav en del laverade, från Göteborg och Nya Älvsborg. Med bläck på försättsblad (= första bladets första sida) "År 1850. Götheborg d. sept." 1850. Ch:n Staaf."
1Album innehållande foton från Göta Kanal, Göteborg-Stockholm.
1Album i röd klot innehållande foton från i huvudsak jubileumsutställningen 1923
1Album i röd klot med dekor av fiskarpar i båt på framsidan. Innehåller foton från: Strömstad, Blomsholm, Nordkoster, Halden, Svinesund, Bokenäs, Dragsmark, Fiskebäckskil, Långedrag och Särö.
1Album i rödspräcklig klot med dekor av inpressat skepp. Innehåller foton från Strömstad, Grebbestad, lysekil, Alingsås, Ronneby, Karlskrona, Karlshamn, Kalmar, Öland, Gusatv V på Särö och Slottsskogsvallen.
1Album klätt i grönt tyg.
1Album märkt "Souvenir" på ryggen. Innehåller handskrivna dikter. Ornament på omslaget. Första bladet löst.
1Album med 21 blad med foton från Italien. Motiven är främst hämtade i Rom och Venedig.
1album med 5 st. foton från August Abrahamsons stiftelse, Nääs, 1922.
1Album med bilder föreställande huvudsakligen äldre konst.
1Album med bilder från bro- och väganläggningar i Bohuslän och Trollhättetrakten omkring 1920.
1album med bilder från Göteborg med Liseberg.
1Album med bilder på kungafamiljen, från Stockholm och västkusten
1Album med blandade fotografier. Hällekind, västkusten, Stig till häst, Gudhem, hemmet på Övre Viktoriagatan 6, Gnistans nämnd, Rom.
1Album med Euroaps kungligheter, ca 1900-1950, med tyngdpunkten omkring 1920.
1Album med flera motiv från västkusten
1Album med fotografier 1942-. Beredskapsbilder. Harald Wideen.
1Album med fotografier av aktieägarna i Almedals Fabriks AB, 1892 överlämnat som gåva till disponent J. G. Busck. (Ur ingenjör John Buscks dödsbo.)
1Album med fotografier främst från 1936. Bilder från hemmet i Landala, Stigs föräldrar, Alvastra, Vrångö, Laesö.
1Album med fotografier främst från tiden 1905-1920. De tidigare bilderna har fokus på Mona Bratt, hennes familj och sommarstället Hällekind, söder om Strömstad
1Album med fotografier främst från tiden 1921-26. Bilder från Italienresan 1921, Hällekind, Stig Roths föräldrar.
1Album med fotografier främst från tiden 1923-1928. Bilder från Jubileumsutställningen, Göteborgs konstmuseum, Eynsham, Oxford, Skottland, Notgrove, Australien 1927,
1Album med fotografier främst från tiden 1925-31.Bilder från Gripsholm, Hällekind, Mona och Stigs bröllop på Hällekind 5/4 1926, Hällekind verkar ha sålts 1933.
1Album med fotografier främst från tiden 1927-1930. Bilder från Lidköping/Läckö, Gudhem, Hällekind, Skottland 1930, Konstmuseet.
1Album med fotografier främst från tiden 1933-1935. Bilder Konstmuseet, familjebilder, Abisko, Göteborg, från hemmet i Landala, Arvid Posses 50-årsdag, skärgårdsbilder.
1Album med fotografier från 1937. Bilder från hemmet i Landala, Visby, Vrångö, Känsö, Gudhem, universitetsbyggnaden vid Vasaplatsen.
1Album med fotografier från 1940. Millitär, Historiska museet, Kungsbacka, Välliste och Trillevallen i Jämtland.
1Album med fotografier från 1941-42. Galaföreställning Göteborgs stadsteater, överste Salanders 65-årsdag, Vrångö, Bönared, Hallands väderö, Annebergsplutonens kamratfest på Gamleport,
1Album med fotografier från 1945-46. Stigs föräldrar, festlighet på Röhsska museet, beredskapsbilder, cykelsemester i Dalsland.
1Album med fotografier från 1946-48. Bilder från Vrångö, Skåne?, Röhsska museet, P.O Westerberg (Monas morbror), Colin Andersen, Cintra Lindeberg, Carin Bothén, Fredrik Peyron, England, Skottland.
1Album med fotografier från 1949. Familjebilder, Skottland, Catrina and Rose Anderson, Lilla Änggården.
1Album med fotografier från 1951. Skottland, Vrångö, friluftsliv, Dalsland, Rose & Colin Anderson.
1Album med fotografier från tiden 1938-1939. Vrångö, Gnistans jubileum -38, Skottland, middag Lorensberg, Läckö, Vrångö, Björkö.
1Album med foton av Karin Hedlund och hennes vänner, bl. a på Bjurslätts gård.
1album med foton och deltagarförteckning över lägerkurs i Backamo 1947, luftskyddsföreningens instruktionskurser m.fl. under åren 1941-1951.
1Album med göteborgsmotiv.
1Album med göteborgsmotiv. Ett kort är en kopia av GMA:4749:481. Antagligen gäller detsamma för GhmB:17787.
1Album med göteborgsmotiv. På några finns skrivna kommentarer som troligen kommer från ägaren. Det är samma handstil. Referenser till andra inventarienummer har skrivits av tidigare kollegan Susanne Dahlberg.
1Album med innehållande 66 bilder i akvarell av Ludvig Messmann inklusive titelblad. märkt:"Tilll Erik Magnus, 23 juli 1890 av Alida Magnus". Albumet ligger i sin originalförpackning svart papplåda med guldttryck, insida klädd i brunt sammet. Albumets mörktbrun pärm har guldtryck: "FRÅN ALIDA MAGNUS GÖTEBORG TILL ERIK MAGNUS".
4album med insatta porträttfotografier.
1album med interiörfoton från leg. läkare Thora Wigardts hem, Wasagatan 36, Göteborg. (GM:35.912:1-9, enligt testamente.)
1Album med interiörfoton och dito exteriör - i huvudsak från Villa Pomona (Lerum) omkr. 1915.
1album med personfoto
1album med personfoton, rörande framför allt släkten Paterson. (U:679.)
1Album med ryggstpl i guld: "Träsnitt av Sven Petterson." Med inklistrade arbetsprov av densammes [???], däribland flera göteborgsbilder.
1album om Lövön, Bohuslän, dess invånare, hus och gårdar. Sammanställt av Harald Karlsson, Göteborg. (Författare till Lövön - från forntid till nutid.)
1Album till Malte Jacobsson på hans 50-årsdag från Socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppen i Göteborg.
1album - utanpå märkt "Fotografier" - med hyllningsvers o.dyl. Även innehållande 2 st. foton av Ebba Wilhelmina Andersson, född Pettersson 1842.
1Alce Stranne berättade för intendent Kristina Söderpalm : "Dåvarande pastor Josef Bredin var mycket schartauansk. Han kom hem och bad /övertalade/ mamma att jag skulle ha svart klänning. En del konfirmander bröt nämligen /vid denna tid traditionen/ med vit. Mamma hade tänkt sy en vit klänning för att den även skulle passa som examensklänning - jag gick sjunde året i Otterhälleskolan. Som näsduk hade jag mors brudnäsduk."
1Aldrig avsänt vykort.
1Aldrig avsänt vykort. Efter Foto: Hallberg & Carlsson, står det: 16510-0
1Alehålornas kreatursmarknad.
1Alelyckans vattenverk: maskinsalen.
1Alelyckans vattenverk: två vertikalställda pumpar
1Alelyckegatan, Gamlestaden, 1990. Ursprungligen kallad Alelyckan, men ändrades 1990 för att undvika förväxling med Göteborgs vatten- och reningsverk med samma namn.
1Alevägen, Kyrkbyn, 1941. Uppkallad efter alarna vid gatan.
1Alex. Auffort & Co, Västra Hamngatan 2, Göteborg. Foto omkring 1910.
1Alexander Lagerman J:r grundade 1897 Kraft-tvål-fabriken i Jönköping. Huvudverksamheten flyttade 1901 till Göteborg under firmanamnet Tomten. Verksamheten bedrevs från början i den gamla artillerikasernen, den flyttade 1906 till Gårda. Där verksamheten fanns kvar till 1942. Fabriken fick nya lokaler 1922-1923, i en 4 våningars tegelbyggnad med klocktorn. Arkitekt till fabriken var Arvid Bjerke, och Wilhelm Stenhammar komponerade musikstycken för klockspelet i tornet. Fabriksbyggnaderna, utom klocktornet revs 1980-tal och nya hus med bodstadsrätter var klart 1986. 1908 gick Erik Magnus in i firman som prokurist och sköt till kapital. 1911 blev Tomten aktiebolag och Erik Magnus blev hälftenägare. Vid Lagermans död 1919 blev Magnus VD. Reklamtomten är tecknad av Adolv Braunschwig Produktionen bestod av tre avdelningar: hälso- och parfym, hushålls avdelning och delikatess avdelning. Hälso- och parfym, sundhetssalt, giktlinement, dermabalm (hudmedel) shampooing-water (hårmedel), eau de Cologner och fina tvålar. Hushålls avdelning, Kraftskurpulver (Tomteskur), kraftskurtvål, metallputsmedel (Häxan) och tvättmedel. delikatess avdelning Bakpulver, vaniljextrakt, fruktextrakter, vaniljsocker, vinaigre, apelsinsaft, lemonadpulver (Tomtebrus), samt gelé- och puddingpulver. Övriga varor Bläck, skokräm, vapenfett, malmedel (Destroyer), putspomada.
1Alexanderson, Lars Frans Hedberg och Bröllopet på Ulvåsa. D. II : Uppsats för litteraturhistoriska proseminariet vid Göteborgs universitet vårterminen 1969 / Lars Alexanderson. - Göteborg : Göteborgs universitet, 1969
1Alexandersson, Kenneth Senmesolitikum runt Mjön : en undersökning av lihultkulturen i ett inlandsområde : C-uppsats : Inst. för arkeologi, Göteborgs universitet, vt 1992 / av Kenneth Alexandersson, Glenn Johansson.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1992
1Alfabetet A-Z+&. Patriser som förvaras i plåtask. Plåtask är 4,7 L- 3,3 B- 5 H cm.
1Alfanumerisk
1Alfanumerisk.
1Alfa Olsson var född i Kungälv 24/7 1914 , där hon också var bosatt vid sin bortgång 4/5 1967. Anställd vid Göteborgs Museums historiska avdelnling, sedermera Göteborgs historiska museum, 1/2 1937.
1Alfhild gratuleras hjärtligt på födelsedagen den 13/4 1895 vännen O. S
1Alfhild jag hjertligt får dig gratulera samt önska dig lycka och framgång alltjemt, skulle de dig någon här mankera, jag hoppas hvar motgång, du upptar som skämt. Lilla Anna 1894
1Alf Otto Clason återfinns i Folkräkningen 1900 som fotografibiträde, okänt var. Boende 13 roten nr 136, Erik Dahlbergsgatan 28
1Alfr. Anderssons Korg & Trävaruaffär, Ö. Larmgatan 13. Ca. 1905.
1Alfred Agrell, född i Jönköping g.m Johanna Elisabeth (f. 1856). Tillsammans fick de barnen: Torsten Alfred 16/5 1885 - 17/8 1958 (gift) Elsa Christina 24/4 1886 -31/8 1935, slöjdlärare i Dalarna (ogift) Johan Lennart 12/5 1887 - 13/4 1957 (ogift) Carin Elisabet 17/12 1888- 25/5 1895 Ingrid Maria 17/6 1893 - 2/4 1945 (ogift)
1Alfred Andersson 1864 Johan Arndts fyra anderika böcker om en sann christendom
1Alfred Gärdes väg, Torp, 1962. Belägen i Delsjöområdet. Uppkallad till minne av Alfred Gärde, som under sin tid som fastighetsdirektör 1915-1940 kämpade mycket för Delsjöreservatets tillkomst.
1Alfred Meyer, far till Henriette Meyer.
1Alfred Nobel är en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han uppfann dynamiten och tog patent på 355 uppfinningar under sin livstid. Alfred Nobels testamente gav Sverige Nobelpriset. Idag är det världens mest kända pris.
1Alfred och Stina Hammar. Hammar var kolhandlare.
1Alfred Proessdor var tecknare, etsare och teaterdekoratör- Proessdorf studerade konst och dekorationsmåleri i Düsseldorf. Illustratör som medverkade skämtteckningar i Söndags-Nisse och Skallran. Han gjorde skisser för Ernst Rolfs revyer.
1Alfred Westholm var verksam vid Statens historiska museum samt Göteborgs konstmuseum; det senare som förste amanuens 1944–1947 och museichef 1947 till pensioneringen 1969.
1Alfred Wigelius väg, Torp, 1962. Döpt till minne av jägmästaren A Wigelius, ordförande i Göteborgs stads skogsnämnd från dess begynnelse år 1921 t.o.m. 1954 och i beredningen för natur och kulturskydd 1940-1954.
2al frescomålningar på gårdsväggen till norra flygeln
1Algier.
1Alhaga, Rödbo, 1998. Namn på en avstyckning från gården Oxhagen, enligt beskrivning till Ekonomisk karta 1936. Namnet förekom som postadress vid Rödbo församlings sammanslagning med Göteborg 1974.
1Alice Bonthronsgatan, Rambergsstaden, 1944. Uppkallad till minne av Alice Bonthron, banbrytare inom den svenska vården av vanföra och första ledare av vanföreanstalten i Göteborg.
1Alice Heyman, född Moss gift med Alfred Jacob Heyman 1872
2Alice Rörberg
1Alice Rörberg, Intervjuperson nr 29 Alice är född 1925 i Dalsland. Kom till Göteborg i trettonårsåldern, bodde i Annedal med sin mamma och hennes man. Fick senare kontakt med sin biologiska pappa som emigrerat till USA. Vid intervjutillfället bosatt på äldreboende i Änggården. Gift med man från Brännö, har bott där i många år, och i Majorna. Har arbetat inom kommunen, bland annat som barnskötare och föreståndare på fritidsgård. Engagerad i göteborgska sammanhang, som Kals Åden och Lasse Dahlquist-sällskapet, och har även skrivit böcker om staden. Tycker om sång, musik och teater. Våren 2020 nåddes vi av beskedet att Alice gått bort, genom hennes son som talade med Marie Nyberg.
2Alice Rörberg fotograferad på Stiftelsen Göteborg sjukhem Änggårdsbacken
1Alice Sinclair, gift med Baron Fredrik August Ridderstolpe (f. 1871)1905. Alice Sinclair var först gift med Claes Oscar Emil Ekman som dog år 1900. ( uppgifter från www.geni.com)
1Alida Bonnier, dotter till David Felix Bonnier (grundade Göteborgs-Posten 1859) och hans hustru Charlotte Benecke. Alida Bonnier, kallad Lalla gifte sig med Carl Fredrik Waern d.y. Tillsammans fick de: Olga Augusta Charlotta f. 1882 Carola Maria f. 1884 Barbro f. 1886-06-26 Alida var brorsdotter till Albert Bonnier och kusin med den kände förläggaren Karl Otto Bonnier.
1Alida Lindh Henningsberg Burås, Göteborg
1Alida Lindh Mellangatan 13 Gbg
3Alida Söderdahl AB-Leksakshuset, Drottninggatan 30.
1Alida Svensson och sonen Algot Adler kör med mjölk till några hushåll i Landala. Tvår gånger i veckan, körde de från Önnered med häst och vagn och passerade stadsgränsen och vidare längs Karl Johansgatan. Det är svårt att bestämma var fotografiet är taget.
2Alin, Alin Förmodade gotiglaciala boplatser i Göteborgstrakten / av Johan Alin.- Stockholm : Geologiska föreningen, 1944
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 1. uppl. .- Lund : Gleerup, 1915
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 5. uppl. .- Lund : Gleerup, 1936
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 6. uppl. .- Lund : Gleerup, 1942
1Alin, Johan Göteborg och dess omnejd / av Johan Alin och Lars Hofstedt.- 9. uppl. .- Lund : Gleerup, 1950
1Alin, Johan Hallands natur / Johan Alin. - Uppsala : Lindblad, 1925
2Alin, Johan Handledning för skolresor. 1, Marstrand / av J. Alin och L. Hofstedt.- Göteborg, 1914
2Alin, Johan Handledning för skolresor. 2, Bohus och Kungälv / av J. Alin och L. Hofstedt. - Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1939
2Alin, Johan Handledning för skolresor. 3, Göta älv och Trollhättan / av J. Alin och L. Hofstedt.- Göteborg, 1914
1Alin, Johan Havsstrandens läge i Göteborgstrakten under brons- och järnålder / av Johan Alin.- Göteborg, 1928
1Alin, Johan Hur stenåldersmänniskorna levde i Bohuslän / av Johan Alin.- Stockholm : Sv. Litteratur, 1951
1Alin, Johan Kinnekulle / av Johan Alin.- 2. uppl.- Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1935
1Alin, Johan Kinnekulle / av Johan Alin.- Göteborg : Holmqvist : Göteborgs skolresekommitté. Handledning för skolresor, 1925
1Alin, Johan Köpstadsö och vikingatidens handelsplats på Brännöarna / af Johan Alin.- Göteborg, 1920
1Alin, Johan Stenåldersboplatsen på Sandarna vid Göteborg / av Johan Alin, Nils Niklasson och H. Thomasson.- Göteborg : Wettergren & Kerber, 1934
1Alin, Johan Stenåldersforskningen i Bohuslän / av Johan Alin.- Göteborg : Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening, 1953
1Alin, Johan Studieutflykter i Göteborg och dess omgivningar : en orientering i hembygdens studiematerial / Johan Alin.- Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1943
1Alin, Johan Submarina stenåldersboplatser utmed norra Hallandskusten / Johan Alin.- Kungsbacka, 1941
1Alin tog polleprov vid Södra Gubberogatan , platsen för renhornsfyndet.
1Alipsten av röd kvartsit med 2 slipytor
1Alkema, Hanny Hinderik : of De schoonheid van roest en plexiglas / Hanny Alkema.- Amsterdam : Theater Instituut Nederland, cop. 1994
1Alkema, Hanny Poppen-, object- en beeldend theater in Nederland / meet een bidraje van Hanny Alkema; beschrijving theatergroepen Christien Boer.- Ed. 1991.- Amsterdam : Nederlands Poppenspel Instituut, 1991
1Alkoholhaltiga drycker, t ex öl, mjöd, bryggkar, ölsejdel, vinkaraff, brännvinspanna
1Alkoholhaltiga drycker (ex. öl, vin, sprit); Tillredningsmetoder; Apparatur; Konsumtion, seder, begär; Onykterhet; Föreställnigar, sedvänjor;
1Alla är av olika tillverkning.
1Alla är patinerade och till viss del svallat
1alla beslag av järn. Graverad på låsblecket "Utterberg, Norrköping".
1Alla ensembleroller medverkar även som körsbärsfolk, törnrosfolk, soldater m.m.
1Allahanda på Ankargatan
1Alla liggande i Majlyckan. Alla rivna efter 1911. Ljungqvistska huset 76 A, Hartmanska huset 76 B.
1Allansson, Jakob Allmännyttans framväxt i Malmö och Göteborg : Historiska förutsättningar för de kommunala bostadsbolagens nutida ställning i städerna / Jakob Allansson.- Malmö : Malmö universitet, 2021
1Allan T. Nilsson. Etnolog. undersökning. New Sweden
1Alla patinerade, 17 svallade, 1 eldpåverkad.
1Alla patinerade, 7 svallade
1Alla patinerade och nio svallade
1Allard var invärtesmedicinare, initiativtagare till sommarsanatoriet i Sandarna (1903), ledamot av styrelsen för Romanäs sanatorium (1904-05), initiativtagare till Sävsjö sanatorium (1905) som han även var revisor för under många år. 1917 tog Allard initiativtagare till kostnadsfria badresor till Askim för barn i Göteborg. Projektet, kallat "Doktor Allards badbarn", var mycket uppskattat och omtalat. 1917 blev Allard hederdoktor i Uppsala universitet.
1Alla svallade och patinerade, flera med bruksretusch, ev retusch.
1Alla svallade och patinerade.
1Alla uppvisar olika grad av svallning, 2 vitpatinerade
1Alla utom 1 är svallade och patinerade
2Alla utom en är svallade och patinerade
2Alla utom en svallade och patinerade
1Allégatan, Haga. Omnämnt på 1849 års karta, fastställt 1852. Gatunamnet ändrades 1875 till Södra Allégatan. Går längs södra sidan av Nya Allén.
1Allégata som leder till före detta Göteborgs Örlogsvarv (Nya Varvet). Hette tidigare (från 1930) officiellt Nya Varvsgatan. Detta namn förväxlades ofta med Nya Varvsvägen i Göteborg och ersattes därför med det sedan gammalt använda Nya Varvsallén. - Nya Varvet har sedan år 1986 övergått till civilt ägande. - Jfr Sven Källfelts Gata.
1Alleinige Fabrikanten
2Allé i Söderlingska trädgården. Konstnär JohanNilsson med hund. I bakrunden Majornas 3 rote, nr 123A
1Allé Lerjeholm d. 2 April 1914
1Allemans väg, Arendal, 1967. Namnet ändrades 1975 till Kårebogatan.
1Allé med mindre lyktstolpar och däremellan hängande antingen mindre lampor eller vimplar eller dylikt. I änden av allén ses en byggnation (hus).
1Allen, Arthur B. The model theatre / Arthur B. Allen.- Darton : W. Gardner, 1950
1Allen, Keith On the brink of belonging : a national enquiry into puppetry / Keith Allen, Phyllida Shaw.- London :Calouste Gulbenkian Foundation, 1992
1Allén, sedd från N.V.
1Allen, Woody Without feathers / Woody Allen.- London : Sphere Books, 1979
1Allén leder från Kvibergsvägen till landeriet Kvibergsnäs. Dnr 0218/03 711
1Allerding, Edvard Henrik Alexander var gm. Ada Maria Blidberg. 1890 bor de i Majorna med delar av hennes familj - syskon? De har då sonen Sven Alexander född 1879 i London. Större delen av familjen ligger begravd i en familjegrav på Mariebergs kyrkogård i Majorna. Sonen Sven Alexander gifter sig med Emma Kristina - Emy och de får dottern Mildred. Den senare har skänkt föremål till GSM. Sjöfartsmuseet har mer material i anslutning till familjen.
1Allers. 32/1994, Jubileumsnummer 1894-1994. - Helsingborg : Allers förlag, 1994
1Allers familje-journal ca. 1935
1Allers Modellteater, blått rum
1Allers Modellteater, blått rum med säng
1Allers Modellteater, eldspis
1Allers Modellteater, eldspis på papper
1Allers Modellteater, instruktioner 'Hur man bygger Allers modellteater?'
1Allers Modellteater, karaktärer ink. borgarvakter och överkokerskan
1Allers Modellteater, karaktärer ink. marknadsfolk och kungen.
1Allers Modellteater, köket
1Allers Modellteater, marknad
1Allers Modellteater, medeltida stadsscen
1Allers Modellteater, midsommar eldorna
1Allers Modellteater, orange rum
1Allers Modellteater, scen med hus, vredspid, öppetspis, träd
1Allers Modellteater, scen med träd och vas
1Allers Modellteater, trädgård
1Allers Mönster-Tidning 27 februari 1919.
1Allé Söderlingska trädgården å sommarskrud
1Allé Söderlingska trädgården i bakrunden skymtar Majornas 3 rote, nr 123A
1all färg förlorad. Brusewitz beskrivning: "Gammalt, mycket skadat kors från Torps kyrka på Oroust. Holmberg i 'Bohusläns beskrifning', del II, sid 285 säger härom: 'det berättas i orten, att detta kors i katolska tiden varit uppställdt vid en på gården Ströms egor vid hafsstranden belägen offerkälla, "Korskällan" kallad, men att, då det en gång skulle transporteras till Mykleby kyrka och man hunnit med detsamma till Ströms åkrar, som av denna händelse ännu kallas "Korsåkrarne", det blifvit på tungt, att ingen kunnat röra det af stället, förr än bärarne lofvade, att föra det till Torps kyrka, då det ögonblickligen blef nog beskedligt att låta sig åter hantera.' Skänkt 1871 av Torps församling genom kyrkoherde Rhodin."
1All good wishes and success attend you. From Hänschen to Astrid
1Allhelgonatiden, ca 1973. Kyrkogårdsromantik! Mossbelupen gravsten.
1Alli Berholdsson utbildade sig till handarbetslärarinna vid Maria Nordenfelts Handarbetsseminarium i Göteborg hon tog examen 1951 utbildningenn var treårig och då bar hon fortfarande sitt flicknamn Persson
1Allmanach, tryckt hos Amund Grefwe för år 1677.
1Allmän idrott
1Allmän information och oorganiserad muntlig nyhetsförmedling (ex. skvaller, ryktesspridning); Offentliga utropare och härolder; Bulletiner och informationsblad;
1Allmän information om frågelistorna. Frågelistor 1-75
1Allmän information om frågelistorna. Onumrerade listor. Specialfrågelistor. Frågelistor 1-30
1Allmänna bestämmelser angående materialier och arbete vid Kungl. Byggnadsstyrelsens husbyggnadsarbeten.- Malmö : Skånska litografiska AB, 1921
1Allmänna definitioner av lagöverträdelser; Huvudkategorier av brott (ex. brottmål, civilmål, avtalsbrott, försyndelser); Erkänd hierarki i fråga om förbrytelsernas svårighetsgrad (ex. malum prohibitum och malum in se, bötesbrott och urbota brott, större och mindre förbrytelser, förlåtliga och dödssynder);
1Allmänna föreskrifter för kommendanten anbefallda övningar med Vaxholms fästnings fredsbesättning.- Stockholm, 1929
244Allmänna kondoleanser, ej riktade till specifik person.
9Allmänna körförbundet
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, byggnaden vid Grönsakstorget.
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, vid Grönsaktorget.
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset vid Grönsakstorget.
1Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset vid Grönsakstorget.Blick mot norr.
1Allmänna problem angående betydelselära och språkliga symboler; Morfologiska och lexikaliska elements semantik; Känslobetonad färgning (ex. genom tonfallet, genom snabbt framförande); Ord och fraser med många betydelser; Betydelseförändringar;
1Allmänna svenska folkskolläraremötet Berättelse över Sveriges allmänna folkskollärareförenings 50-årsjubileum i samband med adertonde allmänna svenska folkskolläraremötet i Stockholm den 9-11 juni 1930 / utg. av Osvald Rydén.- Stockholm : Blom, 1930
1Allmänna uppgifter om redskap använda i olika näringar. Tillverkningen av redskap och den industriella användningen förs under ett flertal andra rubriker, och upptas nedan endast i de fall då de ej kan placeras på annat håll.
1Allmänna Vägen, blick från Stigbergstorget.
1Allmänna Vägen, fastigheter på södra sidan (med jämna gatunummer samt tillhörande Majornas 1 resp. 3 rotar): Allmänna Vägen 12 (Majornas 3 rote, nr 124) Utan gatunummer: Majornas 3 rote, nr 123 A & B Allmänna Vägen 14-52 (Obs. Allmänna Vägen, se översiktlig anmärkning under ”fastigheter på norra sidan”)
1Allmänna Vägen, fastigheter på södra sidan (med jämna gatunummer samt tillhörande Majornas 1 resp. 3 rotar): Utan gatunummer: Majornas 3 rote, nr 143 (jfr anmärkning under Gathenhielmska huset: Exteriörer) Allmänna Vägen 2 (Majornas 3 rote, nr 142) Allmänna Vägen 6-10 (Obs. Allmänna Vägen, se översiktlig anmärkning under ”fastigheter på norra sidan”)
1Allmänna Vägen, parti av norra sidan mot öster från korsningen Lotsgatan. Fr. vänster nr 41 A, 41 och 39, resp. Majornas 2 rote, nr 64,65 och 66. Rivna på nyåret 1939.
1Allmänna Vägen, parti av norra sidan västerut. Från höger nr 29, 31, 33 o.s.v
1Allmänna Vägen, parti mot öster.
1Allmänna Vägen, parti mot öster. fr korsningen Såggatan
1Allmänna Vägen, parti mot öster. Närmast till vänster fastigheten Majornas 2 rote, nr 57. Till höger närmast, Majornas 3 rote, nr 29 (endast delvis synligt) samt 30 (lilla huset bak gatlyktan).
1Allmänna Vägen, parti mot öster vid Djurgårdsgatan.
1Allmänna Vägen, parti mot Stigbergstorget. Situation från höger till vänster: 1)gavel av nr.8 (Maj.3 rote,nr.128), 2)nr.5,Maj.4 rote,nr.6, "Lefflerska huset", 3)nr7,Maj.4 rote,nr.5,"kommendanthuset"(med frontespis), 4)nr 9("Edens Elektriska"),Maj.2 rote,nr.89 & 90 samt 5) endast delvis synligt nr.11.
1Allmänna Vägen, sträckningsbild med del av norra sidan mot Stigbergstorget. Längst upp mot Stigbergstorget syns långsidan på fasaden till biografen Kaparen.
1Allmänna Vägen: sträckningsbilder västerut, sträckningsbilder österut Allmänna Vägen: sträckning till Karl Johansgatan, fastigheter på norra sidan (med udda gatunummer samt tillhörande Majornas 2 resp. 4 rotar). Anmärkning: Beträffande inordningen av material rörande Allmänna Vägen märkes: Denna färdled sträckte sig före 1907, på grundval av adresskalendrarnas uppgifter, från Stigbergstorget till Karl Johans kyrka, tog därefter av åt väster (nuvarande Karl Johansgatan) fram till ungefär Jaegerdorffsplatsen, böjde så av i nordlig riktning (nuvarande Klippgatan) och grenade ett stycke längre bort upp sig med en utlöpare till Klippområdet (Klippgatans fortsättning) och en västerut (Oscarsgatan). Sedan Karl Johansgatan år 1907 utsträckts till ungefär nuvarande Jaegerdorffsplatsen (gatans sträckning ytterligare västerut i samband med rivningen av framförliggande fastigheter skedde senare), undergick Allmänna Vägen de förändringar som antytts i huvudrubrikens ”sträckning till Karl Johansgatan” och i fråga om namnförändring, denna anmärknings första stycke. Det material berörande ”gamla” Allmänna Vägen, som efter förändringarna 1907 blivit aktuellt under de nya namnbeteckningarna, har överförts till dessa. För jämförelsens skull, se alltså även: Karl Johansgatan (efter 1906) Klippgatan Oscarsgatan (ev. intill dennas västliga slutpunkt liggande bebyggelse)
1Allmänna Vägen. Majornas 3 rote, nr.123. "F.d. Härbärget i Majorna. Förslag till förändring 1941." Tre ritningar. (Tidigare utan nr. i arkivet.)
1Allmänna Vägen. Sträckning österut mot Stigbergstorget.
1Allmänna Vägen (nr 7) österut mot Stigbergstorget. Nr 7 o. 5 t.v.-omkring år 1900. T. h. Ölvägen. Allmänna Vägen 8 t. h.
1Allmänna Vägen (x Tellgrensgatan). Tellgrensgatan går upp till vänster.
1Allmänna Vägen 10. Majornas 3 rote, nr 123 A. Fasad mot norr.
1Allmänna Vägen 10. Portal.
1Allmänna Vägen 10. Rivet i maj 1931. Byggnad från 1700-talets mitt som nu skattat åt förgängelsen.
1Allmänna Vägen 12, gavel mot väster, fasad mot söder.
1Allmänna Vägen 12, Majornas 3 rote, nr 124, gården Hästhagen. (I bakgrunden Majornas 3 rote, nr 123 A.)
1Allmänna Vägen 12 o. 8 (gavel). Majornas 3 rote, nr 124 o. 128.
1Allmänna Vägen 17 A, gårdssidan.
1Allmänna Vägen 18, gården.
1Allmänna Vägen 2. Detalj av portalen. Gårdsfasad.
1Allmänna Vägen 2. Portal på gårdsfasaden.
1Allmänna Vägen 25. Kapstensgatan, Majorna. Omkr. 1900.
1Allmänna Vägen 25 x Kapstensgatan.
1Allmänna vägen 2B (till höger) Jedeurska huset uppfört ca 1790. Byggnaden till vänster, nr 2A, troligen uppförd på 1700-talets mitt. Från 1870-talet användes huset av Pantlåneinrättning.
1Allmänna Vägen 32. Hörnet av Koopmansgatan.
1Allmänna Vägen 41. Portalen.
1Allmänna Vägen 48 mot öster.
1Allmänna vägen 51-57, äldre bostadshus på Ankareberget mitt emot Karl Johans kyrka. Husen revs ca 1920. Platsen gjordes om till Batajonsparken 1922
1Allmänna Vägen 7.
1Allmänna Vägen 7. Portal.
1Allmänna vägen 8 med sin friliggande trappa, blick mot söder.
1Allmänna vägen från lek- och viloplatsen samt planteringen å 6 kv Slintin. Uppgång från Allmänna Vägen sedd fr Tellgrensgatan. Terrassen på 6 kv. Slintin från Tellgrensgatan.
1Allmänna Vägen från väster.
1Allmänna Vägen mot öster. T.v. Mariebergs Värdshus.
1Allmänna Vägen mot öster vid Djurgårdsgatan
2Allmänna Vägen mot väster från Stigbergstorget
1Allmänna Vägen österut.
1Allmänna Vägen österut fr. Mariebergsgatan. T.v 2 roten n:r 57. "Guldklimpens" vid allmänna Vägen. T.h. 1. 3 roten n:r 28 vid Allmänna Vägen. 2. 3 roten n:r 29 vid Allmänna Vägen. 3. 3 roten n:r 30 (det lilla intill Kullbergs trädgård.)
1Allmänna Vägen sedan 39-41 rivits.
1Allmänna Vägen sett från Gathenhielmska husets trappa.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Använd 2004. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Använd 2009. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
2Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Fanns på toaletten i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmänn loggbok/dagbok/dassbok som medlemmarna har skrivit i. Fullt med anteckningar, uppmaningar, ritningar m m. Förmodligen använd under 2000-talet. Fanns på toaletten i kollektivet Högst Upp. Samtidsdokumentation bestående av fem intervjuer från två kollektiv - Högst Upp på Erik Dahlbergsgatan och kollektivet Stacken - och insamlade affischer och dagböcker från Högst Upp. Digitala bilder från båda kollektiven.Högst Upp stängde ner maj 2017.
1Allmännyttan : om att bygga, bo och förvalta : SABOs nya medlemstidning. nr 4/2020.- Stockholm : SABO, 2020
1Allmän översikt av det sydsvenska bonadsmåleriet, 3 blad.
1Allmän plats, efter en närbelägen kallkälla med detta namn, tidigast nämnd 1788. Ett berömmande namn: källan tryter aldrig. (OGB II s 189; jfr Sarauw s 51.) Jämför Silverkällan. Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen
1Allmän plats, efter Klintens bana (tidigast nämnd 1836), en repslagarebana, som fått namn efter en viss Jonas Klint, som 1805 fick arrendera denna mark på 30 år för sitt repslageri.
1Allmän plats, till större delen på en stenåldersboplats.
1Allmän plats.
1Allmän plats. I Dialekt och ortnamnsarkivet: "terräng" efter ekonomiska kartan 1976.
1Allmän plats för lek och idrott. Lekevall eller lekvall är ett gammalt ord för platser där folk brukade samlas till lek och andra förlustelser. Som ortnamn träffas Lekevallen på flera ställen, t ex i Partille och Torslanda socknar och i Mölndals stad.
1Allmän plats nära Lundby by. Byalagsgatan Kyrkbyn 1929. Anknyter till Lundby by.
1Allmän plats på en tidigare mosse med detta namn. Tore är det gamla uttalet av Tolered.
1Allmän plats utmed Säveån.
1Allmänt, apotek, läkemedel
1Allmänt, familjen, umgängesliv, byar. Bohuslän, div. landskap
1Allmänt, intervjuer, levnadsförhållanden
1Allmänt, Nationaldsagen, Mors-Fars dag, Kräftskiva, Mårtengås, Årets festdagar. Västergötland, Bohuslän, Div. landskap. Foton, Tidningsartiklar, vykort
1Allmänt, pensionatsvistelse, semester
1Allmänt.
1Allmänt. Faurås Hd.
1Allmänt. Tidningsartiklar
1Allmänt. Utan ort. Gränser.
1Allmänt beskrivande av maskiner och komplicerade apparater samt om den däri ingående tillämpade mekaniken.
1Allmänt musealt 1
1Allmänt om affärs- och industriorganisation. Särskilda organisationstyper och -former för produktion och distribution av varor, de utmärkande dragen samt sambandet med kapitalägande och kapitalkontroll föres under lämpligt nummer nedan.
1Allmänt om ägande, dvs människors rättsliga förhållanden med avseende på en viss sak, t ex fast egendom, som bestämmande för användning och besittning av denna.
1Allmänt om anskaffande av byggnadsmaterial samt om planering och genomförande av byggnation.
1Allmänt om anskaffning av mat.
1Allmänt om användningen av logik, vetenskapliga experiment och andra exakta metoder som medel att nå kunskap, och om de härigenom vunna intellektuella resultaten. I den mån vetenskapen är internationell eller delas av flera kulturer kommer blott den veten
1Allmänt om arbetslivet, vanor, yrkesspecialisering, anställningsförhållanden och förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden.
1Allmänt om att släcka törst och stilla särskilda begär samt om tillverkning av drycker och njutningsmedel
1Allmänt om backefisken och koljebackefiske, uppteckning, berättat av Abraham Henriksson, Grundsund, född år 1870. (Uppteckning av Evald Johansson, Långedalen Skaftö. GMA:2793 - 2797 köpt för totalt 12 kr.)
1Allmänt om barnavård och barns fysiska utveckling, sysselsättningar och statusutveckling från födseln till puberteten.
1Allmänt om barnuppfostran.
1Allmänt om bearbetning av fibrer till textilier samt om skinnberedning och papperstillverkning.
1Allmänt om bebyggelsens utformning och den offentliga servicen i enheter varierande i storlek från tillfälligt läger till mångmiljonstad.
1Allmänt om behandling av råvaror i sådana industrier där teknologin är av kemisk natur snarare än av fysisk.
1Allmänt om beredning av råa födoämnen så att de blir lämpade för förvaring eller förtäring.
1Allmänt om beskrivningar och undersökningar av geografisk karaktär.
1Allmänt om den kulturellt betingade anpassningen till kvinnans menstruationscykel, både beteendemässigt och ideologiskt.
1Allmänt om den teknologi som brukas för att förvandla råämnen till färdiga produkter eller halvfabrikat.
1Allmänt om de reglerade procedurer och domstolar genom vilka staten eller lokalsamhället slår fast vad som är lagöverträdelser och ålägger straff.
1Allmänt om döden, inklusive föreställningar om döden och om sedvänjor i anslutning till dödsfall.
1Allmänt om dräkttillverkning och dräktens utseende. Bruk och underhåll av dräkt och textilier.
1Allmänt om ekonomiska och estetiska normer och om vissa levnadsvanor.
1Allmänt om familjen. Olika aspekter av familj och hushåll.
1Allmänt om färdande och transport.
1Allmänt om finansiella transaktioner medelst pengar eller kredit snarare än varor.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Anders Antonsson i Viga, född år 1873. Uppt. av Evald Johansson, Långedalen, Skaftö. Köp av GMA: 2793 - 2797, totalt 12 kr.)
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Hilmer Olsson i Stockevik, f. där 1854.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Lars Kollberg, Östersidan, Skaftö, f. 1845.
1Allmänt om fiske, uppteckning; berättat av Nils Gustafsson, Grundsund, född i Fossa, Skaftö socken år 1853. (Uppt. av Evald Johansson, Långedalen, Skaftö. GMA: 2793 - 2797 köpt för totalt 12 kr.)
5Allmänt om fiske, uppteckning.
1Allmänt om fiske, uppteckning av Phil. Humbla 1928.
2Allmänt om fiske: tro och sed.
1Allmänt om flera olika sidor av äktenskapet. Med äktenskap förstås en socialt godkänd samlevnadsform mellan kvinna och man innebärande ekonomiskt samarbete, samboende och sexuellt umgänge. De kulturella normerna bestämmer vilka som får och inte får ingå äktenskap, hur det skall ingås och upplösas, och vad de båda parterna får och inte får göra inom det. Äktenskapet, sett som släktskapsförhållande, måste hållas klart skilt från familjen, den sociala gruppbildningen inom vilken den typmässigt hör hemma.
1Allmänt om flera slag av kommunikation över tidsperioder, genom mer eller mindre beständiga dokument.
1Allmänt om folkliga funderingar och föreställningar om fenomen inom den yttre världen och om människokroppen.
1Allmänt om folklig diktning, tro och sed. Folkböcker.
1Allmänt om fritidssysselsättningar med aktivt deltagande.
1Allmänt om hälso- och sjukvård samt sjukdomar.
1Allmänt om hemmets och andra byggnaders utrustning, vård och underhåll.
1Allmänt om historia och kulturförändringar.
1Allmänt om husdjursskötsel.
1Allmänt om individualitet och social rörlighet; status, namn, namngivning. "Status" betyder här individens ställning i varje socialt sammanhang.
1Allmänt om intagande av föda.
1Allmänt om jordbruk. Generella uppgifter placeras i 241. Övertro, sed och bruk i samband med särskilda odlingsformer ordnas under resp klass.
1Allmänt om kommunikation och information mellan människor.
1Allmänt om krigets speciella teknologi.
1Allmänt om ledning och resultat av strider mellan självständiga politiska enheter ( te x stadsstater och stammar) med användning av organiserade militära styrkor.
1Allmänt om människans åldrar från puberteten till ålderdomen.
1Allmänt om mänskliga relationer.
1Allmänt om mänskligt beteende på det politiska fältet.
1Allmänt om matematik, räkning och mätning.
1Allmänt om militär organisation.
1Allmänt om nyttjande av råämnen till annat än föda. Bearbetning av råmaterial till redskap, byggnader kläder och andra varor förs till andra klasser.
1Allmänt om olika, klart avgränsade större samhällsproblem och deras förekomst och sätten att möta och lösa dem.
1Allmänt om olika slags byggnader och byggnadshistoria. Rent beskrivande uppgifter om hus och andra byggnadsverk förs hit, jämte upplysningar om material och konstruktioner som ej kan klassificeras enligt 33. Användningen av byggnadstyperna förs till relev
1Allmänt om olika uppgifter om statliga institutioner på högsta nivå, dvs där det slutgiltiga avgörandet sker, antingen det rör sig om ett distrikt med några få bygdelag under en överhövding eller ett stort imperium omfattande många nationaliteter. Material rörande samhällen av högre politisk dignitet än bygdelagsnivå förs hit. Rörande politisk organisation på bygdelagsnivå se 62; för sådana inom gruppen mellan bygdelag och stat se 63.
1Allmänt om organiserad verksamhet för att bekämpa sociala problem.
1Allmänt om överlåtelse av varor och äganderätten till dem, jämte omfattningen av sådana transaktioner och fastställande av priser och ekonomiska värden.
1Allmänt om politisk territorialorganisation på olika nivåer. Uppgifter om territoriell hierarki förs till 631. Uppgifter om politiska institutioner i administrativa eller territoriella enheter i storlek mellan bygdelaget och staten, den högsta eller största politiska enheten, förs till nedanstående kategorier. De är avsedda endast för samhällen av något högre politiskt oberoende eller för miniatyrstater som blott omfattar ett enda distrikt eller en liten stad med närmaste omgivning. De enskilda kategorierna motsvarar samhällen av olika omfång och utveckling i en stigande skala, men då dessa ej är universellt jämförbara bör de modifieras, så att de kan användas för de faktiskt existerande territoriella enheterna inom respektive statsbildning.
1Allmänt om religiösa trosföreställningar och ideologier.
1Allmänt om rese- och transportformer till lands jämte reseservice.
1Allmänt om samfärdseln till sjöss och i luften. I huvudsak används rubrikerna 501, 502 och 506. Är materialet stort kan även övriga rubriker nyttjas.
1Allmänt om sätten att pryda kroppen på annat sätt än genom kläder samt om tillverkning av medel för detta.
1Allmänt om sedvanerätt eller påtvingade uppförandenormer, där straffpåföljd kan genomdrivas av representanter för det politiskt organiserade samhället eller staten, och inte bara genom den sociala kontrollens informella metoder.
1Allmänt om sexuella föreställningar och sexuellt beteende.
1Allmänt om släktgrupper och individens relation till olika grupperingar inom släkten
1Allmänt om specialisering inom handeln och främjande av handel och affärsverksamhet.
1Allmänt om språk och dialekt. Nedanstående kategorier är avsedda för uppgifter om språkbruk och veten-skaplig språkanalys. Terminologi för olika kulturföreteelser återfinns i allmänhet under lämplig rubrik inom andra ämneskategorier.
1Allmänt om statsförvaltningen och alla dess olika organs verksamhet; hit förs huvudsakligen uppgifter rörande förvaltning av samhällen över lokalsamhällets nivå.
1Allmänt om undervisning i skolor, av utbildade lärare utanför skolan eller genom lärlingskap.
1Allmänt om uppgifter om befolkningen, inklusive befolkningsstatistik och folkbokföring.
1Allmänt om utnyttjandet av de naturliga energikällorna och av omvandlingen av sådan energi för industriellt bruk.
1Allmänt om vetenskapliga biologiska uppgifter om samhällsmedlemmarna.
1Allmän trafikbro från Per Dubbsgatan över Dag Hammarskjölds Väg - vy mot norr. [Avser bron bortom gångbron i förgrunden /reg.anm.]
3Allmän trafikbro från Per Dubbsgatan över Dag Hammarskjölds Väg - vy mot söder. T.h. Slottsskogen.
1Allmänt rörande definitioner i juridisk eller annan form, av åtalbara eller straffbara förbrytelser och rörande uppgifter om straffpåföljd.
1Allmänt rörande den kristna trosläran och religionens andliga innehåll samt den kyrkliga organisationen.
1Allmänt rörande individens uppförande och drag i hans personlighet.
1Allmänt rörande sådana större skillnader i social staus, som vanligen är hierarktiskt graderade eller skiktade.
1ALLMOGEDRÄKT Denna bindmössas broderi är mycket snarlikt eller det samma som för GM21172 färgställningarna skiljer sig dock åt.
1Allmogedräkter: mans- och kvinnodräkter, 1840-talets början, teckning av C.G.Ridderstolpe Norra Halland och Marks härad.
1Allmogelivstycke av tuskaftvävt klarrött ylletyg med Linnevarp (ripseffekt[svag])med inplockat krabbasnårsmönster: Kryss och stiliserade blommor i grönt, gult och två nyanser blått ullgarn. Lärftfoder. Snörningen döljsav en sk "smäck". Västen[ har]tidigare funnits i museet som deposition sedan 1970. [avskrivet från Katalogkortet.]
1allmogesjöfarten med jakter och slupar. (Förut i arkivet utan nr.)
1Allmogevävnad i ryggåsstugan
1Alls städer har sina myter. De berättas igen och igen, och blir en del av stadens historia. Men hur sanna är de egentligen? Känner du igen de här historierna om Göteborg? GÖTEBORG BYGGDES I ETT TRÄSK - Det har blivit en del av göteborgarnas självbild att Göteborg byggs på en hopplös sumpmark, och att staden behövde kanaler för att marken skulle dikas ut. Men när arkeologer gräver under husgrunder från 1600-talet hittar de inget träsk, utan strandängar. Kanalerna var inga diken, utan grävdes för att båtar skulle kunna segla in och ut i Göteborg.
2Allt godt på denna dag
1Allt gott på denna dag
1Allt i hattar.
1Allt limmat på svart papper och består av t v en kostymskiss med en kvinna iklädd dok på huvudet, överklänning med åtsittande liv, vit isättning i halsen samt på ärmarna nertill, mörkgrå underkjol. (OBS! se ytterligare beskrivn. under påskrift.) Därefter tre bilder, varav en liten i färg de andra två i svart/vitt (fotostat) som föreställer kvinnor iklädda liknande kläder som på skissen. Längst upp t v ett vitt ark med färgangivelser utförda med pastellkrita. Dessutom anteckningar på vita ark. (obs! se påskrift)
1allt material som berör kärnkrafts-debattet och folkomröstningen i denna fråga, år 1980.
1Allt patinerat
1Allt ska vara stort på 1600-talet. Måltiden också. De rika visar upp sin rikedom genom att bjuda på massor av mat, gärna konstnärligt upplagd på fantastiska fat. Till och med tavlorna visar mat!
1Allt som används vid omsättning som allmänt betalningsmedel efter sitt inneboende värde (ex. salt, boskap, spannmål, snäckskal, metalltenar eller mynt); Typer av penningrepresentativ (ex. varuväxlar, bankanvisningar); Kreditpapper (ex. riksbankssedlar, privatbankssedlar); Mynttecken (ex. skiljemynt, snäckpengar, pärlpengar); Myntprägling och myntverk; Rätten att slå mynt och utge sedlar; Falskmyntning;
1Allt svallat och patinerat, en bränd
1Alma Isabella född Andersson, gift med tehandlare James Lundgren. Drev efter James bortgång vidare firman James Lundgren & co.
1Almanack 1881.
1Almanack 1895, Carl Johansson, Kungstorget.
1Almanack 1902, Carl Johansson, Kungstorget.
1almanacka 1862.
1almanacka 1902; reklamalmanack för Carl Johnsson, Kungstorget.
1almanacka 1907.
1almanacka för 1872.
1Almanackan. Majornaorginal.
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1961 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1960
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1965 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1964
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1970 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1969
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse : till Stockholms horistont vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian. 1971 / med uteslutande privilegium utgiven av Kungl. Vetenskapsakademien.- Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1970
1Almanack för året efter frälsarens Kristi födelse 1913. Till Göteborgs horisont belägen vid 57 grad.... .- Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1912
1Almanack från 1911, med intressanta anteckningar från Kortedala (boken funnits vid dessritning)
1almanackor, 3 st.: 1. För året 1817 "Till Götheborgs Horizont". Tryckt i Stockholm "hos Johan Pehr Lindh." 2. För året 1900. Tryckt av P. A. Norstedt & Söner, Stockholm. Provisoriskt fastsydd med 3. Almanack 1903. - Med versifierad annons av firman Carl Johnsson ("Kalle Knäck"), Kungstorget.
1almanackor, 3 st. Almanacka från 1907 innehåler artikel om Kooperativa Förbundet, almanacka 1893 om emigrationen, kontrabok 1909 (storstrejksåret) om Kooperativa Förbundet.
1almanackor, 4 st., för åren 1793, 1859, 1889, 1900. (1793 häftat, 1900 dito, de övriga bundna.) " Alinaflickans Fästblad", utgivet " av några skämtare boende på Långedrag", 1905.
1almanackor från åren 1824,1827,1828,1829,1830,1844,1857,1883,1888,1899 och 1921, de flesta från Lunds horisont.
1Almanacksblad för 1897 av kartong, vikt i fyra delar med perforerad mönstrad kant. Engelsk text. Reklamföremål för amerikansk choklad.
1Almanack utgifven af Amerikanska Emigrant kompaniet.
1Almänna uppgifter
1Alma Nymansson och Robert Barchman vid vägen intill golfplanen mot "Vikegrinden" (då förlovade, A.N. senare gift med off. från Halmstad).
1Almarna vid Trädgårdsföreningen-Slussen.
1Almarna vid Trädgårdsföreningen-Slussen- Fattighusån.
1Alma Sofia, född i Långelanda. Bodde vid sin död på Örgrytehemmet. Fader var Johan August Olsson född i Långelanda. Alma Sofia var första barnet (hon hade åtminstone en syster - Olivia Axelina) och då bodde familjen i Kjöbo, Långelanda. Modern var Anna Maria Abrahamsdotter. Johan August var född 28/8 (27/8 enligt födelseboken) 1837 i Långelanda. Fadern var Olof Andersson och modern Sophia Johansdotter. Alma har själv uppgivit Jacobsdotter men i början av 1800-talet variede namnbruket något och de två kan ha bytts ut.
1Almedahls 150 1846-1996 / redaktör: Edsel Larsson.- Göteborg : Almedahls AB, 1996
1Almedalhs fabriker på Mölndalsåns östra sida
1Almedals fabriker. Utfart mot Skårs led.
1Almedals fabriker Almedalsvägen Alströmergatan Amerikagatan Amiralitetsgatan Andersgårdsgatan Anders Mattssonsgatan Anders Perssonsgatan Anders Zornsgatan Andra Långgatan
1Almedals fabriker m.m. Vy från Liseberg av Emily Nonnen.
1Almedals fabrikers nybyggda fabrik. Den nya spinneribyggnaden.
1Almén, Dag S/S Bohuslän : Sällskapet Ångbåtens fartyg : en historik / av Dag Almén.- Göteborg : Zinderman, 1969
1Almenacka 1817.
1Almenacka 1900.
1Almenacka 1903.
1almfanérad Karl-Johans soffa, lösa dynor i sits, rygg och vid armstöden. Under sitsen finns en förvaringslåda.
1Almgården, Gårdsten, 1995. Namn på innegårdar inom Poseidons fastigheter. Vid planeringen av bostadsområdet år 1968 gav arkitekten, Arne Nygård, varje gård ett trädnamn. Vårdträd planerades på innegårdarna och ett stort enblem sattes upp på byggnaderna. Bostäderna på Almgården var tidigare adressnumrerade från Peppargatan.
1Almgren, Bertil Hällristningarnas tro : Till tolkningen av de svenska hällristningarna från bronsåldern / av Bertil Almgren.- Uppsala, 1977
1Almgren, Bertil Vikingatåg och vikingaskepp : Vikingatågens höjdpunkt och slut : Skepp, hästar och befästningar / Bertil Almgren.- Uppsala, 1969
1Almgren, K. A. Dagjournal för resan till Frankrike år 1828 / af Knut August Almgren.- Stockholm, 2012
1Almgren, Oscar Från uppländska gravfält : Holmbro i Skogstibble socken, Hagunda härad / av Oscar Almgren.- Uppsala, 1918
1Almgren, Oscar Studien über nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahrhunderte : mit Berücksichtigung der provinzialrömischen und südrussischen Formen / von Oscar Almgren.- Stockholm, 1897
1Almgren, Oscar Svenska jordbrukets anor / Oscar Almgren.- Stockholm, 1924
1Almgren, Oscar Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden / Oscar Almgren.- Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1901
1Almgren, Oscar Upplands fornminnen / Oscar Almgren.- Uppsala, 1912
1Almhöjdsvägen, Tuve, 1967. Döpt efter en närliggade villa kallad Almhöjd. Namnet fanns vid Tuves införlivning med Göteborg.
1Almhult, Artur Academies in Sweden / by Artur Almhult, Arne Holmberg and Adolf Schück.- Gdynia : the Baltic institute, 1937
1Almquist, Jan Eric Innehavare av frälsejord i Västergötland 1576-77 / av Jan Eric Almquist.- Skara : Skaraborgs länsmuseum, 1984
1Almquist, Sigfrid Lärobok i zoologi för gymnasiet. 2. d., Översikt över djurens byggnad / av S. Almquist och L. G. Andersson.- Stockholm : Norstedt, 1910
1Almqvist, Carl Jonas Love Allmän språklära : ämnad att grundlägga och förbereda undervisningen i de särskilda språken / af C. J. L. Almqvist.- 2. uppl.- Stockholm : Hörberg, 1835
1Almqvist, Torbjörn Vad folket byggde : ett utkast till folkrörelsernas byggnadshistoria / Torbjörn Almqvist, Hjördis Johansson, Lena Simonsson.- 2. uppl.- Stockholm : Sveriges arkitekturmuseet; Nordiska museet, 1979
1Almqvist, Torbjörn Vad folket byggde : ett utkast till folkrörelsernas byggnadshistoria / Torbjörn Almqvist, Hjördis Johansson, Lena Simonsson.- Stockholm : Sveriges arkitekturmuseet; Nordiska museet, 1976
1Almqvists bro, Gärda/Stampen, 1984. Bro över Mölndalsån. Uppkallad till minne av August Almqvist,byggmästare i Göteborg från 1878. Almqvist byggde en bro över Mölndalsån, som var i bruk till år 1983. Den låg ca 70 meter norr om den nuvarande.
1Almstrandsgatan, Kyrkbyn, 1954. Uppkalad till minne av advokaten Henrik Almstrand, ledamot av stadsfullmäktige 1909-25 och av budgetberedningen samt ordförande i drätselkammaren.
1Almstrand var son till bonden Kristoffer Eskilsson och Johanna Nilsdotter. Han var sedan 1899 gift med Klara Heyman, dotter till grosshandlaren Sally Heyman och Clara Moritz. Från födseln saknade Henrik Almstrand vänstra handen. En av faderns vänner, kommunalordförande i socknen, rådde honom då att studera. Han var elev vid Växjö allmänna högre läroverk 1885-1889, blev inskriven som student vid Uppsala universitet 1889 där han tog juris utriusque kandidatexamen. Där lärde han bland andra känna Leonard Jägerskiöld som förblev hans vän livet ut. Han var ivrig medlem i studentföreningen Verdandi och ansågs mycket vänstersinnad, dock utan att ta steget fullt ut för att bli socialdemokrat. Från 1898 var Henrik Almstrand praktiserande advokat i Göteborg; han ägde och bebodde även villa Sjöboda på Stenungsön. Almstrand kom tillsammans med sin kamrat Jägerskiöld att tillhöra det så kallade Lördagsslaget i Göteborg, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Evald Lidén, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Erland Nordenskiöld, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg. Almstrand kom aldrig att riktigt följa partilinjen blint, utan ville exempelvis 1905 slå till mot Norge under unionskrisen. Han blev aldrig riksdagsledamot, utan valdes 1909 (till 24 november 1925) in i Göteborgs stadsfullmäktige. Från 1918 var han ordförande i drätselkammaren. Hans nationalistiska läggning kom väl till uttryck under en rättstvist mellan lokala fiskare och Wilsonlinjen.
1Almström, Ove En tidskrönika från Göteborg : några blad ur Göteborgs kultur- och företagshistoria /av Ove Almström och Maja Kjellin.- Göteborg : Aug. Magnussons eftr., 1962
1Alnæs, Karsten Historien om Europap Uppvaknande 1300-1600 / Karsten Alnæs.- Stockholm : Bonnier, 2006
1Alnmått av järn med knapp av mässing i ena ändan. Skåror på den ena plana sidan utm i tum. Själva måttskalan 60 cm.
1Alnmått i trä, måttenheterna inristade i träet. Hål i handtaget för ev. snöre att hänga upp måttet i. Skrivet med svart tusch "A 950 Dalsland Gestads sn"
1Alnmått i trä och metall. Text: "ANNO 1784 Z N M". Måtten ovan gäller för ihopslaget resp. utdraget alnmått.
1Alpackan är ett kameldjur från Peru som är besläktat med lama. De avlas för dess mycket fina hår som ofta kallas alpackaull. Det finns två typer av alpacka, Suri och Huacaya. Suri får ull som formar sig i pennor som kan liknas vid rastaflätor. Suri klipps vartannat till vart tredje år. Huacaya har en mycket fin och tät ull som blir så tät och varm att djuren måste klippas varje vår för att inte få värmeslag. Huacaya är betydligt vanligare än Suri. Pälsen från sadeln ger den finaste ullen, halsen en mellankvalitet och resten av ullen ger en lite strävare kvalitet som lämpar sig för tovning. Under Inkariket så avlades alpackor mycket målmedvetet för dess ull och man utvecklade 22 grundfärger och drygt 250 nyanser på alpackorna och man åstadkom ull än mjukare än den som finns i modern tid. Alpackornas grundfärger är vit, svart och flera gråa och bruna nyanser samt rosagrå och stålblå.
2alplandskap
1Alstigen, Askim, 1974. Väg belägen i Kobbehall. Namnet fastställt av Askims kommun och följde med vid sammanslagningen med Göteborgs kommun.
1Alströmergatan, Stampen 1895. Uppkallad till minne av den framstående industrimannen Jonas Alströmer (1685-1761), som också införde potatisodlingen i Sverige. (Staty på Lilla Torget, av John Börjesson, rest 1906.) — Eftersom Alströmers söner spelade en framträdande roll i Göteborg, borde nog förnamnet Jonas ha fått ingå i gatunamnet (Hellquist s 16).
1Alströmergatan sedd från Friggagatan, blick mot söder.
1altanrummet
1Altans-rummet. Gula rummet.
1Altarbacken, Lilleby, 1998. Uppkallad efter ortnamnet Altaret; berg (ej löst block) jämförelsenamn. Berget är ej plant upptill. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohs län d. IV s. 105.)
1Altare med kvinnoporträtt. Tillhör Angereds kyrka. Nedhängande del av slagsbordsskiva från s.k. kvinnoaltare, där kvinnor vid sin kyrktagning placerade "offergåvor" till prästen i form av ost och bröd. Detta "offer" åskådliggörs i det målade motivet på skivan: två finklädda kvinnor av högre stånd har placerat gåvor i samband med sin kyrktagning på ett bord, dels brödkakor, dels ett par ostar - en hårdost och en brynost. Bård med följande text: "Gudz Nampn till ähra och kiörkian Angered till prÿdnat, hafwer Handelsmannen i Giöttheborgh Ehrborne och Wälförnäm H[err]e: Johan Herwegh och dess k[ära] Sÿster, förärat detta quine Altare. A:o 1699".
1altare och altartavlor i Härlanda nya kyrka
1Altaret i Christine kyrka.
1Altaret med kyrkokärlen
1altaret med matta och altartavlor i Härlanda nya kyrka
1Altarkrucifix av ben och trä. Figuren, sim troligen haft törekrona, är snidad i elfenben. Korset av svartmålat trä. Synnerligen vackert arbete (utländskt ?)
1Altarskåpet som är en pentatyk består av corpus och fyra flyglar med fragmentarisk sekundär bemålning. Corpus är indelat i två våningar med tre nischer i varje våning,ett bredare i mitten,flankerat av två smalare.Nischerna är försedda med gallerverk i åsneryggsbågar där flera delar är sekundära.Vänster och höger angivet utifrån skåpet. Centralscenen i Corpus översta nisch utgörs av "Nådastolen" (Gud Fader, hållande framför sig Kristi kors, nu försvunnet), därunder madonnan. På var sin sida om nådastolen S:t. Erik (t.h) och S:t Olof (t.v), under dem resp. S:t Birgitta (?) och S:t Katarina av Vadstena (?Elin av Skövde). I högra flygeln överst S:t Katarina av Alexandria (t.h) och S:t Nikolaus (Sigfrid ?) t.v, därunder resp. Johannes döparen och S:t Sigfrid (Nikolaus, Henrik ?) I vänstra dörren överst S:t Agnes t.h och ett obekant manligt helgon (S.t Botvid ?) t.v, därunder resp. S.t Eskil (Nikolaus ?) och S.t Laurentius.De yttre flyglarna består av ramverk med pannå varav den vänstra saknar pannå.Utsidan på höger ytterflygel är helt trären men tunna linjer i caput mortum visar en vegitativ slinga. Flyglarnas pannåer som ursprungligen skildrat scener ur helgonens liv har nu fragmentarisk monokrom grön bemålning. #MÅTT: Höger flygel del H:154, B:58, dj:14 cm Vikt: 25 kg#Vänster flygel H:154, B:58, Dj:14 cm Vikt: 20 kg#Corpus H:154, B:116,5, Dj:16 cm Vikt: 40 kg
1altartavla eller toppstycke till epitafium.
1altarvägg med kristusfigur
1Altejefoto med Luciatåg, 4 kvinnor med ljuskronor och 3 män ibagarkläder. Möjligen medlemmar i nykterhetsloge. Mannen till vänster är Ernst Sundvall far till givaren av fotot. Fotografiet monterat på mörkbrun strukturpressad kartong.
1Alternativ, äldre, stavning på häradsnamnet "Vätle"
1Alternativa namn "Norska Hisingen", "Hisings västra härad". Till häradet har tidigare hört Backa, Björlanda, Rödbo, Säve och Torslanda socknar, vilka sedermera överförts till Göteborgs respektive Kungälvs (Rödbo) socken.
1Alternativa namn "Svenska Hisingen", "Hisings östra härad". Till häradet har tidigare hört Lundby och Tuve socknar, som införlivats i Göteborg 1906 resp 1967.
1Alternativa namn på häradet: "Inlands Norra", "Nordre".
2Alternativt förslag till kyrka i Haga. Akvarellerad tuschritning. Osignerad men otvivelaktigt av A.W. Edelsvärd.
1Alternativt namn "Västra Orusts härad"
1Alternativt namn Fräkne härad
1Alternativt namn Östra Orusts härad
1Alternativt namn på häradet "Södre", "Inlands Södra"
1Alternativt namn på Häradet "Torpe"
1Althin, Torsten Papyrus 1895-1945 : på traditionsrik grund : minnesskrift till Aktiebolaget Papyrus femtioårsjubileum / utarb. av Torsten Althin.- Mölndal : Aktiebolaget Papyrus, 1945
1Altklarinett av buxbom med 14 mässingsklaffar. Framåtböjd tratt och bakåtböjd anblåsningsrör av mässing. Beslag av elfenben. Signerad med inbränd stämpel: KNOCHENHAUER BERLIN, samt en örn.
1Aluminium. 2 roterande vispar i ett kärl som drivs via en vev.
1Aluminium fäst på trä. Se vidare matris nr 2041.
1aluminiumfodral för fem batterier och kan anslutas till EL-kamera som strömkälla eller som laddare till ett nicadbatteri i kameran.
1aluminiumskaft, med utbytbart knivblad, "hemmagjord", används bl.a. till att skära ut i överläder.
7Alv
1ALVADSKÄVLE
1Alvar Aalto : Viborgs bibliotek : Arkitekturens hus i Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 15 mars - 18 maj 2003 / ansvarig utgivare: Jan-Krister Boman.- Göteborg, 2003
1Amalia är den äldre av de två systrarna och bör därför vara den till höger på bild.
1Amalia Bernhardina Olsson, f. 1870 i Göteborg d. 19947 i Hovås. Hon var änka med två döttrar tills hon gifte om sig i början av 1900-talet och bytte namn till Lindström. Drev ett hembageri.
1Amalia Pettersson var sjömanshustru som sydde för andra på handsymaskin 1870-1915.
1Amanda Linderoth var sömmerska med verksamhet i Göteborg runt sekelskiftet 1900.
1Amanda Lundquist.
1amanfogade skärvor trebenkärl
1Amanuens, senare intendent, vid Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg; från början arkitekt
1amanuens vid Stockholms högskolas zootomiska institut
1Amaral, Ana Maria Teatro de formas animadas : máscaras, bonecos, objetos / Ana Maria Amaral.- 2. ed. rev.- Sāo Paulo : Editora da Universidade de Sāo Paulo, 1993
1Amarantherorden, stort ordenstecken i femte gradens bandfärger, här avsett för att bäras om halsen av hög ämbetsman i orden, jämte sjätte gradens ljusblå axelband med silverkanter.
1Amarantherordens tecken för, troligen andra (2) graden (häroldinnegraden)
1Amarantherordens tecken för bröder av 5 eller 6 graden, bärs i ett axelband av sidenmoiré./ctn.
1Amarantherordens tecken för ledamöter av första (1) graden med band.
1amatörarkeolog. Ägnade sig främst åt stenåldersboplatser och fornborgar. Var också intresserad av rösen och hällristningar. Har registrerat och tecknat av. Hans kartmarkeringar är mycket tilförlitliga. Var främst verksam på Hisingen och på Orust (där han hade sommarstuga). Tog sig fram med cykel. Runa av Carl-Axel Moberg i Fynd 1967.
1amatörarkeolog verksam i Alingsåstrakten
1Amatörbygge, likriktare, spänningar okända. Rörbestyckad
1Amatörbygge av AGA-Baltic delar.
1Amatörfoto, u.å. Gårdssidan.
1Amatörfoto; taget av Theodor Åkermark d. 20.9.1899 i Gudm. Åkermarks hem vid Avenyn 33.
1Amatörfoto. Villa Almelund, sommarställe för skeppare Christer Andersson med familj. Villan uppförd 1897, ersatte ett äldre bostadshus på fastigheten Lilla Kroken. Till vänster skeppare Petter Corneliusson. På vimpeln troligen texten "Almelund"
1Amatörfotograf, deltog i flera fototävlingar och vann flera utmärkelser. Framkallningsarbetet utförde han hemma i badrummet. Gift med Märtha född Sundstedt.
1Amatörfotograf, först bosatt i Göteborg men senare flyttad till Jönköping
1amatörfotografier, 15 st. Motiv från Bohuslän. Ett foto med påskrift a.t. "1910"; de övriga utan år (Nr 11 saknas vid inventering 1968.)
1Amatörradioanrop "SM6HCO".
1Amatörradioanrop SM3WB,
1Amatörradioanrop SM4MI.
1Amatörradioanrop SM6AEN.
1Amatörradioanrop SM6JO.
1Amatörradioanrop SM6UA.
1Amatörradioanrop SMUJ
1Amatörradiosändare för kortvåg, 80,40,20,15,10 meter. Rörbestyckad. Löstagbar skyddskåpa. Nät-#matad 220 V.
1Amatörradiostation. Anläggningen heter SM-RJ, kortvågsanläggning. Anläggningen är placerad på ett löstagbart bord. På radions framsidan finns en lapp med teknisk information (se bild 6). Radioanläggningen är placerad på ett bord som troligtvis inte byggts för detta syfte och bör vara något äldre än radion.
1Amatörrarioanrop SM6KVE.
3Amatörsalongen, Nya Teatern i arbetarföreningens hus - Järntorget
101Amatörsalongen troligen Nya Teatern. Okänd föreställning. I B-salen vid Mellangatan huserade på lördags- och söndagskvällar Carl Johanssonska teatersällskapet som kallade sin scen Amatörsalongen
1Amatörteater
1Amatörteater.- Göteborg : Göteborgs museer, 1978
1Amatörteaterföreningen Spårvägsamatörernas första uppsättning på Arbetarföreningens hus.
1Amatörteatergruppen Mossebagare teatersällskap bildades på 1970-talets mitt i Göteborg. Ett samarbete mellan Mossebagare teatersällskap och U-gruppen (en solidaritetsgrupp som vid den tiden fanns i alla universitetsstäder enligt artikeln i Zenit) blev grunden till det som senare kom att heta Teater UNO.
1Amatörteatern. : Av skådebanan utg. vägledning.- Stockholm : Skådebanan, 1929
1Ambjörnshagsvägen, Askim, 1982. Uppkallad efter hemmanet Ambjörnhagen, som är känt sedan 1550-talet och kommer av mansnamnet "Ambjörn" + hage.
1Ambrosdalen, Lilleby, 1983. Tidigare kallad Kyrkeshåla, vilket föreslagits av Björlanda-Torslanda hembygdsförening, men ogillades av boende vid vägen. Efter upprepade avslag på förslag till ändring hos namnberedningen och kommunstyrelsen, skrev en medlem ur varje parti i kommunfullmäktige på en motion om nytt namnförslag. Namnberedningen framhölll i remissvar, att Kyrkeshåla var ett historiskt dokumenterat ortnamn som borde behållas, men om kommunfullmäktige önskade ändring, förordades namnet Ambrosdalen pga läget intill Ambroskullen. Ambros kommer troligen av mansnamnet Ambjörn. (Sören Skarback har i föredrag hävdat att nästan varje by förr i tiden hade en lund eller kulle, där ungdomen anständigt kunde träffas efter söndagens kyrkobesök. Att man på sina håll kallades samlingspaltsen för en ambrosiakulle, kommer då av nektar och ambrosia, som Homeros i Odyséen kallar för gudarnas föra och som troddes skäna evig ungdom.)
1Ambrosgården, Torslanda, 1997. Namn på privat mark intill Ambros kulle. Se även Ambrosdalen
1Ambrosiani, Björn,d 1928- Fornlämningar och bebyggelse : studier i Attundalands och Södertörns förhistoria / Björn Ambrosiani.- Uppsala, 1964
1Ambrosiani, Björn Birka / Björn Ambrosiani.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1988
1Ambrosiani, Björn  Mälaröarna : från fornkungar till folkungar / av Björn Ambrosiani.- Stockholm : Paniba, 2002
1Ambrosiani, Sune Förteckning över fornminnes- och kulturhistoriska föreningar i Sverige / upprättad av Sune Ambrosiani.- Stockholm : Sv. teknologföreningen, 1918
1Ambrosiani, Sune Från de svenska skråämbetenas dagar : till det Svenska hantverkets första dag den 4 sept. 1920 / Sune Ambrosiani.- Stockholm, 1920
1Ambrosiani, Sune  Odinskultens härkomst / Sune Ambrosiani.- Stockholm : Cederquist, 1907
1Ambrosius, J. M. Handbok för åskådningsundervisningen under de tvenne första skolåren / J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1904
1Ambrosius, J. M. Läsmetodik : handledning för den första undervisningen i modersmålet. 1, Första läseterminen / av Johan Ambrosius ; med teckningar av Alex. Langlet.- Lund : Gleerup, 1912
1Ambrosius, Johan Matthias Anvisningar rörande den första undervisningen i modersmålet / af J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1885
1Ambrosius, Johan Matthias Läsebok för småskolan. 1 / utg. af J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1897
1Ambrosius, Johan Matthias Läsebok för småskolan. 2 / utg. af J. M. Ambrosius.- Lund : Gleerup, 1886
1Ambrosiusgatan, Gamlestaden, 1939. Döpt till minne av Johan Mathias Ambrosius, folkskoleinspektör i Göteborg 1882-1908, ledamot av styrelsen för Göteborgs småbarnsskolor 1881-1929 och ordförande i Göteborgs skolmuseum. Ambrosius verksamhet ledde till djupgående förbättringar i organisation, lärokurser och undervisning och en stor mängd pedagogiska skrifter. Namnberedningen föreslog först att namnet Dragsmarksgatan skulle användas för denna gata, men efter en hemställan från överlärare Ture Hulthén om att gata nborde få ett namn som anknöt till läget intill den planerade folkskolan (nuvarande Nylöseskolan) ändrade beredningen sitt förslag till Ambrosiusgatan.
1Ambrotypi av okänd kvinna. Utan påskrift om namn. (13 x 11 cm.) Under glas. (B.17.795.) (Från snörmakare Olle Olsons bo. Jfr GM årstryck 1947, sid.37, samt GM im.nr. 18.925-26.)
1Ambrotypi av okänd kvinna. Utan påskrift om namn. (13 x 11 cm.) Under glas. (B.17.796.) (Från snörmakare Olle Olsons bo. Jfr GM årstryck 1947, sid.37, samt GM im.nr. 18.925-26.)
1Ambrotypi i etui.#1) Fotografiskt porträtt, s k ambrotypi, på glas: midjebild av ung man i vit skjorta med kravatt och uppknäppt rock; frisyr med bucklor över öronen. Monterat i oval ram av mässing under glas; denna i sin tur insatt i rektangulär sammetsklädd skiva.#2) Etui utvändigt klätt med brun saffian med nyrokokoornament i guld. Locket inv ändigt vadderat och klätt med grönt siden.#Mått: 12,2 / 11,2 / 8,3 / 7,2 cm = ytter och dagermått.
1Amelie och Wilhelm mötas
1Amelie och Wilhelm mötas i Helsingfors.
1Amerianskt psykologiskt drama från 1955 av Tennessee Williams. Uppsättningen spelad 67 ggr.
1Amerikaångare på ingående vid Betongskjulet.
2Amerikabåtar. I fonden Masthuggskyyrkan.
1Amerikabåtar vid Stigbergskajen.
1Amerikabåt på ingående.
1Amerikabåt vid betongskjulet. 1930-talet ?
1Amerikagatan, Majornas 4:e rote, 1935. Namnet på grund av att gatans mynning (i norr) vetter mot amerikabåtarnas kajplats.
1Amerikakajen, Betongskjulet, Amerikahuset, Sstigergstorget, Lindholmen, Sannegårdshamnen
1amerikaklocka
1Amerikakoffert
1Amerikakofferten var en kista/ikoffert av trä, metall eller läder som var vanlig under den stora emigrationen från Sverige till Nordamerika under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. Kofferten användes för att förvara personliga tillhörigheter i.
1Amerika-liniens General-kontor. (Prospekt och reklambroschyr.)
1Amerika-liniens Generalkontor. Prospekt.
1Amerikanska Gummiaktiebolaget, Stockholm, tillhandahöll däck och andra biltillbehör
1amerikansk författare
1Amerikansk hörapparat med benledare och sladd. Batterilådan saknas.
1Amerikansk jazzbalett byggd på balladen med samma namn. Arrangerad av Carl-Gustaf Kruuse och Staffan Åkerberg.
2amerikansk medelklasstragedi i 2 akter från 1948.
1Amerikansk modern tragedi i tre akter från 1935. Föreställningen spelad 13 ggr
1amerikansk musikal från 1956
1Amerikansk musikal i 3 akter från 1946, med libretto av Joseph Stein, sångtexter av Sheldon Harnick och musik av Jerry Bok efter Scholem Alejchems berättelser med speciellt tillstånd av Arnold Perl.
2Amerikansk opera i tre akter från 1935 med musik av George Gershin och libretto av Ira Gershwin, baserat på romanen Porgy av Dorothy och DuBose Heyward från 1927.
6Amerikansk operett i 2 akter från 1926
1amerikansk sånggrupp med färgade medlemmar
1Amerikansk satirisk drömkomedi i två akter från 1945 av Elmer Rice.
1Amerikanskt drama i tre akter från 1927 av Paul Green.
1Amerikanskt familjedrama i en akt från 1931. Uppsatt tillsammans med enaktaren "Magi".
1amerikanskt filmbolag och skivförlag
1Amerikanskt företag inom kontorsmaskin- och data-elektronikområdet. Efter inköp av Sperry Rand 1986 bytte företaget namn till Unisys Corporation, med huvudkontor i Blue Bell, Pennsylvania.
1Amerikanskt företag som tillverkar ekologiska och pedagogiska leksaker för små barn.Säljs i Sverige också av olika återförsäljare.
1Amerikanskt historiskt drama i 2 akter från 1952 av Artur Miller
1Amerikanskt kulturpsykologiskt drama från 1950.
1Amerikanskt miljöpsykologiskt drama från 1947. Svensk premiär i Göteborg och Malmö samma kväll. Uppsättningen spelad 31 ggr.
1amerikanskt multinationellt företag inom data- elektronik- och kontorsmaskinbranschen.
1Amerikanskt ockupationsdrama från 1942
1Amerikanskt stämningsdrama från 1939 av William Saroyan. Föreställningen spelad 21 ggr.
1Amerikanskt symboldrama från 1942 av Thornton Wilder.
1Amerkanskt livslögnsdrama i 4 akter av Eugene O'Neill. Uppsättningen spelad 29 ggr.
1Amhultsvägen, Torslanda, 1987. Vägen leder till byn Amhult. Namnet består av förledet "alm" = trädet; och "hult" = västsvenska holt (hålt) dvs skogsdunge.
1Amiralitetsgatan, Majornas 3 rote 1883. Namnet efter det gamla Amiralitetet, inrättat i början av 1700-talet. Termen användes om den eskader som då stationerades till Göteborg och om de inrättningar som hade sammanhang med denna. Dit hörde den amiralitetets över- och underrätt som var i verksamhet under kaperiets tid 1710-20; Amiralitetsförsamlingen, vars kyrka ända fram till 1700-talets slut var majbornas enda - den låg i nuvarande Gamla Varvsparken och brann ned 1820 - och Amiralitetsvarvet (senare Gamla Varvet), som låg nordväst om Stigberget, där också Göteborgs eskader hade sin station. (PZ s 19f, 62; STF s 103-105.) — Historisk almanach 1739 nämner tre "Admiraliteter" i Sverige: i Stockholm, Karlskrona och Göteborg (cit i SAOB). — Redan före 1700 fanns i viss mening ett amiralitet i Göteborg. År 1641 begärde nämligen Amiralitetskollegium att magistraten skulle upplåta något lämpligt område i Masthagen (tydligen = Masthugget) för skeppsbyggeri åt Kronan; dit stationerades också under århundradets senare del en mindre eskader, men först Karl XII gjorde denna inrättning permanent (Rosén s 241, 245).
1amnet på grund av närheten till Snorregatan. — Snorre Sturlasons Edda, brukar kallas "Den yngre Eddan", eller "Prosaiska Eddan". — Jfr Snorregatan och Tryggvegatan.
1Amneviksvägen, Styrsö, 1976. Vägen leder till Amneviken. "Amne" har före ca år 1800 skrivits "Amunde-" och kommer av mansnamnet Amund (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län d. III, s. 128).
1Amor bland molen och Psyke (?) sittandes på klippa
1Amorin med brun kropp hållande en pilbåge bakom ryggen, gult, lockigt hår, från ena axeln snett över kroppen ett rosa band med ett pilkoger.
1Amor liggande på divan och Psyke med oljelampa
1Amor och Leda med svanen. gipsrelief efter Bertel Thorvaldsen.
1Amors och Psykes återförening, Zeus och Afrodite
1ampa med sidenskärm (skärmen förkommen). Avsedd för rovolja som är trögflytande. Lampan behöver stjälpas för att oljan ska rinna över från oljehuset till lamphuset.
1Ampedalsvägen, Rud, 1947. Namnets förra led är möjligen ett gammalt bäcknamn, "Ampa" (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län d. III, s. 236). Enligt kommunfullmäktigebeslut fick namnet gälla även för en mindre biväg som tidigare haft namnet Björkemystvägen.
1Amperemätare av märke Rott & Roséns Elektrisk AB Stockholm.
1Ampere och Voltmätare. Signerad och märkt No: 3422 No: 3149. Sitter på en bärbar träställning.
1Amsterdamsgatan, Bräcke, 1929. Namnet hänsyftar till Göteborgs gamla förbindelser med Holland. Utgått enligt stadsplanerna FIIaa 1674 och FIIaa 2263.
1Amstrad är ett elektronikföretag skapat 1968 av Lord Alan Michael Sugar i Storbritannien. Namnet Amstrad är skapat ur Alan Michael Sugar Trading. Under 1980-talet skapade Amstrad sina egna persondatorer och tog marknadsandelar från Commodore och Sinclair genom persondatorn Amstrad CPC. 1986 köpte man rättigheterna att tillverka och sälja Sinclairs datorer och tillbehör. Under 1990-talet fokuserade Amstrad mer på portabla datorer. Under 2000-talet har Amstrad producerat digitalboxar, främst åt British Sky Broadcasting vilka år 2007 köpte Amstrad.
1AmuGruppen AB, tidigare statligt bolag med uppgift att bedriva kompetensutveckling huvudsakligen genom olika former av vuxenutbildning. Verksamheten startade 1986, då AMU-gruppen som en central statlig myndighet övertog Skolöverstyrelsens arbetsmarknadsutbildningar. År 1993 blev det ett av staten helägt bolag, och 2000 ändrades namnet till Lernia AB.
1Amulett, troligen buren i kedja runt halsen.
1Amulett bestående av en grupp hängen: två kalvariegrupper i ovaler (en kalvariegrupp består traditionellt av denkorsfäste Kristus med den sörjande jungfru Maria och aposteln Johannes på sidorna), ett Kristus monogram med pinoredskapen, samt två ampuller med skruvlock. dessutom oidentifierade delar alla sammanknutna med röd tråd.
1amuletten som är i form av en sittande katt har troligtvis burits i ett halsband komponerat av andra liknande amuletter och glaspärlor uppträdda på ett snöre. Lånats ut till utställning om Katter
1Amund Grefwegatan, Johanneberg/Landala/Vasastaden, 1945. Uppkallad efter Amund Nilsson Grefwe (död 1677), som var Göteborgs förste boktryckare. Grefwe var från Närke; namnet anses kunna syfta på Gräve socken väster om Örebro. (Källa: Sören Skarback). Gatan hette tidigare (från 1886) Grevegatan, de första årtiondena stavat Grefvegatan. Beslutsprotokollet innehåller ingen motivering, men förmodligen avsåg man att hugfästa minnet av den nämnde Grefwe. I en skrivelse påpekade Bokhyckarföreningen att namnformen Grevegatan var missvisande, eftersom den ledde till att förra leden allmänt uppfattades som titeln greve. Man hemställde därför att gatunamnet måtte få en form, som tydligt visade vad som avsågs med namnet. Namnberdningen föreslog Amundd Grefwes Gata men ändrade efter återremiss detta förslag till Amund Grefwegatan.
1Amund Nilsson Grefwe, född omkring 1610 i Närke. Namnet Grefwe syftar möjligen på hemhörighet i Gräve socken väster om Örebro. Grefwe var boktryckare, verksam i Nyköping när han 1647 kallades till Göteborg för att verka som boktryckare vid Göteborgs gymansium (från 1650).
1Amundön-Hovås:1
1Analysmaterial inlämnat av Nordqvist. Ett rörben med ledända daterades, enligt Torbjörn Ahlströms bedömnin ett lårben från yngre individen resterkvar på FL. Dateringen gav även δC13-värdet -15.99
1Analysvåg Selectra standard.
1Anaris trappgata, Bagaregården, 1939. Går förbi kvarteret Anarisfjället uppkallat efter ett fjällmassiv i sydvästra Jämtland.
1An Atlantic crossing? : the work of the International Examination Inquiry, its researchers, methods and influence / edited by Martin Lawn.Oxford : Symposium Books, 2008
1Anatomiska och fysiologiska modeller, kuber och prismor.
1Anatomisk modell av bröstkorg och hals, polykrom. Modellen visar strupe, axelmuskulatur, lungor och övermagsäcksdelen. Vänster lunga går att lyfta bort, där man ser hjärtat som även det går att ta ut och ta isär. Monterad liggande på svartmålad träplatta.
1Anatomisk planch.Träsnitt.
1And. Gustavsson: Etnologiska refexioner kring religionssociologisk forskning i Norden.
1And. Gustavsson: minnesdrickning vid begravning.
1Andakt ombord.
1Andaktsbok, "Valda psalmer och lofsånger..." Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1891. 12:o. - Sammetsklädda -svart - pärmar med brodyrer i metall och initialerna MB i ben. Med förvaringsask i papp (svart). (Överlämnat genom fru Ellen Bologner, Gulddragargränd 9, Stockholm - Vällingby.)
1Andaktsbok Tillhört Nicolin Eriksson 25 sep 1876 Minne av moster Eklund (?)
1Andalsvägen, Torslanda, 1967. Uppkallad efter Andalen, ett tidigare hemman beläget vid sjön. Namnet förkortades till Andalen år 1972, för att undvika förväxling med Ardalsvägen.
1Anderberg, Anton Danska och norska logemärken / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1959
1Anderberg, Anton Frimurarförklädet / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1960
1Anderberg, Anton Frimureriska keramik- och glaspjäser / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1961
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 1 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1963
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 2 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1963
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 3 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 4 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 5 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Frimureriska museiföremål : Göta provinsialloges museum. Hft. 6 / Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurare ordens museum, 1964
1Anderberg, Anton Nytt kloaksystem för delar af Göteborg : beskrifning af utförandet jämte kort historik öfver Göteborgs kloakväsen / Anton Anderberg.- Göteborg : Göteborgs litografiska, 1918
1Anderberg, Anton Renhållningsstyrelsen i Göteborg 1882-1932 : Bilder med förklarande text / Anton Anderberg.- Göteborg : Zachrisson, 1932
1Anderberg, Anton Svenska frimurare-medaljer / av Anton Anderberg.- Stockholm : Svenska frimurareorden, 1953
1Anderbjörk, Jan Erik Nyare undersökningar av det förhistoriska Lidingö jämte kartor över gravfälten / av Jan Erik Anderbjörk.- Lidingö : Lidingö hembygdsförening, 1936
1Anders Anderssons gård.
1Anders Andersson var gift med Gunilda Liberg (1761-1857). De fick barnen 1. Anna Gustava Andersson, "faster Stava" 1804-1888 2. Johannes Andersson, 1807-1870 gm Fredrique Nolleroth, 1813-1870 barn: a) Josephine, 1835-1893, g. Wennberg, Lidköping, tre söner. b) Constance, 1835-1879, g. Broman, Stockholm, en son. c) Gustaf, 1846-1929, tog sig namnet Adon, vinhandlare i Göteborg. d) Hulda, 1848-1939, f. Broman, Stockholm, fem döttrar. burskap i Göteborg 1816.
1Andersbergsstigen, Kyrkbyn, 1929. Gatan går intill några avsöndrade lägenheter, som hade fastställda eller brukliga namnet Andersberg. Avsöndringarna kommer från Lundby Andersgården och ägdes vid tiden för fastighetsbildningen av Carl Alfred och Elof Andersson. Gården kallades 1619 Jut(h)egården; en Per Jutte (dvs dansken) bodde där 1590-1619 ca (Ortnamnen i Göteborg och Bohus län d. II, s. 101).
1Anders Bruhn (1778-1856) var biskop i Göteborg från 1840. Namnberedningen föreslog detta namn, som dock ersattes med Flygaregatan.
1Anders Carlsson (1882-1956) anställd inom Götaverken 1908-1949. Ordf i Götaverkens verkstadsklubb 1912-1949. Carlsson var med och bildade Götaverkens arbetares andelsförening år 1919 och tillhörde styrelsen till 1944, vissa år som ordförande.
1Anders Christenson Lindblad, A.C. Lindblad, född 10 januari 1866 i Borgeby församling, Malmöhus län, död 16 september 1937 i Göteborg, var en svensk redaktör och socialdemokratisk riksdagsman. Lindblad arbetade som skomakare i Köpenhamn 1886-1889 och i Tyskland 1889-1892. Han kom 1892 till Göteborg och tog anställning som medarbetare på den socialdemokratiska tidningen Ny Tid, för vilken han 1898-1916 var huvudredaktör och ansvarig utgivare. 1911 blev han också redaktör och ansvarig utgivare för Västra Sveriges Folkblad. Som riksdagsman var han ledamot av riksdagens andra kammare 1908-1911 för Göteborgs stads valkrets och tillhörde 1912-1934 första kammaren, invald i Södermanlands läns valkrets (1912-1918) samt Göteborgs stads valkrets (1919-1934). Han blev socialdemokraternas starke man i Göteborg. Lindblad var också ledamot av Göteborgs poliskollegium och polisnämnd, samt medverkade vid bildandet av Kooperativa förbundet, var ordförande vid den konstituterande kongressen och därefter ledamot av den första styrelsen. Lindblad har fått en gata på Hisingen i Göteborg uppkallad efter sig, A C Lindblads Gata.
1Andersen, Ellen Brudekjolen / af Ellen Andersen [Tegninger: Helle Nielsen].- Köpenhamn : Nationalmuseet, (Gyldendal), 1967
1Anders Hasselgren i sin ungdom på 1910-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Låka. 1924-26. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Rivö. 1924-26. Foton. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren med arbetskamrater på segelutflykt till Tjörn. 1924-26. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren på söndagspromenad. 1920-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgrens fostermor. Foto omkring 1925. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Hasselgren som pojke på besök hos sin biologiske fader i Göpås, Backa, år 1908. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Anders Jakob Jönsson senare Agrell, född i Varberg, g.m Agens Alma d'Orchimont (f.1867), begravd i Ljungkile. Barn: Rolf, bokhållare f. 1891 Sten Ferdinand f. 1893 Gunhild 1895-1983
2Anders Johansson
1Anders Johanssons gård.
1Anders Melander till häst i Schenshyttan
1Anderson, Anian Robert Lärobok i militärförvaltning vid Kungl. krigsskolan : ändringar och tillägg till lärobok (af år 1910)... / Anian Robert Anderson.- Stockholm, 1912
1Anderson, Hedda Kristendomsundervisning i småskolan / Hedda Anderson.- 3. uppl.- Stockholm : Norstedt, 1917
1Anderson, Julie R. Treasures from Sudan / Julie R. Anderson, British Museum.- London : British Museum Press, 2004
1Anderson, Margareta Fiasko- och succépjäser : delstudier rörande pjäser med låga publiksifror på svenska teatrar 1945-68. A.- Lund, 1973
1Anderson, Margareta Fiasko- och succépjäser : delstudier rörande pjäser med låga publiksifror på svenska teatrar 1945-68. B / Margareta Andersson.- Lund, 1973
1Anderson, Sylvia Yes m'lady / Sylvia Anderson.- London : Smith Gryphon, 1991
1Anderson, William Gammal och ny vandalism. : några ord om fornminnesvård / af William Anderson.- Karlskrona, 1913
1Andersson, Bengt Kultur i teori och praktik / Bengt Andersson.- Luleå : Norrbottens bildningsförbund, 1967
1Andersson, Bertil Göteborg - en internationell stad : tolv exempel från stadens ekonomiska historia / Bertil Andersson, Martin Fritz, Kent Olsson.- Göteborg : Regionkontor Göteborg; Svenska arbetsgivareföreningen, 1991
1Andersson, Bror A. Nödinge kommun : historisk översikt, utarb. på uppdrag av Nödinge kommunalfullmäktige / Bror A. Andersson.- Surte : Nödinge kommunalkontor, 1969
1Andersson, Camilla Utby egnahem : Ett program med råd och riktlinjer för framtida utveckling / Camilla Andersson & Kristina Wallman.- Göteborg : Göteborgs stadsbyggnadskontor, 2002
1Andersson, Carl Från Södra vägen till gränsen : barndomsminnen från gamla Getebergsäng på 1880-talet / utgivna av Carl Andersson.- Göteborg,1938
1Andersson, Elisabeth Strukturstudier Lärje-Bergum. D. 1, Natur- och kulturvärden i tätortsdelen / Elisabeth Andersson, Maria Magnusson, Fredrika Ödlund.- Göteborg : Göteborgs stadsmuseum, 2005
1Andersson, Elis Tjugofem säsonger :b pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951 / av Elis Anderson.- Göteborg : E. Höglund, 1957
1Andersson, Elly Bibelord för barnen : Lektionsutkast / Elly Andersson.- 4. uppl.- Stockholm : Bergvall, 1951
1Andersson, Elly Talövningar och den första läsundervisningen : Metodiska uppslag i anslutning till läseboken Från skola och hem / av Elly Andersson och Hilma Andersson.- Stockholm : Magn. Bergvall, 1925
1Andersson, Gunilla Konservering av en sekelskiftescape / Gunilla Andersson.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1990
1Andersson, Gunilla Liten handbok i konsten att föra synålen vid sömnad : samt om sömnadens verktyg / text och bild: Gunilla Andersson.- Göteborg : Gunilla Andersson, 2008
1Andersson, Gunnar Klimatet i Sverige efter istiden / af Gunnar Andersson.- Stockholm, 1903
1Andersson, Hans Arkeologisk undersökning 1969 : Kristinedal, Göteborgs kn, Västergötland / av Hans Andersson.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1975
1Andersson, Hans En historisk båttur runt Hisingen / Hans Andersson.- Göteborg : Göteborgs arkeologiska museum, 1985
1Andersson, Hans Goternas urhem : uppsats för proseminariet i historia vid Göteborgs universitet den 25 april 1962 / Hans Andersson.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1962
1Andersson, Jenny När framtiden redan hänt : socialdemokratin och folkhemsnostalgin / Jenny Andersson.- Stockholm : Ordfront, 2009
2Andersson, Karlsson & C0:s lådfabrik.
1Andersson, Karlsson & Co:s lådfabrik, Ringövägen. Exteriördetalj av kontoret. Foto av Björn Harald 1940.
1Andersson, Kent Dalstorps pastorat : en resa genom tiden. D. 1.- Västra Frölunda : [K. Andersson], 1989
1Andersson, Kent  I skuggan av Rom : romersk kulturpåverkan i Norden / Kent Andersson.- Stockholm : Atlantis, 2013
1Andersson, Kent Järnålderns symboler och dolda budskap / Kent Andersson.- Stockholm : Carlsson, 2022
1Andersson, Kent Völvor, krigare och vanligt folk : berättelser om järnåldern / Kent Andersson.- Stockholm : Atlantis, 2018
1Andersson, Lars-Gunnar Göteborgsgrammatik / Lars-Gunnar Andersson.- Stockholm : Morfem, 2019
1Andersson, Lars-Gunnar Göteborgslexikon / Lars-Gunnar Andersson.- Stockholm : Morfem, 2021
1Andersson, Magnus Betongslöjd i Bergsjön : Solbackeskolan adopterar ett framtidsminne : en handledning i kulturmiljöpedagogik / text: Magnus Andersson, Ulla-Carin Carlson, Lisa Östman ; foto: Peter Claesson ... ; illustrationer: Lars Johnells ... .- Göteborg : Göteborgs stadsmuseum, 2003
4Andersson, Mattias The mental states of Gothenburg / Mattias Andersson.- Göteborg : Backa teater, 2006
1Andersson, Mia Vägars kulturvärden / Mia Andersson.- 1. uppl.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1997
1Andersson, P. Gunnar Alun och ark, kalk och krut : kring fyra gamla skånska bruk : Andrarums alunbruk, Klippans pappersbruk, Limhamns kalkbruk, Torsebro krutbruk / P. Gunnar Andersson.- Stockholm : Natur och kultur, 1974
1Andersson, Pelle Den nya kulturrevolutionen / Pelle Andersson & Jesper Lindau.- Stockholm : Atlas, cop. 1998
1Andersson, Per Medan Svensson åt plankstek : Stockholm 84-04: de första tjugo åren med graffiti / Per Andersson.- Ny reviderad upplaga.- Årsta : Dokument Press, 2019
1Andersson, Roger Boken om Gårda : försvunnen arbetarstadsdel / Roger Andersson.- Göteborg : A-Script Förlag, 2016
1Andersson, Roger IK Vikingen : 1919-2019 / Roger Andersson.- Kungsbacka, 2019
1Andersson, Roger Krokslätt i Örgryte : bostäder, fabriker och municipalsamhälle / Roger Andersson.- Göteborg : A-Script förlag, 2020
1Andersson, Roger Krokslätts utmark - Burås, Fridkulla och Fredriksdal / Roger Andersson.- Göteborg : A-Script förlag, 2023
1Andersson, Stina Bergumsbygden / text: Stina Andersson, Sture Myhrén, Kristina Söderpalm.- Göteborg, 1980
1Andersson, Stina Bronsålderssundet i Björlanda / text: Stina Andersson, Sture Myhrén.- Göteborg, 1978
1Andersson, Stina Drottning Hackas grav på Hisingen / text: Stina Andersson, Ulf Hultberg, Berit Sandberg.- Göteborg, 1979
1Andersson, Stina Fångstmän och bönder i Frölunda - under 7000 år / Stina Andersson.- Västra Frölunda : Västra Frölunda hembygdsförening, 1986
1Andersson, Stina Forntidens tuvebor / Stina Andersson.- Göteborg : Tuve hembygds- och fornminnesförening, 1992
1Andersson, Stina På forntidspromenad i Frölunda / Stina Andersson.- Västra Frölunda : Västra Frölunda hembygdsförening, 1993
1Andersson, Stina Sandarna : en stenåldersboplats i Göteborg : kulturminne, naturområde / text och lay-out: Stina Andersson.- Göteborg : Göteborgs arkeologiska museum, 1984
1Andersson, Stina Senmesolitikum i Göteborgs- och Alingsåsområdena / Stina Andersson & Johan Wigforss.- Göteborg; Uppsala, 2004
1Andersson, Stina Skändlaberget på Hisingen / text: Stina Andersson, Sture Myhrén, Kristina Söderpalm.- Göteborg, 1979
1Andersson, Stina Stenåldersboplatser i Tuve / av Stina Andersson.- Särtryck ur "En bok om Tuve".
1Andersson, Stina Tuves förhistoria sammanfattad / av Stina Andersson och Kjerstin Cullberg.- Särtryck ur "En bok om Tuve".
1Andersson, Sture Och de sju magra taga vid --- : tankar kring människor och skeenden i en döende textilbygd / Sture Andersson ; teckningar: Gösta Svensson.- Laholm : Settern, 1984
1Andersson, Thor Bullarbygdens avfolkning / av Thor Andersson.- Uddevalla : Hallmans bokhandel, 1922
1Andersson, Thor Sveriges granitindustri / af Thor Andersson.- Stockholm, 1911
1Andersson, Tomas Pålad stad : berättelser om Göteborg från början till nu / Tomas Andersson.- Stockholm : Riksantikvarieämbetets förl., 2003
1Andersson, Torbjörn Idrottens miljöer i historiskt ljus / Torbjörn Andersson, Ann Katrin Pihl Atmer.- Stockholm : Riksantikvarieämbetets förl. 2003
1Andersson, Torbjörn Mellan människor och rum : en psykoanalytisk studie om samspelet mellan människan och hennes boendemiljö / Torbjörn Andersson, Enar Olsson.- Stockholm : Statens råd för byggnadsforskning ; Solna : Svensk byggtjänst [distributör], 1993
1Andersson & Karlsson var en syateljé / skrädderi verksam i Stockholm runt 1900.
1Andersson Smidesverksstad 1900-1910 Smejda vid korsningen Engelbrektsgatan/Götabergsgatan (2016), Från 1890-taletsbörjan gjuteri och smedja. Verksamheten flyttade till Kyrkogatan 1 okt 1902. Carl Hilmer Andersson smedmästare versksam från 1890-talet på Engelbrektsgatan
1Anderssons tyg i korsningen Mellangatan och Haga Nygata.
1Andersson utbildad vid Slöjdföreningens skola, och vid Valands målarskola för Nils Nilsson. Hans konst består av realistiskt arkitektoniskt uppbyggda landskapsskildringar, interiörer och stadsbilder. Verksam i Värmland.
1Anders Wåhlberg utnämndes 1764 till Arvfurstarnas bössesmed
1andnings- och matsmältning, blodomlopp, näshålan mm. 14 ingående delar.
1Andra, utvidgade upplagan av "Vi flyger med Stina och Anders".
1Andra bilden av fyra från vänster i ett panoramasvep åt sydväst från Aschebergska Gravkorets krön. Bilderna uppklistrade intill varandra på arket.
2Andra bilden föreställer baksidan av GAM:20201 och GAM:20202
8Andra bilden föreställer baksidan av GAM:20206-20213
6Andra bilden föreställer GAM:20170-20175
1Andra bilden från vänster i ett panorama om fyra bilder uppklistrade sida vid sida över Norra Guldheden m.m. Vy tagen från Södra Guldheden.
1Andra fotografiet från vänster i ett panorama om åtta fotografier över Lunden, S-N, sett från de Geersgatan. Panoramat är fördelat på två arkivblad med fyra fotografier på varje, uppklistrade intill varandra. Detta är andra fotografiet från vänster av del I, vänstra delen (GhmD:13206:panorama).
1Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110002:123-127, GSMS:110004:14-19, då dessa tidigare förvarades i samma back.
6Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110002:123-127, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
4Andra fotot föreställer även GSMS:110001:71-94, GSMS:110004:14-19, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
1Andra fotot föreställer även GSMS:110001:95-99, GSMS:110004:20, GSMS:110003:9, GSMS:110008:2, då dessa tidigare förvarades i samma back.
24Andra fotot föreställer även GSMS:110002:123-127, GSMS:110004:14-19, GSMS:110008:1, då dessa tidigare förvarades i samma back.
2Andra fotot föreställer även GSMS:110002:128-129, GSMS:110003:9, GSMS:110004:20, GSMS:110008:2, då dessa tidigare förvarades i samma back.
2Andra fotot föreställer även GSMS:110002:130, GSMS:110003:10-12, GSMS:110008:4, då dessa tidigare förvarades i samma back.
1andra huset på vänster hand: Biskopshuset
1Andra länder
1Andra Långgatan, blick mot Masthuggstorget
1Andra Långgatan, Masthugget; preliminär beteckning, bekräftad som gatunamn 1883. Den andra långgatan i Masthugget, från norr räknat. Jfr *Breda Vägen. — I början alternativt Nya Vägen (se AdrKal 1875-83).
1Andra Långgatan, parti mot Ö. Första Tvärgatan: Nordhemsgatan.
1Andra Långgatan, västligaste delen mot öster.
1Andra Långgatan, västligaste delen mot väster.
1Andra Långgatan (i fonden), sedd från Järntorget. Vykort, tryckt i färg, med sv/v fotografi som förlaga.
1Andra Långgatan (i fonden), sedd från Masthuggstorget.
2Andra Långgatan 10
2Andra Långgatan 13-1
2Andra Långgatan 15
2Andra Långgatan 15 x Nordhemsgatan. Från rivningen 1952.
2Andra Långgatan 18
4Andra Långgatan 2
4Andra Långgatan 20
1Andra Långgatan 21:s gatuparti.
2Andra Långgatan 30
6Andra Långgatan 33
1Andra Långgatan från Järntorget. Vykort, tryckt i en färg, med sv/v fotografi som förlaga.
1Andra Långgatan från väster Kortet ej brukat.
1Andra Långgatan med Järntorget mot öster, med Arbetarföreningens hus i fonden. Till höger syns Apoteket Svanen.
1Andra Långgatan mot väster från Järntorget.
2Andra Långgatan sedd från dess västra mynning.
1Andra Långgatans sträckning mot väster från Sjömanshemmet vid Masthuggstorget.
1Andra Långgatans västra del, mot Johannesplatsens riktning.
1Andra Livgrenadjärregementet (J 5), Livkompaniet, Nr 84.
6Andra våningen (= 1 tr. upp)
1andra världskriget, danska motståndsrörelsen.
1Andra verksamma: Ruth Wennerberg, Hedvig Celbers, Märtha Hagbom
2Andreas Karlsson
2Andreas Karlsson fotograferad på Nya Ullevi
1Andreas Karlsson Intervjuperson nr.50 Andreas är född 1974 och bor på Vegagatan i Linné tillsammans med fru och fyra barn. Han arbetar på Volvo Torslanda och pendlar dit varje dag från centrum. På Volvo arbetar han på reservdelslagret med beställning av emballage av olika sorter. Pratar med kunder och kollar på datorn. Det var också på Volvo han träffade frun. Ett tag skaffade han motorcykel för att det var enklare att pendla och man slapp de värsta köerna. Men motorcykeln blev utsatt för flera stöldförsök så han släppte det. En nackdel med att bo centralt annars många fördelar. När de första barnen var små bodde han och hans första fru i Backa. Men till slut var hans barn de enda som var ute och lekte och var ”väldigt vita” och det blev lite tvärtom. Andreas är intresserad av fotboll och att springa långt. Han spelar fotboll i ett motionslag och har fotbollsträning med barnen. Han springer tre gånger i veckan 15 km varje gång och medverkade i Sveriges första SM i 10 mil.
1Andreas Karlssons gård.
1Andréasson, Anders Handledning för skolresor : Trollhättan / Anders Andréasson, Gunnar Engström.- 2. uppl.- Göteborg : Göteborgs skolresekommitté, 1943
1Andreasson, Gösta Geografiskisser för skoltavlan / Gösta Andreasson, Hans Settervik.- Stockholm : Skrivrit, 1967
1Andréasson, Mats Värt en omväg : gömda oaser i och runt Göteborg / Mats Andréasson, Krister Engström & Ulf Moback. - Karlstad : Votum, 2018
1Andréasson Sjögren, Anna Svensk trädgårdshistoria : Förhistoria och medeltid / Anna Adréasson Sjögren, Jens Heimdahl, Matti Wiking Leino.- Stockholm : Kungl. Vitterhetsakademien, 2021
1Andréen, Barbro Här är jag! : inre självporträtt från 30 år / Barbro Andréen.- Göteborg : Galleri Majnabbe, 2003
1Andrée polarexpedition 1896
21Andrées polarexpedition
1Andrées polarexpedition, andra försöket. Man avseglar från Göteborg med kanonbåten "Svensksund" Tisdagen den 18 Maj 1897, kl. 6 på eftermiddagen.
2Andrées polarexpedition, uppstigningen 1897-07-11.
1Andrées polarexpedition. "'Ett femårsminne', S. A. Andrées affärd från Göteborgs hamn den 2 Juli 1897."
1Andrées polarexpedition. "Andrées afresa pr ång. Virgo sommaren 1896."
2Andrées polarexpedition. "Kistorna med kvarlevorna av deltagarna i S. A. Andrées nordpolsexpedition anlända till Göteborg d. 27 sept 1930."
1Andrées polarexpedition. "S. A. Andrées ballonghus Evid Johannes ...tson, Gbg. ... 28 Mai 1896" (svårtytt)
1Andrées polarexpedition. Enligt arkivblad: "S. A. Andrées avfärd från Göteborg d. 7 juni 1896: ångaren "Wirgo" vid Skeppsbron."
1Andrées polarexpedition. Enligt arkivbladet: "Från Andrés nordpolsexpedition, Spetsbergen. Bilden tagen av Anders Edgren."
1Andrées polarexpedition. Rivning av ballonghuset.
1Andrées polarexpedition. Text på lådor på bilden: "Från Axel Forsbergs Karamell Fabrik Göteborg", "Andrées Polarexpedition 1896", "Förenade internationella Essence fabriken Rudolf Seyer Göteborg".
1Andrées polarexpedition. Under bilden står "Départ du Ballon Andrée. (11 Juillet)."
4Andrées polarexpedition 1896
6Andrées polarexpedition 1897
5Andrées polarexpedition 1897.
1Andrées polarexpedition 1897. Till vänster i bild Vilhelm Swedenborg, till höger Knut Frænkel. Foto Nils Strindberg.
6Andrées polarexpedition bl.a.
1Andrégatan Andrewsgatan Angered: klipp
1Andresgatan, Majornas 2 rote, nr 47 B.
1Andreska Ballonghuset 1896. Masthugget (tomt intill Johannesplatsen - i bakgrunden fastigheten därstädes). Fotot till GM genom stadsing. kontoret, Göteborg.
2Andrewsgatan, Majornas 2 rote, nr 47 B: gavel mot söder, fasad mot väster. I bakgrunden "Fyrtornets" konservfabrik.
1Andrewsgatan, Majornas 2 rote, nr 48-49.
1Andrewsgatan i Majorna, 1910.
1Andtbacka, Stefan Göteborgarnas guide till natur- och kulturmiljöer / Stefan Andtbacka och Mats Johansson.- Göteborg : Tre böcker, 2002
2Anette Sevreus
1Anette Sevreus, Intervjuperson nr 26 Anette är född 1961 i Göteborg, uppvuxen i Gårda och Lundby. Är vid intervjutillfället bosatt i en villa i Kärrdalen, Lundby. Är gift och har barn. Anette är frilansande skådespelare och sångerska, med uppdrag både på scen och film. Har bred erfarenhet av Göteborgs teaterliv. Arbetade dessförinnan med ekonomi, bland annat på Götabanken. Berättar mycket om sin uppväxt. Tycker om hav och natur. Längtar ibland till andra platser, till exempel New York eller Indien.
2Anette Sevreus på Aftonstjärnans scen.
1Anfang. Bokstaven R med dekorativt ornament.
1Anfangbokstavärna O och R sammansatta med ett rävhuvud inne i bokstaven R. Plåten är fästad med 4 små spikar i träytan.
1Anfangbokstav Bokstaven K i en driven stil med dekorativa akantus ornament.
1Anfangbokstaven O ? vilande på ett delat hjärta - den ena hälften schackrutig pil löpande genom hjärtat.
1Anfangbokstäver: A, V, V (mindre än föregående). Plåten fästad med små spikar mot träytan.
1Ang. besiktning av husen Eklundsgat. 7 och 9 före dessas rivning.
1Ang. garverierna. Dat. 22/9 1817.
1Ang. inbassering av honorar till C. Westerström för lantmätning; av deläg. till Skår, Andreas Olsson och Lars Hansson.
1Ang. inlösen av aktier i Trollhätte kanal- och slussverk. Dat. 26/7 1838.
1Ang. Taxa på Arfwode för Landtmäteri-förrättningar. Dat. 5/7 1827.
1angående Åkes Hönökaka AB. Intervju med ägaren Åke Johansson, född 10/2 1913, hösten 1973. Författat av Kristina Söderpalm, GHM.
1angående attribuering av verk kan man läsa i GHM:s årstryck 1972 s. 18: "Antagandet att C. P. Lehman målat nr 27462 hänföres till uppgift i handskrift I 52:4 i Kungliga Biblioteket: "Förteckning över de Porträtter, som blifvit målade av C. P. Lehman": "1832. Götheborg:...Kiöbman m. Mannus", resp. "1833: Herr Mangnus". Konstnärens felaktiga stavning av namnet Magnus får ses mot bakgrunden av hans danska nationalitet."
3Angående delning av skog på Ingetorp, 1752.
1angående förslag till byggnadsplan för del av Hönö municipalsamhälle av C.-F. Ahlberg.
1angående förslag till predikantsysslan vid Klädesholmens kapell. Avskrift ur Göteborgs Stiftstidningar 30/9 1794.
1Angående jordägotvist 1706.
1Angående Kungshamns nuvarande kyrkas tillkomst, avskrift; utdrag gjorda av kyrkbok. G. Cervin, Gravarna.
5Angående Kvarnbron eller Kämpebron, Studier i Göteborgs byggnads historia
1Angående kvarnvattet mellan Ingetorps och Lunnas ägor.
1Angående malning för tulltäkt på ej skattlagda kvarnar, 1752.
1angående överenskommelse om auktionsmedel efter Magnus Hansson i Gröninge. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.)
1Angående överlåtelse av 3/8 skatterusthåll Ingetorp 1749.
1Angående överlåtelse av 8 öresbol odelsjord i Ingetorp; bekräftelse på tinget 1720.
1Angående överlåtelse av 8 öresbols jord i Ingetorp 1717.
1Angående rågången mellan Ingetorp och Kolleröd.
1Angående rågången mellan Ingetorps och Kolleröds ägor 1722.
1Angående rå- och rörläggning 1764 mellan Ingetorp och Kålleröd.
1angående stadsplan i Hunnebostrand, anteckningar.
1Angående tvist om detta skifte.
1Angående undantag för Börta Björnsdotter 1722.
1angående väderkvarnen på Bohus fästning. Urklipp i Handelstidningen 15/8 1837. Avskrift.
4Angelina Arabghani
1Angelina Arabghani Intervjuperson nr.98 Angelina är född i Göteborg och bor med sin familj vid Vågmästareplatsen i Lundby. Hon har en syster och en bror. Trivs bra att bo så pass centralt och tycker att det är nära till allt – hon kan gå, cykla eller ta spårvagnen när det behövs. Har gått på Brudbergsskolan, Ellen Key-skolan och nu Bjurslättsskolan. Är arg på att det är rörigt i klassen och att lärarna ibland inte kan hantera situationen. Hon ägnar sig åt ”challenges”. Där kan man bli utmanad på allt från att äta konstiga saker till att göra saker. Man kan också få ta emot ett uppdrag via Youtube och placeras någonstans i staden – sedan ska man hitta hem. Gillar att utforska staden. Är med i ungdomsfullmäktige och driver där olika frågor. Bland annat frågan om busskort för skolbarn på kvällar och på sommaren. Hon spelar också gitarr på måndagar. Åker på utflykter med familjen, bland annat och badar på sommaren. Har varit med i en aktivitet som heter Chillzone där man på somrarna besöker olika stadsdelar. Gillar Femman, Backaplan, Liseberg, gå på bio, McDonalds – tycker inte om Angered, Biskopsgården, Frihamnen. Göteborgare är alla som bor här!
2Angered, Torpet Nybygget (Påltorpen) uppmätningsritningar i blyerts på ritpapper, sign P O Nemer den 12 dec 1957
1Angered - Bergum: kort bebyggelsehistorisk översikt av Hans Andersson och Kerstin Cullberg. Original och kopia.
1Angered - Bergum : nutid, framtid.- Göteborg, 1967
1Angered - Bergum : nutid, framtid.- Göteborg, 1967. Maskinskrivet häfte.
1Angered centrum
1Angereds centrum Blå stället
1Angereds församling består av Göteborgs nordöstra stadsdelar - Angered, Bergum och Gunnared.
1Angereds högsta punkt är Rannebergen. I övrigt präglas topografin av Lärjeån med sin breda dalgång.
1Angeredsleden var ämnat som namn på led från Gullbergsvass och norrut. Namnet Marieholmsleden blev ett inarbetat namn i massmedia.
1Angereds och Bergums kyrkor samt S:t Peder i Lödöse.
1Angereds teater var vid grundandet en del av Göteborgs stadsteater, en länk som fanns kvar fram till 1996 när man blir en fristående institution.
1Angöringar : berättelser och kunskap från havet / red.: Simon Ekström & Leos Müller.- Göteborg ; Stockholm : Makadam, 2017
1An hoa
20animaliskt
1Anita Torsstensson förmedlade sin make Torsten Torstenssons gåva av föremålen GSM:070009-GSM:070012
1Anjou, Christofer Ludvig Bidrag till pedagogik och metodik för folkskolelärare. H. 3 & 4, Pedagogik ; om uppfostran och uppfostringsanstalter.- 4. uppl.- Karlstad, 1876 + inkl även Bidrag till pedagogik och metodik för folkskolelärare. H. 1, Metodik : geografi och historia.- 5. uppl.- Linköping, 1877
1Ankarberg, Sten Kombinerade tyska skrivningar för kl 5:5 – ring II:4 till tjänst för medlemmarna i Riksföreningen för Lärarna i Moderna språk LMS / Sten Ankarberg, Anders Slettengren .- Bromma : F. Dahlberg, 1952
1Ankarberg, Sten Kombinerade tyska skrivningar för kl 5:5 – ring II:4 till tjänst för medlemmarna i Riksföreningen för Lärarna i Moderna språk LMS. Nyckel / Sten Ankarberg, Anders Slettengren .- Bromma : F. Dahlberg, 1952
1Ankare av trä med fyra flyn och tyngd av sten.
1Ankargatan, Haråsen, Majornas 3 rote, nr 51 C.
1Ankargatan, Majornas 3 rote, nr 51 C. Vy med östra gaveln och södra fasaden.
1Ankargatan, Majornas 3 rote, nr 53, norra gaveln, västra fasaden.
1Ankargatan, nedgång åt Oljekvarnsgatan - bild åt öster. Närmast till vänster Majornas 3 rote, nr 55.
1Ankargatan, uppgång från Oljekvarnsgatan. Träsnitt av W. Bernhard. (För ytterligare upplysning, se GMA:4096, under Beskrivning.)
1Ankargatan: utblick åt n.v. från gården till Majornas 3 rote, nr nr 53. Närmast i fonden detaljer av fastigheterna Majornas 3 rote, nr 51 A, B och C.
1Ankargatan. Fr. v. Majornas 3 rote, nr 59 och 57 A. Till höger nedgång till Oljekvarnsgatan och hus vid densamma.
1Ankargatan. Från vänster Majornas 3 rote, nr 51 A, 51 B, 51 C. Sett från söder.
1Ankargatan. I (Majornas 3 rote, nr 51 A, B, C – Majornas 3 rote, nr 52) Ankargatan. II (Majornas 3 rote, nr 53 – Majornas 3 rote, nr 69 A) Ankargatan: PM, ritningar, klipp, diverse
2Ankargatan. Majornas 3 rote, nr 51 C. Trappa på södra fasaden, vy åt väster.
1Ankargatan. Närmast t.v. mindre parti av östra gaveln på Majornas 3 rote, nr 51 C, vy från öster. Till höger gårdsparti med passage fram mot Majornas 3 rote, nr 51 B (ljus gavel med fönster).
1Ankargatan från Karl Johanstorget. Hus t.h. Majornas 3 rote, nr 53, 54 och 56. Hus t.v. Majornas 3 rote, nr 55. Alla med tomtnamn: Godhem. Ligga kvar 1937. Foto: 1927.
1Ankargatans gamla trähusbebyggelse utplånas med hjälp av brandkåren.
1Ankargatan x Oljekvarnsgatan.
1Ankarjärn från Ostindiska husets östra flygels gårdsfasad, funnen i samband med ombyggnad 1994. Ankarjärn användes för att säkra och hålla ihop olika delar i en byggnadskonstruktion. På så sätt förankrades trä- och järnbalkar i ett angränsande murverk genom att på balkarna fästa ankarjärn.
1Ankarjärn samt diverse spik
1Anki Rahlskog, född 13/4 1947 i Borås, är skådespelare, känd som medlem i Nationalteatern och som rollen Gudrun i Kurt Olssons damorkester. Numera är hon dramalärare på Alströmergymnasiet i Alingsås. /ibm 140214
1Anki Rahlskog som Ingela i Speedy Gonzales II
1Anknöt till åldermansinstitutionen i gamla byar; efter benämningen på den högste förtroendemannen i ett skrå eller gille i gamla städer. Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen. Tidigare även namn på en gata i Gamlestaden.
1Anknöt till Willinsgatan, som numera utgått. Se Johan Willins Gata.
1Anknyter (liksom det enda kvartersnamnet vid gatan, Trålen) till fiskhamnen; de flesta båtar som angör denna, är från skärgården.
1Anknyter till 1722 års teg- och solskifte. — Jfr Tegskiftesgatan och Vadstångsgatan, samt Enskiftesgatan.
1Anknyter till 1722 års teg- och solskifte. Se även Solskiftesgatan och *Vadstångsgatan, samt Enskiftesgatan.
1Anknyter till Älghagen i Slottsskogen, liksom kvartersnamnet Älghagen vid gatan (se även Hjorthagsgatan).
1Anknyter till Backa-Näsets vägförening. Beredningen hade först föreslagit Backanäsvägen, men detta återremitterades till beredningen sedan stadssekreterare Tholin pekat på risken att namnet kunde föranleda trafikanter med mindre god lokalkännedom att söka vägen i stadsdelen Backa. Under diskussionen i stadsfullmäktige förde Hugo Höglund fram det namn som sedermera stadfästes.
1Anknyter till Brunnehagsvägen.
1Anknyter till den i Gårda florerande textilindustrin. Tidigare Örngränd 1899 efter vidliggande kvarteret Örnen, ändrat för att undvika förväxling med den äldre Örngatan i Olskroken och Bagaregården; dessutom var Örngränd en stor gata. — Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen.
1Anknyter till det förhållandet att Lundby varit prebendepastorat för lektorn i teologi vid Göteborgs gymnasium.
1Anknyter till Ekebacken. Ändrad enligt beslut i namnberedningen § 59 2004-08-27.
1Anknyter till enskiftet av Lundby by (1822). — Jfr Solskiftesgatan, Tegskiftesgatan och *Vadstångsgatan i samma stadsdel.
1Anknyter till ett floddike (större dike som är avsett att ta upp vatten från andra mindre diken) invid gatan.
1Anknyter till ett tidigare färjeläge. Del av vägen har namnändrats till Gamla Vikbrovägen. Se även Vikens Väg.
1Anknyter till förutvarande Räddningsinstitutet i Göteborg för vanartiga gossar. Det inrättades på 1840-talet på initiativ av musikalisk-dramatiska sällskapet Orphei vänner, och var bofast i Lundby Länsmansgård från 1874 till 1910, då det flyttades till Vrångsholmen i norra Bohuslän. År 1941 flyttades skyddshemmet, då "Göteborgs stads skol- och yrkeshem (för gossar) till Fagared i Lindome, senare Fagareds Ungdomshem. Jämför Stenbergsgatan
1Anknyter till Framnäsgatan
1Anknyter till gården Lyse som tidigare ägde marken.
1Anknyter till här tidigare bedrivet jordbruk. Hårdvall kallas gräsbärande mineraljordar (ler-, sand- och grusjordar) som inte lider av skadlig fuktighet. De har allmänt ansetts lämna ett för djuren nyttigare bete och hö än det som fås från vattensjuka marker (sidvall). - Beredningen föreslog först Lättviktsgatan efter ett vidliggande kvarter.
1Anknyter till här tidigare bedrivet jordbruk (hisingsbonden!); kvartersnamnen vid gatan: Stataren och Torparen, tillkom först 1923.
1Anknyter till industrin vid älven.
1Anknyter till jordbruket, som bedrivits på området.
1Anknyter till jordbruket som bedrivits inom området.
1Anknyter till omgivande terräng
1Anknyter till områdets planerade användning. -Gruppnamn. Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen.
1Anknyter till områdets planerade användning. - Namnet har utgått på grund av ändring i stadsplanen.
1Anknyter till Regementsvägen.
1Anknyter till stadsdelen Lindholmen
1Anknyter till tidigare här bedrivet åkerbruk.
1Anknyter till torpet Krokebackarna. Vägen krökte där.
1Anknyter till Torskogsbacken.
1Anknyter till traktnamnet Syrhåla.
1Anknytning till AB Volvo
1Ankomsten till Valand d. 27 Aug 1913
1Ankomsti Juli 1909.
1Ankor och en kvinnlig gårdsarbetare i trädgården tillhörande Olivedals herrgård
1Anläggande och underhåll av gator; Typer av och planer för kommunikationsleder, gatunät; Vägbeläggning, rännstenar och gångbanor; Tätortstrafikens typer och omfattning (ex. fotgängare, djur, vagnar, bilar, spårvagnar); Parkering och trafikreglering; Gatuunderhåll;
1Anläggandet av en jubileumspark vid vattnet i Frihamnen formulerades i ”Vision Älvstaden 2012”. Namnet har därefter använts som arbetsnamn sedan 2014 i planprocessen. Den 8 maj 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om genomförandet av Jubileumsparkens första etapp och invigning den 4 juni 2021. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Centrala Göteborg är Jubileumsparken en stor stadspark. Exakt utbredning av den fullt utbyggda Jubileumsparken är inte beslutad, men målsättningen är att den succesivt växer ut på Kvillepiren från dess läge vid den inre delen av Norra Frihamnsbassängen.
1anläggning 2, efter avtorvning och rensning, från v
1anläggning 2, före undersökning, från V
1Anläggningen Björlanda kyrka med murar och stigportar har en mycket ålderdomlig karaktär. Exteriören karaktäriseras främst av två perioder: medeltiden och 1700-talet. Medeltidskyrkan kan skönjas i de robusta murarna. Långhusets stomme av natursten har givit väggarna en lite ojämn och buktande yta och murarna är mer än en meter tjocka på mätbara ställen. 1700-talet har bidragit med det tresidiga koret, klockstapeln, stigportarna, de rundbågiga fönsteröppningarna och troligtvis även en takhöjning. 1900-talets tillskott i form av vapenhus och sakristia är väl anpassade till den äldre kyrkan. Det nya vapenhuset har givit kyrkan en mer långsträckt form som accentueras av placeringen högt på kullen och i åsens längdriktning. Kyrkorummet är ljust och luftigt. De sju fönstren är relativt stora och sitter djupt inne i avfasade nischer, vilket understryker murarnas tjocklek. Kyrkans medeltida rötter belyses också av dopfunten från 1200-talet, väggmålningarna från samma tid samt de bevarade träskulpturerna. Takmålningarna från 1954 är kyrkans mest särpräglade utsmyckning och de är mycket karaktärsskapande. Motivet är mycket tidstypiskt men målningarna har utförts i en färgskala som anpassats till kyrkorummet och kyrkans historiska färgsättning. Takmålningarna lyfter fram de äldre väggmålningarna och inventarierna snarare än konkurrerar med dem. Kyrkan har under århundradenas lopp kontinuerligt tillförts inredning och föremål. De fasta och lösa inventarierna är en viktig del av kyrkans och socknens historia. Kyrkan har en harmonisk färgsättning som binder samman äldre och yngre byggnadsdetaljer. Moderna tillskott har givits en enkel utformning som anpassats till äldre inredning.
1Anläggningen föreslogs 1912, beslöts 1915 (Wimarson s 120), med i AdrKal 1918 osv.
1Anläggning för skola, barnomsorg och fritid. Namnet enligt SDN-förslag.
1Anläggning med två kapell och ett krematorium på Västra kyrkogården.
1Anledning till namnet okänd. Utgått pga stadsplan 3077 år 1964.
3Anl fanns även i N4 och L3
1Anlitad av Göteborgs stadsmuseum fr o m 2016
1Anm. Bergstigen 10 se även Hästskogatan, -vägen, anm. till (?) Majornas 6 rote, nr 13 B o. 14.
1Anm. Majornas 2 rote, nr 47 A rivet vid utläggning av järnväg. Jfr GhmE:2657.
1Anm. s. k. Sotgårdar. Nr. 11 lekstuga.
1Anm. synliga å bilden äro fastigheterna nr. (fr.h.) 8 o 8, ej dessutom nr 2, vilket felaktigt uppgives å fotot
1Anm. till vänster del av fastigheten Södra Liden 26, stadens 2 rote, nr 105.
1Anmärkningar rörande orgelbygge i Unnaryds kyrka. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1anmärkningar under en resa till Bohuslän av Pehr Osbeck 1776. Avskrift. Original i Göteborgs högre latinläroverks - Hvitfeldtska - bibliotek.
1anmärkningsbok för Fredrik Malm (f. 1865, d.1876) vid Primär- och Elementarskolan i Göteborg. (D.17.726:1-2. , D.17.727.) (Jfr hist.avdelningens brevbok 1957: Malm Fr.)
2Anna Adrian, konservator
2Anna Andersson
1Anna Andersson och Bert Johansson i 51 C fångade av kameraögat. (Annan bild av Anna Andersson i sällskap med Bert och hans mamma, se GhmR:269:33).
1Anna Bagges skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om extra nådår i Långlöts pastorat. Avskrift.
1Anna bodde i kollektivet Högst Upp.
1Anna Carlson var mormor till givaren Alfons Andersson.
1Anna gratuleras på födelsedagen 22/2 1893 af Sophia
1Anna Hydén i sin ateljé.
1Anna Hydéns uteplats
1Anna Jakobssons föräldrar var arbetare och de bodde i Dicksonska stiftelsens hus i hörnet Föreningsgatan/Karl Gustavsgatan. Då hon pensionerades var hon huvudkassörska på försäkringsbolaget Atlantica.
1Anna Karlsson, Intervjuperson nr 66 Anna är född 1987 i Göteborg, uppvuxen i Backa och numera bosatt i lägenhet i Biskopsgården med sambo och barn. Anna läser till lärare på deltid, och har länge arbetat extra som personlig assistent. Hon studerar även språk. Ett stort intresse är lajv och rollspel - hon mötte sin pojkvän i ett sådant sammanhang. Hon har också ridit sedan uppväxten, och varit ungdomsledare på ridskolan.
2Anna Karlsson fotograferad nära hemmet
2Anna Karlsson fotograferad utanför sin bostad i Hisings Kärra
1Anna Lesselsgatan Rambergsstaden 1944. Till minne av Anna Lessel (1860—1933), sekreterare i Föreningen för barnbespisning och skollovskolonier 1890—1927 och banbrytare för föreningens idéer.
1Anna Lisa, en av auditör Christoffer Reinhold Geijer (1770-1836) och Anna Lisa Lennartsson (177-1838) nio barn. Gift med Bengt Erland Dahlgren
1Anna-Lisa Mannheimer-Lunn var anställd som formgivare vid Bohus stickning.
1Anna Margareta Olsson, f. 1852 i Aröd i Solberga sn vid giftemålet 1875 med sjökaptenen Emanuel Olsson från Lövön. Bröllopet stod i 8 dagar, bruden var klädd i hyrd brudutstyrsel, hade krona med pappersblommor och pärlband om halsen. Vid giftermålet skaffade de gården Södra Vinningstorp. Bruden var mycket skicklig i sömnad, tillbröllopet sydde hon sju klänningar. De hade får, hon spann och vävde och färgade även garnet själv. Hon fick så småningom reumatisk värk och satt förlamad i 32 år. Tillbringade då mycket tid med att berätta för barnbarnen: syskonen Astrid (f. 1901), Greta (f. 1905) och Hugo (f. 1907) Lindberg.
4Anna Mezarlis
1Anna Mezarlis, Intervjuperson nr 58 Anna är född 1979 i Göteborg och uppvuxen i Hjällbo. Vid intervjutillfället är hon bosatt i en lägenhet i Kortedala. Hon är utbildad frisör, men arbetar som barnskötare, och går en utbildning till barn- och fritidsledare. Anna är mycket engagerad i djurs rättigheter och miljö, och aktiv som politiker i Djurens parti. Intresserad av historia.
1Annandagsklänning i tunt mjukt grårutigt siden med dekor av blått siden och silkeblonder. Kragen kan förenklat beskrivas som ett ruter ess med en spets på vardera axeln en i midjan fram och en i midjan bak. Ärmarna har horisontella veck i armbågshöjd och vidgar sig på underarme. Kjolen är vid sydd av raka stycken rynkade mot midjebandet nedtill rynkad dekor av det blå sidenet. Kjolen styvad med tarlatan och nedtill uppskodd med brun tuskaftsväv. Styvnader, troligen av valben, insydda i livet Gunilla Andersson 2012-03-29
1Anna och Sigismunds 5 barn. 1) Anna Maria, 1593-1600 (blev sju år) 2) Katarina, född 9 maj 1594, död 5 juni 1594. 3) Vladislav IV av Polen, 1595 -1648 4) Catharina, 1596 -1597 (blev 1 år) 5) Kristofer Vasa, född och död 1598
1Anna Östvägen Rud 1947. Vid lägenheten Ängberget, som tillhört Anna Öst (1845—1912). Hon flyttade hit 1884 och anses vara den första som bodde här.
1Anna Persson har gjort "Material för räkneundervisningen i småskolan", utgivet på J.A. Lindblads bokförlag, Skolboksavdelningen, Uppsala.
1Anna Robenne, dansare och koreograf på Stora Teatern under 1920-talet.
1Anna Robenne, rysk ballerina, Stora Teatern 1921
1Anna Robenne?
1Anna Rönne är dotter Amalia Nicolina Ericson, gift Wiman, som i sin tur är dotter till målarmästare Eric Nicolaus Ericson
1Annas Gård Järnbrott 1994. Till minne av Anna Karlsson (1893—1974), innehavare av Högsbotorpen nr 23—24, åren 1922—59, som fick rivas för nybebyggelse före det att arrendet löpte ut. — Jfr Julianas Gård.
1Annat interiörmaterial I
4Ann-Christine Henningsson
1Ann-Christine Henningsson, Intervjuperson nr 27 Ann-Christine är född 1951 i Göteborg, och uppvuxen i Järnbrott. Har också bott i Tynnered, men är sedan 1978 bosatt i Hagen. Bor i radhus med sin make och har fyra utflyttade barn. Ann-Christine är pensionerad lärare, har främst arbetat i skolor i Majorna och var även rektor en period. Hon tycker det är viktigt med inkludering, i skolorna och i staden. Många av hennes äldre släktingar har jobbat på varven i Göteborg. Har hund, tycker om skärgården och går gärna på revy och show.
1Anne-Beate Jonsson (Killander) född 1920. Fil. kand. 1945 och fil. lic. 1957. Landsantikvarie i Blekinge 1973-77 och länsantikvarie i Blekinge 1977-1986 efter arbete vid Stockholms länsmuseum, Vänersborg, Borås (före 1956) och Växjö (1956-1973).
1Annedal, kvarteret Ananasen. Landshövdingehus vid Snickaregatan, juni 1972. Foto Staffan Westergren.
1Annedal, stadsdelen: klipp 1971 juni- Annedal, stadsdelen: klipp 1971 jan-1971 maj Annedal, stadsdelen: allmänna översikter, material av diverse karaktär och sådant som ej lämpligen kan eller bör inordnas under annan rubrik, partier av stadsdelen, t.o.m. 1970 för inlagda klipp. Anneberg (Östra Haga, nr 70) Anneberg (Gegerfeltska villan). Annedal, stadsdelen. Annedalskyrkan Annedalsskolan Anneholmsgatan Annexgatan
1Annedal. Dispositionsplan, skala 1:200. Husplan, skala 1:100. Blad ur: Examensarbete i arkitektur och arkitekturhistoria, Chalmers Tekniska Högskola (CTH) 1966: Om några arbetarbostadsområden i Göteborg kring sekelskiftet samt skissförslag till bostadsområde i Göteborgs utkant.
1Annedal hörde tidigare till Örgryte och låg på Krokslätt Nordgårdens ägor. Hemmanet köptes och införlivades med Göteborg 1868, då staden expanderade söderut. Se Övre Besvärsgatan.
1Annedals Församlingsblad.
1Annedals IF. Gruppfoto 1921.
1Annedalskyrkan, uppförd 1910.
1Annedalskyrkan. Litografi. (För ytterligare upplysning, se GMA:4096, under Beskrivning.)
1Annedalskyrkan och Barnsjukhuset, fr. sydväst.
2Annedalskyrkan sedd fr. Slottsskogen fr. nordväst.
1Annedalskyrkan under byggnad, 1909.
1Annedalsskolan fotograferad från Carl Grimbergsgatan 1905.
2Annedals småbarnsskola vid Föreningsgatan år 1902.
1Annedals Trappor, Annedal, 1883. Efter stadsdelen eller kanske sannolikare efter den försvunna fastigheten Annedal. (Annedal hörde tidigare till Örgryte och låg på Krokslätt Nordgårdens ägor. Hemmanet köptes och införlivades med Göteborg 1868, då staden expanderade söderut.)
1Anneholmsgatan 3 från trädgården.
1Anneholmsgatan 5 från trädgården.
1Anne-Marie Ryding anställdes under perioden dec 2018 till april 2019 för att arbeta med konservering av dräkterna som skulle ställas ut i utställningen Göteborgs garderob. Anne-Marie Ryding hade tjänstledigt från sitt jobb som textilkonservator vid SVK, Studio Västsvensk Konservering.
1Annexgatan 4 B fr. V.
1Annie Johanna, född i Ödsmål, dotter till Johan Albin Jakobsson (f. 28/10 1873) torpare i Korsgård, och Hilma Alfrida Anderasdotter (f. 30/1 1882). Föräldrarna gifte sig 23/10 1909. Annie var elev vid Gullbergsbrohemmet 1/3 1936 - 31/8 1936. Hon gifte sig 8/4 1939 med John Artur Olsson (f. 30/9 1915 i Hålta, d. 30/1 2008. I hennes papper från Gullbergsbrohemmet står det felaktigt ibland att hon hette Johansson i efternamn.
1Annie Koch (Göteborg): Livet och dockskåpsformat eller hur man berättar utan ord för småttingar i Förskolan för dövstumma. - Broschyr, tryckt på 1920-talet.
1Annie Nilsson född Roos föddes 5/1 1900 hon är farmor till Yvonne Bruzelius och har sytt fyra trasdockor till henne
1Annie Pihlgren
2Annika Armellin
2Annika Armellin fotograferad utanför sin bostad i Örgryte
1Annika Armellin Intervjuperson nr.39 Annika bor i Bö sedan 1984 och trivs bra i sitt område. Cyklar till jobbet som receptionist och ekonomiansvarig på folktandvården vid Gibraltargatan.Annika bodde i Rom några år där hon träffade sin blivande man som flyttade med till Sverige. Rör sig mest mellan hemmet och jobbet, på somrarna åker de och badar i havet - gärna Vallda Sandö. Gillar att gå i skogen vid Delsjön, plocka svamp och lägger gärna pengar på resor. Gillar att titta på hus, att "titta uppåt" och se detaljer man inte tänker på annars. Läste konsthistoria när hon var ung och är intresserad av byggande och ombyggnader i Göteborg. Ser att det finns en segregation i Göteborg som påverkar folks liv.
1Annika bor i kollektivhuset Stacken och intervjuades 2017.
1Annika Malmström-Bladini var anställd som formgivare vid Bohus stickning.
2Annika Strand
1Annika Strand, Intervjuperson nr 55 Annika är född 1970 i Lundby, växte upp i Svartedalen och har fortsatt bo i Västra Hisingen, men har flyttat inom området flera gånger. Är vid intervjutillfället bosatt i villa i Hjuvik, med sambo, egna barn och bonusbarn. Annika är ekonom, och arbetar som gruppchef på ett programvaruföretag, främst med personalfrågor. Hon uppskattar närheten till havet, tycker om promenader och trädgårdsarbete, klättrar och har börjat spela golf.
2Annika Strand på tomten bakom sitt hus.
1Ann-Marie Blom var utbildad på Fröbelinstitutet i Norrköping (Sveriges andra förskoleseminarium) på 1940-talet.
1anno 1822
1Annons AB Förgasningsapparater. Fototypi
1Annons AB Förgasningsapparater. Vilar på träunderlag. Fototypi
1Annons angående visningar av utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005.
1Annons av Gillblads i H.T. 10/2 1917
2Annons av Gillblads i H.T. 18/12 1876
1Annons för Anders Lindgrens boktryckeri på Rosenlundsgatan, ur Göteborgs handels- och sjöfartstidning, 4 oktober 1871.
1annons för J. F.Richters bokhandel inklistrad i boken
1Annons från Biografen Alhambra, Progarm; Bilder ur Jesu lif och passionshistoria.
1Annons från Biografen Olympia, Program; 1 Fotbollstäfling å Idrottsplatsen, 2 Turistfärd på automobil i Alperna. 3 Skidtäflingen i Slottskogen, 4 Den lilla Japanen besegrar den Ryska kolossen, 5 Spökhotellet.
1Annons från Biografen Olympia, Program; 1 Trägen vinner, 2 Girigbukens dotter. 3 Fripassageraren 4 En vansinnigs kamp för lifvet och friheten.
1Annons från Biografen Olympia, Program;På Frisérsalongen, Ett Cirkusdrama och Vid aftäckningen af Karl IX=statyn
1Annons från produktionen av utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta?, där allmänheten uppmanas att lämna in foton och minnessaker på temat fritid.
1Annons i Göteborgs Adress- och Industrikalender.
1Annonskliché: Skodon. Autotypi
1Annotationsalmanacka med anteckningar om båtbyggnader, 1883. (Har tillhört Olle Johansson.)
1annotationsbok, 9 x 5 cm, "Martina Barclay from Hear dear Grandmother (?) April 7th 1850." Innehåller smärre dagboksanteckningar 1850-1856. Inneligger i ficka - tillsammans med 2 anteckningslappar, varav den ena berör födelsedata inom familjen Barclay; den andra är en vers på engelska, jämte en fickalmanach (1 blad) från 1848 och 1 anteckningsblad med veckdagarna tryckta på franska - i skyddsfodral (svart) med metall(?)-brodyrer å ena pärmsidan.
1Annvänt som syskrin. Alrot användes i Sverige som möbelfaner under 1700-talet och tidigare delen av 1800-talet
1Anordningar för samtidig uppvärmning och matlagning. Se även 252 Matberedning i hemmet.
1Anordning att sätta på sopvagnen vid lastning
1Anordning på berghällen för tjärning av redskap, teckning.
1Anpassning till platsens kuperade terräng
1Anropningssignal som radioamatör: SM6ERS
1Anrop SM4AWG
1Anrop SM4JGU
1Anrop SM5ALL
1Anrop SM5CWV
1Anrop SM5CXV
1Anrop SM5GA
1Anrop SM5LN
1Anrop SM5OLJ
1Anrop SM6APB
1Anrop SM6ASD
1Anrop SM6BLT
1Anrop SM6BRE
1Anrop SM6CVE
1Anrop SM6CYD
1Anrop SM6NAK
1Anrop SM6XH
1Anrop SM7MV
1Anrop SM7OH
1Anropsnamn SK5AA
1anropssignal SM6
1anserier, uppteckning; meddelare: Axel Carlsson, Knippla.Upptecknat av Alfa Olsson.
1Anses som Göteborgs äldsta apotek, startat genom kungligt priviligiebrev av Kilian Treutiger 1642 som drev det fram till sin död 1675. Han efterträddes av änkan 1675-79, som överlät det 1681 till sin måg Andreas Schwarz. Hans änka Anna Maria Treutiger gifte sig med Johan Jacob Ermersch som övertog fastigheten och apoteket och drev det till 1721, då fastigheten brann. Martin Andreas Bauch drev apoteket 1724-1765. Carl Wilhelm Scheele skickades 1757 vid 14 års ålder från Stralsund i Svenska Pommern till Göteborg för att bli lärling hos apotekaren M. A. Bauch på apoteket Enhörningen, hos vilken hans några år tidigare avlidne äldste bror redan tjänstgjort. Scheele stannade i Göteborg ytterligare två år, till 1765, efter att ha avslutat sin sexåriga lärotid. Casper Sasse drev apoteket 1765-1797. Friedrich Sasse övertog driften 1797-1801. Han efterträddes av Carl Magnus Palm som därmed bröt det långa släktlinnehavet av Enhörningen. Han drev det 1801-1830 och efterträddes av Arvid henrik Grén 1830-1858. Alfred Ferdinand Holmberg övertog apoteket 1858-1863 då Oscar Leonard Björkbom tog över under 1863-1891.1892 hade apoteket ny innehavare C G H Thedenius. Enhörningen låg kvar på Södra Hamngatan 13 till 1915, då det flyttades till hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan 40. Thedenius var ägare fram till 1921. Apoteket upphörde 1971, och Södra Hamngatan 13 revs i slutet av 1970-talet.
1Ansikte enface med benat hår, gjord i blågrått, rosagrått och svart. På baksidan en diffus blyertsskiss av en tragisk mask.
1Ansikte i profil med mörk hy, markerad näsa och läppar tecknad med rödbrun krita på vitt papper. T h en liten detaljskiss av ögat i profil.
1Ansiktet kopierat från privatbild av artisten, en glad kvinna med uppsatt rödbrunt hår i valkar, iklädd grön- och vitrandig blus med krage, blusande ärmar till armbågen, därifrån smal manschett, röd kort slips, grönmönstrad ankellång kjol med rosa inslag, svart skärp, svarta snörkängor. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatbild av artisten. Han är iklädd bredbrättad hatt, enkelknäppt mörkgrå kavaj utan slag med krage, ljusgrå byxor, svarta skor. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatfoto. Här har hon mörkt kortklippt rättuppstående hår, iklädd blå overall med bröstfickor, utanpåfickor på byxorna som är uppkavlade något i nerkanten, röda fritidsskor.
1Ansiktet kopierat från privatfoto av artisten, en leende man iklädd gul halmhatt med rött band, grönmönstrad väst, stor guldfärgad rosett i halsen med grönt rutmönster, svart kavaj, grårandiga byxor, svarta skor, stöder sig mot en spatserkäpp. Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktet kopierat från privatfoto av artisten, en leende man iklädd halmhatt med rött band, vit skjorta, blågrön kravatt med nål, ljugrön mönstrad väst, gråblå kavaj, grårandiga byxor, svarta skor. Tygprov medföljer (västen!) Obs! se ytterligare beskr. under påskrift.
1Ansiktsmask för bilåkning i ljusgrått skinn. Masken är sammansatt av flera olika delar som hålls samman av tryckknappar. Masken täcker hela ansiktet och omsluter mun och haka, över öronen sitter två rundlar. För ögonen sitter metallinfattade ovala glas och över munen och öronen ett tunnt nät i metall (?). Masken hålls på plats med en resårsnodd runt nacken som stängs med hake och ring. Masken är fodrad med ull eller bomullsplysch.
1Ansiktsmask föreställande karaktären Filifjonkan från Muminböckerna. Masken är gjord i limmad kartong och med en hatt i rödmålad skumgummi (polyuretan) som hålls fast med ståltråd.
1ansiktsmask gjuten i brons. Urgröpning på baksidan. I nederkantens hörn 2 hål, möjligen spår efter två till i huvudets övre del.
1Anskaffande av byggnadsvirke.
1Anslag, ordningsregler för affärstel. Enl. beslut 15-9 1908.
1anslag. Ordningsregler för affärstelefonen enligt beslut 15 september 1908.
1Anslagstavla, hemskyddsorganisation, för placering i trappuppgångar.
1Ansluter till Cedergatan.
1Ansluter till den år 1945 fastställda Kaggeledsgatan.
1Ansluter till Solstrålegatan och Lilla Björlandavägen i Tuve.
1Anslutes till GIM 3948 (I)
1ansökan 30/10 1853 angående brännvinsbränning på 1/2 mantal Källsby Övergård. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1ansökan från byamännen att på Skändla Sörgård ("Olles") ägor få uppföra en husbehovskvarn. Handlingens datering: 1819. Kopia.
1ansökningar 1894 och 1897 hos K.B. av Ivan Andersson i Årsnäs om handräckning.(Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1Anställdes 1737 som vägare och uppsyningsman i magasien i SOICs tjänst. Gift 1) Christina Sunnerberg, dotter till kvartermästare Peter Sunnerberg (d 1763) och Margareta Lutterberg (d 1764) 2) Gunilla Maker (f ca 1717 d 1780) dotter till snickarmästare Niclas Fransson Maker (d 1751) och Annika Kjellander (d 1745). Besien skiljde sig från första hustrun som blev omgift med superkargören Gabriel Beyer. I första äktenskapet hade Jacob Besien en dotter som 1751 var 15 år. Kring hennes vårdnad uppstod detta år närmast vad vi skulle kalla en vårdnadstvis mellan Besien och dotterns mormor Margaretha Lutterberg. Kämnärsrätten bestämde att dottern skulle bo hos sin far. Jacob och Gunilla Besiens enda dotter var Maria Christina Besien, gift med handlanden Gabriel Abr. Ullman. 1739 buteljör på Götheborg 1743-45 buteljör på Götheborg (förlisningen) 1746 3:e assistent på Calmar 1759 2:e assistent på Prins Friederic Adolph 1761 2:e assistent på Prins Friederic Adolph (förlisningen) 1762 hemresan från Kanton?
1anställd hos Edward Lithander som privatchaufför och butler. Han hade i sin ungdom arbetat på godset Kinlet Hall i Shropshire i England, också där som chaufför och butler. han var perfekt i engelska språket och då Edward Lithanders fru var engelska, fick han jobbet, när han sökte det.
1anställd hos F.W. Hasselblads import och speditionsfirma gift med Andera Stenström dotter Gunvor gift Carlberg
1anställd på arkoelogiska museets fältavdelning på 1960-talet
1Anställd på Fabriken Tomtens kontor 1929-1935, Chef: Ingenör Erik Luis Magnus
1anställd på Göteborgs arkeologiska museum och senare Stadsmuseum
1Anställd på Göteborgs Stadsteater 1997. /lzg 2012-12-06
1anställd vid BABS herrklädesbutik
1Anställd vid Gamlestadens skola, ordinarie folkskollärare i Göteborg 1886-07-01.
1anställd vid Göteborgs Historiska Museum, senare Stadsmuseum som antivarie med ansvar för byggnadsvårdsfrågor.
1anställd vid Göteborgs Konstmuseum som 1:e vaktmästare
1Anställd vid Göteborgs kulturförvaltning sedan 1994. Chef (vikariat) på Röhsska museet 2006. Tf chef på Göteborgs konsthall 2007-2008. Chef för publika enheten på Göteborgs stadsmuseum 2009-2010. Tf chef på Göteborgs konsthall 2010-2011. Chef på Göteborgs konsthall 2011-
1Anställd vid Göteborgs Stadsteater 1997. /lzg 2012-12-06
1Anställd vid Göteborgs Stadteater 1997. /lzg 2012-12-06
1anställd vid institutionen för byggnadsakustik, Chalmers tekniska Högskola.
1Anställd vid Institutionen för stads och land, Sveriges lantbruksuniversitet
1anställd vid Latinläroverket i Göteborg
1anställd vid Malmö museer
1anställd vid Securitas AB
1Anställd vid Sofia Magnussons thebrödsbageri 1923; övertog bageriet 1938 och drev det sedan tillsammans med sina systrar till nedläggningen i januari 1970.
1anställningskontrakt mellan Forsberg/Mark och J. Wahlström, daterat 20 juni 1912. (Förmedlat av apotekare Ingrid Wahlström, Stockholm.)
1Ansvarade för restaureringen av bl a Varbergs fästning
1Ansvarig för Atelierteaterns bokföring under 1950-talet
1ansvarig utgivare för "Newsletter"
1ansvarig utgivare för tidningen Hacke Hackspett 1969-1984
1Ansvarsfrihetsförsäkran för förmyndare 1791.
1Ant. Abrahamssons hus längst bak t. v. "Kalle Frans" hus t. v., framför det förra. Kvicklunds hus i förgrunden, med fru Kvicklund längst t. h. i bild.
1Ant. av förf: "efterföljande släktutreding, som påbörjades 1862 av Stadsmäklare C. W. Wigert har fullföljts med hjälp av familjmedlemmar av Alvina Wigert" - Inkl. div. handskr. lösbl. samt 1 vykort förest. USA emigrants hem i Nebraska Målgrupp: Okänd Språk: Svenska.
1ant. i bläck Lärare herr A. R. Åkerlund med hjärtlig lyckönskan...från vännen förf.
1ant. i boken
1ant. på lappkort: "Av ek m. sits av fur. Hörnstolparna grova, svarvade. På ryggbrickan två rader svarvade dockor mellan fasonerade tvärband. Runda och fyrkantiga tvärslåar m. två svarvade dockor på varje sida. Armstöden sänkta för stöd av en sittdyna (borta). Förut brunmålad, nu vit. Sentida kopia (1600- t?) av medeltida kyrkstol (korstol, 1400-t.) Kommentar: Stolen är som bilderna visar numera rödbrun igen. Stolen har m.a.o. konserverats och den gamla originalfärgen framtagits. Om vidare arbete utförts i samband med denna konservering och datum är dock oklart då konservatorsrapport saknas.
1Antagen som medlem i Svenska Fotografernas Förbund, 1911
1Antagligen döpt efter Kvarnberget.
1antagligen dotter till skeppsmäklaren Korn, delägare på sin tid i firma Korn & Kjellberg
1Antagligen efter läget i Albostaden, en icke officiell beteckning på det omgivande, tidigast bebyggda området i stadsdelen; den möter först 1872 K och SFH och förekommer i Adresskalendern (under Husargatan, resp Övre Husargatan) 1875f och 1878—99. Förleden i båda namnen är albo (= person från Ale härad i Västergötland, mellan Göta älv, Anten och Mjörn; snickare därifrån skall ha fått billiga tomter här och lär ha varit de första gatuborna. Minnet av dem och deras yrke bevarades också genom den parallella *Snickaregatan (jfr Snickaregången.) Ännu 1911 var många snickare bosatta vid och nära Albogatan. (Hellquist s 17.) — Bland Göteborgs timmermän spelade de s k timmerbönderna från Ale härad redan under 1600-talet en icke obetydlig roll (Bm s 22). År 1730 uppförde de ett tjäruhov (= tjärlada) nära nuvarande Masthuggstorget (Bm s 96f) — tjära var då en viktig exportvara. Under senare delen av 1800-talet var de synnerligen verksamma som säsongsarbetare vid byggen i Göteborg. De äldre, för vissa delar av staden typiska landshövdingehusen är till stor del byggda av albönder; de äldsta låg just vid *Albogatan och *Snickaregatan. Genom landshövdingehusen med deras bottenvåningar och brandgavlar av sten och två våningar av trä kringgick man byggnadsstadgan, som förbjöd trähus i mer än två våningar. Sitt namn skall de ha fått efter landshövdingen, greve Albert Ehrensvärd, som 1875 tillät uppförandet av det första huset av denna typ (STF s 109). — Efter sekelskiftet torde albornas roll i staden ha avtagit starkt, men länge var bland arbetare i Gbg albonde ett gängse öknamn på byggnadssnickare. — Stadsfullmäktige avslog 18/1 1877 en begäran om ändring till Föreningsgatan, framställd av husägare och hyresgäster vid gatan i skrivelse 18/2 1876. — Gatan har utgått på grund av ändring i stadsplanen. Jfr Albotorget.
1Antagligen efter någon åkare, som bott vid gatan. — Motsvarade ungefär nuvarande Norra Liden. Åkaregatan eller Åkerigatan fanns fram till 1923. Gatan ledde från Åkareplatsen till järnvägslinjen norr ut. Ett nytt resecentrum, Åkareplatsen Resecentrum, byggs på den historiska kommunikationscentralen Åkareplatsen. En plats varifrån en av landets bäst skötta skjutsinrättning utgick från 1811, enligt Fredbergs Det gamla Göteborg.
1Antagligen en glödlampa till en projektor.
1Antagligen en ridå ritad för Pripps 100-årsjubileum. Abonnerad föreställning. Kaparkaptenen. På var sida balustrader med valvbågar och valv bakom. Socklarna är nertill utförda som ölstop. Under dessa, på väggarna, olika ölemblem. I mitten, öltunnor med flaskor ovanpå, som bildar kolonner, vilka leder fram till ett valv i bakgrunden med ett bågformat dubbelfönster, ovanför valvbågen en dekorativ vapensköld för pilsner. Färgtonen är ljusbeige och i olika brun-grå nyanser.
1antagningsbevis daterat 17/4 1869 (tryckt formulär) för handelsbetjänten C. Jonsén (f. 1848) som skarpskytt i Göteborgs Frivilliga Skarpskyttekår samt porträttfoto av J. i kårens uniform. (Testamentarisk gåva.)
1antagningsbevis den 10 mars 1858 till "Götheborgs Frivillige Brandcorps" för handelsbokhållaren P. Sinclair. Vignettbild i flera färger: Skansen Kronan samt hus i Haga. (Jfr neg.D.5744.)
1antagningsbevis den 16 maj 1859 till "Götheborgs Frivillige Brandcorps" för handlanden C. M. Norlander. Vinjettbild i flera färger: Skansen Kronan samt hus i Haga. (D.5744.)
1Antagningsbevis för "Götheborgs Frivilliga Brandcorps".
1Antagning till krigstjänst (ex. fast anställning, värnplikt); Uttagning (ex. lämplighetstest, läkarundersökningar); Utbildning (ex. fältövningar, vapenövningar, taktikundervisning); Särskilda åtgärder (ex. rekryteringsbyråer, instruktionsböcker);
1Antal av och tillgång till särskilda inrättningar för sjukvård; Sjukhus och klinikers förvaltning och verksamhet; Utrustning; Särskilda tjänster; Avgifter och arvoden; Icke vedertagna metoder (ex. akupunktur, osteopati); Finansiering (ex. statlig, kyrklig, privat); Rörliga kliniker;
1Antal döda och sårade och deras skador; Behandling av egna stridsskadade (ex. uppsamling och omhändertagande av döda, vård av sårade); Behandling av fientliga stridsskadade (ex. plundring, stympning, dödande); Erövring av troféer; Krigsfångars behandling (ex. blodbad, tortyr, stympning, frigivning, utväxling, kvarhållande för lösen, adoption, göra till träl, offer); Bestraffning av fiendens anförare; Militär ockupation och militär förvaltning; Hemkomst från kriget (ex. hemresa, de återkomna krigarnas mottagande); De hemmavarandes reaktioner på seger och nederlag; Segerns firande (ex. dans, fest, segermonument); Demobilisering; Åtegång till ett normalt liv; Reparation av krigsskador;
1Antal lärare med allmän och med specialiserad utbildning; Utbildningsnivå och skicklighet; Lärarnas sociala status (ex. fördelar och nackdelar); Tillsättning; Arvode och lön; Anställningstid och avancemang; Graden av akademisk frihet; Sammanslutningar (ex. föreningar, fackföreningar); Verksamhet utanför undervisningen (ex. forskning, kommunala uppdrag);
1Antal timmar för sömn; Kroppsställningar; Avskilda sovplatser (ex. på grund av kön, ålder); Säng, sängkläder, hängkoj; Föreställningar om sömn och sömnighet; Middagslur; Siesta;
1Antarctic Ocean
1Anteckingsbok använd vid arbetet med Göteborgs historiska museums dräktutställning
1anteckningar, manuskript, gjorda av fru Taimi Grehn efter diverse arkivhandlingar m.m. rörande släkten Olbers. Insatta i ringpärm, 8:o., samt fotostatkopior efter arkivhandlingar: bouppteckning i Göta hovrätts arkiv för a) Magnus Lagerström, b) Clara Olbers, gift med föregående, c) Fredric Olbers testamente, original i Landsarkivets arkiv, Göteborg, d) Fredric Olbers namn i Göteborgs nations i Uppsala medlemsförteckning 1745.
1anteckningar (39 st.) förda på lappar rörande Slottsskogen och Järntorget (bl.a.) samt 2 större ark och wn 10-sidig maskinskriven uppsats om Olivedal av Sven Schånberg. (Anonym givare.) (Jfr tidigare papper i Föreningen Linnégatans arkiv /Lignells handstil/ enligt Arvid Flygare.)
1Anteckningar ang. Joh. Nilssons Handskfabrik på Hvitfeldtsplatsen. Mikro.
1anteckningar angående Joh. Nilssons Handskfabrik på Hvitfeldtsplatsen 9.
1Anteckningar angående jordbruk och jordbruksskötsel å Skaftö samt Torp och Röra socknar å Orust i mitten och slutet av 1800-talet. Upptecknat av Evald Johansson, Långedalen.
1Anteckningar angående Klagstorps kyrka och församling. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående orgeln i Stentorps kyrka. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående stämmorna i Valla kyrkas orgel. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Anteckningar angående stängsel m.m. 1762.
1Anteckningar angående W. Kruses karta av år 1712 över rågången mellan Vetle och Sävedals härader.
1Anteckningar av fröken Ellen Sahlin och fru Astri Richard om barnplagg, lekdräkter med mera.
1anteckningar efter Edv. Nonnens föreläsningar om jordens bearbetning och sådd. Degeberga 1845. Ur kapten N. Petterssons arkiv. Avskrift. (Undersökt 1950 av Albert Sandklef, genom Institutet för Västsvensk kulturforskning.)
1anteckningar efter predikan av Regina och Anna Lisa Andersdotter.
1anteckningar för historik om Jonsereds bruk och krönika över släkten Gibson, av civilingenjör Paul Gibson, Lerum. (Inkom i samband med utställningen Levande Landsbygd 1973.)
1Anteckningar från andra referensgruppsmötet 2013 -10-30.
1Anteckningar från arbetsgruppens möten under 2018.
1Anteckningar från arbetsgruppens möten under 2019.
1Anteckningar från arbetsgruppens möten under 2020.
1anteckningar från Bovallstrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från deltagarobservation av julbak hos Karl-Erik och Annie Karlsson, Torp, Harestad, december 1973. Författat av Kristina Söderpalm, GHM.
1Anteckningar från Eva Silvén Garnert kring hur insamlingen av minnesmuren startade. Med åtföljande tankar kring vad museets roll i liknande händelser kan och bör vara. Museet var delaktigt i renovering och skapande av ett minnesrum - en mindre utställning ihop med BOA Brandoffersanhörigas förening i den f d brandlokalen.
1anteckningar från Fiskebäckskil 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Fjällbacka 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från första referensgruppsmötet 2013-09-17.
1anteckningar från Gravarne 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Grebbestad 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Grundsund 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hälleviksstrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hälsö 1920. Avskrift.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Havstensund. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Hunnebostrand 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Kämpersvik 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Käringön 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Klädesholmen, avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Koster 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Lilla Kornö 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Malmön 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar från Mörhult, 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från möte den 13/8 2015 mellan GSM och Kåken angående utställnigen Vidkärrs barnhem.
1Anteckningar från möte kring arbetet med utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Anteckningar från följande datum; 19/5, 18/8 och 19/10 2004.
1Anteckningar från möte med pedagog 2020.
1anteckningar från Nösund 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014-05-08
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014-08-08
1Anteckningar från projektgruppsmöte 2014--09-15
1anteckningar från Rönnäng 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från samtal med Evert Henriksson 23/4 2014.
1anteckningar från Sandbogen, Gravarne 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från sjunde referensgruppsmötet 2014 -09-17.
1Anteckningar från Smögen 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2018.
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2019.
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2020.
1Anteckningar från styrgruppens möten under 2021.
1Anteckningar från tredje referensgruppsmötet 2014-02-12.
1anteckningar från Udden 1920. Avskrift. (Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar från workshop på museet ihop med Ylva Mårtens kring intervjuande av barn.
1anteckningar hos Herbert Gustavssons. Utförda av P. G. Rinsell 1966.
1anteckningar i blyerts på sida i album
1Anteckningar i blyerts på sida i album. Texten mycket svårläslig.
1Anteckningar kring invigningen av brandlokalen på Backaplan. Skrivna av Marie Nyberg. Museet var delaktigt i renovering och skapande av ett minnesrum - en mindre utställning ihop med BOA Brandoffersanhörigas förening i den f d brandlokalen.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, angående kopparslagaren Carl Henrik Petersson (9/5 1817-12/3 1884), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande fadern bokhållaren vid AB Carnegie och Co Frans Pettersson (15/7 1852-30/12 1895), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande morfadern månadskarlen Adolf Svensson (14/12 1836-9/9 1876), Göteborg.
1anteckningar och dokument samlade av civilingenjör Folke Reyde, rörande skoltiden i Dalida Dahlqvists Privata Elementarskola. 1900-talets början.
1anteckningar och plan av Linnéa Hanssons ställe. Utförda av P. G. Rinsell 1966.
1anteckningar och uppmätningsskiss rörande en eldstad jämte foto av densamma.
1anteckningar om Annedal, Sjömanslivet m.m. Våren 1972. Förre lokföraren vid SJ David Tengberg, Göteborg.
1anteckningar om arbete med lin och ull. Meddelare Selma Johansson, Torsby. Upptecknat 1950 av Alfa Olsson.
1anteckningar om byarna. Upptecknat 1954 av Alfa Olsson.
1anteckningar om en av de gamla gårdarna i Vasseröd. Meddelare Maria Abrahamsson, Vasseröd. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1anteckningar om en järnugn och ett par kistor jämte skiss av järnugnen. (Upptecknat november 1946 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om Fredrik Ulrik Bagge.
1Anteckningar om garveri från P. Perssons vitgarveri och handskfabrik.
1anteckningar om Hallandskyrkor. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.) (Möjligen avskrift av Bexell.)
1anteckningar om heminredning, golvur. Upptecknat 1954 av Alfa Olsson.
1anteckningar om hus nr.3; meddelare August Andersson, Klädesholmen..Upptecknat sommaren 1942 av Alfa Olsson.
1anteckningar om John Martinssons manhus i Norik(?). (Uppmätt 1947 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om kakelugnsmakaren Johan Lund i Skene jämte 1 foto av kakelugn i Örby prästgård. Upptecknat 1941 av Ingegärd Vallin.
1anteckningar om manhuset på Åkerhög, inredning m.m. Meddelare Ina Olsson, Selma Johansson. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1Anteckningar om olika rätter. Meddelare fru Josefina Larsson, f. 1885 på Gullholmen och Albert Larsson, f. på Flatön 1880. Upptecknat sommaren 1942 av Alfa Olsson.
1Anteckningar om Sjuhäradsbygdens ende krukmakare.. Upptecknat 1941 av Ingegärd Vallin.
1anteckningar om släkterna Jäger-Zimmerman och Billquist, samlade under åren 1948-1957 jämte 4 reseberättelser över företagna resor i samband med släktforskningen.
1anteckningar om terrassliknande avsatser på Snipeberget. Meddelare Valter Larsson, född 1905. Upptecknat av Alfa Olsson.
1Anteckningar om tunnbindareämbetet i Göteborg.
1anteckningar rörande Björkö av B. Mannegård 1920, avskrift.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1anteckningar rörande Hjälmvik. Avskrift.
1anteckningar rörande lantbruk, i bok med grönbrun pappärm, av lantbrukseleven August Olsson i Partille lantbruksskola. (August Olsson var född 1836, flyttade sedemera till Onsala, där han brukade en gård. Därefter virkeshandlare i Göteborg, död 1927. /Morfar till givarna/.) (Se även GMA:9346.)
1anteckningar rörande Öckerö gamla kyrka av B. Mannegård 1920.(Kopia ur Sjöfartsmuseets arkiv, Göteborg.)
1Anteckningar sommaren 1937-1938
1Anteckningar sommaren 1937-1938 II
1Anteckningar sommaren 1941-1942, 1947
1anteckningar ur bouppteckningar och bolagshandlingar rörande möbler 1600-1800-talen. Grupperat och bearbetat material.
1Anteckningar ur minnet om gården Bräcke i Valla socken, (avskrift), av Olaus Olsson, Bräcke.
1Anteckning av fördelning av arv 1755.
1Anteckning i blyerts på insidan av pärm till album.
4anteckning i blyerts på sida i album
4Anteckning i blyerts på sida i album. Texten mycket svårläslig.
1anteckning i kulspetspenna "Bertil Svensson, granskningsnämnden, maj 1965"
1anteckning i tusch på sida i album
1Anteckning om bouppteckning på Fläga 1755.
1Anteckning på arkivbladet med pil pekandes mot fotografiets övre högra del: "svartblå avfärgning".
1Anteckningsblock (linjerat) A5 format med arbetsanteckningar kring dräktutställningen som öppnade 1965. Alla sidor med någon form av text har scannats in. Sist i denna ämnesordnade handling finns en lös sida som låg inne i blocket denna sida är olinjerad. Utifrån de olika pennor och handstilarna som syns kan man anta att blocket avänts av olika peroner som arbetat med dräktutställningen. intill somliga textavsnitt finns summariska skisser av föremål. Prefix i inventarienummren förefaller ha hoppats över när anteckningarna gjordes.
1Anteckningsblock med plats för penna, pennan förkommen.
1anteckningsböcker, 2 st., 8:o, gult omslag, med anteckningar om hushållsinköp och mathållning. Har tillhört givarens mor, Anna Cecilia Molldén, som hushållat för mormodern, Sofia Andersson-Lundberg. Mormodern var då gammal, modern var halvblind och -döv och hade inget förvärvsarbete. De ekonomiska förhållandena varunder de levat var således mycket knappa.
1anteckningsböcker, 4 st., från resan till Färöarna, bok 4 innehåller också en del material från Shetland
1Anteckningsböcker, släktanteckningar: fam. Wahlström
1anteckningsböcker med blyertsskisser till mönster för Ateljén
1Anteckningsbok, metallbeslagen med spänne innehållande rutförsedda blad. Grönt refflat skinnomslag, inuti "psykedeliskt" mönster.
1anteckningsbok, vaxbokspärmar, med handskrivna sångtexter samt innehållsregister sammanställda av Astrid Nordlund. Innehåller: Bohuslänsvisa; Skärgårdsflickan; Alpens ros; Björkens visa; En dröm i verkligheten; Flickan på lasarettet; Axel och Lina; Skeppet Skulda; Hjalmar och Hulda; Lejonbruden; Älvsborgsvisan; Balens drottning; Alfhilda och Alfred; Fiskaren; Sprutflugan; Bohuslänska sjömansvalsen; En vinterafton; Oskuldsblomman; Nicolina; Vem är din vän?; En sjömans död; Västkust; På vattnet; En sjömans varning; Ungdomens blomma; Fyrvaktarvalsen; Ungdom; När syrenerna blomma; Sjömannens begravning; Mossbelupen hydda; Alfred och Anna; Böljans dotter; Fröken Agnes kärleksöden; På bröllopsdagen; Liljekonvaljens avsked; Min sjöman; Lövövisan; En lilja i dalen; Farmare-flickan; Tattare-Emma; Månskensballad; Bruden; Bliv min så är hela världen; Umeåvisan
1anteckningsbok för Alfred Johansson, Tingstad Postegården 1889. Kopia.
1anteckningsbok förd vid konfirmationsundervisning (KJ konfirmerades 1912). Inkom pga upprop till utställningen "Göteborgarn..."
1Anteckningsbok för Låstads grannarätt från och med år 1900.
1Anteckningsbok från resa i Dalsland 1927 med teckningar på föremål och kommentarer vad han har sett på Åmåls, Uddevallas och Borås museum bland annat.
1Anteckningsbok från resa i Tyskland 1927 med teckningar på föremål, fönster, montrar etc
1Anteckningsbok från resa till Mollösund 1928 med intervjuer och teckningar
1Anteckningsbok från resa till Mollösund med teckningar på föremål, anteckningar från Stockholm och Västergötland - Forshem etc.
1Anteckningsbok med lösa anteckningar i museirelaterade frågor, 1929.
1Anteckningsbok med religöst innehåll.
1anteckningsbok med röda pärmar i pressat skinn. Pennan är i trä med en grafittopp.
2Anteckningsbok om hushållsinköp och mathållning.
1anteckningsbok - reklamask. pärmar av röd saffian, med guldtryck på framsidan; "A.B Hjalmar Collin & Co, Göteborg"; på insidan en ficka av klot med text i guldtryck; "Västra Hamngatan 24, Hörnet av S. Larmgatan. Tel: 3653. Specialaffär i Byggnadsbeslag samt Köks- & Husgerådsartiklar" samt en annan ficka, i vilken ena pärmen på den löstagbara anteckningsboken sticks in, i rött papper med guldtryck: "Representant i Göteborg och Västra Sverige för Bolinders Stockholm, Köks- och Restaurantspisar samt Kaminer mm" Den löstagbara anteckningsboken har tunna pärmar av papper i matchande färg och linjerade sidor.
1anteckn o teckn i marginalen
1Antekningar, rörande Bohuslänska fiskerierna, i synnerhet sillfisket / af Ol. Lundbeck.- Götheborg : Norberg, 1832. Insamlad i samband med utställningen Sill, 1974.
4Ante Lijic fotograferad vid den nya boulebanan vid Kroatiska föreningen i Kortedala
1Ante Lijic Intervjuperson nr.78 Ante är 52 år, född i Jönköping 1966 och bor nu i hus i Utby. Föräldrarna från Kroatien, de flydde från f.d. Jugoslavien strax före Antes födelse. De upplevde politiskt förtryck och blev svartlistade. Frun har också kroatisk bakgrund och barnen lärt sig kroatiska. Han är uppfostrad med tacksamhet över att ha blivit solidariskt mottagna i Sverige, stolthet över Sverige och det svenska samhället, viktigt att få uttrycka det. Tycker att barn till invandrare hörs för lite i debatten. Politiska samtalet alltför polariserat.Flyttade tilll hus i Utby från Bergsjön tillsammans med föräldrarna och bor nu där med egna familjen. Läste ekonomisk linje, vidare i den branschen, fick tips om jobb på SE banken och gillar sitt jobb - har blivit kvar i 30 år. Trivs bra i Gamlestaden/Utby, känner sig rotad, mycket grönt, bra kommunikationer, bra blandning av människor. Saknas samlingsplats för ungdomar. Kommunen skulle kunna samarbeta med idrottsföreningar, betala så att klubblokalerna kan hållas öppna fler tider, för alla, som alternativ till fritidsgårdar. Engagerad i Utbynäs idrottsförening. Även varit fackligt aktiv i flera år.Medlem i kroatisk förening, engagemang i och stolthet över både Kroatien och Sverige. Göteborgaren är glad, positiv, ”inget är omöjligt”, öppen, kunna ändra uppfattning, generös och trygg. Man blir göteborgare när man känner att man är en del av staden. Lättare bli göteborgare än att byta nationalitet - är göteborgare och både svensk och kroat.
1Antenn av sk cassegraintyp. Utvecklad på 1960-talet.Använd som både luftburen och markbaserad radar.
1Antenn för fältbruk, kan kortas och dyligt.
1antennspolar
1Anthin, David På kryss med Taube / David Anthin.- Göteborg : Breakwater Publishing, 2020
1Anthropology today : selections / ed. by Sol Tax.- Chicago & London, 1962
3antikaffär
1Antikaffär på Skolgatan 11
1antikforskare, religionshistoriker och folklorist, förste innehavaren av professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia i Lund, rektor för Lunds univeristet 1936-39
3antikhandel
1antikhandel specialiserat på ostasiatika
1antikva, frakturstil i sista kap.
1antikva; fakturstil i sista kap.
1antikva. Inkl. förord av förf.
4antikva blandat med frakturstil
1antikva blandat m frakturstil
3antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren".
1antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren". Inneh. 2 bokmärken i tunnt papper
1antikva o. frakturstil. Inkl. förord av förf. "Erinran till läraren". Insl. i brunt omsl.papper.
1antikva och frakturstil.
1Antikva och frakturstil. Inkl. förord av förf.
1antikva och frakturstil blandat
3antikva och frakturstil blandat. Inkl. förord som förklarar skillnaden mellan Större uppl. No 1 och 2
1Antikvarisk kontroll i samband med Va-schakt i väg vid Björlanda strand.
1Antikvariskt underlag inför ansökan om rivningslov 2008-11-28 : "Systembolagshuset" Kortedala torg.- Göteborg : Göteborgslokaler, 2008
1antikva stil.
1Antikvitetsbörsen 1. 1968-1973. Tidningsurklipp.
1Antikvitetsbörsen 2. 1974-1975. Tidningsurklipp.
1Antikvitetsbörsen 3. 1976-1977. Tidningsurklipp.
3antikvitetshandel
1Antikvitetshandlare Edgard Lindblad köpte på auktion efter häradshövding Oscar Enbom intendent vid Hallands museum.
1antiseptisk sårsalva vid skärsår, krossår, skavsår mm samt vid brännsår och kylskador
1antiva. Inkl. förord av förl.
1antogs till septemberkursen 1942 på sjuksköterskeskolan vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
1antologi med texter i olika naturvet. ämnen för övers.- och grammatikövn. m.m.
1Anton Andreasson var känd som vattenbärare till hushåll i Majorna under tidigt 1900-tal
1Anton Julius Stuxberg, född 12 april 1849 i Stucks i Bunge på Gotland, död 30 november 1902 i Göteborg, var en svensk zoolog och upptäcktsresande. Stuxberg deltog i Vegaexpeditionen åren 1878 - 1880.
1Anv. av någon av Dagmars fastrar, som bodde ihop med givarens farbror C O Selling i Uppsala. Anna (1856-1936) och Emma (1839-1949)
1Anv. vid tvåltillv. Motiv: ett barn i hel figur a) framsida: huvud med ansikte och hår, kropp klädd i kofta och långbyxor. b) baksida med 4 tappar.
1Anv. vid tvåltillverkn. 1.text: fin cocosolje, mandeltvål, versaler, rak stämpeldyna. 2. L:70 B:30 H:30, text: Hormahlen & Hopp. Göteborg, versaler, handtag saknas, stämpeln är spruken. En välvd sida på stämpeldynan.
1Anv. vid tvåltillverkn. 2. L:50 B:35 H:25 1:text:Rigges Militsry Shaving soap. Versaler. Bladslinga runt. Rund stämpel, intappat, runt snåda + handtag 2: Emollient Old Brown Windsor. Versaler. Rektangular stämpeldyna, saknar handtag.
1Anv. vid tvåltillverkningen. Motiv: en kokospalm. Text: Jonstoness palm soap, London. Rektangular stämpeldyna med avfasade hörn. Handtaget är intappat i dynan. Snidat handtag.
1Anv. vid tvåltillverkningen. Text: Birilliant (skrivsnit). Lå utte Medico (versaler). Oval form. Under formen är slät och fast skruvad i ett järnstycke (gråmålat).
1Anv. vid tvåltillverkningen. Tvålen skärs itui med hjälp av en ståltråd. Denna höjd regleras med skruvar vid båda långsidorna. Läder handtag.
1ANV. VID VÄVNING
2Anv 1902
1använda inom kemiundervisningen, På röret finns en etikett med insription: H2 Wasserstoff. Väte
1Användandet av gran och enris i stallarna.
1Användandet av långtång.
1Användandet av tång.
1Använda och outnyttjade energikällor; Slumrande och utbyggda energitillgångar; Offentliga och privata program för energiutvinning;
1använda på bröllop
3användare av lärobok
2användare av läsebok
1Använda stenarter och malmer (ex. flinta, stenkol, järn); Utvinningsmetoder; Bergteknik; Den ekonomiska betydelsen av bergsbruk och stenbrytning; Organisation av arbete och produktion;
1Använda tester (ex. intelligens-, projektiv-); Använda schemata och frågelistor (ex. författande, prövning); Handhavande av tester, schemata och frågelistor; Samplingsmetoder; Poängräkning; Användning av kontrollgrupper; Särskilda experiment; Författarens utvärdering;
1använd att bära post, fakturor, depescher o.dyl. På baksidan en rund pappersetikett med firmanamnet Bundgaard & Co
1Använd av Boråsväveri
1använda vid arbete med träsvarv.
1ANVÄNDA VID GRÄVNING
1använd av mosaiska trosbekännare för att utpeka raderna vid uppläsandet ur Torahrullen. På lappkortet finns en anteckning om att pekstaven kallas för "jad" och att detta skulle betyda hand. Jad borde i sådana fall vara hand på hebreiska.
1använd av skomakare
1använd av trätoffelmakare
1Använde pseudonymen "Nisse och Nisse" tillsammans med Nisse Jonsson
1Använde pseudonymen "Nisse och Nisse" tillsammans med Nisse Wennberg
1Användes att blåsa i då man på våren gick drevgång för att skrämma bort vargar. Även använt som vallhorn.
1Användes att blåsa ren kasterna från damm. Numera dammsugs de.
1Användes att göra foten på finare glas tex.vinglas
1Användes att göra foten på finare glas tex.vinglas
1Användes att lägga töre i när man plockade kräftor. Törved, töre, är kådrikt virke av tjärved som bildas i träd, oftast tallar, som följd av att de angrips av en rostsvamp, Cronartium flaccidum. Sjukdomen kallas törskate eller törskaterost. Den har ett långsamt förlopp (flera år) och leder till kraftig kådbildning i det angripna trädet.
1användes att måla med schabloner
1Användes att stänka vatten på filtpappret med.
1Användes att svarva om vaxrullar för dikteringsbruk. Metall, tillv.nr 63217
1användes att vid faktningen slå på faktstången (bågen) med.
1användes av beridna kurirer och träddes utanpå egna skodon.
1användes av Sofi Andersson som barn
1Användes ej till JORD utan till SÄD
1Användes för att "skumma" samman askan vid svedjebruk.
1Användes för att (försiktigt) bulta satsen jämn, när satsen sluts. I: 300x70x45 II: 170x70x18 Klubban är omspänd med läder.
1Användes för att böja till rätade krokar med, av trä och järn. Användes till långrev till ål.
1Användes för att fixera märkningen av museéts föremål. Flaskan är nästan tom. Den inköptes till museéts i november 1983 för 75:-
1Användes för att minska risken för nikotin förgiftning. Avskruvbar hatt och botten. Nålen ligger innesluten i hylsan och sitter fast i bottenplattan.
1Användes för att trycka mönster på linleummattor. Åtta olika mönsterplattor. Plexiskiva över dessa. Tillverkade i USA.
1Användes för att trycka mönster på linleummattor. Sex olika mönsterplattor. Tillverkade i USA.
1Användes för att trycka mönster på linleummattor.Tillverkade i USA.
1Användes för avskiljning av sand ur massan före kypen. Föremål från Holms bruk, Motala
1Användes för delning av trä
1Användes för drivning av båt
1Användes för fasthållande av mindre föremål
1användes för format- begränsande linjer
1Användes för grovsågning
1Användes för grovskärning.
1Användes för hemmabruk.
1Användes för inställningar av färgvalsar. Skaftet saknas.
1Användes för justering av kugghjul i fickur. Maskinen monteras på stativ på låda med förvaringsfack innehållande tillhörande fräsar och spetsar.
1Användes för limkokning
1Användes för mätarbete vid konstruktionen av Göta Älvbron
1Användes för mätning, den har gått sönder på ett ställe och är lagad med vit tejp.
4Användes för textsättning
1Användes för tidsstudier av arbetsmoment.Inom .......mätas varje arbetsmoment för att se om en förbättring kunde ske.
1Användes för uppblandning av raktvål.
1Användes för uppspänning
1Användes för valsning av glas, att förarbeta glaset på före blåsningen så att ungefär önskad form erhålles passande mot formen
1Användes i norden i början av 1100-talet.
1Användes i syatelje. Handdriven.
1ANVÄNDES I UGNEN
1Användes med GIM 6792
1Användes när man släpar timmer med häst.
1användes som behållare till stift
1Användes som mät och slagverktyg
1ANVÄNDES SOM TRATT
5Användes till affischtryck m.m
1Användes till affischtryck m.m. Versaler, gemena och tecken.
1användes till aftonbruk
1användes till att dekorera lampskärmar och dukar på 1930-40 talet.
1Användes till att fördela ljuset * Förvaras i en kartong
1Användes till att fördela ljuset * Mindre trälåda med glödkroppar
1Användes till att fylla luft i däck med
1Användes till att mäta ev lutningar
1Användes till att pressa detaljer till propeller
1Användes till att pressa kläder med.
1Användes till att rikta propellerdetaljer
1Användes till grovavverkning av trästycke
1Användes till grövre sågning
1användes till lacksigill
1Användes till sättning av tryckmatrial.
1Användes till sättning av tryckmatrial. Den är gjuten.
1Användes till urgröpning fasonsvarvning
1Användes vid avskrängning av buteljer från pipan.
1Användes vid avslagning av järnband samt öppnadet av spikade lådor.
1Användes vid ett handskmakeri, fyra st ingår.
1Användes vid gasförgiftning, då konstgjord andning behövs. "Äldre modell" Bälgform
1Användes vid handsktillverkning.
2Användes vid handsktillverkning.
1användes vid kokande av kokkaffe för att få kaffesumpen att sjunka till botten
1Användes vid lödning och härdning för att rikta lågan samt tillföra syre.
1Användes vid sättningen
1ANVÄNDES VID SJUKDOM
1Användes vid svarvning med båge.
1Användes vid tunnbrödsbak
1ANVÄNDES VID VARPNING
1Användes vid våtplåts hantering vid klichétillverkning
1Använd för att prova glaset vid provsmältningen. Locket skall förhindra damm att komma i degeln. Tillverkad i Kungälv. Av eldfast lera.
1Använd för att såga i askar (lister) i sofflock o. dyl.,med handtag av lövträ, rundade kanter. Sågbladet fästat i spår längs med handtaget. Bladet fastnitat med fyra nitar. Borrat hål i träets främre del.#Redskapet väl använt. Sågbladet korroderat, handtaget har hål efter insektsangrepp.
1använd för bakgrundsprojektoner i samband med reklam- och modefotografering. Ateljén var belägen i Gamlestadens fabrikers lokaler.
1ANVÄND FÖR SORG
1Använd för svetsning vid AB Ängholmens varv.
1Använd i experimentsyfte? I skola?
1Använd i filmapparatrummet i Broströmska Stiftelsens Hus vid Kungsladugårdsgatan. Användes för kontroll av belysningen i film- och samlingssalen skjutmotstånd
1ANVÄND I KÖLNA
1Använd i luftballongen Örnen vid S A Andrées resa.
1använd inom arbetarrörelsen
1använd inom judisk ritual
1använd inom sockerindustri, för avtappning av sirap från toppformarna
1använd inom sockerindustri vid avtappning av sirap från toppformarna
1ANVÄND I SKOLKÖKET
1Använd i smedja. Märkt Motala. Det är färgstänk på den och delar saknas, Den har lösa läderremsor och fuktskador på ovansidan.
1använd med reprokamera GIM 4661
1Användning: "Operation of the Protectograph Check Writer TO SET GAUGES - Open machine, and note gold line along top of base, its entire length. Lay check on shelf in position for writing, point where amount is to begin even with gold line. Then move gauge "4" against right hand end of check. Close machine. See illustration. Move indicator "6" to word "Release" on dial, place check in machine; top of check against back och shelf; end of check against gauge "1". With check in this position, raise shelf slightly, then move it forward or backward as needed to bring line of print to position shown in Fig. II. TO PRINT CHECK - To print a check for "*** Five Dollars", indicator must be at word "Release" to insert check. See preceding paragraph. Revolve crank "1", stopping in position shown in illustration. This automatically moves indicator from word "Release" to "***" and prints "***". Set indicator at "Five" and revolve crank. Set indicator at "Dollars" and revolve crank. Set indicator at "Release" and temove check from either side of machine. Patented - For dates see bottom.
1Användning av animala biprodukter (ex. ben, tänder, horn, klövar, klor, äggskal, hudar, päls, hår, borst, fjädrar, senor, hjärnor, inälvor, urin, gödsel); Bearbetning av sådana material som ej tas upp under annat nummer;
1Användning av kvalmgryta.
1Användning av manipulation för att avpressa makthavarna personliga förmåner eller för att få politisk befordran; Smicker och inställsamhet; Användning av mutor; Kohandel; Palatsintriger; Opportunism; Det politiska spelet;
1Användning av pack- drag- och riddjur; Klövjning; Utrustning (ex. sadel, betsel, stigbyglar, ok, seldon); Laster; Sätt att köra och rida;
1Användningen av exakta vetenskaper i praktiken; Omfattningen av denna användning; Forskningsresursernas snabba ökning; Finansiering; Forskare inom tillämpad vetenskap (ex. antal, verksamhet, organisationer);
1Användning och utveckling av annonsering; Medier (ex. affischer, reklampost, annonstavlor, tidningar och tidskrifter, radio); Särskild teknik och forskning; Program för annonsering; Specialister (ex. reklamkonsulter, annonsförfattare); Reklambyråer; Regelverk och lagstiftning;
1Användning okänd, troligen eldad i, eller glödande kol
1Använd på ångkvarn. Handgjord
1Använd på Berghaus & Co, Spannmålsgatan
1Använd på Lilla Folkan, Lorensberg
1används för att bona parkettgolv
1används för att fixera stocken i ett läge medan den bearbetas. Hållhakens ena skänkel slås in i den stock som skall bearbetas och den andra i timringsbocken som stocken är upplagd på. Slagtråd används för att få en raka linjer inför skrädning med yxan. Resultatet blir fyrkantstimmer, plankor och bjälkor.
1används för att knyta snoddar t.ex. till snörliv
1Används för att kontrollera att stansningen i hålkorten är korrekta. Grå färgad.
1Används för att laga repor och andra defekter på klichén
1Används för att märka papper och dyligt. Ett slags sigill utan färg.
1används för att rita raka linjer på träföremål
1Används för att ta bort pliggen som sticker upp inne i skon, formad för att komma åt framme vid skospetsen
1används för krossning av kakaoböner
1Används för krukmakeri och keramik.
1Används för verk på fler än sex språk
1ANVÄNDS I HÖJSTUAN
1Används när man skottar dynga
1använd som befälsvapen, (med två magasin). Överlämnad till fil.dr Stig Roth under hans tjänstgöring som Fst förbindelseofficer vid norska gränsen under andra världskriget.
1Använd som komplement till motsv. gasspis. Brunemaljerad. 2 plattor.
1använd som lavoar
1ANVÄND SOM MEJSEL
1ANVÄND SOM ÖSKAR
1ANVÄND SOM SOCKERSKÅL
1använd som visp och omrörare vid grötkok
1ANVÄNDS PÅ KRÄFTSKIVA
1Används som "ände på gasledning ?"
1används som stöd för handen vid finare detaljmåleri och dekorativtmåleri. Den stoppade änden stöds mot den målade väggen och käppen hålls med ena handen (vänster hand för högerhänta) i lämplig vinkel för att andra handen och armen (höger för högerhänta) ska gå fri från målade ytor vid målning av detaljer.
1ANVÄNDS SOM TOPP
1används tidigare för sorgkuvert
1Används till att mäta färg , intensitet på föremål som skall reproduceras.
1Används till att mäta färg. Intensitet på föremål som skall reproduceras.
1Används till att mäta gängor
1Används till att slipa om diktafonvaxrullarna. Står på hjul-skåp med uppsamlingspåse för vaxstoftet.
1Används till att stämpla ett belopp.
1Används till att växla in på järnvägsspår manuellt.
1används till förvaring av sömnadstillbehör.
1ANVÄNDS TILL FRACK ODYL
1Används till gjutninga av glass. 2-delad. Föreställer en hund. Användes till en sommarsuställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. En enkel kub. Föremålet är använt till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg GIM.#Det är skrivet ett tackbrev till givaren 19850111.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer en kotte. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer en näckros eller en lotusblomma. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg på GIM.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer en skäggig tomte med händerna knäppta bak på ryggen.Föremålet användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Föreställer ett hjärta med eldslågor. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg på GIM.
1Används till gjutning av glass. 2-delad. Formen av ett ägg. Användes till en sommarutställning om glass, gjord av kanslist Ulla Svanberg på GIM.
1används till judisk gudstjänst
1används till kamerarengöring
2Används till lekar för barnen på jul
1används till makrillsfiske
1används till ordnar
1Används tillsammans med flinta och fnöske för att göra upp eld
1används till strumpstickning, mest på beställning; sista gången var nog på 1930-talet
1används till thorarullen
1ANVÄNDS VID ÅLFÅNGST
1Används vid bakning av tunnbröd.
1används vid barnundervisning
1ANVÄNDS VID BJÖRNJAKT
1ANVÄNDS VID CYKLING
1används vid färgning av melerat garn
1Används vid gjutning
1används vid judisk gudstjänst
1används vid kräftkalas
1ANVÄNDS VID LEK
1ANVÄNDS VID NITNING
1används vid repslageri
1Används vid riktning av plåt.
1ANVÄNDS VID SPOLNING
1ANVÄNDS VID TÄVLINGSRITT
1använd till att pressa stygnen i duken vid segelmakeri.
1Använd till att stoppa strumpor med. Helt ny.
1ANVÄND TILL LÖVTÄCKT
1Använd till uppsattsisolatorer
1Använd under 1:a världskriget åren 1917-1918. Gasmasken märkt 1917.
1använd vid avtappning av sirap från sockertoppstoppformarna
1ANVÄND VID BAKNING
1Använd vid CAP:s chokladfabr. för krossning av kakaobönor, 2 st kvarnstenar, 2 rattar, 1 järnkar med stenbotten och 2 skrapor.
1Använd vid festgudstjänst
1Använd vid Huseby bruk.
1Använd vid Huseby bruk. Insamlad till jubileumsutställningen 1923.
1Använd vid Magasinsgatan 24, Göteborg
1använd vid pärlfiske i Lagan
1Använd vid provsmältning för att smälta glasprovet
1ANVÄND VID REALEXAMEN
1ANVÄND VID RODD
1ANVÄND VID ROVSÅDD
4Använd vid SJs verkstad.
2Använd vid SJs verkstad.Förmodligen har dessa två ritsar suttit i en anordning för märkning.
1Använd vid SJs verkstad. Halv skiftnyckel.
1Använd vid SJs verkstad. Halv skiftnyckel med "dubb".
2Använd vid SJs verkstad.Två parallella cmmått.
1använd vid sockerframställning. För sirap; rymmer ca 15,5 liter; defekter i över och neder kant.
1ANVÄND VID SORG
1Använd vid studentuppvaktning i Göteborg år 1968.
1Använd vid tvåltillverkning. Handtaget har 2 tappar. Handtag
1Använd vid urholkning av takrännor och dylikt.
1ANVÄND VID VARPNING
1Använt i fotolab, varje slev märkt för speciellt användningsområde
1Använt inom fattigvården vid utdelning av bröd. Gradering i tum.
1använt räknehäfte vars omslagspärmar vikt på längden och sytts ihop på maskin; varje blad i häftet har sedan vikts på samma sätt åt varierande håll. Innanför dessa vikta blad skall ägaren sedan lägga bokmärken. Den som vill byta märken med ägaren, sticker ner sitt bokmärke någonstans mellan det hopslagna häftets vikta blad och när man viker upp bladet får man ta det bokmärke som finns där och lämna sitt istället. På några ställen har bladen vikts åt motsatta håll, vilket innebär att bokmärkesbytaren måste välja sida. Detta exemplar av bildbytesbok är tomt på bokmärken.
1Använts på amaranterbal
1Använts på Boréns Tryckeri
1använts till tjärframställning
1använts vid kransågning av bräder
1använts vid silverbröllop
1använt vid sömnad av fotbollar
1Använt vid tunnbrödsbak
1ANV ATT GLÄTTA LÄDERKLAC
1ANV ATT TERSA LÖDDRAR
1Anv av givarens mor M.R. (1876-1971) som barn
1ANV AV SJUK O BEGRAVN.K
1ANV AV UPPBÖRDSMÄN
1Anvers 1869-70 Carl Fr. Waern ordbok för handelskorrespondens i franska och tyska Märkt Göteborgs Historiska Museum
1Anvis. för skräddare "Tillskärningskonsten för Manskläder, tryckt 1862. Mikro. Gåva, se GMA:4875.
1Anvisningar för folkskolornas friluftsdagar : utfärdade av Kungl. Skolöverstyrelsen den 3 juni 1942.- Stockholm : Kungl. Skolöverstyrelsen, 1942
1Anvisningar för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid folkskolorna : utfärdade av Kungl. Skolöverstyrelsen den 7 oktober 1947.- Stockholm : Skolöverstyrelsen, 1947
1Anvisningar för undervisningsarbetets bedrivande i folkskolan : Utdrag ur den av K. M:t år 1919 fastställda undervisningsplanen för rikets folkskolor.- Stockholm : Magn. Bergvall, 1920
1Anvisningar inför uthyrning av utställningen. Gäller packning, transport, uppackning, montering, manual och personal.
1Anvisningsskylt vid användande af vattenklosetten. Gulvit med blå text.
1ANV SOM FINFÖRKLÄDE
1ANV SOM KUDDE
1ANV SOM TÄCKE
1ANV TILL ÅLRYSSJOR
2ANV TILL PRYDNADSTÄCKE
1ANV TILL SOLFRAMKALLNING
1anv till sommarbruk
1anv till valagitation
2ANV TILL VARDAGS
1ANV VID BÅTBYGGERI
1ANV VID FORMGIVNING
1ANV VID GALVANISERING
1ANV VID HÖGTIDER O FINT
1ANV VID KOLABACKEFISKE
1ANV VID MJÖLKFÖRSÄLJNING
1anv vid namngivningen
1ANV VID NÄTUPPTAGNING
1ANV VID NITNING
1ANV VID REP AV SMÅ STÄD
1ANV VID SERVERING
1ANV VID SOLFRAMKALLNING
1ANV VID TRÖSKNING
1ANV VID VINTERFISKE
1a och b
1a och b ligger inslagna i papper.
1Ap7d3 v, pall 25, låda 252
1Apelsinstånd vid Grönsakstorget våren 1912.
1Apollogatan Apotekaregatan Apslätten Arbetareföreningens hus (se även under Järntorget och Södra Allégatan) Arbetaregatan (se under Lindholmen) Arbogagatan Arkaden
1aposteln Matteus
1Apostlafigur, Johannes Döparen, framställd såsom en herde. Har troligen haft sin plats på någon altartavla från 1600-talet. Längd 116 cm. Br. omkr. 30 cm. Carl Lagerberg: Vägledning för besökande i Göteborgs Musei Historiska avdelning och Museikabinett ( Gbg 1906) :Medeltids- och kyrkoföremål, sal 2-3, nr 27.
1Apostlafigur, Moses med lagens tavlor; huvudet är avbildat med horn, ett bruk, som härleder sig från ett uttryck i katolska kyrkans latinska bibelöversättning Versio vulgata, där hebreiska texten i 2.a Moseboks 34 kap. 29 vers blivit felaktigt tolkad. -Har troligen haft sin plats på någon altartavla från 1600-talet.
1Apotekaregatan Änggården 1914. Till minne av apotekaren Arvid Henrik Grén (1806—1887), som från 1840-talet ägde Stora och Lilla Änggården. Han utvidgade trädgårdarna där, acklimatiserade sällsynta örter, odlade medicinalväxter, planterade träd på bergssluttningarna och vårdade sig om jordbruket. (Fbg I s 550 f.) *Apoteksgatan Se Korsgatan
1apotekare i Varberg, född på Sävenäs, död i Varberg,
1Apotekare Konstantin's Biologiska Cholesterin - salva orginal, "Botar håravfall befordrar hårväxten på kortast tid, " Bruksanvisning på etiketten. Ordinerat av läkare. Blå glasflaska.
1Apotekare på apoteket Enhörningen Göteborg
1Apotek beläget vid Munkebäckstorget i Kålltorp. Tillhör 2019 "Apoteksgruppen".
1Apoteket "Vasens" gamla byggnad. foto t. d. 22 Maj 1913.
9Apoteket Duvan
1Apoteket Duvan d. 30 Okt 1913.
1Apoteket Enhörningen, Göteborg. Kliché metall fäst på trä.
1apoteket Enhörningens grundare
1Apoteket Måsen vid Gamlestadstorg. I fonden SKF:s kontor.
1Apoteket Svanen, skylt på föremålet Jörgen Jörgensen, Köpenhamn
1apotekskrus
1Apparaten är användbar.
1Apparaten är i 2 delar: manöverdel och gnistbearbetningsdelen.
1Apparaten är identisk med (åtminstone nästan) med GIM 7.Den är försedd med skyltar med texten "UFA Kulturarbeitung Berlin". Objektiv: Mod. Kino F=12 cm. Emil Busch AG Kathenow 266 567.
1Apparaten är i grönt frostlack
1Apparaten är inbyggd i en trälåda
1Apparaten är inbyggd i en trälåda. AC o DC driven. Pick-up handtaget i bakelit. Skador: Repor runt om, saknar gummiskiva och packningar
1Apparaten är tillverkad av Skandinavisk Radio & Television AS. Köpenhamn för Skandinaviska Gramophone AB Sweden. Saknar kontaktkablar. Pic-up är märkt "Crystal" för 33, 45 och 78 varv.
1Apparaten är troligen från omkring 1900-talet. Den var ursprungligen avsedd för kolbelysning, men ändrades om till elektrisk belysning under prof. Axel Boëthius tid.
1Apparaten finns tillsammans med bruksanvisning och ett antal bilder. Målade på glasskivor i orginallådan. Endast lådan är märkt. Somliga bilder är inrullade i tidningspapper från 1902.
1Apparaten har en skylt med texten "Opticus Göteborg 5366". Apparaten är aningen bucklig. Svart frostlackad apparat. Diabildsobjektivet saknas. Objektiv: Epis f=110 cm, 1:4.
1Apparaten har en skylt med texten "Opticus Göteborg R 5729" . Svart rynklackerad.Objektiv-se GIM 4202
1Apparaten ligger i en svart väska med lås 34,5x24x8 cm.
1Apparaten manövreras med en stålpenna .Kan rubriceras som en tidig fickräknare.Apparaten förvaras i sitt orginaletui tillsammans med manöverpennan. OBS ytterligare foto finns i arkivet
1Apparaten monterad i svart låsbar trälåda. Gaveln försedd med gångjärn.
1Apparaten monterad på hurts av trä med fyra lådor.
1Apparat för att fastställa kvaliteten på havre. Fabr. Cornelius Knudsen.
1Apparat för inlärande av knäppning, hakar, hyskor.
3Apparat för inlärande av knäppning, knappar.
1Apparat för inlärande av knytning av band.
1Apparat för inlärande av snörning med hål.
1Apparat för kroppars utvidgning.
1Apparat för morsesignaler.
1Apparat för Örsteds försök.
1Apparat för registrering och återgivning av ljud.
1Apparat Nr 114156. Armatur Nr 22 E 220 volt 150 Watt
1apparatur för medicinsk behandling med elektricitet. Hjul med vev skapar induktionsström. De två mässingsstavarna ska hållas i händerna. De stämpelliknande föremålen skall anbringas å huvudet och kopplas till strömkällan. Handtagen är av trä för att isolera den som utför behandlingen.
1Appelgren, Stig Västgötsk hembygdsforskning under åren 1740-1820 / Stig Appelgren.- Skara, 1972
1Appelgren, Thore Gustaf Hjalmar Doktor Otto Smiths Münzensammlung im Kgl. Münzkabinett, Stockholm / beschrieben von T.G. Appelgren.- Stockholm : Wahlström & Widstrand (distr.), 1931
1Appelgren, Thore Gustaf Hjalmar Gustav Vasas mynt / beskrivna av T. G. Appelgren.- Stockholm : Kungl. Myntkabinettet, 1933
4APPRETERING SIDENDUKAR
1Approb. Stockholms slott den 23 febr. 1786. Gustaf."
1Approberat Ghiöteborg den 6 Dec 1788 (otydbar namnteckning)
1aprikosfärgad filthatt med vit fuskpäls runt om. Guldfärgad hattnål med pärla sitter i hatten. Tunt, svart nackband. "Mode de Paris"
1Aprilgatan i Kortedala. Foto Anna Reuter Metelius 2015.
1Apslätten, tidigare Apan eller Kålltorps Apa, är namnet på ett gräsområde i parkmiljö i stadsdelen Kålltorp. Det finns flera olika teorier om namnets uppkomst: Ett resande sällskap på 1860-talet hade en apa som rymde men återfanns på Apslätten. Området har formen av ett apsegel vilket är just trekantigt eller trapetsformat. Området har alltid varit populärt för folk som "majar" och det förekom ofta att dessa sällskap också "apade" sig.
1Apterade (skruvade) på läderkänga
1APTERAD TILL KRATSMASKIN
1Aquapulk - pump, kallas även: hydrostatisk vädur-pump. Gjutgods. V4.
1Aquarium till Barbiedockans hem. Man skruvar upp den på sidan och ställer ner den på slätt underlag så går den igång genom att fiskarna simmar runt i behållaren. Rosa plast med silver markeringar uppe och nere samt "Barbie-loggan" Har ett surrande läte.
1Arabisk dirhem
1arabiskt bönekort
1Aranæsborgen : arkeologisk undersökning 1999 : en förstudie kring en medeltida borg i Västergötland / red: Lars Lundqvist & Magnus Stibéus ; med bidrag av Staffan von Arbin .. .- Kungsbacka : M. Stibéus, 1999
1arbetade bl a för firma Biebrich & Co i Syd- Tyskland. Har framställt underlaget till militär instruktionsnäsduk.
1arbetade en kort tid, ca 1976, vid Göteborgs Historiska Museum i ett AMS- projekt för akademiker.
1arbetade ett kort tag, ca 1976, i ett AMS- projekt för akademiker vid Göteborgs Historiska Museum.
1Arbetade för Göteborgs Tidningen under åren 1921-1955, som skämttecknare, illustratör och skribent. Han använde flera pseudonymer, bl.a. Gewe och Mr. Pullover, samt som signatur hunden Jäjä. Wallin illustrerade flera böcker om Göteborg och Västkusten samt utgav med början 1942 ett tiotal album Wallins gubbar.
1arbetade för Nordlöfs, där han fick ovanläder, bindsulor och häl- och tåkappor. Sedan tillverkade han skor efter beställning.
1Arbetade i 30 år som elektriker på Eriksbergs varv. Under hela sitt liv diktade han och skrev, ofta med sin arbetsplats som tema. Ett flertal dikter blev publicerade, som "Varvsarbetare" som finns med i bl. a. Göteborgsantologin "Det hände sig i Göteborg" samt "Torpet (Eriksbergs verkstadsklubb 1979)". Han skrev även en artikelserie i 56 avsnitt om Eriksberg publicerad i Göteborgs-Kuriren 1982-1983. Far till Michael Ardenheim
1Arbetade nära brodern, arkitekten Rasmussen och hans kollega Eugen Thorburn som gjort förslagen till restaureringen av Skansen Kronan. Thorwald Rasmussen utförde troligen vaggmålningarna på Wilsonska flygeln, Ostindiska huset, nuvarande Göteborgs Stadsmuseum./ctn
1Arbetade på GPs tryckeri
1Arbetade på kontor i Edinburgh 1798, senare handlande i Leith 1805—09. Kom till Göteborg 1809, fick burskap som handlande, mars 1810. Grundare av och ledare av firman James Dickson & Co, under åren 1816—55. Medlem av direktionen för segelfart på Göta älv 1824 —1838. Huvudman för Göteborgs spårbank 1829—33. Ledamot av Göteborgs sundhetsnämnd 1830. Kommerseråd 1837. Ledamot av Göteborgs o. Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1837—48. LVVS 1836, RNO 1838, HedLVVS 1855. Ägde Överås i Örgryte sn. Gift med 6 sept. 1814 . i Göteborg, Margareta Eleonora Bagge, f. 12 jan. 1795 i Göteborg, d. 8 dec. 1857 där, dotter av grosshandlaren Carl Johan Bagge och Catharina Elisabeth (Elise) Beckman.
1Arbetade som barnsköterska på Vidkärrs barnhem 1965-66. Därefter Sahlgrenska sjukhuset.
1Arbetade som chef för räddningstjänsten i Göteborg under brandkatastrofen på Backaplan/diskoteksbranden.
1Arbetade som skribent vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings från 1888
1Arbetade som teaterkritiker på Ny tid ca 1930. Finns avbildad i artikeln "Så minns jag Ny Tid" av Kuno Beckholmen i Press och pressfolk i Västsverige 1902-72, sid 137 och på gruppbild sid 141.
1Arbetade som telefonist på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
1arbetade som vaktmästare på Folkteatern efter att ha slutat som biljettkassörska på Stadsteatern
1arbetarbarack vid Anderstorps bomullsspinneri i Lindome. Uppteckning 1947. Avskrift ur Nordiska museets arkiv EU 34839.
1ARBETARBOSTAD
1Arbetarbostäder.
1Arbetarbostäder byggda på 1860-talet för donationsmedel. Husen byggda 1857, rivna 1902. I fonden anas Skansen Kronan.
1Arbetarbostäder vid Carnegieska bruken. Gård.
1Arbetarbostäder vid Eriksberg.
1Arbetarbostadsinteriör från Vegagatan, utställd på Jubileumsutställningen 1923. Köket.
1Arbetarcafé
1Arbetardemonstration på Heden, eventuellt 1 maj 190. Datering osäker.
1Arbetareföreningen, teatersalongen (A-salen). Foto efter onumrerat foto i stort format (i GM), taget av Karnell samt använt som åskådningsmaterial vid Jubileumsutställningen 1923.
1Arbetareföreningens hus, 1909.
2Arbetareföreningens hus fasad mot Södra Allégatan.
1Arbetareföreningens hus från N.V.
1Arbetareföreningens hus i korsningen Södra Allégatan/Järntorget.
1Arbetareföreningens hus stod färdigt 1874. Teaterscenen gav inte lika goda intäkter som planerats, varför föreningen 1883 beslöt att "inte vidare uthyra salen till teaterföreställningar". Lokalen gjordes istället om till möteslokal.
1arbetare och ägare av AB Ängholmens varv, som ägdes av Karl Rudolf. Foto 1912. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1arbetare och arbetsledare inom verktygsavdelningen på Götaverken - 1930-talet. Foto. (Inkom i samband med varvsarbetarundersökningen våren 1972.)
1Arbetare och tjänstemän utanför fabriksbyggnaden.
1Arbetare vid Gamlestadens Fabriker ca 1890.
1Arbetare vid Göteborgs mekaniska verkstad, fotograferade på verkstadsgården vid Skeppsbron
1Arbetare vid Pellerins Margarinfabrik29 oktober 1898. Bilden tagen utanför fabriken på Svangatan/Ejdergatan. Fotografiet monterat på kartong, men guldornamentslinga och fotograffens namn tryckt på kartongen. Kartongen har svarta färgfläckar.
1Arbetar i Arkeologicentrum
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktet mot öster från västra änden Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktet östra del från väster Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets östra del. Detalj av murlivet Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets östra del. Detlaj av murlivet Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del, norra väggen, detalj Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del, norra väggen Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del , södra väggen Bastioner: Carolux Dux
1Arbetarinstitutets gård, läroverksgatan. Schakt för fjärrvärme. Schaktets västra del från Ö. Muren bortsprängd Bastioner: Carolux Dux
5Arbetarinstitutets gård. Schakt för fjärrvärme. Bastioner: Carolux Dux
1Arbetar med riggning/flygning på scen/teater.
1Arbetarmiljöer. Göteborgarn i ett rum och kök 1900-1920
1Arbetarmiljöer. Göteborgarn i ett rum och kök 1900-1920
1Arbetarnas demonstrationståg 1921. Inmarsch till Heden från korsningen Gamla Allén/Parkgatan. Till höger skymtar gamla Konserthuset.
1Arbetarna vid apoteket Korpen. Redbergsvägen i Redbergslid. Foto 1926.
1Arbetar på Röhska museet
1Arbetarpartiets valbilar d. 3 April 1914.
1Arbetarrörelsen, folkrörelser
1Arbetarrörelsen, folkrörelser, tidningsartiklar
1Arbetarrörelsen, Folkrörelser, tidningsartiklar, kvinnorörelsen
1Arbetarrörelsen i Bohuslän, Lysekils Kurirens andelsstämma, uppteckning. Upptecknat av J. A. Johansson, Hovenäset.
1Arbetarrörelsens organisationer.Arbetarnas bildningsförbund (ABF) I
1Arbetarrörelsens organisationer.Arbetarnas bildningsförbund (ABF) II. GS Arbetarinstit.
1Arbetarrörelsens organisationer. Fackligt I. (Bryggeriarbetare)
1Arbetarrörelsens organisationer. Fackligt II. (Byggnadsarbetare)
1Arbetarrörelsens organisationer. Fackligt III. (-Musiker)
1Arbetarrörelsens organisationer. Fackligt IV. (-Varia)
1Arbetarrörelsens organisationer. Folkpensionärs- och hyresgäströrelsen
1Arbetarrörelsens organisationer. Göteborgs arbetarekommun 1
1Arbetarrörelsens organisationer. Göteborgs arbetarekommun 2
1Arbetarrörelsens organisationer. Herman Lindholms samling
1Arbetarrörelsens organisationer.Kongresser o. möten (diverse). Märken, uppklistrade stämpelavdrag. Varia
1Arbetarrörelsens organisationer. Norgehjälpen 1941-45.
1Arbetarrörelsens organisationer.Nykterhetsrörelse.
1Arbetarrörelsens organisationer. Politiska o.a. föreningar. Hjälpkommitéer.
1Arbetarrörelsens organisationer. Porträttfotos
1arbetar vid generalstabens litografiska anstalt 1966
1arbetar vid utrikespolitiska institutet
2ARBETA SMÖR I
1arbetat? i granskningsnämnden, Göteborg i maj 1965
1Arbetat på Göteborgs stadsmuseum och Riokulturkooperativ
1Arbetat som behandlingsassistent först på Bö barnhem och sedan Bryggans akuthem
1arbetat som engelskalärare i USA och Europa
1Arbete i hamnen.
7ARBETE I HÅRDSTEN
1arbete kring tranlampan. Meddelare Maria Abrahamsson, Vasseröd. (Upptecknat i augusti 1947 av Alfa Olsson.)
1Arbete med Erik Dahlbergsgatans förlängning till Kapellplatsen. Bilden tagen mot norr.
1Arbete med hoppbacken inför tävling i Bragebacken maj 1950.
1Arbete med skinnryggen. Mikro.
1ARBETEN VID BRÄDET
1Arbete och värdighet : en bok tillägnad Pehr G Gyllenhammar / med bidrag av Tore Browaldh ... ; huvudred.: Bo Ekman.- Stockholm : Streiffert, 1985
1Arbetet i Brunnsparken d. 9 April 1914
1Arbetet i Brunnsparken d. 9 April 1914.
1Arbetet i stugan om vinterkvällarne, uppteckning.
1Arbetet med banvallen vid rasplatsen d. 20 Okt. 1913.
1Arbetet med den nya banvallen vid rasplatsen d. 20 Okt 1913.
1Arbetet med den nya banvallen vid rasplatsen d. 21 Okt 1913.
2Arbetet med jordvallen vid Kvillebäcksvägen d. 1 Mars 1914.
1Arbetet med Tältprojektet delades upp i olika grupper eller "ligor".
1Arbetets minnesmärken / text: LOs arbetsgrupp om kulturminnesvården ; red.: Gösta Fagerholm ... .- Stockholm : Arbetarnas kulturhistoriska sällskap : Arbetarrörelsens arkiv, 1981
1Arbetets musik : visor - buller - skval / Petter Ljunggren, Stefan Bohman, Henrik Karlsson.- Stockholm : Carlsson, 2002
1Arbetets organisation
1arbetsaftal mellan Göteborgs stads Elektricitetsverk och montören Johan Oscar Gustafsson, daterat 14/2 1914.
1arbetsbänk
1Arbetsbänk. Med skruvstycke och rörskruvstycke.
1Arbetsbänk där glasblåsaren kunde sitta ned med en ram för ............ blåsröret.
1Arbetsbänk för bearbetning och dragning av metalltråd.
1Arbetsbänk i trä funnen i samlingarna. Ingen märkning. Trots sökningar har inte funktionen och kategori av industri/hantverk kunnat identifieras.Handdriven vev som snurrar vävd rem.
1Arbetsbänk med grönmålade underskåp.Tidigt 1900-tal och väl använd. Möjligen från SJ verkstad.
1Arbetsbänk till tunnbindning, genom pedal kan man spänna fast arbetet i ett stycke på bänken. Bänken avsmalnad på mitten. Trälist längst bak helt sprucken, vissa maskhål. Ligger i låda bredvid.
1Arbetsbänk till urmakeri med litet skruvstycke. Höjdmåttet är exkl. skruvstycke
1Arbetsbeskrifning för ny folkskolebyggnad i 5:te distriktet, "Nordhemsskolan", Göteborg.- Göteborg?, 19--?
1Arbetsbeskrivningar till byggnadsentreprenaderna för centralposthuset vid Drottningtorget i Göteborg.- Göteborg : Elander, 1923
1Arbetsbeskrivning över en 9,5 x 1,75 meters motorbåt.
1arbetsbetyg av Davida Hasselblad, Göteborg den 24/11 1877, för jungfru Hilda Eriksson. (Jfr GMA:9883 och 9887.)
1arbetsbetyg för fröken Gurli Svensson, från anställningen hos firma Carlsson & Karlsson, Göteborg, daterat 1912.
1arbetsbetyg för fröken Gurli Svensson, från anställningen vid Styrsö Hafsbad, daterat 8/9 1913.
2Arbetsbild. neg. rtol. fr. film 5
1Arbetsbilder av transport av båt
1Arbetsbild från sprängningarna S om tomten.
1arbetsblus som bars ovanpå kläderna
2Arbetsbok
1Arbetsbok för skogsarbetare, svenskamerikanen Charles Sandberg. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arbetsbok i "Vävteori". Bok med pärmar av blå papp och rygg av svart klot samt vit etikett med text: "Vävteori. Kerstin Andersson". Handskriven text illustrerad med färglagda teckningar och tygprover: beskrivningar av olika vävstolar och vävtekniker.
2arbetsbok i geografi
1Arbetsbok med årover på knypplade spetsar - album av gråbrun papp med blad i samma material, sammanbunden med snodd i brunt konstsilke; prov på 10 olika knypplade spetsar.
1arbetsbok till "Lenas abc: Bokstavsbilder för den första läs- och skrivundervisningen". Består av 3 bl. m. bilder & bokstäver, samt 26 rutade bl. Anvisningar av förf. på omsl. baksida.
1Arbetsbok till Franska direkt: läsebok : första året samt till Un peu de francais.
1Arbetsbord: Peyron med gallerskiva att lägga glasflaskorna på när de är färdiga, 4 ben med tvärslåar, nät skivan är svagt skålformad, inbärningshåv för flaskans transp. till kylugnen.
1Arbetsbordet är bortmonterat men finns bevarat .
4ARBETSDRÄKT
1arbetsdräkt bestående av klänning med armbindel och skärp, förkläde och mössa samt krage
1arbetsenhet, terminal, bildskärm, skrivare en av de första ordbehandlarna
1Arbetsfester, t ex skördefester, taklagsfester
2arbetsfoto
1Arbetsgivares och arbetstagares respektive rättigheter, företrädesrättigheter och befogenheter; Anställande och avsked; Anställningens längd; Handledning och övervakning; Avancemang och pensionering; Pensionsplaner; Arbetsmiljön (ex. arbetstid, hygieniska förhållanden, säkerhetsanordningar, personalutrymmen); Förekomst av tvångsarbete, olika typer; Anställning med städja; Överhetlig reglering (ex. arbetslagstiftning);
1Arbetsgruppen Genus på museer Ku2001:a : Kulturdepartementet. Delrapport 2.- Stockholm? : Kulturdep.?, 2002
1Arbetskarta, uppgjord av Göteborgs historiska museum år 1956 i samband med undersökning rörande bevarande av äldre byggnader i Kv. Majlyckan (Gröna gatan m.fl.).
1Arbetskarta, uppgjord av historiska museet år 1956 i samband med undersökning rörande bevarandet av äldre byggnader i kv. Majlyckan (Gröna gatan m.fl.): "De med grönt markerade husen föreslås bevarade."
2ARBETSKLÄDER
1Arbetskläder, blåblus, för stuveriarbetare.
1Arbetskläder bestående av bussarong av bomull och byxor av kläde.
1Arbetskläder bestående av två skjortor och ett par byxor i blå bomullstwill.
1Arbetskläder för plåtslagare bestående av blåställ och flanellskjorta. Samtliga delar har tydlga skador och spår av användning.
1arbetskläder i tre delar som burits av kvinnl. reporter 12/2-1973: I-III
3ARBETSKLÄDSEL
1Arbetskontrakt ang. orgeln i Carl Johanskyrka i Gbg. 3-3 1862. Mikro.
1Arbetskontrakt angående orgeln i Karl Johans kyrka 1862. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Arbetslag, Thuletomten. Grundgrävning för AB "Thule". Från grävningsarbetena.
1Arbetslag sysselsatt i det inre av båtskrov.
2arbetslampa
1Arbetslampa med svartlackerad skärm och fot, vit knappströmbrytare.
1arbetsliv, slöjd, näringar. Uppteckningar och fotografier. Undersökt 1949 av Albert Sandklef, genom Institutet för Västsvensk kulturforskning.
1Arbetsmaterial 2005-2006
1Arbetsmaterial 2007
1Arbetsmaterial 2014
1Arbetsmaterial från "Det personliga är politiskt". Synopsis och skiss för hur olika rum ska se ut. Se GSMArkiv:130002:17 för mer info.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. 15 häften med Djungeltrummans klubbguide, mellan 2003 och 2006. Här finns information om olika klubbar i Göteborg, samt intervjuer etc.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Artikel från Gecko, Göteborgs ungdomsportal, www.gecko.nu, om klubben Cherrybombs sista kväll 2005.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Bild av medlemmarna i Hisingen Öl Stars, varav vissa var med i intervjun GSMArkiv:130005:30. Utskrift från Internet, okänd källa.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. D-uppsats (magisteruppsats) i etnologi skriven av Karin Toft med titeln "Salseros och polskefolk - nöjesdans i Göteborg", VT 2006 vid Göteborgs universitet. Handledare Mats Nilsson.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. En intervju gjord med Hisingen Öl Stars (HÖS), utförd av Marie Nyberg. HÖS hade en hip hop-klubb på Röda Rummet i Göteborg. Både utskriven och på minidisc.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. En provdokumentation gjord på klubben Gump på Jazzhuset i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. En sammanställning med information om hip hop och olika klubbar i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Ett klistermärke med reklam för klubben Gump på Jazzhuset i Göteborg. På baksidan antecknat: "Patrick van Givhoven".
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Fem affischer för Hisingen Öl Stars klubb "Bärs och beats" på Röda Rummet.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Hisingen Öl Stars logotyp. Utskrift från Internet.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Inventering av restaurangen Henriksbergs klubbverksamhet i februari 2006, utskrivet från deras hemsida www.henriksberg.com.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Notis från Nöjesguiden om nominerade i kategorin "bästa klubb" i Göteborg. Uppklistrad på ett A4-ark.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Presentation av Bwana club, en "konstellation av projektarbetare, filosofer, forskare, konstnärer, filmare, vj's och dj's som är aktiva inom gränsöverskridande projekt, verksamheter och nätverk". Utskrift från deras hemsida www.bwanaclub.org.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Program från Nefertiti, jazzklubb i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Två dvd-skivor med filmer till en D-uppsats (magisteruppsats) i etnologi skriven av Karin Toft med titeln "Salseros och polskefolk - nöjesdans i Göteborg", VT 2006 vid Göteborgs universitet. Den ena visar Folkmusikcaféet på Allégården och den andra salsadans på RioRio, båda i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utdrag ur ett forum på www.bugga.nu, där deltagarna diskuterar olika dansställen etc i Göteborg med omnejd. 10 sidor av 258, från 2005-2006.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från Göteborgs officiella besöks- och evenemangsguide, på www.goteborg.com, om klubbar i Göteborg.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från Göteborgs-Posten med en artikel om en krog som blivit anmäld till diskrimineringsombudsmannen.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från hemsidan www.gecko.nu, Göteborgs ungdomsportal, om olika klubbar.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från hemsidan www.oceanen.com, Kulturhuset Oceanen, om olika klubbar.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från hemsidan www.salsadans.com, Salsadansskolan i västra Sverige.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från klubb Cherrybombs gästbok på hem.passagen.se mellan 2004 och 2006.
1Arbetsmaterial insamlat av Marie Nyberg till dansprojektet. Utskrift från www.cherrybomb.se, i samband med klubbens avslut. Den var aktiv mellan 2003-03-14 och 2005-12-16.
1Arbetsmaterial i samband med utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Etnologstudenten Helena Axelsson intervjuade fem personer i åldrarna 20 till 65 om fritid, och skrev även sin uppsats på temat fotografier och berättelser kring fritidens betydelse i olika åldrar och livsfaser. Informanterna fick fotografera sin fritid, vilket resulterade i fotografierna som finns representerade såväl i fysisk som digital form på CD.
1Arbets- och försörjningsinrättningen. Riven 1917.
1Arbets- och försörjningsinrättningen vid Drottningtorget, uppfört 1855 användes fram till 1888. Verksamheten flyttade till Gibraltar samma år.
1arbets- och kassabok för mejeristen och tunnbindaren Josias Kolls. (U:270.)
1Arbetsområde : Du och din miljö. Studiehäfte : L / Birgitta Ekmark, Marianne Knutsson, Margareta Mellqvist, Gunilla Werner.- Stockholm : Vår skola, 1971
1Arbetsområde konst : Pjäs - scenografi / Bertil Peterson.- Stockholm : Läromedelsförlagen, 1971
1Arbetsområde konst : Stimulerings häfte / Ingrid Hillar.- Stockholm : Läromedelsförlagen, 1970 (Vi gör teater ; 1)
1Arbetsordning och taxa för murgesäller, 1817. Mikro
1Arbetsordning och Taxa för Mur-Gesällers och Murgossars, Timmermans och Timmergossars samt Stenhuggares Arbetstimmar och Daglön med Mästareprovision inberäknadt, för år 1817.
1Arbetsorganisation och fördelning av fångsten
1Arbetspaket riktat till skolungdomar/barn i samband med utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001.
1ARBETSPLAGG
1Arbetsritning, stickmönster "Brinnande Eld" i svart, lila, grått, brunt och fem roströda nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Annika Malmström-Bladini för Bohus stickning. För mössa.
1Arbetsritning. Corpse de Garde vid Karlsporten. Planritning. Skala 1:10. Göteborgs äldre befästningar
1Arbetsritning. Corpse de Garde vid Karlsporten. Skala 1:10. Göteborgs äldre befästningar
1Arbetsritning. Drottningporteu. Skala 1:20. Göteborgs äldre befästningar
1Arbetsritning samt tre provstickade vantar i bohusstickning.
1Arbetsritning till halsduk och vantar på kartong med tre garnprover.
1Arbetsritning till kofta
1Arbetsritning till stickmönster "Absint" i rött, beige, grått, brunt, två gula och fem gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Ägget Blått" i svart och sex blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Ägget Grått" i beige, rosa och fem grå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Akvamarin" i nio blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Ängemarken" i beige, svart, rött, gult, grönt, blått och två bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Anna-Lisa" komponerat av Anna-Lisa Mannheimer-Lunn för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Blå blomman" i vitt och sex blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Saknas enligt notering.
1Arbetsritning till stickmönster "Blåklint" i grått, svart, brunt och två blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Blåklint" i vitt, svart, brunt och två blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Anna-Lisa Mannheimer-Lunn för Bohus stickning. För mössa.
1Arbetsritning till stickmönster "Blå Ljus" i beige, fyra gröna och tre blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Blå Randen" i blått, brunt, orange och gult på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Blå Randen" i brunt, blått, gult, rött och grönt på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Blå Scilla" i grått, fyra gröna och fyra blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Blå Skimmer" i två gröna och sex blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Blå Vågor" i beige, grått, svart, två gröna och två blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Blomsterrabatten" i grått, gult, brunt, två röda och två gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Canna" i beige, rosa, brunt, två grå och fyra gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Cocospalmen" i vitt, svart, beige, brunt och sju gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Crevetten" i vitt, två bruna och sex rosa nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Annika Malmström-Bladini för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Dean Dixon " i svart, grått, orange, rött, två blå och två bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Den nyaste" i fyra blå och fyra gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Den Randiga" i två blå och fem gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Mona Reuterberg för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Den Rutiga" i två orange och fem röda nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Kerstin Olsonson för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Den Spräckliga" i vitt, rött, grönt, gult och två bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Djupa Grönskan" i brunt, två blå och sex gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Eftersport" i beige, grågrönt, grå, blå och två bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Eskimå" i rosa, blått, två bruna, två gröna, gult och två röda nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Franska Fönstret" i beige, två grå och tre gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Franska Fönstret" i beige, två grå och två gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Gallret" i svart, två bruna och åtta röda nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Gotiska Fönstret" i vitt, två rosa och fyra grå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Grå Randen" i blått, gult och rött på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Gröna Skogen" i svart, brunt och sju gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Grönskan" i grått och fyra gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Anna-Lisa Mannheimer-Lunn för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Grönt Skimmer" i brunt och fem gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Gula Spetskragen" för kofta i två bruna, fyra beige, två grå och fem gröna nyanser. Komponerat av Kerstin Ivarsson för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Guld" i grått, fyra gröna och tre gula nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Humlan" i svart, två grå och tre bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Kaleidoskopet" i rött, gult och två blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Anna-Lisa Mannheimer-Lunn för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Kedjan" i vitt, orange, blått, grönt, gult, beige och två bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Korset" i beige, gult och blått på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Emma Jacobsson för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Kvistverket" i svart, gult, två blå och fem bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Mössen" i beige, gult, blått, brunt och grönt på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat för Bohus stickning, formgivare okänd.
1Arbetsritning till stickmönster "Myrten" i tre beige och fem gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Nya Blå Gröna" i beige, två bruna, två gröna och två blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Nya Röda Randen" i rosa, rött, två bruna och två gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Anna-Lisa Mannheimer-Lunn för Bohus stickning.
1Arbetsritning till stickmönster "Pilträdet" i svart, vitt och tre gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Rimfrost" i beige, brunt och sex blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Royal Blue" i brunt, tre blå och fyra gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Scilla" i fyra gröna och fyra blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Skogen" i två blå och sex gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Skogsmörkret" i svart, fyra gröna och tre blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Sörensen" i beige, brunt, fyra röda och fyra gröna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Tobak" i grå, beige, svart och fyra bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Turkosen" i tio blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Vägvårda" i beige, grönt och fem blå nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Vinterdis" i grönt, sex beige och tre bruna nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster "Vinterdis" i vitt, grått, två gröna och sex beige nyanser på papper med färgprover i ullgarn.
1Arbetsritning till stickmönster i svart, violett och två röda nyanser.
1Arbetsritning till stickmönster i två röda nyanser på papper med färgprover i ullgarn. Komponerat av Kerstin Olson för Bohus stickning.
1arbetsrock för telegrafarbetare.
1Arbetssättet i folkskolan : metodiska uppsatser. 1 - 4 / utgivna av Karl Nordlund, Anna Sörensen, Sven Wikberg.- Stockholm : Norstedt, 1924-1926
1Arbetssättet i folkskolan : metodiska uppsatser. 5-7 / utgivna av Karl Nordlund, Anna Sörensen, Sven Wikberg.- Stockholm : Norstedt, 1926-1929
1arbetsskåp som har hängt på vägg; innanför de två dörrarna en draglåda och anordningar för upphängning av verktyg. Skåpet är klätt med bilder av filmstjärnor, musiker m fl. Innanför ena dörren finns en maskinsksriven minneslista för priser för olika arbetsmoment
1Arbetsskjorta i kraftigt bomullstyg i blått med smal randning i rött och gult. Skjortan har smal ståndkrage och med en kvadratisk förstärkning vid halsen/bröstet mitt fram och knäppning med sprund och en knapp i halsen mitt bak. Ärmsluten är rynkade mot en smal manchett som knäpps med en knapp.
1Arbetsskola - arbetsglädje : uppsatser i metodiskt-pedagogiska spörsmål. D. 1 / utg. av A. Gierow ... .- Lund : Gleerup, 1936
1Arbetstrivsel i skolan / [utg. av] Skolöverstyrelsen. - Stockholm : SÖ-förl., 1965
1arbetsuppgifter för medverkande i utställningen
1Arbetsvisor. Uppteckning.
1Arbin, Staffan von Skaftövraket - ett senmedeltida handelsfartyg : rapport över arkeologisk forskningsundersökning 2006 och 2008 samt redovisning av vårdinsatser 2009, Skaftö 270, Skaftö socken, Lysekils kommun / Staffan von Arbin.- Uddevalla : Bohusläns museum, 2014
1Arbman, Holger Jävrefyndet : ett bidrag till kuströsenas datering / av Holger Arbman.- Luleå : Norrbottens läns hembygdsförening, 1933
1Arbman, Holger Käringsjön : studier i halländsk järnålder / av Holger Arbman.- Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1945
1Arbman, Holger  Schweden und das karolingische Reich : Studien zu den Handelsverbindungen des 9. Jahrhunderts / von Holger Arbman.- Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1937
1Arbman, Holger Svear i Österviking / Holger Arbman.- Stockholm : Natur och kultur, 1955
1Arbman, Holger Vikingar i Västerled / av Holger Arbman och Mårten Stenberger.- Stockholm : Bonnier, 1935
1Arbman, Holger Vikingatidsgravar vid Albäck i Simtuna / av Holger Arbman.- Särtryck
1Arcadius, Carl Olof Bilder ur svenska folkundervisningens historia / af C. O. Arcadius ; med förord af C. Kastman.- Stockholm : Norstedt, 1897
1Arcadius, Carl Olof Handledning i folkskolepedagogik för seminarier och lärare / av C. O. Arcadius.- 2. uppl.- Stockholm : Norstedt, 1912
1Arcadius, Carl Olof Om Bohusläns införlifvande med Sverige : bidrag till Bohusläns historia under senare delen af sjuttonde århundradet / af Carl Ohlson Arcadius.- Stockholm, 1883
1Archaeology in Britain since 1945 : new directions / edited by Ian Longworth and John Cherry ; with contributions by Nick Ashton ... - London : British Museum Publications, cop. 1986
1Archäologische Berichte des Landkreises Rotenburg (Wümme). 2 (1991/1992). - Rotenburg (Wümme) : Landkreis Rotenburg, 1992
1Archäologische Nachrichten aus Schleswig-Holstein.- Schleswig : Archäologische Gesellschaft Schleswig-Holstein e.V., cop. 2020
1Archer, Kevin The city : the basics / Kevin Archer.- London [u.a.] : Routledge, 2013
1Archimedes skruv; elevarbete vid Chalmers Tekniska Högskola
1Arcini, Caroline Gravfältet på gränsen / Caroline Arcini & Annika Helander. - Stockholm : Arkeologerna, Statens historiska museer, 2019
1Arden, John Three plays : The waters of Babylon : Live like pigs : The happy haven / John Arden ; Introd. by J.R. Taylor.- 3. pr. - New York : Grove, 1964
1Arén, Hans Käringöns framtid : utvecklingsmöjligheter och hinder / Hans Arén.- Göteborg : Chalmers ; Stockholm : Statens råd för byggnadsforskning, 1983
1Arenabyggnad, stadion
1Arendal
1Arendal, "Villa Tjällstorp" no:4 är en sektionsritning av villan/ LarsOlof Lööf Göteborg den 6 sep 2011
1Arendal, 1903.
1Arendal, ägare 1959 Davida Karlsson
3Arendal, Arken.
1Arendal, Disponent Douglas Kennedys villa Rosenborg.
3Arendal, stg 357. Uppmätningsritningar i blyerts på ritpapper, sign Bo Annerbratt d 24/2 70
1Arendal: fru Davida Karlssons gård Arendal: skeppsredare G.D. Kennedys villa, ”Rosenborg” Arendal: dir. Magnussons villa, ”Bellevue” och skeppsredare John E. Olssons villa, ”Fjordhem” Arendal: Ossian Pehrssons arrendegård Arendal: dr. Josef Wirseens villa (f.d. handl. Setterbergs) Arendal: magistratsekreterare Gudmund Åkermarks villa ”Sommarö” (f.d. Barkmans) Arendal: topografi, fotos av fotos i kartonnerat omslag med bildsvit GMA:9680 Arendal: diverse annan bebyggelse Arendal: originalbilder och fotos av sådana, klipp, diverse
1Arendal: Redutten Arendals skans (redutt) Arendal: ritningar och handlingar
1Arendal: Tjällstorp
1Arendaliten, uppteckning. Båtar. Upptecknat 1929 av Philibert Humbla. (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil. dr Alga Olsson, död 1967.)
1Arendals båtvarv, som grundades 1920 och ägdes av Olof Johansson och sönerna Hjalmar och David Olsson. Hamnen. De började verksamheten där 1920. Nedlagd 1970. De brukade bygga små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaring.
1Arendals Båtvarv på 1950-talet. Ägare var Hjalmar och David Olsson. De grundade tillsammans med fadern Olof Johansson verksamheten 1920. Varvet lades ner 1970. De byggde små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaring.
1Arendals Båtvarv på 1950-talet. Ägare var Hjalmar och David Olsson. De grundade tillsammans med fadern Olof Johansson verksamheten 1920. Varvet lades ner 1970. De byggde små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaring. Uppgifter efter A.H., febr. -72.
1Arendalsbilder
2Arendalsbilder (Tjällstorp m.m.).
1Arendals gård, innehades av Davida Karlsson (född 1881) vars släkt den tillhör sedan 1799. Ovanvåningen byggdes på 1870-talet, troligen. Denna hyrdes ut till tobakshandlare August Koch med familj. Frun född von Horn och hon var faster till Jacob Dahls fru Märta.
1Arendals Näs. Arbeten för Nynäs oljehamn.
1Arendalsområdet före varvsbyggnationen.
2Arendals redutt.
1Arendals skans, husgrunden. Närbild av östra väggen, bick mot nordväst.
1Arendals skans, plan och profil av redutten vid Ardala upprättad av Kaptenen vid Fortifikationen A. Fischer år 1719.
1Arendals småbåtsvarv med utsikt över hamninloppet och Nya Älvsborgs Fästning och Kyrkogårdsholmen. Varvet grundades av Olof Johansson och sönerna David och Hjalmar Olsson 1920. Fotot är taget i begynnelsestadiet. Till vänster verkstaden och nere vid vattnet står ett litet badhus. Varvet kom att bygga små lustyachter och reparerade småbåtar. Slipning och vinterförvaringar. Varvet lades ner 1970.
1Arendalssnäckorna, uppteckning. Inlämnat 1937.
1Arendalsvarvet, 1960-talet.
1Arendalsvarvet var ett fartygsvarv som invigdes 1963.
1Arensberg, Ingrid Göteborgsoperan i hamn / text: Ingrid Arensberg.- Göteborg : Byggnadskomm. för ny musikteater, 1994
1Arensberg, Ingrid The Swedish ship Götheborg sails again / Ingrid Arensberg.- Guangzhou : Guangzhou publ. house, 2006
2Areschoug, John E. Anteckningar under en botanisk utfart i Bohusläns Skärgård 1835 / af John E. Areschoug.- Lund : Gleerup, 1837
1Are Waerland: Kvinnan och tobaken. Broschyr utgiven 1942.
1Ariella är född i Casablanca, flyttade till Sverige med sin man, men har också bott i Israel under sju år med sina barn.Bor nu i Eriksberg som hon tycker mycket om - älskar närheten till vattnet. Har studerat litteratur, pedagogik, religion m m. och även skrivit flera böcker. Engagerad i olika uppgifter i judiska församlingen och bland annat varit guide i synagogan i 17 år Motto:Tolerans
4Ariella Lindström i Göteborgs synagoga
1Arithmeum Slide rules in the Arithmeum : The Schuitema collection / Ina Prinz (ed).- Bonn; Berlin : Nicolai; Arithmeum, 2013
1Aritmetik (ex. addition, subtraktion, multiplikation, division); Användning av räknemaskiner; Högre matematisk kunskap (ex. algebra, geometri, differentialkalkyl); Matematisk teori, statistik (ex. teori, metoder, användning);
1Arkaden med julskyltning och juldekororationer. Från Östra Hamngatan mot Södra Hamngatan.
1Arkaden mot norr och hörnet Drottninggatan/Östra Hamngatan. På Östra Hamngatan 42 syns skyltfönstret hos Ferdinand Lundquist & Co.
1Arkæologisk ABC : håndbog i dansk forhistorie / redaktion: Mogens Rud.-  København : Politiken, 1972
1Arkas och Callisto på arket står "Nord. mus. foto"
1arkeobotanik
1arkeolog, grävde bl a gånggrift i Skee sn 1908
1Arkeolog, historiker. Forn-, mynt- och hävdaforskare, museiman.
1arkeolog, professor i nordisk och jämförande fornkunskap i Uppsala 1914-25
1Arkeologen : nyhetsbrev från Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet.- Göteborg : Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet, 1995-2008
1Arkeologer har undersökt staden Nya Lödöse flera gånger. Ett av de märkligaste fynden gjortdes för över hundra år sedan. Den person som ledde utgrävningarna skrev: "På bröstet av ett kvinnligt skelett låg en sliverkapsel i form av ett hjärta".
2Arkeologerna har utfört slutundersökning på två fornlämningar inom samma projekt Lundby 310 och Göteborg 325
1Arkeologicentrum är ett privat företag som specialiserat sig på uppdrag inom arkeologi och kulturmiljövård. Företaget startades år 2000 och inregistrerades som aktiebolag år 2002. Verksamheten bedrivs över hela Sverige. Huvudkontoret finns i Östersund. 
Bolaget ägs och drivs av Britta Wennstedt Edvinger och Kjell Edvinger.
1Arkeologi E4 : årsberättelse. 2004, Utgrävningar från Uppsala till Mehedeby / redaktörer: Ylva Fontell och Katja Jahn.- Uppsala : Arkeologi E4 Uppland, Upplandsmuseet, 2005
1Arkeologi i norr. 8/9 (1995/96).- Luleå : Umeå universitet, 1999
1Arkeologi i Sverige. 1970:1, Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet / Riksantikvarieämbetet.- Stockholm : Fornminnesavdelningen, Riksantikvarieämbetet, 1971
1Arkeologi i Uppland : konferens i Uppsala den 10 maj 1983 / red.: Kjell-Håkan Arnell.- Uppsala : Upplandsmuseet, 1984
1Arkeologi och energi / redaktion: Stina Andersson, Gösta Öborn.- Göteborg : Göteborgs arkeologiska museum, 1989
1Arkeologi och religion : tankar och tro bakom fynd och lämningar : en utställning från Göteborgs arkeologiska museum.- Göteborg : Göteborgs arkeologiska museum, 1982
1Arkeologiska avdelningens magasinsrum, till höger om skrivbordet sitter en man, Ahlström iförd skyddsrock och skkärmmössa.
1Arkeologiska avdelningens utställning, med brons och järnålder. I montern till vänster, ett flertal yxor av sten. Mitt i bilden en sten med s k skålgropar.
1Arkeologiska föremål förvärvade efter 1 juli 1993
1Arkeologiska museet Göteborg : Berättelse. för 1950-1951, särtryck ur Göteborgs musei årstryck.- Göteborg, 1952
1Arkeologiska museets diabildssamling, från ca 1960.
1Arkeologiska museets negativ, format: 18x24 cm. Samlingen består av ca 6000 poster, främst glasnegativ.
1Arkeologiska undersökningar längs naturgasledningen SYDGAS II : Ösarp, Skottorp, Stjärnarp och Nydala : fyra boplatser längs naturgasledningen SYDGAS II.- Kungsbacka : RAÄ; YV Väst; Malmö : Sydkraft, [19-8?]
1Arkeologiska undersökningar på fornlämning Tuve 83 i Skändla, Göteborgs kommun skedde under 2015 för tredje året i rad. Projektet har letts av fil.dr. Ulf Ragnesten. Grävningarna har skett på vetenskaplig bas men har också lämnat utrymme för deltagande av skolklasser och intressegrupper. resultaten från undersökningarna i Skändla har visat att det legat en väletablerad gård på platsen för undersökningarna. Den har åtminstone funnits från och med förromersk järnålder fram till och med vikingatid, troligen utan avbrott. Bebyggelsen har utgjort en eller flera lantgårdar vars omfattning successivt expanderat. Gårdsmiljön har geografiskt vuxit på bekostnad av det intilliggande gravfältet som istället utökats åt ett annat håll. Jordbruket i Skändla under järnåldern har givit överskott som omsatts i en rik materiell kultur. Det avspeglas bland annat i gravgåvorna som i många fall utgjorts av järnredskap och glaspärlor.
1Arkeologisk forskning och kulturmiljövård med maritim inriktning : föredrag hållna vid ett symposium i Uddevalla den 21-22 oktober 1999 / Staffan von Arbin (red.).- Uddevalla : Bohusläns museums förlag, 2005
1Arkeologisk forskningsundersökning 2016, Göteborgs kommun : Fornlämning Tuve 7, gravfält, Fastighet Tuve 42:4 : Gravundersökning på Skändlagravfältet : Rapport om pedagogiska insatser / Ulf Ragnesten, Mari Wickerts (pedagogisk rapport).- Göteborg : Göteborgs stadsmuseum, 2017 (Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2017:06)
1Arkeologisk förundersökning föranledd av nybyggnation. Enligt äldre kartmaterial skulle de yttersta delarna av 1600-talets befästningsverk återfinnas inom kvarteret. Några rester av dessa påträffades ej. Området verkar ha schaktats ur när de nu rivna husen byggdes. I ett schakt fanns ett lerlager som möjligen kan tolkas som en rest av en jordvall. Tolkningen är dock osäker. Förundersökningen föranleder ingen ytterligare undersökning.
1Arkeologisk förundersökning gjordes med anledning av planerad nybyggnation av bostadshus, och utfördes under en dag i mars 1991. Inga arkeologiska fynd eller kulturlager påträffades inom undersökningsområdet.
1Arkeologisk förundersökning och utredning i Björlanda socken, Förvaltningen för kulturutveckling 2021:41
1Arkeologisk konservering : från fält till laboratorium / Carola Bohm ... .- 1. uppl..- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 2005
1Arkeologisk kulturmiljövård och samhällsplanering /redaktör: Anne Carlie.- 1. uppl.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1997
32Arkeologisk period. Tidsangivelsen är ungefärlig.
1Arkeologiskt forskningsprogram 1999-2003.- Kristianstad : Regionmuseet i Skåne, 1999
1Arkeologiskt forskningsprogram för Göteborgs stadsmuseum.- Göteborg : Göteborgs Stasmuseum, 2007
1Arkeologiskt material, även medeltids- och marinarkeologi; Förhistoriska kulturföljder och kronologi (ex. enligt geologiskt och paleontologiskt materal, stratigrafi, Typologi, årsrings-, C 14-datering); Arkeologins bidrag till historien; Inskrifters vittnesbörd; Historiska slutsatser grundade på arkeologiska data; Beskrivningar av förhistoriska fasta fornlämningar eller artefakter;
1Arkeologisk undersökning 1974. Boplats stenålder järnålder. Smedja senare tid. Rapporten utgiven 1980.
1Arkeologisk undersökning föranledd av nybyggnation. Vid undersökningen framkom kulturlager och avfallsbingar från 1600- och 1700-talen.
1Arkeologisk undersökning föranledd av nybyggnation. Vid undersökningen framkom och dokumenterades kulturlager och bebyggelselämningar från 1600- och 1700-talet.
1arkeologisk uppdragsverksamhet
38arkeologisk utgrävning av Härlanda kyrkoruin
1Arkeologisk utgrävning av Härlanda kyrkoruin på marken för Stora Härlanda Landeri.
1Arkeologisk utgrävning i Härlanda 1938. Foto av Otto Thulin
1Arkeologisk utgrävning i Härlanda 1938. Foto av Otto Thulin.
1Arkeologisk utredning vid Halvorsäng Lundby
1Arkeologiutredningen Fornlämningar och exploatering : betänkande / av Arkeologiutredningen.- Stockholm : Liber/Allmänna förlaget, 1985
1Arkitekt, professor i arkitekturens teori och historia vid Chalmers.
1Arkitekt, utbildad vid Kungliga Tekniska Högskolan 1880-1883. Kungliga Konsthögskolan 1883-86. Arkitekt i Stockholm 1886-87. Praktiserande arkitekt med egen byrå i Göteborg 1890-1931. Ledamot i Stadsfullmäktige i Göteborg 1905-1912 och i Byggnadsnämnden i Göteborg 1895-1912. Ledamot i Tekniska samfundets nämnd och ordförande i avdelningen för husbyggnadskonst 1918-1921. Har i Göteborg bland annat ritat Kungsportsbron, Gamla Lundenskolan, Lundens vattentorn, Johannebergs vattentorn och pumpstation, före detta Lundbybadet/Renströmska badanstalten i Lundby och bostadhus på Arsenalsgatan. Han ledde även restaureringarna av skansarna Kronan och Lejonet i Göteborg. Ledamot av stadsfullmäktige (1905-1912), stadens byggnadnämnd, mm , samt tf kontrollant för Kgl. byggnadsstyrelsen i Göteborg. RVO. Son till köpmannen Robert Thorburn och Alma Jacobi, Uddevalla.
1Arkitekt, verksam bland annat i Göteborg där han också var stadsarkitekt. Gift med Harriet Johanna Damm.
1arkitekt Byggnadsnämnden Göteborg
1arkitektbyrå
1Arkitektbyrå ritat bl a Nya Ullevi, inför fotbolls-VM 1958. Byrån ritade även Malmö Stadion under samma period.
1arkitektexamen på KTH 1955, teknologie licensiat 1967, tf professor i arkitektur vid Konsthögskolan 1965-66.
1Arkitektexamen vid Lunds tekniska högskola 1971. Redaktör för tidskriften Arkitektur.
1Arkitektgatan, östra sidan, sista huset före Magasinsgatan.
1Arkitektgatan (Arkitektgatan 3, ”Gegerfeltska villan”, se under Borgerliga interiörer) Arkivgatan (jfr även under Viktor Rydbergsgatan) Aronsdahl Aroseniusgatan Arosgatan Arsenalen (Artillerietablissemanget å Lilla Otterhällan) (jfr även under Översiktsbilder, fotos av original: 1800-talet, d:o under Översiktsbilder, originalfotos: Utsikter från stadsdelen Haga, d:o från stadsdelen Inom Vallgraven. Se även under Fisktorget, Kungsparken, Lilla Otterhällan, Sahlgrenska sjukhuset (byggnaden vid Grönsakstorget)) Arsenalsgatan Artilleribod (se Bastioner, jfr även under Granatbod) Artillerigatan (se även under Svenska Kullagerfabriken) Artillerilaboratorium (jfr även under Bastioner) Artillerimagasin Artilleristall (se även under Södra Larmgatan) Artilleristen Gladers trappor Artisten Arvid Lindmansgatan
1Arkitektgatan Inom Vallgraven 1883. Sannolikt efter dåvarande stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, som byggde en ståtlig villa vid gatan. — Gatunamnet föreslogs 1879 i formen Arkitektsgatan av några enskilda personer "för den gata som löper förbi de af kemisten H von Gegerfelt och arkitekten C G Fahlström bebyggda tomterna". (SF H 1880 nr 31.)
1Arkitekt Herman Norgrens berättelse över 1941 års reparations- och moderniseringsarbeten av Gatenhielmska huset.
1arkitekt hos F O Peterson
6arkitektkontor
1Arkitektkontor grundat av Kjell Ödeen och Gunnar Wejke 1935/38 och verksamt till 1953. Ritade bl a byggnader/kontor för Skandinaviska Banken i ett flertal svenska tätorter. Kontoret ritade Guldhedstorget, iinvigt 1945 tillsammans med utställningen Bo Bättre.
1Arkitekt och professor på Chalmers i byggnadslära och ornamentsritning från 1923. Elev vid Chalmers Tekniska läroverk 1906-1909. Gick på Konstakademien 1909-1910. Studieresor till Tyskland, England, Frankrike, Italien, norra Afrika och USA. Anställd på arkitekt Ragnar Östbergs kontor 1912-1913 och vid Stockholms stadshusnämnd 1916-1921. Arkitekt i Kungliga byggnadsstyrelsen 1921. Sakkunnig i Göteborgs stads beredning för Götaplatsens ordnande 1924. Ledamot i Göteborgs konserthusberedning 1925. Ledamot i kommittén för uppförande av ny stadsteater i Göteborg 1926. Ledamot i styrelsen för Röhsska museet i Göteborg. I Göteborg ritade han bland annat Lillhagens sjukhus och många byggnader inom Chalmersområdet. Medarbetare vid uppförande och inredning av Stockholms stadshus. Industribyggnader i Riddarhyttan och Långbanshyttan. Restaurering och ombyggnad av Mauritzbergs gård. Kyrkor i Ramdala, Kyrkhult, Skederid, Hässleby, Högsby, Norra Wi, Jämshög, Ånimskog, Södra Hestra, Hällaryd med flera. Begravningskapell och klockstapel i Hultsfred, kyrkogård i Knutsby och Norrtälje. Möbler och armatur i Ulriksdals slott och soldathem i Strängnäs med mera. Publicerade bland annat "Industribyggnadskultur" 1918 i Teknisk Tidskrift.
1Arkitektsgatan 3, Gegerfeltska villan I. Klipp
1Arkitektsgatan 3, Gegerfeltska villan II. Handlingar, ritningar, bilder
1Arkitektur = The Swedish architectural review.- Stockholm : Byggmästarens förlag, 1959-
1Arkitektur betyder: om trygghet och trivsel i fyra stadsdelar / Solveig Schulz ... .- Göteborg : Chalmers tekniska högskola : Stadskansliet, Göteborgs stad, 2004
1Arkitekturguide över Göteborg.- Göteborg, 1960
1Arkitekturskolan, Chalmers Johanneberg.
1arkitekturstuderande, CTH
1Arkitekt Victor Adler. Samrealskolan i Lundby 1950. Skolhuset revs 1969.
1Arkivakter, uppteckningar m.m. Halland, 1. Gruppmaterial (större områden) 2. Lindome, Onsala o0. Släps socknar
1Arkivalier, troligen förvärvade vid olika tillfällen. 1954 förvärvades "ett inköp från Publicistklubben i Göteborg har utökat redan befintliga samlingar av bildmaterial som legat till underlag för framlidne skriftställaren C. R. A. Fredbergs (1863-1933) betydelsefulla verk ”Det gamla Göteborg” (Göteborgs musei årstryck 1954-55).
1arkivalier förvärvade fr.o.m. 2002-01-01
1Arkivalierna ingår i de insamlade föremålen, bilderna och texterna från den minnesplats som uppstod utanför brandlokalen november 1998.
1Arkivarie i Föreningen Gamla Masthuggspojkar.
1arkivarie vid engelska legationen i Stockholm
1Arkivarie vid Stadsarkivet, Göteborg.
1Arkivblad med 3 fotografier hör samman GMA:10183. Fotografierna har egna poster, GMA:10183:3:1-3
1Arkivbox innehållandes diverse kort med olika härkomst.
1Arkivering av bilder : vägledning för hembygdsföreningar, kulturnämnder och muséer.- 2. uppl.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet; Statens historiska museer, 1978
1Arkivering av bilder : vägledning för hembygdsföreningar, kulturnämnder och museer.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1974
1Arkivhandlingar med ritningar för fyndplatsen, fotografier av platsen för fynden, anteckningar, teckning av svärdet, brev samt en tidningsnotis.
1Arkivhandling som beskriver de artefakter E. Lindälv samlat och köpt i Frillesås sn
1Arkivhandling som beskriver delar av grävningen (skriven och tryckt rapport saknas för denna grävning eller grävningen på Säve 134).
1Arkivinstruktion för försvarets myndigheter : (arkivl): fastställd 1972.- Stockholm, 1972
1Arkivism : en handbok : hitta, spara och organisera för framtidens historieskrivning / Helene Larsson Pousette & Lina Thomsgård (red.).- Stockholm : Stockholms Kvinnohistoriska : Volante, 2021
1Arkivkartong märkt : Instruktionsböcker bilar FN biblioteket
1arkivmaterial - se prem.uppsättningen 1910
1arkivmaterial tillvarataget utanför Södra Hamngatan 11 när bankmuseet röjdes ut. Stencil: Kjellin, Maja "Fastigheter Södra Hamngatan 43 - Fredsgatan 1 i Göteborg, 5 Roten no 12, 11 kv. Arbetaren no 2" Dat feb 1967.
1Arkivskåp trä (mahogny?),fyra dörrar, tre lådor, innehåll okänt
1arkivstudier och inventering
1Ark stämplat papper (1700-t).
1Arlas butik, Norra Gubberogatan 10.
1Arlenborg, Ingrid Finnväv : bohuslänsk tradition modernt konsthantverk / Ingrid Arlenborg, Ulla Feltzing.- 2. uppl..- Stockholm : LT, 1980
1Armband; del av ett set med halsband armband och öronklips av gulmetall och imiterade pärlor
1armband av metall plattor gjutna i genombrutet mönster. extra dekor ovanpå låset:oval spegel med kvinnofigur i relieff. låset är ett så kalllat kistlås/instickslås
1armband av samanfogade rektangulära metalldelar med blå emalj
1Armband av spiratvinnad och sammantvinnad metalltråd, blommor mm
1Armband av tunn guldtråd med lås i filigran arbete.
1Armband bestående av blåemaljerade silverstavar med lås. Silverstämpel.
1armbandet består av 22 st stenkolspärlor (enl. uppgift), halsbandet består av 11 st med en glasprisma i. En pärla har ramlat av.
2armband i glaspärlor och snäckor
1armband i silverfiligran stel armring med gångjärn, blomma och blad i filigran arbete på armbandets ovansida.
1Armband med granater och medaljong och tillhörande förvaringsask.
1Armband som är del av sorgsmycken. Pärlor till sorgsmycke de flesta lösa,men totalt 11 ovala och 11 runda. För att säkra pärlorna har en ny tråd trätts genom samtliga hela pärlor enligt samma mönster av varannan rund varannan avlång, som tre pärlor fortfarande var trädda. 2023-10-26
1armbindel, som använts av barnmorska
1armbindel att bära på arbetsklänningens vänstra arm.
1Armbindel av mörklila ylle broderad i gyllenbeige med emblemet (ett kors omramat av ett hjärta) som symboliserar hemsystrarnas kristna grundsyn. Under emblemet bokstäverna G.H:, Armbindeln knäpps med tre lila knappar och tränsar baktill. Höjd 9 cm
1Armbindel av mörklila ylle broderad i gyllenbeigemed emblemet (ett kors omramat av ett hjärta) som symboliserar hemsystrarnas kristna grundsyn. Under emblemet bokstäverna U.H:, vilket står för Uppsala hemsysterskola. Höjd 7.7 cm
1Armbindel av mörklila ylle broderad i gyllenbeigemed emblemet (ett kors omramat av ett hjärta) som symboliserar hemsystrarnas kristna grundsyn. Under emblemet bokstäverna U.H:, vilket står för Uppsala hemsysterskola. Höjd 7 cm Armbindeln är fastsydd på kappans GM40303:1 vänstra ärm
1armbindel av vitt bomullstyg med texten "Stadstjänare" i svart tryck.
3Armbindel för Rödgardist, Helsingfors.
1Armbindel som tillhör overall som använts av danska motståndsrörelsen 1943-45.
1Armborst . Vapnet är en kularmborst, en så kallad schnepper.
1Armborst avsedd för jakt.
1Armborstpil s.k holkpil, järn smitt.
1Armékompass med rem. Rörlig dosa i låda av aluminium med lock samt brun bärrem. Märkt 17/2 (Husaren nr 17 på 2. skvadronen, Skånska husarregementet).
1Armen är det enda som finns kvar av de fyra skulpterade kämpar som stod vid respektive ända av Kämpebron i Göteborg. I stadens räkenskaper för 1638 och 1639 omtalas att en bildhuggare vid namn Hans Swandt utfört 4 st kämpar på "den höge broo". Kämparna kan ha skadats i någon av de bränder som härjade Göteborg under 1600-talet då det är omnämnt att de var borttagna på 1670-talet. 1739 beskrevs kämparna av Rådmannen Eric Cederbourg i "Beskrifning öfver Siö, Handel- och Stapulstaden Göteborg", som att de varit uthuggna i massivt trä på vardera 5 alnar höga och att kämparna hade en bardisan i den ena handen och en oval sköld i den andra (Göteborgs historiska museum, årstryck 1976). Den sista bilden är en detalj ur en pennteckning från 1789 av Elias Martin, vilken visar den södra änden av Kämpebron sett mot väster.
1Armen är monterad ihop med lampan som är märkt GIM 7115
1Arméns automatvapenmärke i guld och silver.
1Arméns hedersbladsspänne instiftades den 30 januari 1944 ( årsdagen av Hitlers maktövertagande 1933 ) och utvisar att dess bärare omnämnts i den tyska arméns hedersblad vilket upptager hjältedåd utförda av armésoldater. Spännet bäres på järnkorsets andraklassband (1939) och fästes i uniformens, ( uppifrån sett ), andra knapphål. Ca 4556 spännen utdelades fram till maj 1945. KOPIA !
1Arméns kulsprutemärke, modell 1918, i silver.
1Arméns kulsprutemedalj, modell 1918, i guld och silver.
1Arméns mästerskapstecken, m/1945, i silver.
1Arméns modell, märkt "J.6" Västgöta regemente.
1Arméns organisation; Högsta ledning; Särskilda truppslag (ex. infanteri, kavalleri, artilleri, pansarförband); Stridsenheter (ex. pluton, kompani, bataljon, skvadron, regemente, division); Varje enhets sammansättning, organisation och speciella uppgifter; Specialförband (ex. spanings-, sjö-, luftförsvarsenheter);
3Arméns skyttemedalj, m/1914, brons och silver.
1Arméns skyttemedalj i guld och silver.
1Arméofficer, gymnastiklärare, fäktmästare, även skönlitterär författare
1Arméofficer och diplomat; son till författaren Carl David af Wirsén
1Armerat polyester tågvirke 3" = 24 mm 3 st.
1Armering av golvet före betonggjutning vid östra gaveln.
1armeringsjärn till ett fönster
1Armétaktik; Sjötaktik; Flygtaktik; Sambandstaktik; Offensivt använd taktik; Defensiv taktik (ex. skyttegravskrig, användning av underjordiska installationer); Specialtaktik (ex. fallskärmsanfall, landstigingar, räder långt in i fiendeland, motståndsrörelsers taktik);
1Armours of Henry VIII.- London : Her Majesty 's Stationery Office, 1977
1Armring, spirallagd, 4 ringlar. Fyndort okänd.
1Armring, spirallagd. Fyndort okänd. Ur adjunkten Anders Nilssons i Skara samlingar.
1Armring (handledsring) av brons, öppen, ornamenterad.
1Armring af brons, spirallagd i tio hvarf, 4 mm tjock, prydd m. liniesirater på tvären. /ur liggaren
1Armring af brons m. fyrkantiga ändstycken och tre ringar (två sönder), ornerad.
1Armring av brons, öppen, ändarna jämnbreda, ringens yttre sida prydd med inristade linjer.
1Armring av brons, öppen, rund, tillplattade ändar.
1armring av brons, öppen, spiralräfflad, ändarna tillspetsade
1Armring av brons, öppen, trind ten, ornamenterad, lagd i ett och ett halvt spiralvarv.
1Armring av brons, smal, spiralräfflad
1Armring av brons, trind ten, ändarna handformiga.
1Armring av brons. Ornerad.
1Armring av brons. Utanpå räfflad.
1Armring av brons med halvklotformiga ändstycken. Funnen i en hög jämte människoben i byn Bjellum, Bolum socken.
1Armring av guld,främre delen fasonerad och prydd med gravyr.Stjärnformig besättning av silver med infattade stenar, ametist och bergkristall
1Armring av guld bruten i två delar. Förkommen/stulen 1998
1Armring av silver,6,6-7,3 cm i diam snodd av två trinda tenar snoddens största tjocklek 0,7cm ändpartierna hopsmidda till rundad genomskärning, virade om varandra i en volutknut. Vikt 44,1 g. Lidskatten
1Armring av silver,diam 6,5-7,8 cm av fyrkantig, 0,45 cm tjock mot ändarna avsmalnande ten, ändarna som varit lindade om varandra,avbruten.Vikt32,5 g. Lidskatten
1Armring av silver,diam 7,5-8,8cm av fyrkantig,0,33cm tjock mot ändarna avsmalnande ten,ändarna hopvirade i en volutknut.Vikt 21,3g. Lidskatten
1Armring av silver, snodd av två trinda tenar, ändarna delade och lindade om vartandra
1Armring av silver 6,5-7,2 cm i diam snodd av två trinda tenar, snoddens tjocklek 0,58 cm avsmalnande mot ändarna som äro delad och enkelt lindade om varandra, en av tenarna avbrute i yttersta ändan, samma ten också bräckt ett styck in på ringen. Vikt22,7
1Armring av silver 6,7-7,4 cm i diam,snodd av två tenar,snodden största tjocklek 0,5 cm,avsmalnande mot ändarna som äro delade och lindade om varandra. Vikt 23,1 g. Lidskatten
1Armring av silver 7-7,7cm i diam,snodd av två trinda tenar,vardera 0,4cm tjock,avsmalnande mot ändarna,som passera förbi varandra ung 1cm ( har möjligen ej varit hopvirade) Vikt 43,8 g. Lidskatten
1Armring av silver snodd av två facettliknande tenar.
1Armring av silver snodd av två snoddar bildade av två trinda tenar båda ändpartierna avbrutna.
1Armring av silver snodd av två trinda tenar ändarna delade och enkelt lindade om varandra en av tenarna avbruten i yttersta ände.
1Armring av silver snodd av två trinda tenar ändarna virade ovarandra i en volutknut
1Armring av silver snodd av två trinda tenar avsmalande mot ändarna som passera förbi varandra.
1Armring med lås. Prydd med räfflor
1Armstöd av mässing för långbänk
1Armstöd för långbänk i spårvagn
1Armstrong, William A. The Elizabethan private theatres : facts and problems / by Willam A. Armstrong.- London : Society for Theatre Research, 1958
4armuppslag, officer, m/1886
1Arndt, Friedrich Das Handpuppenspeil : Erzieherische Werte und praktische Anwendung.- 6 Aufl. Kassel : Bärenreiter, 1965
1Arne, T. Direkta avgjutningar av äldre svenska spännen och beslag : Efter original från 300-1100-talen funna i svensk jord och förvarade i Statens historiska museum (Nationalmuseum) : avgjutningarna utförda med vederbörligt tillstånd av Riksantikvarien : urval och historik / av T. Arne. - Stockholm : Herman Bergmans Konstgjuteri, 1912
1Arne, T. J. Ett skånskt fynd från folkvandringstiden / av T. J. Arne.- Lund : Gleerup, 1937
1Arne, T. J. Hus från bronsåldern i Sverige / av T. J. Arne.- Stockholm : Föreningen för svensk kulturhistoria, 1925
1Arne, Ture J:son  Barsoff Gorodok : ein westsibirisches Gräberfeld aus der jüngeren Eisenzeit / von T. J. Arne.- Stockholm : Akademiens förlag, 1935
1Arne, Ture J. Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike, Uppland / von T.J. Arne.- Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1934
1Arne, Ture J. Om det forntida Södermanland : några bidrag till historien om dess bebyggande / af T. J. Arne.- Strängnäs : Södermanlands fornminnesförening, 1909
1Arne Augustsson var plåtslagare på Eriksbergsvarvet och började spela amatörteater 1945 på varvet. Det var i samband med metallstrejken 1945 då arbetarna inte hade något att göra som man startade en teatergrupp för att underhålla sina arbetskamrater. Teatergruppen satte upp en pjäs varje år, vartannat år en klassisk pjäs och vartannat år en revy men lade ner i slutet av 1960-talet. När Lennart Hjulström blev chef på Folkteatern i Göteborg 1976 anställde han Arne Augustsson för det utåtriktade publikarbetet för att med sina kontakter kunna locka ny publik till teatern. Han fick även roller på scen, först i revyn Kvasten samma år. Han och kollegan Bernt Andersson gjorde stor succé och Kvasten kom tillbaka i flera olika tappningar. Arne Augustsson arbetade sedan som skådespelare på Folkteatern fram till 1990-talet.
1Arneberget
1Arne Bybjerg startade Carmen Curles
1Arne Hasselgren folkbildare, författare och tidigare fritidspolitiker (s).
1Arnell, Anders Fridas gårdag : hur det började - och fortsatte / Anders Arnell.- Hestra : Isaberg ; Göteborg : Anders Arnell, 2011
1Arnold, Béat Canoës en écorce de bouleau : de la Sibérie à l'Amérique du Nord et les contraintes induites par la matière première / Béat Arnold.- Neuchâtel : Editions Alphil, 2021
1Arnold Abrahamson, halvbror till Henriette Meyer och gift med Flora Abrahamson.
1Arnqvist, Anna Kulturhistorisk utredning f. d. biografen Flamman : Kv Polaris, Gårda i Göteborg / av Anna Arnqvist.- Göteborg : Göteborgs stadsmuseum, 2003
1Arnstberg, Karl-Olov Datering av knuttimrade hus i Sverige : Dating corner-timbered houses in Sweden / Karl-Olov Arnstberg.- Stockholm : Nordiska museet, 1976
1Arnstberg, Karl-Olov Teori för kulturforskare / Karl-Olov Arnstberg.- Stockholm : Carlsson, 1986
1Aron Carlsson d.y:s anteckningar om fisket med G.G.426 Balder, Donsö under tiden 1 januari 1927 - 1928 september 1940. Avskrift.
1Aron Jonasons hund och sonen till Jonasons städerska.
1Aron och Hilma Karlsson var de sista som brukade jorden på gården Lund, som var en del av hemmanet Hagen. Arons släkt hade ägt gården i generationer. Både Aron (1893 - 1963) och Hilma (1890 - 1984) var kända personligheter. Hilmas Väg fastställdes i samband med Arons Väg, men har senare ersatts med Byggens Väg (se denna).
1Aronsson, Peter Historiebruk : att använda det förflutna / Peter Aronsson.- Lund : Studentlitteratur, 2004
1Arosenius, Ivar Göteborgs konstförening : Ivar Arosenius : Minnesutställning : Göteborg 1927.- Göteborg : O. Isacson, 1927
1Aroseniusgatan Torp 1944. Till minne av konstnären Ivar Arosenius (1878—1909). Han studerade 1897—98 för Carl Wilhelmson på Valand, och den bästa och största samlingen av hans verk finns i Göteborgs konstmuseum. Han författade och illustrerade även barnböcker av vilka "Kattresan" är mest känd. Gruppnamn, berömda svenska konstnärer.
1Arpe, Verner Das schwedische Theater : von den Gauklern bis zum Happening / Verner Arpe.- Stockholm, 1969
1arrendator
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, gårdshusets baksida.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, gårdshus och manbyggnad från trädgårdssidan.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, gårdsplanen. I bakgrunden stallgård. T.h. loge.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, ladugården från berget i norr. I bakgrunden Göta älv.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, ladugården från öster.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård, ladugårdens baksida.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: gårdshuset sett från sydost.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: gårdshuset sett från sydväst.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: manbyggnaden sedd från gårdshusets övervåning.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: manbyggnadens glasveranda från nordväst.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: stallgården från sydväst.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: stallgården sedd från gårdshusets övervåning.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: stora huset sett fråm öster. T.h. gårdshuset.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: vedbod och loge från väster.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård: vedbod sedd från berget.
2Arrendator Ossian Pehrssons gård.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård från väster.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård sedd från Kennedys område.
1Arrendator Ossian Pehrssons gård sedd från nordväst.
1Arrendatorsbostad, riven 1953. Omfoto efter foto.
1Arrendatorsflygeln där arrendatorn på Stora Bjurslätt, S.A. hedlunds sommarställe bodde.
1arrendeauktionsprotokoll. Gilltorp 1848. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendeauktionsprotokoll. Ödsmål, Solberga 1845. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendeauktionsprotokoll. Trolleröd 1834. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt, 1868.
1arrendekontrakt 1/5 1854 på ett markstycke till Övra Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 12/12 1814 på Halleby gård. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 14/3 1923 rörande Årsnäsbornas båtsmanstorp.(Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arrendekontrakt 16/4 1849 på Källsby 1/2 hemman. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt 1785 mellan Jakob Närnson, Pär Jonsson och Pär Kiätelson å ena sidan och handelsmannen Martin Fridericus i Göteborg på holmen Kringlan. Avskrift av avskrift gjord av A. af Ekström i Etnologiska Undersökningens arkiv, Nordiska Museet. (Jfr E. U. 9610.) Kontrakt (GMA:5096) i annan avskrift.
1Arrendekontrakt 1785 mellan Jakob Närnsson, Pär Jonsson och Pär Kiätelson å ena sidan och handelsmannen Martin Fridericus i Göteborg på holmen Kringlan. Avskrift av avskrift gjord av S. af Ekström i Etnologiska Undersökningens arkiv, Nordiska Museet. (Jfr E. U. 9610.)
1arrendekontrakt 18/3 1802 på viss del i 1/8 mantal Utby Sörgården (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 18/5 1868 på Kortvet. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt 1819 mellan Utby byamän och Tore Olofsson på Utby hed: utarrendering av ett stycke jord av byns mark på 20 års tid.
2Arrendekontrakt 1841 på Ingetorp.
1arrendekontrakt 19/10 1858 på 3/16 mantal Rämma. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 19/3 1860 på militiebostället Halleby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 25/3 1810 på Halleby gård. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt28/11 1848 på 1/8 hemman Rämma. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 28/4 1857 på 1/16 mantal Trolleröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arrendekontrakt 3/4 1851 på Långlöts pastorsboställe, avskrift.
1arrendekontrakt 30/4 1856 på 1/3 hemman Kangeröd, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arrendekontrakt 30/4 1927 å Årsnäsbornas båtsmanstorp. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arrendekontrakt 30/5 1861 på Övra Knaverstad. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arrendekontrakt 8/4 1845 på 1/4 mantal Tolered.
1arrendekontrakt angående stenbrytning i Backa, Västra Förlunda (oavslutat). Xeroxkopia.
1Arrendekontrakt år 1887.
1Arrendekontrakt på 1/4 mantal frälsehemman i Brånalt, 1/7 1895. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arrendekontrakt på ett stycke mark av byns allmänna utjord mellan byamännen i Utby och Jakob Löfstedt 1827.
1Arrendekotrakt, Låstad 1889.
1arrenderade landeriet Härlanda under senare delen av 1700-talet
1Arrhén, Erik Enhetsskolan, vardagen och atomtidsåldern / Erik Arrhén. - Uppsala : Medborgarskolan, 1956
1Arrhén, Erik Jacob Olsson i Hästekälla : en bondeståndstalman från Orust i Bohuslän vid riksdagen 1720 : berättelse om en människa, en släkt och en bygd / av Erik Arrhén.- Uddevalla, 1955
1Arsenalen, Tyghuset, fr. s.
1Artek : Alvar Aalto möbler / Artek.- Helsinki : Artek, 1981
1Artelius, Tore Kölaby : vikingatida kulturbygd i övre Ätradalen / Tore Artelius.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1993
1Artelius, Tore Läbared - en neolitisk boplats : arkeologisk undersökning av fornlämning 44, Frillesås socken, Halland / Tore Artelius & Bo Strömberg.- Kungsbacka : Riksantikvarieämbetet, UV-Väst, 1994
1Artelius, Tore  Rösen och stensättningar i Tranemo : fornlämning 64:2 och 471 i Tranemo socken, Västergötland : arkeologisk undersökning 1987 / Tore Artelius.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1991
1Artelius, Tore Segerstadsundersökningen 1987 / Tore Artelius.- Stockholm : Riksantikvarieämbetet, 1989
1ARTELLERIUTRUSTNING
1Arter som fångas (ex. fisk, skaldjur); Insamling av marin fauna; Fiskemetoder, fångstdon, utrustning och tillbehör (ex. krok och rev, nät, gift, fiskebåtar, metspön, håvar, eldkorgar); Beskrivning och bruk av fällor och katsor; Speciella former (ex. torskfiske, sillfiske, sportfiske); Fiskets ekonomiska betydelse; Arbetsorganisation och fördelning av fångsten; Trosföreställningar och sedvänjor, lagstiftning och regleringar (ex. fiskekort, fångstbegränsning, fiskestopp).
1Artes : kvartalsskrift för konst, litteratur och musik.- Stockholm : Norstedt, 1979-2005
1Arthur Nordén var en mångsysslare, verksam både som lärare, journalist, språkforskare, arkeolog och manusförfattare. Han föddes i norrköping 1891 och dog i Stockholm 1965. Bland mycket annat studerade Nordén Kiviksgraven med fler hällristningar, var redaktionssekreterare för Norrköpings tidningar, skrev manus till Mauritz Stillers Erotikon, forskat i arkeologi, runologi, mytolog mm, och författat en lång rad skrifter.
1Arthur Seaton Familjegrav d. 6 April 1914.
1Artigianato d'arte svedese : Västsvenskt konsthantverk 2003.- Göteborg, 2002
1Artikel, "Den demokratiska sprickan", från Ordfront magasin 5/2002. Artikeln inleds med: "Kravallerna under EU-toppmötet i Göteborg och det rättsliga efterspelet har skapat en djup klyfta mellan samhällets representanter och en ung generation som säger sig ha förlorat tron på demokratin. Och medan misstron växer låtsas politikerna som ingenting." I artikeln kommer flera människor till tals om sina olika upplevelser från EU-toppmötet samt tiden efteråt. Text: Ira Mallik. Foto: Pelle Kronestedt. I samband med Riksutställningars ambulerande utställning "Toppmötet" 2002 anordnade Göteborgs stadsmuseum temahelgen "Historien är nu".
1Artikel, "Konfrontativ dialog under EU-toppmötet". Källa okänd. Artikeln inleds på följande vis: "Var det ett misstag av universitetet att försöka nå en dialog mellan aktivister och politiker under EU-toppmötet? Absolut inte, säger docent Hans Abrahamsson, på institutionen för freds- och utvecklingsforskning. - Vårt försök att skapa en arena för konfrontativ dialog ger resultat på lång sikt." Text: Esbjörn Börjeson. Foto: Branko. I samband med Riksutställningars ambulerande utställning "Toppmötet" 2002 anordnade Göteborgs stadsmuseum temahelgen "Historien är nu".
1Artikel, "Toppmötet 2001", från Samtid och museer, 1-2/2003. Artikeln inleds på följande vis: "Heta känslor och historiemedvetenhet mötte medarbetarna från museet som dokumenterade i anslutning till Riksutställningars projekt om EU:s toppmöte i Göteborg." I artikeln berättar Marie Nyberg från Göteborgs stadsmuseum om dokumentationsarbetet i samband med Riksutställningars ambulerande utställning "Toppmötet" 2002, då Stadsmuseet anordnade temahelgen "Historien är nu". Text: Marie Nyberg. Foto: Rodolfo Castex.
1Artikel/ recension i GP inför öppning av utställningen.I artikeln recenseras både nya 1900-tals utställningen Grejen med Göteborg och Göteborg berättar. 2021-06-05
1Artikel "Bygnadsvärksamheten i Göteborg. Nya arbets- och försörjningsinrättningen å Gibraltar".
1Artikel "Den nya arbets- och försörjningsbygnaden i Göteborg".
1Artikel "Getebergsängen - Några anteckningar från gångna tider i en minnesrik utkant" av Gösta Höglund.
1Artikel från Sveriges Radios webbsida 2014-11-14.Rubrik: Barnhemsbarnens berättelser på museet.Journalist:Erica Hedin
1Artikel i Göteborg PUNKT.SE.(gratis angående programpunkten Pokerkväll som hölls den 16 april 2008."Pokerexpert lärde ut sina bästa tricks." Pokerexperten var Dan Glimme och den aktiva publiken bestod av tonårskillar som själva mest spelade nätpoker. Programpunkten hölls i samband med det årets vetenskapsfestival som hade spel som tema.
1Artikel i GP inför öppning av utställningen. Intervjuer med deltagare och projektledare.2021-05-31.
1Artikel i H.T. 12/7 1884 med anknytning till Tjörbostaden. Ett besök i den s. k. Tjörbostaden. Herr redaktör! Det uppdrag, Ni lemnade mig mig, att, på grund af insänd framställan, i Eder tidning meddela, huru det förhåller sig med renlighetstillståndet i Tjörbostaden, får jag härmed fullgöra. Tjörbostaden tillhör, såsom kändt, Örgryte kommun, men de, hvilka bo der, äro för det mesta personer anstälda i arbete inom Göteborg. Sjelfva bygnaderna äro af trä, delvis riktiga arbetarekaserner, med lägenheter, med lägenheter om ett rum och kök. Om dessa äro i allmänhet ej annat än godt att säga, med undantag af källarlägenheterna. Vid bebyggandet af härvarande tomter borde väl, innan detta skedde, eller åtminstone samtidigt dermed, dränering företagits. Detta har emellertid underlåtits och vållar nu rent af vidriga förhållanden. Husegare ha nämligen sökt hjelpa sig så godt de kunnat, och antagligen måtte dem lemnats allt för fria händer, enär i Tjörbostadens kommunalväsen ingalunda spåras att man ställt sig den af Konungens befallningshafvande för Örgryte socken den 9 Maj år 1870 stadfästade ordningsstadga till efterrättelse. I allmänhet saknas aflopp hvadan dikena stå delvis fulla med jäsande orenlighet, som nu under den tryckande hettan sprider en vådlig stank. Afträdeskistorna äro i allmänhet dåliga, och att döma af utseendet är man ej noga med hemtningen, hvilket naturligtvis också förorsakar olägenheter för den mängd personer som här bo. På sina ställen begagnas samma lådor både till latrin och sopor. Soplådorna, der sådana finnas, stå nedgräfda och äro i allmänhet otäta, så att orenligheten tränger sig ut och står sinande i den omgifvande jorden. Brunnarnes antal är ganska obetydligt, och samtlige hafva, som man med mycken belåtenhet förklarade, kallt vatten, men hurudant? Grumligt och blackt, och på ett ställe, der husegare betala brunnsegaren 10 till 15 kronor årligen för att hushållen skola få sitt behof af driks-, kok- och tvättvatten, var detta allt utom lämpligt, åtminstone till att dricka. Rundt om platsen pågick klädtvätt, och man syntes ej vara nogräknad med att åtskilligt spillvatten tog vägen till hemtningsstället. Vatten grumlades ej heller litet derigenom, att en hvar måste med eget kärl upphemta sitt behof. När nu dessa kärl tappas i brunnen och åter skola uppfångas så inses lätt den ytterligare förorening som förorsakas häraf. Såsom ett exempel på huru man gått till väga må nämnas att för ett större byggnadskomplex, 3 hus med mindre boningslägenheter, har uppförts en särskild väldig murad stenkammare för latrin, slaskvatten o.s.v. När nu denna är full löstages en tapp och orenligheter strömma ut i en slingrande öppen fåra sluttande mot Nya begrafningsplatsen. Ett dylikt "kommunalsvineri" kan och får ej tolereras, isynnerhet under en sådan tid som den närvarande. Man måste på det allvarligaste uppmana Örgryte sockens ledande män att här inskrida. Det sades besökaren, att åtskilliga missförhållanden blifvit påpekade och af ordningsmakten på stället beifrade, men någon rättelse hade ännu ej skett, då utförandet af de behöfliga ändringarne vore beroende af anhängiggjorda rättegångar. Vare sig härmed huru som heldst; det onda måste afhjelpas och detta ofördröjligen. M. R.
1Artikel i Vårt Göteborg 2015-11-23 uttagen från webbupplaga.Rubrik: Barnhemsbarnens berättelser lever vidare på kulturhuset Kåken. Journalist: Mats Fahlgren
1Artikel med program för firande av Internationella kvinnodagen 8 mars, bland annat på Göteborgs stadsmuseum och utställningen "Kärlek, makt och systerskap" 2003. Okänd källa.
1Artikel med program för firande av Internationella kvinnodagen 8 mars på Göteborgs stadsmuseum och utställningen "Kärlek, makt och systerskap" 2003. Okänd källa.
1Artikel om de dramatiserade stadsvandringar som Commedia och Stadsmuseet anordnade i samband med utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Förmodligen publicerad i Metro. Skriven av Walter Repo.
1artikel om folkdräkter och danslekar i tidningen Söndagen på 1910-talet.
1Artikel om Industristaden - drömmen om ett bättre liv i SKTFs tidning 9/3 1998. Insatt i en vidare diskussion kring arbetets mening.
1Artikel om insamling av föremål till utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är skriven av Carin Smederöd och publicerad i Vårt Göteborg 1/2005.
1artikel om Nationalföreningen mot emigration. Sid. 22 ff, i almanack från 1909.
1Artikel om spelutställningen: Spel i alla dess former på Glasbruksmuseet - Årets sommarutställning invigs på måndag.alekuriren nr.24 vecka 25 2009.
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är publicerad i Folket och är kopierad på ett A4-papper, märkt "Observer".
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är publicerad i Husvagn och Camping och är kopierad på ett A4-papper, märkt "Observer".
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är publicerad i Östersunds-Posten och är kopierad på ett A4-papper, märkt "Observer".
1Artikel om utställningen Fritid - shoppa, chatta eller chanta? på Göteborgs stadsmuseum 2005. Artikeln är skriven av Margareta Artsman och publicerad i Svenska Dagbladet 2/6 2005.
1Artikel om utställningen Lyda,leka,lära på turné. Visas i Bengtsfors konsthall. Dalslänningen 8 februari 2013
1Artikel om utställningen Lyda,leka,lära på turné. Visas i Bengtsfors och under tiden har intervjuer genomförts.Dalslänningen- journalist Tommy Löfgren.
1Artikel om utställningen Lyda,leka,lära på turné. Visas i Bengtsfors och under tiden har intervjuer genomförts.Provinstidningen - journalist Elinor Thuresson.
1Artikel om utställningen Lyda,leka,lära på turné. Visas på biblioteket i Tranemo.Solhagens förskola fyller en egen monter.Magnus Josefsson - Borås tidning.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Förmodligen publicerad i Metro. Skriven av Walter Repo. Förmodligen samma som artikeln nederst på sidan av GSMArkiv:130003:69. På grund av skicket har en kopia gjorts.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Publicerad i Göteborgs-Posten ons 4/7 2001. Skriven av Magnus Haglund.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Publicerad i Vårt Göteborg. Skriven av Eva Lundgren.
1Artikel om utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001 publicerad i Kulturens Värld. Skriven av Viveka Vogel.
1Artikel som hör till kartan. Källa och årtal okänt. Original och fattiga i Lunden Den s.k."Tjörbostaden" i Lunden började bebyggas på 1870-talet, och det första huset uppfördes av en herre, som hette Christiansson och var från Tjörn. Efter honom fick sedermera hela området namnet Tjörbostaden. Den populäre skådespelaren vid Folkteatern Gösta Björkman var född där. Fadern hade ett stort åkeri därute och ägde ett hus, som gick under namnet "Åhsbergs hus" efter en föregående ägare. Där fanns också en annan åkeriägare som hette Berntsson och var ett stort original. En gång körde han förbi östra begravningsplatsen, just som ett begravningståg passerade. En nyfiken gumma frågade honom: "Vem är det som är död"? - Det är han som åker i första vagnen, blev svaret. Flera av de första husen i Tjörbostaden var dåligt byggda och beboddes mest av fattigt folk. Ett litet hus som fick namnet Snöplogen, låg nästan till hälften under jorden och blev en gång under vintern 1893 helt översnöat, så att de inneboende blev innestängda. Man fick hämta dit ett snöskottarlag, som skaffade undan snön. I den lilla kåken bodde tre familjer, som var glada att komma ut i det fria. Amerikahuset Vad som här skrivits och vad som följer är grundat på en intervju med en gammal Lundenbo, hr Oscar Magnusson, som också ritat kartan, som här återges i bild. Uppe till höger på kartan står upptaget en fastighet med namnet Amerikahuset. Den byggdes av en svensk-amerikanare och brann ner 1894, varvid tre personer förolyckades. Huset hade två våningar och vindsvåning, och en man som bodde högst upp, lyckades komma ut genom fönstret och få tag i stuprännan. Han klättrade sakta ned på den, men plåten hade blivit varm av elden, och då han var kommen halvvägs ned, brände han sig så svårt på händerna, att han inte längre kunde hålla sig fast vid rännan utan störtade och slog ihjäl sig. De två andra innebrändes.
1Artiklar i tidningen "Barnen framför allt" Nr.2 - 2016 Två rubriker: Vidkärr - vanvård i tidens anda, vilken bygger på utställningens texter och Vanvårdad av samhället, en text om Göran Walls liv.Journalist: Christina Zaar
1Artikulare
1Artiles, Freddy La maravillosa historia del teatro universal / Freddy Artiles.- Ciudad de La Habana : Editorial Gente Nueva, 1989
1Artilleribesiktningshusets norra och målarverkstadens östra fasader.
1Artilleribod "på courtinen mellan St Erics och Sandbastionen." Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Carolus Dux. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Carolus Rex. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Gustavus Magnus. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod i bastionen Johannes Rex. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artilleribod på Lilla Otterhällan. Utsnitt ur ritning, sign. Götheborg den 15 maji 1807. A. Lönnroth.
1Artillerietablissementet på Lilla Otterhällan.
1Artilleriets Corps de Garde, fasad mot söder, jämte artillerismedjans södra gavel
1Artilleriets tyghus på Lilla Otterhällan, fasad mot söder. Originalfotot troligen taget vid en tidpunkt icke långt efter Masthamnens igenfyllande.
1Artillerigården, ingång från Postgatan.
1Artillerigården Corps de garde
1Artillerigatan, Gamlestaden, 1894. Mot Göta Artilleriregementes, A 2:s, senare Göta Luftvärnsregementes, Lv 6:s, kaserner på Kviberg byggda 1892-95, under Konung Oscar II:s regering. Båda nu nedlagda, A2 1962 och Lv 6 1994. — 1883-94 en del av Kvibergsvägen.
1Artillerigatan, parti västerut. Närmast t.h. Artillerig. 20 (x Braheg. 2), del av sammanhängande byggnadskomplexet Artillerig. 14-20. - T.v., närmast, Svenska Kullagerfabriken. Vykortet inköpt år 1945.
1Artillerigatan västerut: t.v. Svenska Kullagerfabriken, t.h. går Brahegatan in.
2Artillerilaboratorium
1Artillerimagasin
2Artillerimåttstock av mässing.
1Artilleriregementets stall vid Södra Larmgatan, norr om f.d. Sahlgrenska sjuk...
1Artilleriregementets stall vid Södra Larmgatan, norr om f.d. Sahlgrenska sjukhuset, å nuvarande Trädgårdshallens tomt.
1Artilleriregementets stall vid Södra Larmgatan, norr om Sahlgrenska sjukhuset, före dettta.
1Artilleriskyttemärke, m/1944, brons, silver och guld.
1Artilleriskyttemärke i silvbronser.
1Artilleriskyttemärke i silver.
1Artillerismedjans östra fasad.
1Artillerismedjans västra fasad
1Artilleristallen, 1901.
1Artilleristen Gladers Trappor Inom Vallgraven 1981. Namn på trappor inom 37 kv Kasernen. Efter samråd med televerkets direktör, tomträttsinnehavaren, föreslog beredningen bl a namnet Kungshöjdstrappan, men genom motion i kommunfullmäktige fick trapporna sitt namn. Artilleristen Glader kom till Göteborg 1807 efter fångenskap under Napoleonkrigen (Göta Artilleriregementes historia del I s 154). Genom att ge trapporna namn efter Glader skulle man hylla de många anonyma göteborgare, som fått lida för den dåtida krigspolitiken. "Artilleristen" ger en traditionsanknytning till regementet som låg nära trappornas plats
1Arton figurer i tre rader, från överst till vänster till nederst till höger: 1. Man i vit peruk, svart trekantig hatt, grön rock, gul väst, svarta byxor o strumpor. 2. man i vit peruk, svart trekantig hatt med vit plym, ansiktsmask och halskrås, grön rock o väst, svarta byxor o slängkappa. 3. Man med brunt hår, beige skjorta med vida ärmar, lång mörkgrön uppknäppt väst, olivfärgade byxor, grå strumpor, bruna skor. 4. Man tecknad med vita konturer. Mellan denna och fig. 5. en brun rock med pil ner till fig. 10. 5. Man i ljuslila kostym med vitt halskrås, randig väst, och skor med klack. 6. Man med huvud i profil med vit peruk iklädd ljusgrå dräkt med kort rock, trikåer och ljusa skor med klack, vit kravatt, manschetter och knärosetter, korsformat bröstsmycke. 7. Man med svart trekantig hatt, blå rock, gul väst, svarta byxor. 8. Man med svart hatt med vit plym, ansiktmask, kravatt o manschetter, mörkblå rock, svarta byxor och slängkappa. 9. Man med brunt hår, beige skjorta med vida ärmar, uppknäpp kort blå väst, bruna byxor o skor, ljusa strumpor. 10.Man med vit stångpiskperuk, iklädd svart kostym med röda kantband, ktage och ärmuppslag, brett rött skärp med rosett, vit kravatt, manschett och strumpor, svarta skor med röd rosett. 11. Man med svart hatt med vit plym, kravatt o manschett, randig rock i lila/svart, svarta byxor o slängkappa. 12. Man med vit peruk, röd- och svartmelerad rock, vit kravatt o manschetter, svarta byxor. 13. Man med vit peruk, krage, manschetter o strumpor, sicksackmönstrad rock i rött, svart och guld, svarta byxor. 14. Man i mörkgrön kostym med knäbyxor, svarta kantband, vit kravatt. 15. Man i svart hatt, ankellång cape med sprund för armar, vitt halskrås. 16. Man med brun hatt, grön långrock, ljusbrun långväst, ljusbruna strumpor, bruna skor. 17. Man med rosa stångpiskperuk, ljusrosa skjorta med vida ärmar, halskrås o spetsmanschetter, rosa väst, lila knäbyxor, ljuslila strumpor, vita skor med klack. 18. Man i ritad i vita konturer. Alla figurer målade mot svart papper.
1Artur Immanuel Hazelius (född 1833 död 1901) var filosofie doktor, lärare, museiman och grundare av Nordiska museet och Skansen.
1Artur Nilssons Göteborg : genom konstnärens öga / redaktion: Torbjörn Mårtensson, Bengt Heinö, Håkan Andréasson.- Göteborg : A-Script förlag, 2018
1Arv : vad som kan ärvas och vad icke; behandling av egendom som ej går i arv (t ex förstöring, övergivande, utdelning som gåva, återgång till tidigare ägare eller hans arvingar); odelat arv (t ex bibehållande av kvarlåtenskapen i orubbat skick inom en storfamilj); arvsberättigande i första hand och naturliga arvingar samt släktingar utan arvsrätt (t ex barn, syskon, äkta makar, föräldrar); företrädesrätt efter kön och ålder (t ex uteslutning av kvinnokön, förstfödslorätt); personer arbetsberättigad i brist på närmare arvingar; olika slags egendom som kan fås genom arv; skiljaktiga regler för olika ägodelar och äganderättstyper; karaktäristik av arvssystemet (t ex matrilineärt, patrilineärt, testamentariskt); änkans del ur boet (t ex särskilt underhåll åt änka eller änkling); testamentariska dispositioner (t ex testamente, donation, legat); formaliteter (t ex styrkande av äktheten); testamentsrätt; etc. Se även Familj (590), Släktklenoder (523), Härkomst (611), Arvsskatt (651), Skiljedomstol (698), Följder av dödsfall (768).
1Arvastson, Gösta Maskinmänniskan : arbetets förvandlingar i 1900-talets storindustri / Gösta Arvastson.- Göteborg : Korpen, 1987
1Arvid Lignell inköpte och bebodde Uggledal från och med år 1914. I nytt småhusområde i södra Brottkärr. Bebyggelsen grupperar sig runt vägen till Uggledal (fastställt vägnamn Uggledal). Vägnamn med anknytning till området.
1Arvid Magnus Ahlberg, född den 25 december 1851 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län, död den 19 december 1932 i Öckerö församling, Göteborgs och Bohus län,[1] var en svensk bildkonstnär. Fadern var läkare till sjöss. Själv studerade Ahlberg vid Teknologiska institutet. varefter han utnämndes till löjtnant vid Flottans ingeniörsstab.[2] Senare anträdde han konstnärsbanan och studerade måleri för Axel Nordgren i Düsseldorf. Ahlberg är känd för sina marinmålningar med fartygsmotiv.[3] Ahlberg är representerad vid Göteborgs museum[4]
1Arvidson, Emil Skrivundervisning och skrivrutin för skolorna och det praktiska livet / av Emil Arvidson.- [Ny uppl.]b under medverkan av L. Gottfrid Sjöholm.- Arlöv : Skriv- & ritboks AB, 1944
1Arvidson, Stellan Enhetsskolan : riksdagsbeslutet, kommunal planering, försöksverksamheten / av Stellan Arvidson.- Lund : Gleerup, 1950
1Arvidson, Stellan Enhetsskolan blir grundskolan / Stellan Arvidson, Britta Stenholm, Ivan Blomberg.- 3., översedda uppl.- Stockholm : Liber, 1961
1Arvidson, Stellan Enhetsskolan förverkligas / Stellan Arvidson, Britta Stenholm & Ivan Blomberg.- Stockholm : Tiden, 1958
1Arvidson, Stellan Skolreformen : en sammanfattning av 1946 års skolkommissions betänkande / av Stellan Arvidson.- Lund : Gleerups, 1948
1Arvidsson, Göran Göteborgs stadsmuseum lokalprogram : 1992-09-22.- Göteborg, 1992
1Arvid växte upp på Stora Änggården, (beläget i dagens Botaniska Trädgården) och utbildade sig vid Apoteket Enhörningen i Göteborg, som han 1830 övertog. Gift med Johanna ”Jeanna” Santesson, som han fick fem barn med. Tre av dem dog redan i ung ålder. Kvar blev döttrarna Fanny och Betty. Arvid och Jeanna köpte Lilla Änggården 1840 som sommarbostad. De tog senare över Arvids familjehem Stora Änggården. Efter Arvids död tog Fanny över gårdarna.
1Arvins linjerapparat
1Arvins talbilder, ask innehållande 15 brickor.
1Arvodesräkning å lantmäteriförrättning 6/7 1876, avskrift.(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1Arvsförening 1821.
1arvskifte 11/12 1915 efter August Rasmusson i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvskifte 15/9 1842 efter Sven Olsson i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvskifte 28/1 1909 efter Karl Vilhelm Svensson i Åseby. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvskifte 29/6 1840 efter Andreas Håkansson i Bångsbo. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.)
1arvskifte 31/1 1910 efter Sven Rasmusson i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1Arvsskifte (Bouppteckning) efter Anna Catrina Hans Dotter 1857.
1arvsskifte 1/11 1859 efter Hans Johansson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 1/2 1854 efter Elias Arvidsson i Tougtorp. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 10/3 1846 efter Brita Larsdotter i Toröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 10/6 1886 efter Anna Maria Engelbrektsdotter, Folkestad, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arvsskifte 11/6 1733 efter Gunnar Rolfs dotter i Övra Törreby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 13/2 1851 efter Brita Maria Jeurlin i Grindstorp, Spekeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 14/4 1863 efter Thorin Jonsson i Gilltorp. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 15/12 1857 efter Börta Andersdotter i Saxeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 15/3 1864 Johannes Andersson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 15/7 1858 efter Anders Svensson i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 16/11 1853 efter Kerstin Olofsdotter i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte 1780 efter Mareth Olofsdotter i Gro-Kareby.
1arvsskifte 18/10 1862 efter Anna Ambjörnsdotter i Gilltorp. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 18/6 1733 efter Lars Rasmusson i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte 1841. (Avskrift.)
1Arvsskifte 1841 på Ingetorp.
1Arvsskifte 1842 efter Elias Andersson, Ingetorp.
1Arvsskifte 1848.
1Arvsskifte 1851 på Ingetorp.
1Arvsskifte 20/4 1887 efter Elias Niklasson på Grötö jämte utdrag av lagfartsbevis på 3/16 mantal krono-skatte Grötö, 1871, avskrift..(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1arvsskifte 21/10 1854 efter Johannes Andersson på Myrarne under St.Nassleberg, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1Arvsskifte 21/9 1821 efter Johanna Christensdotter på Grötö, avskrift. (Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1arvsskifte 25/2 1847 efter Isak Svensson i Övre Röra i Spekeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 25/4 1889 efter Oleana Olausdotter i Gibberöd, avskrift.. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arvsskifte 26/1 1885 efter Greta Petersdotter i St. Nolby. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvsskifte 26/3 1853 efter Sven Larsson och Ingeborg Andersdotter i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 27/2 1841 efter Anders Jerpsson i Trolleröd och Vulseröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 28/2 1866 efter Petter Andersson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte 28/8 1897 efter Christina Olsdotter på Grötö, avskrift.(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1arvsskifte 29/1 1860 (utdr. ur dombok) efter Eva Beata Svensdotter i Källsby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 29/4 1856 efter Olaus Hansson i Kangeröd, avskrift. (Ur gårdsarkiv, tillhörigt hemmansägare Karl Andreasson, Kangeröd, Skee.)
1arvsskifte 3/2 1860 efter Lars Jonsson i Munkegärde i Ytterby socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 4/3 1864 efter Helena Johansdotter i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 5/4 1852 efter Anders Torbjörnsson, Vitsten, Solberga socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 7/2 1856 efter Katarina Olofsdotter i Olshögen, Solberga socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 8/1 1850 efter hustrun Greta Svensdotter i Årsnäs.(Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1arvsskifte 8/9 1855 efter Johan Pettersson i Kyrkeby. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1arvsskifte 9/4 1859 efter Anna Brita Josefsdotter i Krokslycke i Spekeröds socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Arvsskifte efter Anders Svensson, Lagered, 2/7 1892. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Elna Persdotter, Lagered, 29/10 1910. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Enkan Anna Engelbrektsdotter i Apleröd.
1Arvsskifte efter Gunila Bengtsdotter 1871. ( Inv.-nr. G.M. 12261.)
1Arvsskifte efter handelsbokhållaren J.Skoglund i Skår den 30 mars 1910.
1Arvsskifte efter hemmansäg. Lars Hansson och h.h. Gustafva Johanna Hansson i St.Skår den 22 okt. 1906.
1Arvsskifte efter Johanna Jonsdotter, Lagered 27/8 1894. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Johannes Svensson, Lagered, 22/4 1902 jämte arvslikvidationer. (Förut i arkivet utan nr.)
1Arvsskifte efter Maria Larsdotter i Skår, den 5 juli 1913.
1Arvsskifte efter Pernilla Johnsdotter 14/11 1903.
1Arvsskifte efter Stina Johansdotter i Lagered, 27/8 1894. (Förut i arkivet utan nr.)
1arvsskifte efter Sven Andersson i Kyrkeby 9/2 1827.
1Arvsskifte från 1837.
1Arvsskifte på Ingetorp 1683.
1Arwill-Nordbladh, Elisabeth Ett stenhägnadskomplex i Göteborgs skärgård : Undersökning av ett fornlämningsområde på södra Styrsö / Elisabeth Arwill-Nordbladh, Mats Sandin, Anna Thal.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1995
1Arwill-Nordbladh, Elisabeth  Genuskonstruktioner i nordisk vikingatid : förr och nu / Elisabeth Arwill-Nordbladh.- Göteborg : Göteborgs universitet, 1998
1Arx Baleusia cum Oppido Kongelf. Kopparstick märkt J. V. D. Aveelen Se. Holmiae 1713. (Gåva 1913).Göteborgs Musei rit- och målarskola.
1Asbestdamm och rökning - en farlig kombination.- Stockholm : Socialstyrelsen, 1986
1Aschebergsgatan, del av östra sidan mot norr. Vykort med felaktig påskrift (Molinsgatan).
1Aschebergsgatan, kvartersräckan Engelbrektsgatan - Föreningsgatan. Blick från Vasaparken (Engelbrektsgatan i förgrunden). A.t. påskrift: "1915".
1Aschebergsgatan, parti av västra sidan mot norr. Närmast t.v. går Engelbrektsgatan in.
1Aschebergsgatan, parti av västra sidan mot norr. Närmast t.v. går Föreningsgatan upp.
1Aschebergsgatan, parti mot norr. T.v. uppgång till Erik Dahlbergs trappor.
2Aschebergsgatan, parti mot söder sett ung. från Förenings-/Vasa Kyrkogatornas mynningar.
1Aschebergsgatan (jfr även under Översiktsbilder, originalfotos: Utsikter från stadsdelen Lorensberg, d:o under Vasagatan) Askimsgatan Assmundsgatan Asperögatan August Kobbsgatan August Strindbergsgatan Axel Dahlströms torg
1Aschebergsgatan åt norr från Erik Dahlbergs trappor.
1Aschebergsgatan från S.O. 1922.
1Aschebergsgatan med blick mot norr från Landala.
1Aschebergsgatan mot norr. T.h. går Vasa Kyrkogata in, t.v. Föreningsgatan.
1Aschebergsgatan mot söder från Vasaplatsen. Poststämplat 1920.
1Aschebergsgatan norr om Engelbrektsgatan, sträckning mot Vasaplatsen, set frå...
1Aschebergsgatan sedd från Kapellplatsen, blick mot norr.
1Aschebergsgatan sedd mot söder från fastighet vid Vasaplatsens östra sida.
1Aschebergsgatan sedd mot söder frånkorsningen Engelbrektsgatan. T.h. går Föreningsgatan upp.
1Aschebergsgatans framdragande Foto tagen. D. 30 April 1912
1Aschebergsgatan vid Föreningsgatans mynning i öster. (Föreningsgatan går upp till höger.)
4Aschebergska gravkoret
1Aschebergska gravkoret, uppfört 1681.
2Aschebergska gravkoret Hela bilden fick inte plats i scannern därav en viss beskurning av bilden, ca 1,5 cm på vardera höger och vänster kant.
2Aschebergsområdet foto t. d. 3 Juni 1913
1Aschebergs-området foto t. d. 3 Juni 1913.
1ASEA:s spårvägskarta över Göteborg. 37 (bredd) x 24,5 cm. Hopvikbar. I färg. Tryckt av Göteborgs Litografiska AB. Utan år. (Före 1920?)
1Ashby, Steven Vikingarnas liv i 200 föremål / Steve Ashby & Alison Leonard ; översättning: Jan Wibom.- Stockholm : Lind & Co, 2018
1Ashton, John R., Hands up!. Mellanstadiet A., Activity book / John R. Ashton, Yngve B. Olsson.- Lund :CWK Gleerup, 1974
1a-sidan: sex vapensköldar b-sidan: inskription inom eklövskrans
1ask, kinesiskt lackarbete, 1700-tal med pärlemorsjetonger, grenska familjen. innehåller tre olika sorters marker: runda, fyrkantiga och åttakantiga.
1Ask, med kinesiska skrivtecken /äkta kinesiskt stångtusch. Fototypi
1Ask, skrin
1Ask, svepteknik
1Ask, Victoria Ladugård : Bönered 1:7 : Antikvarisk utredning och uppmätning av ladugårdslänga inom fastigheten Bönered 1:7. - Göteborg : Antiquum ; DEFYRA arkitekter, 2012
1Ask, Victoria Palacehuset : Antikvarisk förundersökning Inom Vallgraven 14:1.- Göteborg : Antiquum, 2006
1Ask/burk av tenn, för att förvara pengar.
1Ask. Dekorerad med flera prismedaljer från utställningar Text: bl.a. Motard's. Fototypi
1Ask. Text: Winsor & Newton London, England. Fototypi
1Ask. Text: Winsor & Newton Moist Colour Sepia. Fototypi
1Ask. Text: Winsor & Newton Moist Colour �. Fototypi
1ask a: skoläder i form av en läderklack i flera lager med träsöm
1Askar för grammofonstift, använda ca 1942 och framåt.
2askar innehållande häftklammer till häftapparat. Påskrift: The Hotchkiss New Non-Clogging Staple. The Hotchkiss Sales Co. Norwalk, Conn. USA. Sole Distributors.
1Ask av papper med klädsel av tyg, invändigt sex fack, I varje fack ett par strumpor. troligen är asken från 1930 talet. :1 Ask av papper med 6 fack tygklädseln har svart botten röda blommor och gröna blad.
1Ask av papper med klädsel av tyg, invändigt sex fack, I varje fack ett par strumpor. troligen är asken och strumporna från 1930 talet. :1 Ask av papper med 6 fack tygklädseln har svart botten röda blommor och gröna blad. :2, A,B,C Ljusbruna stumpor invävt i strumpkragen "USTER" "C"enligt pappersettikett fäst med gummiband om strumporna " hel-silke Nybergs hela" [hela är understuket] :3,A,B ljusbruna strumpor möjligen av silke :4,A,B svarta strumpor möjligen celulosaregenerat det vill säga tidigt konstsilke sömmar under sulorna mindre lagning i sulsömmen på GSM:080056:4B :5,A,B Ljusbruna stumpor invävt i strumpkragen "USTER" "C", möjligen silke, lagningar under båda sulorna. :6,A,B svarta strumpor två smala rödbruna ränder instickade i strumpkragen, möjligen yllestrumpor hela :7,A,B grå strumpor silke eller konstsilke mycket lagade.
1Ask av papp innehållande nitar. Hattmakeri
2ask av stål
1ask av trä, svarvad
1Ask av trä med målad polykrom samt inbränd ornering: på locket stuga med getter, på högkanten fyrklövrar samt texten " Litet och godt är lycklig lott" Sign O.N (Oscar Nyman) 1903
1ask b: vävd textil, 1 fragment, brun färg
1ask b ligger i ask a. - b innehåller ett antal halvfärdiga spetsar samt beskrivningar.
1asken a. innehåller b.
1asken är tom.
1asken är ursprungligen en konfektask. Innehåller: 5 st säkerhetsnålar med extra bygel, knappnålsbrev med nålar med rött glashuvud, 2 st nycklar, bomullsgarn, 5 st låsbeslag med skruvar, 3 st askar för säkerhetsnålar 27 st - 1 st tom, bläckstift, tygprov i grönt siden, knypplad spets, brunt papper, band med pärlor, servettring "Göteborg 1913", svensk flagga målad på smyckeask "Kungl. Hof- Juvelerare C G Hallberg, Göteborg, Stockholm, Malmö" innehåller torkad blomma, parfymflaska "Extrait Reseda Gustav Lohse Berlin", två klämmo ri pressad plåt, glaskork.
1asken har förmodligen innehållit en medaljong eller ett ur.
1asken i lackarbete. Dominobrickorna är i trä och pärlemor.
1asken innehåller 15 st stålpennor (stift). Baksidan av asken har en bild på en vadarfågel impressad.
1asken innehåller 3 st stenar eller slipat glas - 2 st röda 1 st vit.
1asken innehåller 46 st rullar och spolar med sysilke, lin samt bomull.
1asken innehåller en trasig porslinsfigur - man i båt, samt liten glasbit.
1asken innehåller LAE:2:15:40och41, LAE:2:15:39, LAE:2:15:42
1asken innehåller sysilke. 18 rullar sysilke i olika kulörer. 9 pappersbitar lindade med sysilke samt två lösa härvor.
1asken innehåller två bomullstussar
1asken Kodak Sheet Film innehåller: 3 st medaljer med band. 1. För förtjänst om den frivilliga sjukvården. 2. Till Sven Grén Broberg från Göteborgs Stad 1964. 3. Patriae ac hvmanitati 1864, 1914.
1asken saknar lock
1Asker komponerade textilier för bl.a. Nordiska Kompaniet, Svenska Amerika Liniens ”Kungsholm” och Johannebergskyrkan i Göteborg. Hon deltog vid Göteborgsutställningen 1923 och Stockholmsutställningen 1930. Åren 1920–57 ledde hon den textila utbildningen vid Svenska Slöjdföreningens skola (Högskolan för Design och Konsthantverk, från och med 1989) i Göteborg. 1954 gift med arkitekt Sigfrid Ericson (som var rektor för Slöjdföreningens skola).
2Askesby, vid Sillviken. Foto Rickard Ribbås 2015.
1Askfat av porslin i form av tre spelkort. Målad dekor.
1Askfat och plånhållare för säkerhetständstickor. Vit porslin. Reklam för C.J. Josephsson Göteborg.
1Askfat och plånhållare för säkerhetständstickor. Vit porslin. Runt kupat fat. Rektangulär uppstående hållare för tändsticksplånet på mitten av fatet.
1Ask för ägg, m.m. Enligt uppgift av Krigsskolans modell.
1Ask för tusch. Dekorerade med två eldsprutande drakar.
1ask fylld med gem samt ett tidningsurklipp om fridlysning GP 27710 -61.
1Ask fylld med material att göra konstgjorda blommor med /fjn
1ask i glas med silverlock innehållandes knappar och dylikt.
4Askim, Skintebo. Foto av Magnus Haglund 2014..
10Askim: Ritningar till "Villa för Konsul H Grebst. Billdal" Originalritningar på väv sign Gustaf Elliot i Febr 1906; :6-9 fasadritningar, :10-12 ritningar till våningsplan, :13 skärning, :14 ritning till växthus, : 15 ritning till stall.
1Askim 303.
1Askim består av delområdena: Askim i norr, Hovås i mitten och Billdal längst i söder.
1Askim Fornborgsväg, Askim, 1974. Namnet förekom vid införlivning med Göteborg och hade då benämningen Fornborgsvägen. På Flåbergets topp invid inloppet till Välen synes en stenvall, som troligen varit underlag för en träpalissad på den minst branta delen av berget. Då fara hotade, kunde traktens folk med kreatur — sannolikt under järnåldern — förskansa sig på bergstoppen i en borg. (Ur boken: Askim genom tiderna s 33). Längs ifrågavarande vägs sträckning finns rester av en ca 300 lång försvarsvall, som man förr trodde var en fornborg — därav egentligen vägens namn — men så var säkerligen inte fallet. Den är sannolikt från vikingatiden, eller också tillkom den under nordiska sjuårskriget på 1500-talet. (Källa: Askims Hembygdsförenings årsskrift 1964).
1Askim genom tiderna : en bok om historia, natur och bebyggelse / red. och layout: Tore Winqvist ... .- Askim : Askims kommun, 1973
3Askim Lövviksvägen, atriumhus och kedjehus. Foto Magnus Haglund 2014
1Askimsgatan blick mot söder. Huset byggdes 1917 och byggmästare var Manne Eriksson.
1Askims urbergsväg, Askim, 1974. Vägen går på urbergets granit i randberget mot Sisjöområdet. Tidigare kallad Urbergsvägen.
1Ask innehållande 30 lappar/brickor, tvåfärgade.
1Ask innehållande div. kuvert samt brevpapper (Old Saxon), kuverten med tryck "Lilla Änggården, Göteborg".
1ask innehållande diverse konditorverktyg
1ask i papper innehållande: glaspärlor, trådlindor i trä - 3 st, nåletui i elfenben.
1ask i skinnimitation, papper och siden. I locket sammet. i botten en liten knäpp-plåt och gångjärn. Eau-de cologne eller parfym som damerna ahde i sin redikyl, grenska familjen. Ligger i 3:7:135.
1ask i sköldpaddsskal och pärlemor. På locket av pärlemor finns ett utskuret s.k. galanterimotiv: en man i nattmössa som kurtiserar en dam som sitter vid ett toalettbord. Motivet går tillbaka på en gravyr "Jeune homme lutinant une jeune femme" av Edme Jeaurat (1688-1738) i Bibliothèque Nationale de France. Dosan troligen tillverkad i faktoristaden i Kanton i Kina cirka 1750.
1Ask i trä i form av en bok och med skjutlock. Asken är bemålad i vitt med dekor i bl.a. rött, grönt och gult.
1Ask i trä med dekor av halmarbete föreställande en kyrka på locket.
1Asklund, Bror Stenåldersfynden och litorina-tapes-gränsen / B. Asklund.- Stockholm : Geologiska föreningen, 1927
1ask med bokmårken som troligen tillhört Betty Grén.
1ask med brevpapper och kuvert. "Flygpost" och "Amor", anteckningsblock, 6 st små flygpost-kuvert. "Flygpost" med bild av Charles Lindberg är tillverkad av AB Papyrus, Mölndal. "Amor" märkt Sv Tillverkning, 5 ark bljettpapper + 5 st kuvert
1ask med brickor med räkneuppgifter på ena sidan och geometriska mönster på baksidan
1ask med brickor med räkneuppgifter på framsidan och geometriskt mönster på baksidan
1ask med färgstift
1Ask med graveringsstift.Huv.
1Ask med knappar till uniform. Ask=7,5 cm lång.
1Ask med knappar till uniform med Göteborgs vapensköld. Ask=6,5 cm lång.
1ask med lock
1Ask med lock i empirestil. Asken är cylinderformad och locket har en oval knopp. Asken är dekorerad med bårder i över- och underkant samt en medaljong med en blomsterurna i relief.
1ask med lösa brickor med räkneuppgifter på framsidan och geometriskt mönster på baksidan.
1Ask med råämnen till svarta tygblommor.
1Ask med skärvor av rödgods och kakelugnskakel.
1Ask med smärgelpulver för slipning.
1Ask med smink.
1ask med tillhörande läggstickor (röda och gröna i varierande längder). i asken finns även häfte med bildförklaring över hur man kan använda stickorna. Till läs- och matematikundervisningen i första klass.
1Askning. Mikro.
1Ask överklädd med papper med karikartyporträtt. :1 Rektangulär ask, :2 Lock
1Askslagg?
1Ask till hjälm, m/1886.
1Ask till hjälm.
1Ask tillhörande GIM:5359:4
1Ask till kask, m/1887.
1ask till trådnystan
1ask till viktsats
1Askum : Hällristningar från Askums socken, Bohuslän. D. 1 / redaktion: Lasse Bengtsson.- Tanumshede : Vitlyckemuseet, 1997
2Askungen
1Asmatullah Jafari, Intervjuperson nr 64 Asmatullah är född 1994 i Kabul. Han kom till Göteborg 2016, via Dubai och Finland. Han är inneboende hos sin chef i en lägenhet i Eriksberg, och arbetar som kock på en restaurang i staden. Han läser också svenska på SFI. Asmatullah har haft ett tillfälligt uppehållstillstånd, och hoppas få stanna i Sverige och studera på restaurangskola - eller helst till läkare. Han tycker om att promenera i staden, träna på gym, gå på språkkaféer och på bibliotek.
1A smile is love
1Aspelin, Kurt Vägval : kritik och presentationer / Kurt Aspelin ; i urval av Inga-Lill Aspelin och Tomas Forser.- Stockholm : PAN/Norstedt, 1980
1Aspenäs är en herrgård och tidigare säteri i Lerums socken i Lerums kommun. Aspenäs ligger vid norra stranden av sjön Aspen. Från 1500-talet till en bit in på 1700-talet var godset sätesgård för släkten Lillie av Aspenäs. Den innehades sedan av göteborgsmagnaterna Anders Cederflycht, Nicolas och Jacob von Jacobson samt Samuel Bagge. 1828 köptes Aspenäs av Johan Jacob von Holten som lät riva den då fallfärdiga huvudbyggnaden och uppföra en ny som stod färdig 1834. 1894 köptes Aspenäs av grosshandlare Arthur Seaton. Mellan 1930 och 1958 tillhörde herrgården makarna Tellander. De testamenterade gården till Lerums kommun. Från 1967 har Aspenäs herrgård använts som hotell och konferensanläggning.
1Asperögatan, östra sidan mot norr, fr.h. nr 1-7 B.
1Asperö hus : en bok om Asperö fastigheter och dess invånare / Asperö kulturhistoriska förening.- Asperö : Asperö kulturhistoriska förening, 2019
1Aspin, Chris James Hargreaves and the Spinning Jenny / by C. Aspin; with a chapter by S. D. Chapman.- Helmshore : Helmshore Local History Society, 1964
1Asplund, K.-I. Inträdesprov i modersmål och räkning givna vid inträdesprövningarna till första klassen av den 4- och 5-åriga realskolan / K. I. Asplund.- Kristinehamn : Hjärtstedt, 1929
1Aspman, Maria Växtfysiologiska försök : Till skolornas tjänst / Maria Aspman.- Stockholm : Norstedt, 1913
1Assar Kongsgatan, Krokslätt, 1921. Uppkallad till minne av bonden Assar Kong, som på1500-talet ägde och gav namn åt hemmanet Krokslätt Kongegården. Binamnet , "kong", syftar säkert på mannens myndighet och betydenhet i orten. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, d. II s 68.) Namnet har utgått pga ändring i stadsplan F.IIaa 2542. Se även Kongegårdsgatan.
1Assessorsgatan, Kålltorp, 1924. Uppkallad till minne av assessor Nils von Jacobsson, som under senare delen av 1700-talet arrenderade landeriet Härlanda.
1Assiett 1: enbart en större nagg borta
1Assiett 2: hopsatt av 2 delar, samt en liten bit saknas
1Assiett 3: enbart två större nagg saknas
1Assietter till kaffekoppar, 2 st av vitt porslin med tryckt dekor i gult och svart: axliknande mönster såsom kantbård. Ingen spegel.#På undersidan i grönt: "1013/218/ Karlskrona"
1assistant master, Belsize school, Hampstead
1assistant master at Clifton college
1assistant master att King Edward VII School, Lytham
1assistant professor of education, University of Chicago
1assistant superintendent, Minneapolis public schools, Minneapolis, Minnesota
1assistant superintendent in charge of curriculum, division of elementary schools, New York City
1assistant superintendent of schools, Cleveland, Ohio
1assistant superintendent of schools, San Antonio, Texas
1assistent (arkivarbetare) på Göteborgs historiska museum. EJ arbetade särskilt med det sk Övre arkivet. Detta innehöll handlingar i ämnena folkliv och topografi utanför Göteborg, och hade skapats av Alfa Olsson.
1assistent på Göteborgs barnavårdsbyrå
1assistent vid K. Lantbruksakademiens trädgårdsavdelning, experimentalfältet
1assistent vid Svenska medicinalväxtföreningen
1associate of the Royal college of science, London
1associate professor, director of reading clinic, Whittier college, Whittier California
1associate superintendent of schools, New York city
1associatet of King's college (Lond.)
1associerad med 'Independent Order of Good Templars' och tecknade med många namn.
1Assurans, trävaror, brand, sjö.
1Asta var dotter till elektriker Karl Alb. Svensson och hans hustru Karin Charlotta, född Falk. Bodde som barn på Hvitfeldtsplatsen 8. Gift 1946 med Stig Ragnar Juilus Johansson, (1917-2003).
1Astell-Burt, Caroline Puppetry for mentally handicapped people / Caroline Astell-Burt.- London : Souvenir, 1981
1Asterlins skriv- och räkneplån för skolor. Ersättning för griffeltavlan. Pris 15 öre. Ensamförsäljare: Skriv- och Ritboksaktiebolaget, Arlöv. Häftet består av fyra sidor där man kan skriva samt tillhörande sämskinnsbit, att sudda med, som sitter fast med ett snöre,
1Astrid Laurin: "Mina minnen". Ordagrann renskrift av handskrivet original i författarens ägo.
1Astrid Maria Höjier i mitten. Från vänster: fadern Oscar, syster Alice, Astrid Maria, syster Agnes och mamman Olga.
1Astrid von Rosen studerade på Svenska balettskolan i Stockholm. Hon har varit dansare vid Malmö stadsteater (idag Malmö Opera) och Stora Teatern/GöteborgsOperan, där hon sedan slutade för att kunna arbeta som frilansande dansare. Hon har också varit knuten till den fria scenen Atalante i Göteborg samt att hon har skrivit konstriktik åt Göteborgs-Posten. 2010 disputerade Astrid von Rosen för filosofie doktorsexamen i konstvetenskap och arbetar nu som universitetslektor på Göteborgs universitet. Hennes far och farfar är konstnärerna greve Christer von Rosen respektive greve Reinhold von Rosen. Hennes faster är ballerinan Elsa-Marianne von Rosen.
1Astronomi norrsken, gruppnamn.
1A Swedish field trip to the Outer Hebrides, 1934 : in memory of Sven T. Kjellberg and Olof Hasslöf / compiled and edited by Alexander Fenton, with Mark A. Mulhern.- Edinburgh : NMS, 2012
1Ata-Ata hörde till Eva Ingemarssons första egna koreografier och uppfördes under en fridansfestival som dansgruppen Rubicon ordnade på hemmascenen Atalante hösten 1987. Föreställningen hör därmed till en av de första Rubicon gjorde på scenen, som hade öppnat i februari samma år. Nämnvärt är att tonsättaren Niklas Rydén med Ata-Ata gjorde debut i danssammanhang. (Scenarkivet, hämtad 2018-10-22)
1Atalante - mitt i livet : trettio år med dans, musik, konst / i redaktionen: Eva Ingemarsson, Niklas Rydén, Henrik Strömberg.- Göteborg : Bokförlaget Korpen, 2020
1Atelierteatern bildades 1951 som en privatteater. Man spelade från början alla typer av teater men gärna av experimentell och avantgardistisk natur. Under 1960-talet sattes många pjäser upp ur den samtida europeiska dramatiken. 1974 omvandlades teatern till en fri grupp och där efter kom Atelierteatern allt mer specialisera sig på teater för barn och unga. Atelierteatern la ner sin verksamhet under 2010-talet (?).
1Ateliévåning med snedtak och en bärande bjälke i mitten som bl a håller upp taket med ett stort ateljéfönster till vänster, på höger sida en svart säng och stolar, en orange skärm, i mitten ett bord, svart kamin, staffli och tavlor på golvet, i fonden en stege rest mot ett takfönster, brädväggar längst ut på båda sidor, i taket hänger dukar till tork på ståltråd.
1ateljéfoto, James Bourn omkring 1910, av Selma Nilsson, föreståndare vid Sahlins barnbeklädnadsaffär, Kungsgatan, Göteborg.
1Ateljefoto föreställande Hilda Elise Magdalena Thulin.
1Ateljefotografi, tennissällskap, med föjande personer avbildade: Olga Odélin-Andersson, Olof Almström, Hugo Andersson, Hedvig Odélin-Almström, Sigrid Larsson-Öqvist, Elin Lagergren-Bratt, Gilbert Gavuzzi, Erik Lundquist, Emil Bratt, Axel Löfgren, Robert Arelius, Claës Nygren.
1Ateljéfotografi av man med hund, märkt Charlotte Hermansson Skara 1902.
1Ateljefoto med 6 unga kvinnor utklädda till tomtar, varav 2 st på kälken. 1 av tomtarna bär en slev i sitt skärp.
1Ateljekamera .(sönder)
1Ateljékamera av märket "Globus" i trä på svartmålat träunderrede med tre fötter, varav en fot är hjulförsedd. Höj- och sänkbart med vevad kugghjulsmekanism. Reglerbar kameravinkel med mindre vev.
1Ateljén i Anna Hydéns ateljélägenhet.
3Ateljén i Bengt Rindners ateljélägenhet.
1ateljén var belägen i Gamlestadens fabraikers lokaler
1A tergo å originalet: Det gamla hemmet vid Vasaplatsen, Gbg. Exproprierades år 1895. Personerna i fonden äro från vänster: förgyllare B. Olsson samt Herr Axel W. Pettersson (anm.: son till kopparslagare C.H. Pettersson), barnen framför dem från vänster Signe W. Pettersson, Gerda Olsson, Erik Gustafsson. (Uppgifter och tillstånd för avfotografering förmedlade av civilingengör Folke Reyde, Göteborgs stads renhållningsverk.)
1At förse Riket med beständige och prydlige Byggnader : Byggnadsstyrelsen och dess föregångare : jubileumsskrift / utg. av Kungl. Byggnadsstyrelsen som kom till 1918 ; av Robert Swedlund, Ulla Ehrensvärd ...].- Stockholm, 1969
1Atkinson, David London clay tobacco pipes / by David Atkinson and Adrian Oswald.- London, 1969
1Atlantbåtar vid Betongskjulet, utsikt från Hisingssidan.
1Atlas, Innehåller: Globkarta; Sverige-Norge, Danmark och Finland, öfversiktskarta; Nordliga Sverige och Norge; Södra Finland; Södra och Mellersta Sverige, med bikarta; Danmark, med bikarta; Britiska öarna, med bikarta; Europa, med bikarta; Frankrike, med bikarta; Pyreneiska halfön; Mellersta Europa, med bikarta; Italien, med bikarta; Grekiska halfön; Asien, Palästina, med bikarta; Norra Amerika, med bikarta; Södra Amerika; Australien, med bikarta; Afrika, med bikarta
1Atlas över mänsklighetens historia : från urtid till nutid / huvudredaktör för texten: Pierre Vidal-Naquet... .- Stockholm : Bonnier, cop. 1991
1Atlas över svensk folkkultur
1Atlas över svensk folkkultur. 2, Sägen, tro och högtidssed = Popular beliefs, legends, and calendar customs. 2, Kommentar / utg. under medverkan av Dialekt- och folkminnesarkivet ; red.: Åke Campbell och Åsa Nyman.- Uppsala : Lundequistska bokh. (distr), 1976
1Atlas över svensk folkkultur = Popular beliefs, legends, and calendar customs. 2:1 Sägen, tro och högtidssed : Kartor / utg. under medverkan av Dialekt- och folkminnesarkivet ; red.: Åke Campbell och Åsa Nyman.- Uppsala : Lundequistska bokh. (distr.), 1976
1Atlas till historien / red.: Bengt Y. Gustafson.- 3., omarb. uppl.- Stockholm : Läromedelsförlagen, 1970
1Atlestam, Ingrid Fullbokat : Göteborgs folkbibliotek 1862-1997 / Ingrid Atlestam, Madeleine Bergmark, Eva Halász.- Göteborg : Stadsbiblioteket, 1997
1Atlestam, Ingrid Männens bibliotek - en kvinnosak : Redbergslids och Majornas bibliotek under hundra år / Ingrid Atlestam och Lisbeth Stenberg ; med bidrag av Ulla Nilsson och Gunilla Pedersen.- Göteborg : Göteborgs stadsmuseum, 2003
1Atlestam, Ingrid Utby : historik och arkitektguide / Ingrid Atlestam ... .- Göteborg : Göteborg stad, Kortedala : Chalmers tekniska högskola, 1997
1Atletisk man med svart lockigt hår med pannband, bar överkropp, iklädd gul- och guldfärgade korta benkläder med bälte, plastikskor med snörning upp på benen. Arket har tandad överkant och ituklippt från GTM:2776.
1Atomena bnr 322
1Atrapp till patronknippe av sten. Användes i patronkjördlarna under exercis.
1Att " förgöre".
1Att "numra", uppteckning. (Spel och lek.) Meddelare fru Ellen Engström, f. på Smögen 1876. Upptecknat sommaren 1941 av Alfa Olsson.
1att ält smör i
1att användas vid frihandsteckning
1ATT BAKA DRYLOR PÅ
1att banka torrfisk med
1ATT BANKA TORRFISK PÅ
1ATT BÄRA DRICKA I
1att bära fisk i
1ATT BÄRA I BRÖSTFICKAN
1att bära kring halsen
1Att bära på höger sida.
1Att bära på vänster sida.
1att bäras i nacken
1ATT BÄRAS OM HALSEN
1ATT BÄRA VATTENSÅ
1ATT BÄRA VERKTYG I
1ATT BINDA ÅRAN MED
1ATT BLÅSA UPP VALMAGAR
1Att bota avslagna revben på svin.
1Att bo tillsammans »Högst upp« »Jag kom hem till flugornas rike och diskade efter dig, kära du. Men det är lugnt, det är därför jag bor kollektivt. Tycker så mycket om att städa efter andra. PS – ta gärna av maten som står på spisen.« På Erik Dahlbergsgatan i Vasastaden finns en lägenhet där hyresgäster har levt nära varandra sedan 1950-talet. De har delat kök, badrum och hyra. För medlemmarna i just det här kollektivet, som kallades »Högst upp«, var boendeformen en frizon från normer och ett alternativ till traditionella sätt att leva. 2019 ville husets nya ägare renovera lägenheten och hyresgästerna fick flytta. En av dem, Claudia Kent, berättar så här om dem som bodde i kollektivet. "Det har inte varit 100 % separatistiskt men det har framför allt varit kvinnor som bott här – kvinnor och transpersoner… Jag kan inte tala för kollektivets hela historia men jag vet att de flesta som bott här har varit ganska politiskt medvetna och politiskt aktiva." Anteckningsböckerna här i utställningen låg på kollektivets toalett. De rymmer funderingar och meddelanden om allt från städning till politik och kärlek.
1ATT BUNTA BREV MED
1Att bygga mötesplatser : guide till strategisk interstrukturförsörjning / Erik Berg ; Andreas Eklöf ; Martin Livian ; Fredrik Rosenhall.- Göteborg : Inobi, 2017
1Att dra fram nekar (kärvar) med.
1ATT DRA NOTEN MED
1Att fånga det flyktiga : Göteborgs museum 150 år / Mats Sjölin, red.- Stockholm : Carlsson i samarbete med Göteborgs stadsmuseum, 2011
1ATT FÄSTA HÅRET PÅ BENOR
1att fästa på grankvist
1Att fästa på mössa eller jacka. 5 uddar.
1Att fästa på skorna med läderremmar.
1att fästa sparlakan i
2att fläka fisk med
1ATT FORMA HORNSKEDAR
1Att förvalta kulturmiljöer : en rapport från Utredningen om förvaltningen av vissa kulturmiljöer. - [(U 1988:14)].- Stockholm : Allmänna förlaget, 1991 (SOU : 1991:64)
1att förvara tjärna i
1ATT GÄNGA BOLT MED
1Att ge lamm mjölk i
1Att ge namn; Namngivare och namne; Namngivningsseder och ceremonier; Namnbyte; Relationer som skapas genom namngivning och namnbyte; Antagande av nytt namn (ex. anledning, formaliteter); Posthumt namngivande; Skäl till namnbyte; Tilldelning och mottagande av ärenamn och äretitlar;
1Att ge upp har inte övervägts : Göteborgskvinnor i rörelse/r / redaktör: Lisbeth Stenberg ; Ulla Berglindh... .- Göteborg : Makadam, 2021
3ATT GÖRA MADRASSHÄFT PÅ
1att gravera i kritgrund
1ATT GRÖPA ULL
1ATT HACKA KORVMAT I
1ATT HACKA KÖTT PÅ
1ATT HALA REVEN ÖVER
1att hålla drát
1Att hålla i munnen för att andedräkten ej skulle lösa upp grunderingen
1ATT HALSTRA MED
1ATT HA MAT I
1ATT HAMRA BRÖST MED
1att hänga grytor på
1att hänga i lampor
1att hänga i påskriset
1att hänga på en krok och ha snöre i. En sax är fastknuten i påsen.
1ATT HÄNGA PÅ FÅTÖLJKANT
1Att hänga tunnbröd på.
1att hugga ål med
1ATT HUGGA RÄNNA EFTER
1Att hugga upp lump mot huggkubb. Smidd kniv med trähandtag.
1att hyvla fönsterbly med
1Attila, m/1873, för kapten vid Kungl. Norrlands Artilleriregemente, A4, med flygförarmärke.
1Attila, m/1873, för kapten vid Kungliga Göta Artilleriregemente.
1Attila, m/1873, för Löjtnant vid Smålands artilleri.
1Attila, m/1873, för major vid Norrlands artilleriregemente.
1Attila, m/1873, för menig vid Kungliga Göta artilleri.
1Attila, m/1873, för överste vid Bodens artilleriregemente.
1Attila, m/1873, kapten Kungl. Norrlands artilleriregemente, A4, med flygförarmärke.
1Attila, m/1873, omändrad, tillhörande uniform för Wendes artilleriregemente.
1Attila, tillhörande paraduniform för Carl XV:s stab.
1attila, vapenrock, kaptens grad
1Attila för officer, m/1873.
1Attila för Överstelöjtnant vid Göta artilleriregemente.
1Attila för styckjunkare vid Kungliga Smålands Artilleriregemente
1Attila med axeltränsar för Överstelöjtnant vid Göta artilleriregemente.
1Attila med knutskärp.
1Attila med lös kragisättning.
1Attityder; Deras betydelse; Uttryckssätt; Mätmetoder (ex. informella metoder, officiella opinionsmätningar och kartläggningar); Bearbetning av opinionen (ex. genom publicistik, propaganda); Olika medias betydelse; Specialiserad personal;
1ATT JÄMNA HALMTAK MED
1att jämna jorden med
3ATT KRÖKA GREPAR PÅ
1ATT KUPA POTATIS MED
1att lägga brynost i
1Att lära sig tala; Att lära barn gå och simma; Metoder för att bibringa händighet och tekniska färdigheter; Undervisning i och inhämtande av vartdera könets arbetsuppgifter; Oorganiserad yrkesundervisning; Förvärvande av konstnärlig skicklighet (ex. spela på musikinstrument); Den relativa betydelsen av efterhärmande, praktik och undervisning vid färdighetsträning;
1Att leda oxar
1Att lossa havstång med.
1ATT LYFTA BRÖDET MED
2Att lyfta stockar med
1ATT MALA KOKT POTATIS
1Attman, Artur D. Carnegie & Co. 1803-1953 : en hundrafemtioårig merkantil och industriell verksamhet / av Artur Attman.- Göteborg, 1953
1Attman, Artur Willinska stiftelsen i Göteborg / Artur Attman.- Göteborg, 1969
1att mäta säd med
1Att medvetet eller omedvetet hålla ett visst avstånd till andra personer vid personlig kommunikation; Föreställningar och kunskap om, samt förklaringar till sådant iakttagande av avstånd, som ett särskilt kulturdrag;
1ATT NYSTA STRUMPGARN
1ATT NYSTA UPP STORSNÖRET
2Att på på skarsnö eller gungfly
1ATT PICKA OSYRAT BRÖD M
1att plana och skärpa grunden med
1att plana och skärpa med
1ATT PRESSA HÅSOR PÅ
1ATT PRYDA STUGAN MED
1Att räfsa ihop hö med.
1Attralux, typ 13 37 8 E/44. 230V.150W, halvförspeglad kolv, något bredare ljusknippe än 100 W lampan umermattad ovansida.
1ATT RÄTA UT KROK MED
1ATT REDA SVINHÅR MED
1att reda ut toy med
1att rensa fisk på
1ATT RITA MED
1Att röra gröten med.
2ATT RÖRA I GRÖTEN MED
1att röra mjölk med
1att röra om i mäsken med
1att salta i
1ATT SALTA KORV I
1att samla upp säd i
3ATT SÄTTA I SKED
1ATT SÄTTA PÅ FLASKA
1att sätta räkningar i
1Att sättas på insidan.
1Att segla över världshavet var farligt. I kyrkor längs den svenska kusten hänger små fartygsmodeller, som kallas votivskepp. En del har skänkts till kyrkan som tack för att ett skepp klarat sig undan storm och faror. Det här är från Hanhals kyrka vid Kungsbackafjorden i norra Halland.
1Att skala bort barken från stockarna. Stark korrosion.
1ATT SKÄRA KORN MED
1ATT SKÄRA SÄD MED
1Att skriva för livet »Herr Hitler är en förolämpning». Så skrev chefredaktören Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning år 1933, när Adolf Hitler blev förbundskansler i Tyskland. Hermann Göring, Hitlers närmaste medarbetare, blev rasande. Snart rasade ett bråk mellan dem på tidningssidorna, som fick uppmärksamhet utomlands. Under hela andra världskriget citerades Torgny Segerstedts nazi kritiska artiklar i brittiska tidningar. Regeringen oroade sig: skulle nazisterna nu tro att Sverige egentligen stod på de allierades sida? Skulle Torgny Segerstedt påverka den svenska neutraliteten? Staten beslagtog totalt åtta nummer av tidningen, och svenska kungen bad honom sluta skriva. Segerstedt gick inte utanför dörren utan revolver och sina två hundar. Men han skrev fram till 1945 då han dog i en hjärtinfarkt. I de ockuperade grannländerna Danmark och Norge hade han hjältestatus. 1955 restes ett svenskt monument i hans ära. Då var redan ett konstverk och denna plakett på plats i tidningshuset – ett tack från »danske« bekostat av en insamling startad av den danske prinsen.
1ATT SLÅ ÅDER MED
1att slå av sprund på vinfat
1ATT SLÅ BACKELINA PÅ
1ATT SLÅ TAGELDÖRJA PÅ
1ATT SLÅ TÅNG FRÅN NÄTEN
1ATT SLÅ TÄNNINGAR
1ATT SLIPA MED
1Att slipa verktyg på
1Att sopa bakugn med.
1att spara upp t.ex. anläggningsolja och färg mot
1ATT SPIKAS PÅ TRÄT
1ATT SPINNA HAMPA PÅ
1att splitsa med
1ATT STÄLLA PÅ VEDSPISEN
1Att ställas på bordet.
1ATT STÖTA BARK MED
1ATT TAGA BARK MED
1Att ta lagen i egna händer; Informella metoder för att komma tillrätta med missförhållanden och genomföra sanktioner inom lokalsamhället; Enskild vedergällning (ex. lynchning, husockupation, klå upp någon, släktfejder); Förhandlingar och förlikningar; Informella förhör inför hövding eller lokal rådsförsamling;
1Att trycka ned felben på skarven med då man klädde felbhattar.
1Att tvinna ned eller tvinna upp.
1Att välja studieväg :utbildningsvägar och studiealternativ för elever i grundskolans åk 9, realskolan, fackskolan, flickskolan, folkhögskolan /red.: Greta Liljefors.- Stockholm : SÖ-förl., 1966
1ATT VALKA BINGETRÖJOR PÅ
1Att vara barn i Göteborg år 1979.- Göteborg : Göteborgs skolförvaltning, 1979
1ATT VÄRMA STRYKJÄRN PÅ
1Attwood, Gertrude M. The Wilsons of Tranby croft / by Gertrude M. Attwood.- Beverley : Hutton press, 1988
4atypisk
1a-typisk
1Atypisk. Cortex
1Atypisk Lancettmikrolit, bland annat är udden i distaländen. Minimal retusch, mycket av formen är naturlig. Tillverkad av glasig gråbrun flinta.
1Atypisk skrapa. ovanlig form. En rak, brant egg, möjligen trasig? Brun finkornig flinta. Svallad
1Audit cultures : anthropological studies in accountability, ethics and the academy / edited by Marilyn Strathern.- London ; New York : Routledge, 2000
1Aug. Kratntwalds änka hade en antikvitetshandel i Köpenhamn
1August Abrahamson & Co:s lager- kontor- och butiksbyggnad uppfört 1875 av företaget.. På bottenvåningen butiker med ingång från gatan och kontor vid kringbyggda gården. Lagerkoler på de övre våningarna. Firman fanns kvar i byggnaden till 1920-talet.
1Augusta Lundin betraktas i dag som Sveriges första egentliga modeskapare. Hon grundade sitt modehus med namnet Augusta Lundin redan 1867, i Stockholm . I början fick kunderna ta med sina egna tyger till fröken Augusta, som hon allmänt kallades. Men hennes ateljé hade goda kontakter med modehus i både England och Frankrike och efter inspiration från bland annat Worths modehus, började hon senare formge sina egna modeller. Hon sydde också upp franska och engelska licensierade - kopior. Augusta Lundin blev mycket framgångsrik och 1892 utsågs Augusta Lundin till Kunglig hovleverantör. Bland hennes andra kunder kan nämnas Selma Lagerlöf, som bar en av hennes klänningar i samband med att hon mottog Nobelpriset 1909. För många kvinnor i Göteborgs societet var det viktigt att klä sig i Augusta Lundins klänningar som runt sekelskiftet ansågs vara det finaste modehuset i Sverige.
1Augusta Lundins Ateljé grundades 1867 då Augusta Lundin hyrde tre små rum på Malmskillnadsgatan 30 i stadsdelen Norrmalm. Verksamheten blev framgångsrik. Ateljén koncentrerade sig på aftonklänningar, och Augusta Lundin skapade personliga och unika klänningar efter inspiration från franska modehus. 1874 utvecklade Lundin ateljén med varuförsäljning, till ett så kallat Modemagasin. 1887 flyttade ateljén till Brunkebergstorg där den kom att uppta hela tre våningsplan och 1914 sysselsatte ateljén 175 sömmerskor och fyra damskräddare. Efter Augusta Lundins död 1919 drevs Augusta Lundins Modemagasin vidare av hennes syskonbarn under namnet Augusta Lundin AB. Verksamheten krymper med tiden och i början av 1930-talet ombildas den ännu en gång, nu till Maison Augusta AB. Den drivs vidare som en "exclusiv mindre ateljé" fram till 1939 då företaget läggs ner.
1Augusta Paulina Johannesdotter, Lundby d. 20 och 27 juli 1884 Pred 12:1; Joh. 8 6 31,32
1August Bondesson (författare och folklivsskildrare) - litteraturhänvisningar i Joel Wangö: Berömda hallänningar, 1971.
1August Carlsson-Trädgårds anteckningar rörande fisket under tiden 1 januari 1916-31 december 1917.
1Augustinus, Aurelius Om undervisning af nybörjare i kristendomen / S. Aurelius Augustinus.- Göteborg : Wettergren & Kerber, 1889
1August Kobbs far Martin K öppnade 1809 en butik för glas o porslin i Gbg. 1835 utvidgade fadern rörelsen genom att i stor skala importera te, som han blandade enligt egna recept. August anställdes i firman som handelsbetjänt i firman 1837. Efter att ha vunnit burskap som handlande övertog han tillsammans med sin bror Pontus (1823—1906) firman, som drevs under namnet M S Kobbs söner. En filial förlades till Sthlm, o i fortsättningen handlade man företrädesvis med te, porslin, glas o mattor. Martin K hade varit en av 1830-talets mest anlitade kommunala förtroendemän i Gbg och sonen August följde i hans spår. 1854 blev han ledamot av Gbgs drätselkommission o valdes 1862 in i stadens första uppsättning av fullmäktige. Han utsågs till ledamot i en mängd kommittéer o beredningar o delade under flera årtionden sin tid lika mellan offentliga angelägenheter o det egna företaget. Sina största insatser gjorde han som ledamot i gatu- och vägförvaltningens styrelse. Han engagerade sig ivrigt i allt som rörde Gbgs utseende o skaffade sig en omfattande sakkunskap genom att läsa facklitteratur o studera gatu- och parkanläggningar under utlandsresor. Han tjänstgjorde länge som oavlönad stadsträdgårdsmästare o en sådan anställdes på stat först efter hans död. Han drev igenom att man återgick till den gamla länge sedan glömda förordningen att pryda gatorna med träd, o han var en drivande kraft när man anlade Brunnsparken. K:s namn är dock främst knutet till Slottsskogen. Landshövding A Ehrensvärd föreslog, att detta vid 1800-talets mitt förslummade skogsområde — vars avkastning ingick i landshövdingens löneförmåner — skulle förvandlas till folkpark, o K blev ordf i en av stadsfullmäktige1874 utsedd styrelse med uppdrag att förverkliga Ehrensvärds förslag. För anläggandet av parken blev han en viljekraftig ledare o besökte dagligen arbetsplatsen för att kontrollera att hans många uppslag blev genomförda. Dessa var oftast förträffliga men ibland kostsamma, o styrelsen ansåg sig vid några tillfällen därför tvungen att förkasta dem. K, som var känd för att ogärna vika från en intagen ståndpunkt, drev då sin vilja igenom men stod personligen för kostnaderna. Så var t ex fallet med svanhuset vid trädgårdsmästarebostället, o när det gällde plantering av dyra utländska prydnadsträd. Även i andra sammanhang åtog sig K uppdrag i samhällets tjänst. Tillsammans med O Ekman o J J Ekman ledde han Gbgs arbetarbostads ab, som lät bebygga stadsdelen Annedal med småhus avsedda att på fördelaktiga villkor bli egna hem för industriarbetare, o under närmare 30 år var han en driftig ledamot i pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon. En byst av K, utförd av Christian Eriksson, är placerad i en nisch i en berghäll nära dammen i Slottsskogen, o utmed parkens nordsida löper August Kobbsgatan. Kobbarnas väg ligger i Gårda nära Prospect Hill, som på sin tid ägdes, terrasserades o bebyggdes av bröderna Kobb.
1August Kobbsgatan
1August-Kobbsgatan. foto t. d. 26 Maj 1913
1August Kobbsgatan mot öster från korsningen med Paradisgatan.
1August Kobbsgatan sedd österut från Paradisgatans övre del.
1August Kobbsgatan vid Observatoriet i Masthugget, mars 1970.
1August Strindberg av Boris Ahl. 4/100, träsnitt.
1August Strindbergsgatan fastställdes 1947. 1955 planerades två nya broar över Mölndalsån. Den södra bron sträcktes i August Strindbergsgatans förlängning och gavs namnet Strindbergsbron. Då stadsplanen ändrades 1974 återstår av August Strindbergsgatan idag endast en gång- och cykelväg. Bron har fortfarande kvar namnet Strindbergsbron.
1August Strindberg var författare och dramatiker, men även konstnär och fotograf. Han sökte ständigt nya konstnärliga uttrycksformer och det blev naturligt för honom att experimentera med fotokonsten på olika sätt. Han tog flera välkända självporträtt och intresserade sig även för astronomisk fotografi och färgfotografi.
1Augzell, Oscar B2-skolan : en orienterande handledning med kursplaner / av Oscar Augzell och Nils Olsson.- Stockholm : Norstedt, 1928
1auktion hölls på Vallens Herrgård i Halland
1Auktion i Göteborgs stads fiskhamn.
1auktionsfirma
1Auktionslista på utmätning hos änkan Catharina Olofsdotter i Löndal 22/5 1795, avskrift.(Originalet hos Oskar Johansson, Löndal.)
1Auktionsprotokoll, 14/1 1891, Lagered. (Förut i arkivet utan nr.)
1Auktionsprotokoll, fört vid auktion i Näreby 1848. Avskrift av original, insamlat genom Skaftö Hembygdsförening, småbrukaren Evald Johansson, Långedalen, Fiskebäckskil.
1Auktionsprotokoll, fört vid auktion på Lilla Stuveröd 1864. Avskrift av original, insamlat genom Skaftö Hembygdsförening, småbrukaren Evald Johansson, Långedalen, Fiskebäckskil.
1Auktionsprotokoll 1/5 1897 efter Christina Olsdotter på Grötö, avskrift. (Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1Auktionsprotokoll 10/3 1786 vid auktion efter Jonas Jonsson i Dale. (Originalet hos Oskar Johansson, Löndal.)
1auktionsprotokoll 11/4 1872 över virke och inventarier från Ytterby gamla kyrka, 10 st. xeroxkopior. (Originalen tillhör 1965 lantbrukare Torsten Persson, Tunge, Ytterby. Dennes farfarsfar, häradsdomaren Andreas Eliasson kyrkobyggnadskommitténs ombud.)
1Auktionsprotokoll 12/8 1873 vid försäljning av 5/256 mantal kronoskatte Grötö jämte anteckningar om uppbud å dito egendom, avskrift.(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1auktionsprotokoll 12/9 1872 vid auktion på Herman Svenssons manhus. Avskrift. (Avskrift av original hos Rickard Andersson, Källö - Knippla.)
1auktionsprotokoll 16/1 1872 vid auktion i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1auktionsprotokoll 1809-1871. Jörlanda. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1auktionsprotokoll 1841-1852. Solberga. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1auktionsprotokoll 1845-1858. Spekeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1auktionsprotokoll 1854. Ödsmål. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1auktionsprotokoll 1867. Avskrift. (Undersökt 1950 av Albert Sandklef, genom Institutet för Västsvensk kulturforskning.)
1auktionsprotokoll 1876. Avskrift. (Undersökt 1950 av Albert Sandklef, genom Institutet för Västsvensk kulturforskning.)
1auktionsprotokoll 20/4 1847 efter Magnus Hansson i Gröninge. (Avskrift av original eller avskrift hos Nils Brogren, Bergets kvarn, Släp.)
1auktionsprotokoll 26/1 1886 vid utarrendering av 52/336 mantal Solberga Östergård och 52/1344 mantal Guntorp. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1Auktionsprotokoll 28/2 1788 vid auktion efter gymnasiåbon fru Börjesson i Löndal, avskrift. (Originalet hos Oskar Johansson, Löndal.)
1Auktionsprotokoll 4/10 1808 vid auktion efter nämndemannen Erik Persson på Grötö, avskrift.(Originalet hos Ernst Nelson, Grötö.)
1Auktionsprotokoll 6/6 1903, jämte arvslikvidation av den 14/11 1903, efter Pernilla Johnsdotter. (Förut i arkivet utan nr.)
1auktionsprotokoll 7/12 1870 vid auktion i Årsnäs. (Avskrifter av original eller avskrift hos lantbrukare Allan Andersson, Årsnäs, Solberga.)
1Auktionsprotokoll från Göteborgs Auktionskammare. Fru Krook 23/9 1893.
1auktionsprotokoll från Härskeröd.
1auktionsprotokoll från sterbhuset efter Gymnasie-Åboen Jan Börjesson i Löndahl 28 februari 1788 (kopia). (Avskriften av auktionsprotokoll finns 1974 hos C. G. Bernhardsson.)
1Auktionsprotokoll på arrende av Sandhålebacken 1842 jämte kvitto på betalda arrenden.
1Auktionsprotokoll vid auktion 15/1 1814 efter Olaf Johansson i Löndal, avskrift. (Originalet hos Oskar Johansson, Löndal.)
1Auktionsprotokoll vid auktion efter Jöns P. Svensson, 9/4 1901. (Förut i arkivet utan nr.)
1Auktionsprotokoll vid auktion efter Sven Olsson i Brånalt, 27/3 1896. (Förut i arkivet utan nr.)
1auktionsredovisning 1841. Grinstorp i Spekeröd. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Auktionsredovisning 1875.
1auktionsredovisningar 1759-1857 i Jörlanda socken. (Gårdsarkiv anvisat av fröken Victoria Larsson, Jörlanda.)
1Aulan är välfylld med män med ankntytning till hyresgästernas centralförsamling.
1Aulin, Arne Musikpedagogisk handbok : för det allmänna skolväsendet, för de kommunala musikskolorna samt för det fria och frivilliga musikbildningsarbetet / Arne Aulin.- Stockholm : Natur & kultur, 1965
1Aurum : guldsmeds- & urmakareförbundens facktidskrift. 1/2004.- Stockholm : Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund : Sveriges urmakareförbund, 2004
1Austvägen Älvsborg 1939. Till minne, av Rudolf Johan Ludvig Aust (1862—1932). Han var född i Hamburg, genomgick lantbruksutbildning och tjänstgjorde hos furst Bismarck, innan han flyttade till Sverige för att taga hand om sin fasters — Maria Blomstrand — egendom Långedrag. Efter fasterns död övertog han egendomen och innehade den i flera år, innan han sålde den till AB Långedrag. Aust var kommunalt intresserad och innehade många förtroendeuppdrag i Västra Frölunda. Han var under många år ordförande blanda annat i kommunalnämnden och taxeringsnämnden, han var nämndeman i Askims domsaga, häradsdomare och landstingsman. Aust gjorde flera donationer. Sålunda donerade han till kronan Västerberget för alt användas till fästningsområde och upplät till Göteborgs Kungl Segelsällskap en tomt för ett klubbhus och på 49 år den s k inre hamnen vid kallbadsbassängerna. — Jfr Blomstrandsvägen.
1Autodidakt. På grund av sjukdom tvingades han att gå i pension redan vid 60-års ålder och för att slippa overksamhetens leda började han måla. Han var en mycket produktiv. Under en tioårsperiod fram till sin död 1976 lämnade han närmare 600 målningar efter sig. Han arbetade med både akvarell, tempera och gouache, samt grafiska blad. Han skildrade med stor detaljrikedom bröllop och begravningar, barndop, bönemöten, lantauktioner och högtidskalas. Hans minnesbilder kan ses som tidsdokument. Över 30 år efter hans död visade Jönköpings länsmuseum ett 70-tal målningar, läroböcker, samt grafiskt blad av honom - målningar som bland annat skildrar hans stora intresse för livet i småstaden och landsbygden vid 1900-talets början, då han själv växte upp. Representerad: Statens Konstråd, Jönköpings läns museum.
1autodidakt konstnär
1Automatik -Dia -Projektor Spänning 110-220
1automatisk bälgförlängare för att förbinda optik och kamerahus och på så vis förlänga objektivet för närbildsfotografering
1Automatisk varmvattenberedare. Signerad och märkt: 51947.
1Automatströmbrytare-"Maximalurkopplare".600 volt, 120 ampere
1Automatströmbrytare-"Maximalurkopplare"-å vagn 205. Utbytt 29/4 1931. p.g.a överslag från automaten till röret för signalpipan. Signalröret smälte bort helt. Taket genombrändes.
1Automatströmbrytare-"Maximalurkopplare"-modell äldre.
1Automatströmbrytare-"Maximalurkopplare"-modell äldre. 600 volt, 200 ampere.
1Autopia : cars and culture / edited by Peter Wollen and Joe Kerr.- London : Reaktion, 2002
1Autotypi. Motiv: ask med bild: figur hållande ett brinnande tomtebloss samt text: Stjärnbloss Fabriken Medico Göteborg Vakraste julgransprydnad två blåss ligger snett ovanpå asken. Vilar på träunderlag.
1Autotypi av litografiskt blad med oljemålning av Carl Frederick Sörensen som förlaga. Oljemålningen tillverkades 1852.
1Autotypi och fototypi. Två pumpmaskiner samt text: bl.a Pumpar Armatur. Aktiebolaget C.A.Mörk Göteborg
1Autotypi och fototypi sammansatta på en platta. Bl.a föreställande ett lastfartyg samt text.
1av 1:e intendent, fil. dr h. c. Kristina Söderpalm vald att hänga i den rekonstruerade auktionssalen, 1996, i Ostindiska Huset, Göteborg. En avbildning visar holländska Ostindiska kompaniets direktionssal från 1700- talet, i taket hänger en snarlik krona därför valdes en liknande för den aktuella interiören.
1Av ålder bestående namn. Lindholmen var en gång, som namnet antyder, en holme omgiven av vatten. På högsta punkten låg ett slott där enligt norske kung Hakon Hakonssons saga kung Hakon skall ha bott på år 1253 medan Birger Jarl befann sig på Gullbergs fäste. De båda skulle gemensamt föra krig mot Danmark. Lindholmen blev en viktig militär stödjepunkt under senare delen av 1200-talet, i samband med att Sverige lade sig till med en korridor till västerhavet. De sista resterna av Lindholmens slott togs bort på 1870-talet, då man byggde bostäder på berget för arbetarna på Lindholmens varv eller verkstad. Dessa bostäder renoverades på 1980-talet, och gatan som går upp till husen har fått behålla områdesnamnet.
1av ålder brukat namn
1Av ålder brukat namn, sannolikt fastställt i samband med den första definitiva stadsplanen av 1621. Förmodligen var gatan från början ämnad att bli köpmännens särskilda gata, eller också är namnet rent schablonmässigt givet. Det är över huvud taget gammalt och hör till de fasta namnen i äldre städer. Tidigare även kallad Myntaregatan (1659 enl Almquist I s 812) — stadens 1630 inrättade mynthus låg vid gatan; det brann ned 1669, varefter myntningen här upphörde; myntningsrätt fick Göteborg i 1621 års privilegier (Lbgl s 87). Även känd som Claudii Kloots gata (1667 enligt Almquist I s 812), tydligen efter Claudius Kloot, stadens svenske sekreterare 1636-47, rådman 1648-55, berövades då på grund av brottmål sitt ämbete, men blev senare borgmästare i Vänersborg. Han studerade 1633 juridik vid ett universitet i Holland, men tillhörde troligen en tysk släkt; namnet Kloot möter på 1500-talet i Hamburg (Almquist I s 90, 369, 407). Sannolikt bodde han vid gatan.
1Av ålder brukat namn på en avstyckning från hemmansdelen Äspekullen i byn Askesby i Säve socken. Se Äspekullen.
1Av ålder brukat namn på fastigheten.
1Av ålder brukat namn på gården. Se Öxnäs By.
1Av ålder brukat namn på som tidigare tillhörde Torslanda prästgård. Namnet förekom vid införlivning med Göteborg 1967-01-01.
1Av ålder brukat namn på vägen till sundet mellan Lilla Varholmen och Hjuvik. En mindre del av vägen har avstängts för genomfart, denna del har åsatts namnet Lulles Väg.
1Av ålder brukat namn på väg som delvis går i gränsen med Kungsbacka kommun i Askims södra del. I Kungsbacka är fortsättningen av vägen benämnd Örsviksvägen och i fortsättningen inom Mölndals kommun heter vägen Spårhagavägen.
2av äldre modell.
1av äldre modell. För manskap vid fältartilleriet. Gult skinn med två koppelremmar. Beslag av mässing.
1Avbanade murar på borgbergets Ö kant.
25Avbaningsfynd
1avbarkad gren/kvist troligen att användas som låsning.
1Av befolkningen på ön kallad "Vinnäs" = Vindnäs, antagligen näset vid vilket vindarna kastar. (OGB III s 175.)
2av ben
1Avbetalningskontrakt å fiskebåt.
1avbildade figurer: Maria Magdalena, Birgitta, Ersamus biskop, Kristus, Maria, Erik, Kristoffer, barbara, diakon, Stefanus, Laurentius
1avbildad hållande en modell av pansarbåten Monitor i handen. Förslag till skulptur.
1avbildad på fotot: Lars Bergman
1avbildad på fotot: Lars Johan Wedelin
1avbildas i rapporten, fig. 130
1avbildas i rapporten, fig. 131
1avbildning, i relief, av Rafaels målning i Vatikanen "Skolan I Athén".
1Avbildningar av G-bo. Trädgårdar-orangeri. Gunnebo och Lunnagården. Gunnebo - jämförelser. Personporträtt.
1avbildning av Rafaels "Parnassen".
1Av björk, med två halsstöd, krampor för två till.
1Av björk. Främre sargen och sitsen av gran, ena sidosargen av fur.
1Av björk med sits av fur. Svängd rygg med balusterbricka. Sitsen pålagd; framtill på sargen en stiliserad snäcka. Frambenen strakt svängda, breda upptill. Bakbenen starkt bakåtsvängda, rektangulära, nedåt avsmalnande. Frambenens fötter i form av en trefingrad klo gripande om ett klot. Profilerade sidoslåar och svängd träslå; högre, rak, rundad bakslå. Stolen sammanfogad med dymlingar (även några senare tillkomna spikar). Svartbrun målning med vita linjer och (på snäckan) guld.
1Av blått siden, kant av gult siden. Vapen målat i färger. Tofsar och snören av gult silke.
1Av bly, två runda plattor förbunda med en ten. Ena plattan har ett hål mitt i, 9 diam, motsvarande förhöjning finns på andra plattan. På andra sidan finns stämplat ev. ett A, omgivet av fyra små ringar. Denna platta har lossnat från tenen. Vid fyndtillfället var den hel.
1Av bomull, tyckt i persiskt mönster i rött, vitt och svart.
1Av brons med förgyllning.
1av brons med nål och fjädermekanism i järn
1Av brons nål saknas, skadad i botten
1av brun tarlatan över en styv stomme, veckad horisontellt brättet. Kullen slät. Runt kullen fem buketter av tygliljekonvaljer, placerade med stjälkknippen nedåt mot brättet. Blommorna täcker nästan hela kullen. Två vävda etikketter inuti hatten.
1av brunt läder.
1av brunt trä att sätta garnhärvan på när man nystar garn
1Avbruten, en sida lätt räfflad
1Avbruten, ursprungligt längdmått okänt
1avbruten bas
1avbruten holkmynning
1avbruten i ena änden
1avbruten överdel
1Avbruten snidad pinne, ca 40 cm lång.
1avbruten spets
1Avbruten tegelsten, ursprungligt längdmått okänt.
1Avbrutet
1avbrutet spån, påminner om mesolitiska spån. Flera ryggar. Svallat och patinerat
1Avbrutet spån, två ryggar, väldigt preparerad plattform. Svallat och patinerat
1Av buxbom med 5 mässingsklaffar. Beslag av horn. Osignerad.
1av Carolina Frände och ensemblen; baserad på Om tyranni – tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet av Timothy Snyder
1Avd. av frivilliga brandkåren på 1860-talet.
4Avd. för gardiner, siden, bomull, ylle.
1AVDELA RUMMET MED
1Avdelning av brandkåren i Majorna utanför stationen vid Kusttorget.
1Avdelningen för konsthantverk och konstindustri, Jubileumsutställningen 1923. Konstindustri II. Nr 49.
1Avdelningen för konsthantverk och konstindustri vid Jubileumsutställningen 1923. Konstindustri II, Byggnaden för eldbegängelseföreningens utställning
1Avdelningen för konsthantverk och konstnindustri, rum 14 Octogonen. I mitten av rummet står fontän av glas, formgiven av Edward Hald, Orrefors glasbruk. På väggarna sitter lerreliefer formgivna av Ivar Johsson föreställade de fyra vindarna, på fotot syns Västan och Nordan, tillverkade av Höganäs-Billesholms AB Trappan leder mot Eldbegängelseföreningens utställning.
1Avdelningen för konsthantverk och konstnindustri, rum 2, gård med damm. Marmorbänken i bildens framkant kommer från Nya Marmorbruks AB i Kolmården, formgiven av Hakon Ahlberg. Smidesarbetet till gallergrindarna formgivet även det av Hakon Ahlberg, arbetet utfört av K. Petrelius Smides-& Mekaniska Verkstad, Stockholm. I bildens mitt ovanför dammen syns Carl Milles bronskulptur Solglitter.
1Avdelningen för konsthantverk och konstnindustri, rum 2, gård med damm. Marmorbänken i bildens framkant kommer från Nya Marmorbruks AB i Kolmården, formgiven av Hakon Ahlberg. Smidesarbetet till gallergrindarna formgivet även det av Hakon Ahlberg, arbetet utfört av K. Petrelius Smides-& Mekaniska Verkstad, Stockholm. I bildens mitt ovanför dammen syns Carl Milles bronskulptur Solglitter.
1Avdelningen för konsthantverk och konstnindustri, rum 2, gård med damm. Smidesarbetet till gallergrindarna formgivet av Hakon Ahlberg, arbetet utfört av K. Petrelius Smides-& Mekaniska Verkstad, Stockholm. I bildens mitt ovanför dammen syns Carl Milles bronskulptur Solglitter. Kakelplattorna på trappans framsida är dekorerade med treuddar, tillverkade av S:t Eriks lervarufabriker i Uppsala.
1Avdelningen för konsthantverk och konstnindustri, rum 25, Hall. Utställare och tillverkare C E Jonsson AB, Stockholm. Möbler av blandade träslag formgivna av Carl Malmsten. Intarsian på skået utförd av decoupören, J Öberg Stockholm. Möbeltextil formgivare Elsa Flensburg Stockholm, mattan formgiven av Märta Måås-Fjetterström Båstad. För formgivning av vägglampa svarar Ivar Johnsson, tillverkad av Astrid M. Aagesen, Helsningborg.
1Avdelningen för konsthantverk och konstnindustri, rum 25, Hall. Utställare och tillverkare C E Jonsson AB, Stockholm. Möbler av blandade träslag formgivna av Carl Malmsten. Intarsian på skået utförd av decoupören, J Öberg Stockholm. Möbeltextil formgivare Elsa Flensburg Stockholm, mattan formgiven av Märta Måås-Fjetterström Båstad. För formgivning av vägglampa svarar Ivar Johnsson, tillverkad av Astrid M. Aagesen, Helsningborg. Se även GhmE:5405 för samma monter ur annan vinkel.
1Avdelningen för konstindusti och konsthanteverk, rum 28, Studio. Här har Nordiska Kompaniet ställt ut ett möblemang av Carl Hörvik, möbelarkitekt. Möblerna av björk i rött och grönt tllverkade av Nordiska Kompaniets verlstäder(i Nyköping). Även lamporna formgivna av Hörvi och tillverkade av Nordiska Kompaniets verkstäder. Mattan och övrig textil är formgivet av Elsa Gullberg från Nordiska Kompaniets möbeltygs- och gardinavdelningar. Gjutärnshällen till öppna spisen formgiven av Ivar Johnsson, gjuten vid Näfveqvarns Bruk.
1Avdelningen Ingenjörs- och Sjöbefälsskolan
1Av dess läge i närheten av Göta älv. Gatan anlades efter eldsvådan 1794. Gatan är nu helt överbyggd och ingår i Östra Nordstadens köpcentrum, med sträckning mellan Nordstadstorget och Norra Hamngatan.
1Avdrag från litografisk sten
1Av ek m. handtag av bok. Löst, intappat handtag i form av en häst (degenererad form, troligen senare än skivan). Skivan rak, tvärskuren i bägge ändar, avfasad på alla kanter (fasonerade, på mittsvulsten ornerade m. växtslingor på insänkt botten). Mittpartiet ornerat m. vinrankor och klasar samt stiliserade bladornament i ganska hög relief. Under handtaget en rosett, framför hästhuvudet inristat: A K N H / 1650. Spår av röd färg. Inköp 1881 av Joh. Olsson i ytterby.
1Av ek med fanér.Utgöres av ett skrin med fyra svarvade fötter nedtill profilerad list lock med gångjärn. Framsidan har två upphöjda fyllningar omgivna av profilerade lister. I fälten bagarnas emblem bestående av en krönt kringla. Dessa äro inlagda men senare övermålade med guld och brunt. I kringlorna äro inskrivna följande initialer: 1/ IHS 2 / PP. Nedanför fyllningarna i mitten en kringla med inskrivet IN samt på ömse sidor om denna : ANNO 1733. Ovanför fyllningarna i mitten: ANNO 1720 samt till vänster därom en krönt rokokokartusch samt mot blå botten inuti denna sammanflätade initialerna TBG. Till höger likaledes en krönt rokokokartusch, vilken är tvådelad och innehåller mot blå botten ett A och mot röd botten det sammanflätade AB. Mellan fyllningarna en krönt rokokokartusch med initialerna IAG mot blå botten. På sidorna till vänster uppifrån räknat krönta kringlor med initialerna 1/ EG 2/ A/ NR 4/ LÅ: till höger 1/HS 2/ krönt rokokokartusch med EBÖ mot blå botten och 3/ PH. Tr gjutna nyckelskyltar av mässing. Kortsidorna hava var sin fyllning med profilerat listverk samt inom dessa smidda handtag av järn. Baksidan slät svartmålad locket har en högt uppspringande mittfyllning använd som låda med skjutlock. I denna fyllnings breda hålkärl äe på framsidan målat i guld och brunt en krönt bladkartusch i vars blåa fält initialerna A:H Inuti är skrinet försett med läddika med lock samt helt klätt med klistrat papper marmorerat i flera klara färger. Locket är invändigt målat svart med ett fyrkantigt blåmålat mittfält, upptagande bagareemblemet, målat i guld och svart. Till vänster därom med förgylld fraktur.Ållderman för Backgare-ämbettedt Mäster Johan Jordan 1708. Till höger: Besittiarna Mäster Lars Ollofson Mäster Anders Jacopson d 21 Dece
1Av eldfast lera, använd för avkylning av små glas vid tillverkningen.
1Av fajans, cylindrisk. Dekorerad i blå underglasyrfärg med buketter och små blommor och blad. Glasyren skiftande i lila.
1Av fajans. Flat, rund med jämn kant. Dekorerad i blått och violett. Mellan två träd en vattenkonst där Neptunus sitter hållande på treudd, på vadera sida om honom en hornblåsande trition.
1Avfall. Material avskrapat från bronsföremålen.
1avfasning vid eggen på bägge sidor
1av finsk modell. Genomskjuten och fläkt. Funnen på slagfältet vid Somma på Karelska näset av givaren.
1Avflagnad glasyr.
1Av Fontell har utgivits: Handbok i kriminalteknik, av Harry Söderman och Ernst Fontell (1930) Göteborgspolisens rådfrågningsbyrå: Ett försök till preventiv polisverksamhet (1942) Luftskyddsrapport från Storbritannien (1943) I "Jämtlands läns porträttgalleri" (1934) förekommer bild på Fontell
1Av förgylld mässing. Till livgehäng för officerare.
1Avfotgraferad tryckt bild.
1Avfoto av "privatframställt" vykort, fotografen är anonym.
1Avfoto av litograferat kvittohuvud från C. D. Elfvins "Ång-snickeri & möbel-fabrik" daterat den 12 februari 1896. Räkningen sändes ursprungligen till Göteborgs Museum.
1Avfoto av original i nov 2004 hos Christina Dickson.Originalets mått: 22 x 25 cm. Fotot här något beskuret - ursprungligen taget av A. Suck år 1864.
1Avfoto av sv/v foto. Uppgifter enligt ägaren Lillemor Bjärsborn: Bakre raden från vänster: Farmor f. 1832, Gullan f. 1900 (Lillemor Bjärsborns mor), Mamma f. 1875, Pappa f.1870. Främre raden från vänster: Doris f. 1904, Karin f. 1908, Lisa f. 1902. Det fanns en lillebror också som var född 1906, men som dog tidigt. LoL
1Avfoto av vykort.
1Avfotograferad affisch som är inramad. På affischen står: Enighet ger styrka. Göteborgs arbetareförening. På affiscehn finns en bikupa
1Avfotograferad akvarell med Bergslagernas järnvägsstation sedd mot öster. I fonden syns Skansen Lejonet.
1Avfotograferad akvarell med Lejonbron. Stora Torget, (Gustav Adolfs torg) Stora hamnkanalen och närmaste grannskapet sett från korsningen av Östra och Södra Hamngatorna, 1820.
1Avfotograferad annons, Text: Meeths Personal. Inbjudan till Agitationsmöte tisdagen d. 28 febr. 1933 kl 7.30 e.m. i Arbetareföreningens G-sal (uppgång från Järntorget). Vi uppmana hela personalen att infinna sig till detta möte och i likhet med sina kollegor i exempelvis Grand Bazar ansluta sig till Svenska Handelsarbetareförbundet. Organiserade arbetare göra alltid sina inköp i de varuhus där det finnes organiserad personal. Sv. Handelsarbetareförbundets samorganisation - Göteborg. Tillägg till anonnsen i text bredvid: Denna annons vägrade Göteborgs Posten och Göteborgs Tidningen att införa.
1Avfotograferad blyertsteckning. Originalteckningen ej i Göteborgs stadsmuseums samling.
1Avfotograferad illustration. Göteborgs hamn: Röda sten.
2Avfotograferad karta från 1695
1Avfotograferad karta från 1785
3Avfotograferad karta från 1785. Charta öfver Kärra-Bys Åker och Äng belägna i Götheborgs och Bohuslän.
1avfotograferad karta från år 1787 över lägenheten Källestad no. 58 i Älvsborgs Kungsladugård, samt ritning till byggnad å tomten dat. 1869. Kopior av ägohandlingar (1800-1900-talet) beträffande denna lägenhet.
2Avfotograferad karta Kärra-By.
3Avfotograferad karta Kärra-By Åker och Äng.
1Avfotograferad klockkedja med bokstäverna T I F.
1Avfotograferad målad kuliss eller scensskiss med texten ovanför själva målningen. Broströmska stiftelsen förslag till dec O??? Den målade skissen föreställer inloppet till Göteborg med synliga delar av Skansen Kronan, Matshuggskyrkan m.m. Till vänster vid sidan av huvudmotivet ses Vinga fyr och båk. Förslaget är utfört av Atelie färgdekor. Brocke Blückert & Simon Lundell. Daterat till 1925.
1Avfotograferad målning i form av en karikatyr. Skrift vid sidan om Herman i helfigur står: Herr Lindholm som annars på konsten är grällen i afton oss hedrar på 1:a parketten. Han lämnat både Järntorget och det kommunala. Om vi vetat det hade allt vatt i gala. Nu få vi blott tacka och prisa vår tur att äga i eder en tack. sam figur.
1Avfotograferad ritning. Originalet troligen hos Stads- och Regionarkivet. Domkyrkan, fasad mot söder. Uppmätningsritning.
1Avfotograferad ritning. Originalet troligen hos Stads- och Regionarkivet Domkyrkan, bottenplan. Uppmätningsritning.
1Avfotograferad ritning Domkyrkan, läktarplan. Uppmätningsritning.
1avfotograferad skiss.
1Avfotograferad skissbok efter Johan Leonard Björkfeldt (GhmD:15180-15209). Originalet tillhörde år 1959 fru Anna Kring, Näsbypark; finns numera i GSM samlingar.
4Avfotograferad skulptur av en man som bär något på axeln, otydligt vad. Har förkläde troligen i skinn. Vid fötterna ses något som kan tolkas som en pollare. På fundamentet står: Charles Fröberg 1931 möjligen 1934. Charles är troligen konstnären eller gjutaren till skulpturen.
1Avfotograferad tavla: På skylt under tavlan står: A. C. Lindblad Ny Huvudredaktör 1898-1916.
1Avfotograferad tavla: På skylt under tavlan står: Fredrik Sterky Ny Tids Grundläggare Huvudredaktör 1892-1897.
2Avfotograferad tavla på en kvinna/dam På det äldre pergamynkuvertet står: Gyllenhammar olika rum
1Avfotograferad teckning alt. målning i form av en karikatyr. Herman dansar på boll eller jordglob.
1Avfotograferad teckning alt. målning i form av en karikatyr. Herman sitter på en stol med ett antal människor omkring sig. Teckningen tycks vara en gåva från någon vars namn är otydbart dock daterat till 1943-10-30.
1Avfotograferad tidning (Ny Tid). Daterad till 22 februari 1933. Det står bla: Hitler planerar statskupp Rikspresidenten skall avsättas, kronprinsen blir riksföreståndare. 250000 av S. A.- männen till Berlin. 50000 till Bajern. Bild på Hitler i artikeln. Och: 360 skatteutmätningar i Vilhelmina på grun av skatteskuld.
1Avfotograferad tidning (Ny Tid). Daterad till 24 mars 1892.
1Avfotograferad tryckpress troligen från en dagstidning/reklam då bilden är mycket rastrerad.
5Avfotograferat dokument från 1695
1Avfotograferat foto, med markering för beskärning
1Avfotograferat foto. Föreställer personal vid antingen Jakobsdals fabriker eller eventuellt Kanolds, enligt arkivbladet.
1Avfotograferat fotografi, av S. A. Hedlund.
1avfotograferat GhmD:28227
1Avfotograferat minnesmärke som det står: Från förtjänstmärkets kamrater i Göteborg på 50-årsdagen. 19 21/5 25 dvs 1925-05-21. Avfotograferade personer är: Karl Karlsson, Axel Andersson, Adolf Carlsson ,Oskar Lindblom, Carl Adolfsson, John Nyman, Oskar Olsson, Richard Carlsson, Ernst Persson, Josef Johansson, Ernst Persson, Anders Karlsson, David Eriksson, John Andersson, Karl Rundqvist och i mitten Karl Carlsson.
1avfotograferat neg. B:815
1Avfotograferat tryck på porträtt (kopperstick?) av Damiens + svart/vit kopiering av samma bild, därunder ett foto av kopparstick (trol.) som föreställer en figur i sträckbänk omgiven av domare och soldater, t h därom ett textutdrag dels på svenska dels på franska. I mitten handskrivet vitt ark (se påskrift), på höger sida två kost.skisser på vita ark. Det övre föreställer en man iklädd trekantig svart hatt, brun öppen rock, justaucorp, grå väst med samma längd, skjorta med halskrås, grå knäbyxor och strumpor, svarta skor med spänne. Den undre skissen en mager figur iklädd vit luva, lårkort skjorta med långa ärmar, barfota med fot- och handbojor. (se yttterligare beskr. under påskrift)
1Avfotograferat urklipp ur Ny Illustrerad Tidning (9/10 1869) med grafik föreställande dels Stockholm med Slottet, dels Göteborgs Stads hospital (senare Sankt Jörgens sjukhus).
1avfotograferat vykort
1Avfotograferat vykort, med bortretuscherad text i bildens nederkant.
1avfotograferat vykort. Kort sänt till Fru Maria Östh, Såggatan 14, Gothenburg, Schweden. Text: "Många hjärtliga hälsningar till mina kära Major, jag mår bra! hur mår ni? Wi kom hit kl. 9. i går kväll, gick Kanalvägen och hade en jämförelsevis bra resa. Wi gick från Göteborg kl. 7.fm. Jag har mycke att gjöra i dag och i morgon, och har je tid gå i land och köpa något vackert. Wi slipper att Förhala denna gång kanske vi blir färdiga på Fredag. får jag snart kort från dig, må så godt Calle" Originalkortet äges (1985) av Bengt Adickes Göteborg.
1Avfotograferat vykort med radhuslänga på Sofiagatan. Bilden har dålig skärpa.
1Avfotograferat vykort över Stigbergskajen med amerikabåtar vid Amerikaskjulet. Till vänster J A Wettergren & Co
1avfotografering
1avfotograferingar av vykort. 1, Vasagatan 11 2, hörnet Engelbrektsgatan/Hedåsgatan 3, Karl Gustafsgatan 18
1avfotografering av akvarell, signerad S. L. 1917. Motiv: Marstrand sett från Koön. (Originalet tillhör givaren av fotot.)
2Avfotografering av huvud till räkning.
1Avfotografering av ritning.
1Avfotografering av ritning till predrikstolen, del av interiören i Fattighuskyrkan/Mariakyrkan.
1Avfotografering av tavla GM:36903.
1avfotografering efter foto av W. Ranch, Göteborg.
1Avfotografering efter originalritning i Stadsarkivet. Tidigare bebyggelse.
1Avfotografering genom Maja Kjellins verksamhet.
3Avfotografering gjord av Dr. Maja Kjellin
1Avfotografering gjord av Dr. Maja Kjellin.
1Avfotografering gjord av Maja Kjellin
1Avfotogrfaerad ritning. Originalet troligen hos Stads- och Regionarkivet Domkyrkan, fasad mot väster. Uppmätningsritning.
1Avfoto ur album (överlämnat till Alingsås museum). Bilden daterad 1919, fotograf okänd.
1av fransk typ, svensk försöksmodell.
1Av fur med fanering. Utgöres av ett skrin med fyra klosslika fasonerade fötter samt ett utöver alla sidorna framspringande lock.Sidorna liksom locket äro fanerade i mönster upptagande på långsidorna fält av alrot inom ramverk ev alm. I dessa fält äro såsom mittfigurer bagarnas emblem bestående av en krönt kringla.På ömse sidor om mittfiguren äro följande namn målade i guld och svart. 1/ Carl Fridrich Bremer Erich Ödberg 2/ Abraham Smitt. Under dessa målade namn synas spår av tidigare inlagda namn. 1 Abra(m) Smi ( Abraham Smitt ?) Peter Winqvist 2/ Johannes sungren olluf johan jäger .På gavelsidorna samma slags ramverk och alrotsfält med däri infällda rombiska figurer . Locket som på mitten är försedd med en starkt upphöjd fyllning.,vilken utnytyjades till låda med skjutlock är i likhet med sidor och gavlar längs kanterna dekorerat med ett inlagt band samt därinnanför fält av alrot.Skjutlocket har ett ramverk av ljusare trä samt därinnanför ett alrosfält,i vilket det inlagda årtalet 1758,flankerat av två kringlor.De längs kanterna i det förgående nämnda inlagda banden utgöras av smala fanérskivor av alm lagda intill varandra på så sätt att ådringen bildar utefter mittlinjen sammanstötande vinklar. Varje sådant band har på mitten en inlagd diagonaldelad kvadrat av ljust och svart trä. Locket avlyftes vid öppnandetdet har i vadera hörnet en ståndare som löper i spår i skrinets hörn.Ståndarna hava fjädrar av trä så inrättade att locket kan hållas upplyft kvr på skrinet.En öppen läddika skrinet är invändigt liksom lådan på locket målat i en blå oljefärg.
1Av fyra bitar hoplimmat kakelfragment med reliefdekor - figurscen. Gult gods
1Avfyrningsinsättning till ryttarepistol? 1500-talets senare hälft? L: 22.5 cm, B: 5.6 cm.
1Av G. Hallgren
1av gallerrutigt bomullstyg, gult och mörkblått samt lite grönt på ljus botten. Medelvida ¾ ärmar med liten v-ringad halsöppning med dold knäppning fram och dragsko i midjan
1avgångsbetyg 1907 från Karl Johans mekaniska verkstads AB, för förmannen G. A. Gullbrandsson. Med två maskinskrivna bilagor av bibliotekarie G. Lundstedt (jfr GMA: 7861-7862) rörande verkstadsanläggningen och verksamheten. På betyget vignett, perspektivistisk bild av verkstaden. (D.10.548.)
1avgångsbetyg för Gurli Svensson från Filip Holmqvists Handelsinstitut, daterat 31/5 1912.
1Avgångsbetyg för Olof Lauritz Buchholz 1901.
1Avgångsbetyg från Gbgs folkskolor (Alma Nyman) kartskåp låda 11.
1Avgångsbetyg från Göteborgs folkskolor 1883 11/6 för Axel Emil Johansson.
1avgångsbetyg från Göteborgs Folkskolor för Karin Bengtsson, sedermera småskollärare.
1avgångsbetyg från Göteborgs Handelsinstitut gör John G. T. Wahlström, daterat 15 juni 1906. (Förmedlat av apotekare Ingrid Wahlström, Stockholm.)
1Av gårdsnamnet och bäcken med samma namn inom området. I bäcken har det kanske funnits ett vad för hästarna eller en "hölj" där man vattnat eller badat dem. Vägen förlängd.
1Avgasrör saknas. Modellnamn: Ljuddämpare inlämnad 23/9-76. Avgasrör och ljuddämpare monterad från annan moped av samma modell 2006-04-04. Motor: RMW (Rex Motoren Werke) 0,62 hk 40cc.
1Av gatans form.
1Av gatans läge i en slänt vid kvarteret Blekeriet.
1Av gatans läge mitt i Kyrkbyn.
1Av gatans läge på "taxibanan till flyget". Förlängd med anledning av ändringar i stadsplanen.
1Av gatans läge på förutvarande kvarngärdet.
1Av gatans sträckning mellan Ekevadsbron och Angered Centrum. — Före detta del av Gunnilsevägen som delats i två skilda delar utan genomfart. Jfr Ekevadsbron.
1Avgjuten från en ett i Berlinbefintligt fragment av en basrekief
1avgjutning
1avgjutning. Originalet i Statens historiska museum.
1Avgjutning (i bemålat gips eller liknande).Svärd av järn med fästetunga, på tungan en stämpel.
1Avgjutning (i bemålat gips eller liknande). Svärd av järn med slida av järn, den senare ornamenterad på övre delen.
1Avgjutning (i bemålat gips eller liknande). Svärd av järn med tånge, eggarna skadade.
1Avgjutning (i bemålat gips eller liknande). Svärd av järn med tånge, på klingans övre del sitter rester av järnslidan med ögla för remmen kvar.
2Avgjutning (i bemålat gips eller liknande). Svärd av järn med tånge.
1Avgjutning av halsring av guld. 21,5 cm i diam. Originalet i Statens historiska museun, inv n:r 6234. Avgjutningen levererad 1919 av Herman bergman konstgjuteri AB, Stockholm för 200 kr.
1Avgjutning av häst La Madelaine Dordogne Frankrike
1Avgjutning av Moabit-stenen från ca 900 fKr.
1Avgjutning av relief föreställande en offrande man
1Avgjutning av rendjur
2Avgjutning av Shalman Essers obelisk, Kujundshir, Assyrien
1Avgjutning av stämpeltryck. Förvaras i kartong.
1Avgjutning av svärd. Jfr Montelius: Minnen 1003. Avgjutningen levererad av Herman Bergmans konstgjuteri AB, Stockholm, Kr 150. Gåva av Jubileumsutställningen i Göteborg.
1avgjutning efter Per Hassselbergs 1883 signerade original
1Avgjutning i gips
1Avgjutning i gips av en julkuse/lussekatt. Gåva från fru Krona, Örslösa.
1Avgjutning i gips av en reief föreställande offrande assyrisk präst
1Avgjutning i gips av en relief föreställande Assyriens konung Sardanpapal (Assur-bani-apli) utgjutande sin över på jakt dödade lejonet
1Avgjutning i gips av en relief föreställande en Babylonisk eller assyrisk krigare ledande en oxe
1Avgjutning i gips av sten med nästan oläslig inskrift
1Av grå alpacka. Liv och kjol i ett stycke. Livet tätt åtsittane (i ryggen 7 stycken insydda veck) Kring den runda halsringningen ett uppstående rynkat krus av vinrött siden, därinnanför ett uppstående vitt spetsrysch (bomullsspets). Livet knäppes rakt framtill med hakar och hyskor. På båda sidor om knäppningen rynkade insättningar av vinröd atlas, kantade med rouleauer av atlasen. Mitt fram på bröstet en slejf (knäppes med hyskor och hake) av grå silkemodd med knappar. Ärmarna långa och smala, nedtill kantade med vinrött siden.
1av gråbrun chiffon på ståltrådsstomme, garnerad med påsydda sidenband i oregelbundet mönster, kantad med flätad, grönt bast. Runt kullen ett band med fortsättning i hakband av chiffon. På ena sidan en rosett i detta tyg. På hakbandens ändar förgyllda metallknäppen med genombrutet mönster. Foder av vit moll. Jfr Iduns Mode och Mönstert. 1986 5 maj
1Av gråmålat gjutgods avsedd för remdrift. 10st lösa bandknivar nr 198 tillverkade vid Sandvikens järnverks AB medföljer i originalkartongen.
1av grått ylletyg. Nertill och på ärmarna garnerad med grå silkeband och svarta pärlor. Uppstående dubbel krage. Dold knäppning fram. Skärp med spänne.
1av gröntonat glas och försedd med s.k. patentkork
1Av grovt järnbleck med nedtill falsad kant. Lithbergs typ B.
1av guld med Konung Carl XV:s krönta namnchiffer i silver. Till käppi m/1860. pompo´ng (fr. pompon, ett ord av oklart ursprung), prydnadsdetalj i metall på militär huvudbonad (ibland fäste för plym). Källa: Nationalencyklopedin 2007-11-21 .
2Av guld med röd sten och brillianter,Tillverkad efter ritning av drottning Sophia.Skänkt av Oscar II till musikdirektör Joseph Czapek efter det att denne satt musik till Oscar II:s dikt Claes Uggla på svärdet.
1av gulglaserad fajans med gröna stänk. Dekor saknas.
1av gulvit papp med en vit sidenbandsrosett i nacken och en crysantemum av vita sidenband framtill kombinerad med 5 veteax i papp. I mitten på var sida en pappersblomma med en torkad skalbagge. Brättet svagt vågigt. Hakband av vitt sidan, foder av gasväv. Hattask av grön papp. :1 hatt :2 hattlåda
1Av halmfläta. Runt kullen vit tyll varmed också brättets undersida är klädd. Garnerad med en bukett av liljekonvaljer och lilasfärgade blommor sammanhållet av ett vaxat band i brunt och gult sammetsblad i höstfärger. Rosett bak av band i rips med sammetsinslag i olika färger. Lika band runt brättet. Se Freja 1886 s 83 , 1890 [avskrivet från katalogkortet]
1Av hemmansdelen Lund(en) i byn Lexby. (OGB IV s 23.)
1av herre vid namn Herman?
3av horn
1AVHUGGNING AV GROV TRÅD
1Aviation : the pioneer years / researched and edited by Ben Mackworth-Praed.- London : Studio Editions, 1990
1Av intilliggande Lanåsberget.
1Av järn, användes för formning av glaset före det lägges i formen och uppblåses. Den här är dubbel, helt släta kortsidor. 2 av långsidorna har 2 äggformade urgropningar.
1Av järn, går att öppna, använd vid tillv. av s.k. flaskor i vilka förvarades skosvärta, 2 långa handtag (38 cm). 38(38 cm)
1av järn från Uddeholms AB, Brattfors
1av järngranater upptagna på krigsskådeplatsen från 1870-års krig.
1Av järn med träskaft, trämunstycke, handtaget är 31 cm långt, svarvat.
1av johanne colt
1Avjutning i gips av en reief föreställande en del av en egyptisk minnesvård över en offrande man
1Avjutning i gips av tegel med insrift
1Av kinesiskt porslin, blå dekor, yttersidan brun. Vidsittande musslor.
1Av kohorn, naturligt böjt. Munstycke av trä. fyra ljudhål varav två igenfyllts (med lack?).
1Avkopiering från orig.skissen. Föreställer en ung man t v iklädd öppen skjorta med rynkad ärm och ärmlinning, byxor med knapprad på var sida, halvlånga, barfota. T h iklädd bredbrättad hatt med rund kulle och fjäder, skjorta med spetsmanschett, trikåer, stövlar, slängkappa. I överkanten ett fastlimmat tidningsurklipp på målningen Den döende dandyn (Dardel).
1av kraftigt mellangrått ylletyg. Träknappar. Rygg och foder av grov blålila kypert.
1av kraftigt mellangrått ylletyg med knappgylf och hängsleknappar
1av kyrassiärtyp med "flygande örn". Överensstämmande med GMM:2718 hjälm m/1889 för gardeskyrassiärregementet, men tillverkad av förnicklat stål.
1avlade examen vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1905 och tre år senare vid Konstakademien i Stockholm. Därefter startade han sitt arkitektkontor och undervisade samtidigt i stadsplanering vid Konsthögskolan.[1] Han ägnade sig även åt stadsbyggande och stadsplanefrågor, och var mellan 1917–1940 i perioder verksam som stadsarkitekt i Södertälje, Ludvika, Linköping och Vaxholm.
1Av läget från Askims Skytteväg söderut till en plats där man idkade lerduveskytte.
1Av läget i Lindholmshamnen.
1Av läget inom Kvisljungeby som även har benämnts Kvistljungeby. - Jfr Kvisljungeby.
1Av läget inom Lundbystrand. Dnr N 00-12 Genom ett misstag föll en stavelse bort och kulturnämnden fastställde (2000-06-14 § 92) namnet Lundbykajen. Detta namn hann aldrig registreras eftersom rättelsen skedde snart därefter.
4Av läget inom Volvo Torslandaverken.
1Av läget inom Volvo Torslandaverken. Stadsbyggnadskontoret i samarbete med Volvo genomförde ett arbete för att åstadkomma bättre infrastruktur inom Arendals gamla varvsområde.
1Av läget intill Bergkulla- och Småkullavägen.
1Av läget intill Björkkulla- och Grönkullavägen.
1Av läget intill den gamla flygplatsen.
1Av läget intill en mosse med samma namn.
1Av läget intill Golfbanevägen.
1Av läget intill Grinnekärret. Se Grinnekärrsvägen.
1Av läget intill Gunnilseskolan.
1Av läget intill Havsörnsgatan.
1Av läget intill Hökåsen. Namnet förekom vid införlivning med Göteborg.
1Av läget intill Korsåsgatan. Se detta namn.
1Av läget intill Kvibergs kaserner. Se Artillerigatan.
1Av läget intill Kvibergs kaserner. - Se Artillerigatan.
1Av läget intill kyrkan.
1Av läget intill kyrkan och församlingshemmet.
1Av läget intill Nordtångsbergen där -tång markerar, att bergen förtränger en dal - kniper av den.
1Av läget intill Olskroksgatan.
1Av läget intill Örgryte gamla kyrka. Tjänsten som klockare har anor sedan 1200-talet och tidigare fungerade klockaren både som skollärare, kantor och vaccinatör. Numera är det en kameral tjänst där den gamla titeln bytts ut mot kanslichef, kyrkokamrer eller liknande. Svenska Kyrkan i Göteborg har, i motsats till övriga landet, behållit klockaretiteln. Örgryte församling hör till de första i landet att anställa kvinnlig klockare.
1Av läget intill Sävstigen i Sävviken.
1Av läget intill Sävviken.
1Av läget intill Sjömarksvägen.
1Av läget intill Titteridamm. — Jfr Titteridammshöjden.
1Av läget intill Tumlehedsvägen - backen på grund av topografin.
1Av läget intill vattenverket Alelyckan. Se Töpelsgatan.
1Av läget invid byggnaden Sörhallen inom Eriksbergs nya bostadsområde. Se Sörhallsgatan.
1Av läget invid före detta Fyrkgången. - Gruppnamn - fyrk var ett medeltida mynt. Fyrktorget vidgat till att omfattta även del av Fyrkgången.
1Av läget invid Marbomossen som säkerligen uppodlats av en marbo, markbo, det vill säga person (särskilt gårdfarihandlare) från Marks härad i Västergötland. - Jfr Marbogatan.
1Av läget invid Sandvik. Ortnamnet Sandvik förekommer på många ställen. (OGB III s 136.) Efterledet på grund av topografin.
1Av läget i sträckning västerut från Rydetvägen.
1Av läget mitt i den gamla byn.
1Av läget nära fastigheten Jordhyttan.
1Av läget på Gullringegårds marker. Sägnen berättar, att där skulle ha begravts en guldring, som var så stor, att man kunde köra igenom med häst och vagn.
1Av läget på höjden invid gården Eriksberg. Se även Börjeshöjd.
1Av läget på Ingebäcks gamla marker.
1Av läget på kullen i byn Öxnäs. Se Öxnäs By.
2Av läget på marker som tidigare tillhört gården Småkulla.
1Av läget på mark som förr tillhörde gården Skogen i Torslanda socken. — Jfr Bua-Skogen.
1Av läget på mark som tillhört gården Lilla Oxhagen.
1Av läget på Skomakaregårdens tidigare marker.
1Av läget på Strömmensberg, tidigare benämnd Bagaregårdshöjden. — Jfr Strömsgatan. och *Kyrkåsgatan 1).
1Av läget utmed Öxnaberget.
1Av läget vid Säve station vid Bohusbanan.
1Avlång. 2 lång smala fack varav 1 större och 1 mindre. Handtag längs med lådan.
1avlånga avsmalnande föremål, mest platta,
1avlång brosch vitmetall, graverad med akantusblad och med tre gula stenar infällda.
1Avlång form med handtag, för båtventiler.
1Avlång klubba med skaftränna, funnen i en trädgård på östra Ängö, Stala socken, Orust, Bohuslän.
1Avlång skål med lock i form av en bunt sparris
1Avlång smal kliche med tre stjärnor samt text: Stjärnbloss Bästa Svenska Fabrikat. Vilar på träunderlag. Fototypi
3Avlång smal kliché med tre stjärnor samt text: Stjärnbloss Bästa Svenska Fabrikat. Vilar på träunderlag. Fototypi
1Avlång svart bågljuslampa-Industrilampa?. Grovlampa med handtag. Lätt korrosion. signerad och märkt 311 840
1Avlångt, smalt föremål av järn.
1Avlångt föremål av järn
1Avlångt föremål ev. hoppfälld passare med text. Tid. märkt 42 /rött/. Fototypi
1Avlångt föremål med skruv ev till passare. Tid. märkt 26 /rött/. Fototypi
1Avlångt föremål - stav. Tid. märkt 25 /rött/. Fototypi
1Avlångt föremål - stav. Tid. märkt 5 /rött/. Fototypi
1Avlångt järnföremål, dragkrok?
1Avlångt järnföremål; kniv, tånge och del av blad (?)
1Avlångt järnföremål av järnten. Lekare? I ena ändan ringformigt omvriden, i andra ändan ursprungligen böjd; i början av omböjningen är tenen omgiven av en mindre, kring densamma omböjd ten.
1avled vid en ålder av 24 år, 6 mån, 19 dagar av lungsot.
1Av lergods med gråvit glasyr. Besatt med havstulpaner. Sjöfynd från en plats söder om Varö mellan Kyrksten och Utkiken.
1Av Lisa Sass och hennes make, Löjtnant Per Lilliebielcke köpte A Cedelflycht gården Bäckebol år 1732 för 450 daler silvermynt och en förgylld silverbägare "i diskretion".
1av ljusbrun betsad mahogny. Hög pulpet med rektangulär snedställd skiva, låsbara utdragslådor i sargen, svarvade balusterformade ben samhanhållna av kryss.
2Av ljust, gulaktigt läder. Bärremmar saknas.
2Avlöningsburk som är märkt "1700 G.F", av förtennt bleckplåt.
1Avlöningspolett som är märkt "1700 G.F", av kopparplåt
1avlöningsväska för Östra stationen, English secure lever:I-II
1avlöningsväska för Västra stationen, English secure lever :I-II
1Avloppsrör med vattenlås monterad. För montering i hörn.
1Avloppssystem; Avloppsreningsverk; Insamling och slutlig placering av avfall; Gaturenhållning, vattenrening; Kommunala renhållningstjänster och regler;
1Avlösningsinstrument eller liknande. Autotypi
1av märket D:r Sölschers lödsalva från tillverkare AB Alfort & Grönholm
1Av märket Fernande
1Av märket Luxor Radio.
1avmaskningsram för papper.
1Av mässing för kustartilleriet.
1Av mässing med kopparskodt trähandtag som har remsa av skinnimitation runt, förmodligen som halkskydd. Handtaget sprucket och lagat med ståltråd lindad runt.
1av mässing med lös insats av järn. Brännaren perforerad. 3 fötter.
1Av mässing med skogs- och djurmotiv. Skogsstaten. Monterad på pappskiva.
2av mellanstor modell, något mindre än GMM:2563. Tillhör medicinalutredningen.
1av mellanstor modell. Tillhör medicinalutredningen.
1av mindre modell, för spik.
1av mjuka fiberflätor, draperade och veckade över en stomme av karaks och gas. Formen är avlång med spetsarna åt sidorna. Garnering av små pom-pomoner gjorda av hattens material, s k köttbullar. Två hattnålar med knopp av glas. Svart foder. Text på papper: "Köttbullar", allmänt kallade, 1912, Tillhör C.R.
1Av mörkbrunt ofärgat läder.
1Av mörkröd filt. Svart ripsband och svart fjäder. Firmamärke på insidan "Renée Göteborg"
1Av mumien finns edast huvud, två händer och en fot. Foten är inlindad i tyg
3Av mumien finns endast huvud, två händer och en fot.
1Av namnet på färjeläget. Viken är skyddad mot väster och har brygga, där även ångbåtar lagt till. Om riksspråket bra ingår, är dock ovisst. (OGB III s 129.) — Namnändrades 1993 till Styrsö Braviksväg.
1Av närheten intill Gustavsgatan.
1Av närheten till Knektebergen. — Jfr Knektebergen.
1Av närheten till Kvibergs kaserner. Se Artillerigatan.
1Av närheten till Lövkullen. - Jfr Lövkullen.
1Av närheten till Tyrsjön. Härledningen av förleden är oviss. del XIII s 119.) 1994 fick namnet gälla i vägens förlängda sträckning där *(Tredje Långvägen) och del av *Skogsliden ingick. Därför ersätter den Tredje Långvägen och en del av Skogsliden. De två namnen förekom vid införlivning med Göteborg år 1974.
1av naturfärgad halm i mönsterflätade bårder. Smal kantbård runt kanten och kullen samt ett 7 cm brett mönstrat skärt atlasband, vilket också utgör knytband. Barolet av skärt siden över gas. Kullensfoder av taftsiden. Brättets insida klädd med atalssdien under tyllremsa med strödda, körsbärsblommor. En knippe körsbärsblommor vid var sida. Skära och vita plymer på sidorna. datering utifrån jämförelse med "Penelope" [tidskrift]1856
1Av obestämbar typ
1av ofärgat skinn.
1Av örngottsband.
1Avotograferad tavla i privat ägo
1av påknäppningsmodell. Svart ripsband monterat på kartong med knäppögla i resår. (knäppöglan är dock brusten)
1Av papp, klädd med tyg. Tid märkt H.1963 Göteborg.
1Av papp. Äggformat kort, polykromt, tryckt med hare i kärra dragen av sju kycklingar, dessutom äggoch blommor. Förgylld text "Glad Påsk". På baksidan skrivet med svart bläck " Önskas Dagmar af vännen Ester"
1Av papp. Bestående av två lösa delar, trasig. Delarna har varit förbundna med pappersremsor, den lägre framför den högre, för att ge en tredimensionell bild. Polykrom tryckt bild med kycklingar och ägg på gräs.
1Av papp. Gul kyckling med hög hatt och väst. Monterad på platta för att kunna stå upp. Text på plattan "Glad Påsk"
1Av papp. Kort, polykromt, tryckt med harar i kärra dragen av två kycklingar, dessutom ägg och blommor. Text "Glad Påsk". På baksidan skrivet med svart bläck " önskas dig på det hjätligaste af Gunhild"
1Av papp. Kort, polykromt, tryckt med hare i korg med blommor och ägg, band runt korghandtaget. På korgen ett "kuvert" med hjärta, i kuvertet står "Glad Påsk"
1Av papp. Stansat kort med två harar av hon och hankön sittandes vid ett bord, ätandes ägg. polykrom bild. På baksidan ett stöd för att bilden ska kunna stå. På bordsduken en lapp med ett hjärta och under står "Glad Påsk". Båda hararna saknar öron och ett stolsben saknas. Två lösa öron och en hatt finns.
1Av papp. Tryckt polykrom påskhare stående påbakbenen, iförd kålbladsklänning. Kjoldelen hänger lös runt midjan. Text "Glad Påsk". Har stöd på baksidan för att kunna stå upp. Trasig, saknar öron och en framtass.
1Av papp. Tryckt polykrom påskhare stående påbakbenen, med förkläde. Bärandes ett ägg på ryggen som innehåller två kycklingar. Har stödben på baksidan för att kunna stå upp.#Trasig, saknar öron.
1Av papp och papper. Kort med påklistrat bokmärke med två harar av hon och hankön med var sitt champangeglas, polykrom bild. Under en lapp "En glad Påsk" och dekorationsslingor. Förgyllda kanter.
1Av porslin. Åttkantig med runda hörn. Dekorerad i blå underglasyrfärg. I brädden trå bårder, ytterst en tvärstreckad, mellerst en med rut och stjärnmönster samt inerst en tandad bård onedstreckad. I botten pagodlandskap. I kanten blommande kvistar.
1Av pressad mässing med punsat mönster. Två små sprickor i nedre kanten. Beläggningar på insidan.
1av preussisk modell. För pagekåren, kadettkårens specialavdelning.
1AVPUTSNING AV MODELLER
1Avräkningsbok med O. Brnander & Son 1849. (Berör verksamheten inom den av J.N.E. och C.Söderling drivna orgelbyggarverkstaden i Majorna å Söderlingska egendomen, kv. Gathenhielm.)
1Avräkningsbok med O.Bronander & Son 31-12 1849. Mikro.
1av randig flanell med ränder i gulockra, naturvitt och mörkgrått. Knäppt med två kok-knappar.
1Avresa från Göteborg, 1909. Kan möjligen vara fotograferat ombord på S/S Ariosto på väg till Hull (se GhmD:55299).
1av rödbrunbetsad mahogny. Hög skrivpulpet med skiva försedd med 3 cm hög stopplist baktill. Under skivan dels en utdragslåda dels därunder ett fack med utfällbart, låsbart lock. Fyra ben med hylla 15 cm över golvet.
1av röd siden crepe de chine sydd med lång ärm rund uringning och knäppning fram. Dekor av stråveck broderier och pälskanter, kombinationen folkloristiska broderier samt päls kan vara inspirerat av olika ryska influenser.
1av rosa och vitrandigt siden. Med bavolet. Stödfjädrar av flätad halm med karkas. Denna typ av hatt dvs tyg draperat på spröt var modernt från sent 1820-tal till 1860-talet, av hattens form att döma skulle jag gissa tidigt 1840-tal. GA 2003-07-02 (på katalogkortet anges dateringen till 1800-talets början)
1Av rutvävt tyg. Påsydd bröstlapp med knapphål i hängslen med knappar av vitt konstmaterial. Resårkanal runt benöppningarna och i midjan, utom runt bröstlappen. Sömmar mitt fram och bak samt i grenen. Broderi på bröstlappen. Märken efter märklapp på 1-2. 1)Tyg: Vit botten med grönt rutnät. Broderi: Gul nalle i skär dräkt, som åker sparkcykel. Skär bård. 2)Tyg: Ljusblå botten med vitt rutnät. Broderi: Röd nalle, som hoppar rep. Röd bård. Midja 37 cm. Bröstlappens överkant t. gren 33 cm. 3)Tyg: Blå botten med vitt rutnät. Broderi: Dubbel röd korsstygnsbård. Midja 39, bröstlapps överkant till gren 35 cm. 4)Tyg: Tryckt, dubbla rutnät i två gröna nyanser på vit botten. Bröstlapp och byxa skurna i ett. Sömmar i sidorna o. grenen. dekorband med vävda hjärtan, blommor och blad i rött, vitt och grönt. 2 band fr. bröstlappens överkant till benöppningarna. resår vid ben och i midja utom mitt fram. Midja 49 cm. Bröstlapp till gren 30, 5 cm.
1av rysk modell. Genomskjuten och fläkt. Funnen på slagfältet vid Somma på Karelska näset av givaren.
1Avsåg ursprungligen gata nära den förra bastionen Sankt Erik; förmodligen gatan norr om Magasinskvarteret. Efter 1883 avses gata från Östra Hamnkanalen dvs Östra Hamngatan. Nuvarande sträckning från Östra Hamngatan mot Packhusplatsen. Namnet omfattar även den södra delen av Sankt Eriks Torg. Det senare har utgått då Göteborgsoperan byggdes.
1avsändare John Gibson, mottagare Holger Kropp 1/12 1960
1Avsändare John Gibson och mottagare Holger Kropp, 18/11 1962
1avsändare Paul Gibson till ingenjör Kropp 6/12 1960
1avsatserna av trä är limmade på varandra och på grundplattan av tunn masonit, dek delar av papper limmade på utsidan av avsatsen och på grundplattan, fönstren målade och av plast.
1Avsatser och trappor i ljusgrått, väggarna, delvis genomskinliga och av tryck och collage, har öppningar, dörrar och fönster.
1Avsats med trappsteg på båda sidor i vinkel mot bakgrundsväggen, bruna brädväggar på sidorna med mellanrum mellan bräderna, bakgrundsväggen består av galler i brunt och rött med en grind i mitten, fonden är svart utom i mitten som har lodräta ränder i blått, vitt och rött (trikoloren), golvet har en svart mönstring i mitten. (Jämför skissen med GTM:3081)
1Avsatsyxa av brons, en bit av nacken avslagen.
1Avsatsyxa av brons med två öglor.
1avsatt nackknopp, markerade sidokanter osm divergerar mot eggen, mot eggen markerad mittås på undersidan, mitt för holken markerade tväråsar på ömse sidor
1Avsedda för marsipan eller choklad. Två i form av löv, en i form av fjäril.
1Avsedda för marsipan eller choklad. Två runda formar med lövavtryck och en rektangulär med julskinkeavtryck.
1avsedd att användas av bisittare på Rådhuset
1avsedd att skriva ut checker i skyddad skrift. Skriften präglas och består av tättstående ränder. Finns med rött och svart färgband. Text som präglas: 84 Johnson Shipping Agency AB (fast inställning) samt beloppet uttryckt i Kr och Öre (t.ex. 999Kr00Öre)
1avsedd att skydda huvudet vid fall Från uppgiftsboiken: Fallhatt för barn: av siden, stoppad med orensad bomull, broderad med silvertråd. Knytband över hjässan med i silke broderade rankor. Fallhatten har tillhört släkten Bildt, Morlanda socken, Orusts V.hd i Bohuslän och torde kunna dateras till 1700-talets början. möjligen 1600-talets slut. Köpt 1933.
1avsedd för 150/250 mm teleoptik
2Avsedd för bärande av yxa. "Svea Livgardes egen modell".
1avseddför blunddocka GSM:980130
1avsedd för bränntorv
1Avsedd för choklad. Märke för Diplomkonditor. 8 st
1avsedd för EL och SWC kameror
1Avsedd för gång- och cykeltrafik. Gruppnamn — väder och meteorologi.
1avsedd för Hasselbladskamera modell 1000F. Försedd med bakre linsskydd.
1avsedd för kamera SWC
1avsedd för månkamera med 200 exponeringar. Magasinet har samma SEB nr som kameran GSM:050020:14 bortsett från löpnumret
1Avsedd för marsipan, droppform, tennlödningar.
1Avsedd för objektiv med 39-42 mm diam. Såldes genom Forsners AB Stockholm.
1Avsedd för offentliga möten. Uteffekt 30-40 watt. Två identiska lågfrekvensförstärkare i metallchassie. Ac driven. Rörbestyckad. Bakelitreglage. Skador: repor runt om. Löst hölje. Saknar 2 rör.
1Avsedd för skyltning av " 7�O Clock Safety Razor.Träskåp med glasruta.
1avsedd för sportsökare, 250 mm och magasin 12
1Avsedd för utom- och inomhusmöten. Lågfrekvensförstärkare i metallchassie. Rörbestyckad . Reglage i bakelit. Skador: repor runt om. Löst hölje.
1Avsedd som frågeterminal att arbeta med modem och telefonlinje mot Gbg:s Datacentral
1avsedd som väggprydnad. försedd med upphängningsanordning av stålstråd
1avseende förbud att svetsa i närheten av brännolja, trespråkig, svenska finska samt slaviskt språk (trol Jugoslaviskt språk); från Eriksbergs mekaniska verkstad
1Avser ev. Johan Anders Brudin, ingenjör utbildad vid Chalmerska institutet, verksam vid Elektromekaniska bolaget "Thor (1883-1884) samt Alafors bomullsspinneri som sedermera emigrerade till Amerika.
1Avser ev Ferdinand Notini
1Avser Göteborgs Museums och sedermera Göteborgs historiska museums samling av kulturhistoriska föremål.
1Avser möjligen folkskollärare Mats Hörlén (1853-1927).
1Avser tidsperioden 1500-1850 ca.
1Avser utredning för Huvudmannaskapet för Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet m.m.
1Avser väl Borgerskapets kasern vid Kungsgatan 11.
1avsett för bordssilver
1AVSETT FÖR dockskåp
1avsett för glödande kol som värmekälla.
1avsett för gräddmjölk.
1avsett för Hasselbladskamera modell 1000F
1avsett för panoramabilder i bredformat. Hör till kamera Xpan GSM:050020:32
1Avsett för rödsprit, med förvärmning.
1avsett för sömnad av fotbollar
1avsiktligt?! delad i 3 delar. Gjutskägg delvis kvar. Eggen sannolikt hamrad. Sannolikt gjuten i form för flera skäror. Gjutformens ena halva plan. 3 nabbar på ryggsidan den fjärde är bortbruten.
1Av silverfiligran utom kortändarna som är massiva. Stämplar M4 (i rektangel) , BFT (i rektangel), och en såkallad kattfotsstämpel samt troligen en stadsstämpel suddig.
4Av silverglas.
1Avsk. Av prot. Hållet i Landsk, Gbg 3-6 1823, rör. Reglering av lotsarnas förmåner.
1av skärvorna att dömma tycks det vara 3 olika kärl. Inga brända ben. Inga fornsaker. Urnebrandgrav
1Avskedsföreställning för Ritva Aro - Lars Egge
1Avskedspredikan för emigranter. 1869.
1avskedspredikan för Falkenbergs och Skrea församlingar den 23/8 1896 av E. D. Heüman.
1av sk köpetyg, helt handsydd. Livet är fodrat och klänningen är hellång. Ärmarna är av trumpetmodell. Midjan är mycket smal. Källa: Eva Schütz och Birgitta Ungerth.
1av sk köpetyg. Den är helt handsydd. Livet är fodrat, ärmarna har nerhasade puffärmar. Kjolen är vid och hellång. Midjan är mycket smal. Källa: Eva Schütz och Birgitta Ungerth.
1Avskr. av bouppteckn. " efter Bonden Pehr Olofsson i Skiänla Sörgården...1729."
1Avskr. av bouppteckn. efter Olaf Olsson...1808.
1Avskr. av bouppteckning efter hustrun Anna Jönsesdotter...1764.
1Avskr. av bouppteckning efter Olaf Andersson...död 1784.
1Avskrankning kring pump på gatan framför huset Gröna gatan 8.
1Av Skrape bro; över Björbäck, som den kallades förr i tiden, var en allmänningsbro. Bron var byggd med ektimmer från 12 ekar. Medarna skrapade där om vintern, eftersom vägen var utsatt för blåsten, och snön alltså var borta även då föret annars var gott.
1avskrift, maskinskriven, av bouppteckning efter Enkan Maret Sörensdotter 1869 26/11, Knippla. (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil. dr Alga Olsson, död 1967.)
1avskrift, maskinskriven: Askims häradsrätts utslag 1713 17/2 rörande besvär över förmåner för predikanten Hans Paul Somit på Styrsö. (Ur arbetsmaterialet efter framlidna museiintendenten, fil. dr Alfa Olsson, död 1967.)
1avskrift, maskinskriven: transumt av Askims m.fl. häraders dombok, 1932 25/11: utslag i besvär över gränsbestämningsförättning mellan fastigheterna Flyghamnen 3:1 - 5:1 i Torslanda socken och Syrhåla by i Lundby församling, Göteborg. (Ur arbetsmaterialet efter framlidna museiintendent, fil. dr Alfa Olsson, död 1967.)
1avskrift, maskinskriven: transumt av landskontorets i Göteborg protokoll 1823 3/6: rörande reglering av lotsarnas förmåner inom Göteborgs fögderi. (Ur arbetsmaterialet efter framlidna museiintendent, fil. dr Alfa Olsson, död 1967.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1729 24/1, efter Anna Olufsdotter på Stora Tohlshed, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1731 1/5 efter Sigrid Olofsdotter i Lerbäck, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1733 3/9 efter Ingemar Andersson i Skällviseröd, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1734 14/11, efter Nils Andersson och Elin Börgesdotter i Ösnäs Sörgården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1734 20/4 efter Christopher Hansson i Kärra Ligården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1771 17/6, efter Anders Larsson i Lille Kärr, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1771 17/6 efter Anders Larsson i Lille Kärr, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1779 5/3, efter Olof Andersson i Skogome, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1785 21/6, efter Bengt Hansson, Gunneby Bergagården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1789 7/5, efter Anders Andersson i Östergård, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1791 16/9 efter Börge Olsson i Kärra Klockaregården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1796 19/5 efter Anna Hindriksdotter i Kjerra Räntaregården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1810 21/5 efter Jöns Olafsson i Kyrkeby Bergsgården, Säve socken, Bohuslän. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM;s uppdrag av herr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1812 24/4 efter Olof Norström i Tofter Kyrkeby, Säve socken, Bohuslän. Original i Landsarkiver Göteborg, jämte 2 xeroxkopior. (På GHM;s uppdrag av herr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1818 18/5 efter Anna Jonsdotter i Kalhed Norgården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1836 24/1 efter Ingegärd Andersdotter i Kärra Räntaregården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1837 sept. Gunnesby Västergården, efter Andreas Persson, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1842 4/1 efter Olof Larsson i Gunnersbyn Castellegården, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1843 15/5 efter Eva Maria Nilsson, född Höök, i Bergsgården, Kyrkeby. (På GHM;s uppdrag av herr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift, av bouppteckning 1843 18/3 efter Sven Larsson. Wypp,Gunnersby, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift. Beskrivning öfver åbyggnader, hvilka i följe af verkställdt laga skifte å alla ägarna till kronoskattehemmant Ingebäck, komma att flyttas från nuvarande tomtplatser.. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift, maskinskriven klarskrift. Inventarium 1732 i Jöns Jönsson hem i Askeby, Säve sn, Boh. Original i Landsarkivet, Göteborg. (På GHM uppdrag av hr Olof Ljung, Göteborg.)
1avskrift: "Pinnkompassen. Den styrda kursen, Den loggade farten. Uppteckning F. W. Gleerup. befälhavare å ång. Rex." Originalet tillhör baron Erland Nordenskiöld. (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil. dr Alfa Olsson, död 1967.)
1Avskrift. " Annatjonsbok, tillhörer Hans Halfvordsson i Kampetorp. Årliga utsädet do Sjördetidens början och slutning do Spannmåls afkastning do Tjänares Contanta Löner Hemfälder Odlingskostnad på Warps Myrar. ( Originalet äges av Frk. Hanna Hansson Kampetorp, Skee.)
1avskrift av "Instruction för Fång-Gevaldiger", daterad 1856, samt avskrift av ansökan om "förbättrad aflöning för Fånggevadiger", daterad 1866.
1Avskrift av " Kongl. Maj: ts Nådiga Svar till Herr Landshöfdingen Baron Nils Posse, ang. föreningen emellan Presterskapet och Allmogen uti Bohus Län, om Presterskapets rättigheter...1722."
1Avskrift av Anna Pehrs Dotters på Rörö Testamente. (1810.)
1Avskrift av arrändekontrakt 1891.
1Avskrift av auktionsprotokollet efter Pehr Olssons auktion 1817.
1Avskrift av auktionsprotokollet hållet på Rörö 1842.
1Avskrift av beskrivning av Nr. 112 Vidingen ( Kristensgård ) enligt husesyn, hållen 1724.
1avskrift av beskrivningen i den analoga katalogen: Herrväst Midjekort väst med framstycken av tunnt vitt bommullstyg; bakstycke och foder av vtt linne. Hög ståndkrage, små slag. Dubbelknäppt med två rader små klädda knappar (11+ 11 st). Två inskurna fickor. Framstycke och krage täckta av vit tambursöm i ränder: omväxlande bladrankor och "vermiceller". Har enligt uppgift Tillhört Niclas Sahlgren (1701-1776) ; dock något tveksamt med tanke på västens snitt(empire?). [sign] UK [Ulrika Karlström]
1Avskrift av bouppteckn. efter Elisabet Nillsdotter...1752.
1Avskrift av bouppteckn. efter Hans Tollesson 1806.
1Avskrift av bouppteckning efter Anders Andersson...1749.
1Avskrift av bouppteckning efter änkan Maria Lena Svensdoter 1808. (3 ex.)
1Avskrift av bouppteckning efter Anna Andersdotter...1730.
1Avskrift av bouppteckning efter Bengt Håkansson 1809. ( 3 ex.)
1Avskrift av bouppteckning efter Bengt Svensson 1809. ( 3 ex.)
1Avskrift av bouppteckning efter Bernt Svensson 1815.
1Avskrift av bouppteckning efter Dannemannen Anders Larsson...1802.
1Avskrift av bouppteckning efter Håkan Arfwidson 1749.
1Avskrift av bouppteckning efter Hans Andersson... 1763.
1Avskrift av bouppteckning efter hemmansägaren Olof Persson 1831.
1Avskrift av bouppteckning efter Hindrick Björnsson...1804.
1Avskrift av bouppteckning efter hustrun Cathrina Pehrsdotter 1808. ( 3 ex.)
1Avskrift av bouppteckning efter Hustrun Christina Jonas Dotter...1804.
1Avskrift av bouppteckning efter hustrun Elin Larsdotter i Faren...1801.
1Avskrift av bouppteckning efter hustrun Lifwa Andersdotter...1752.
1Avskrift av bouppteckning efter Hustrun Margareta Olofsdotter...1776.
1Avskrift av bouppteckning efter hustrun Maria Johansdotter 1765. (3 ex.)
1Avskrift av bouppteckning efter Johanes Trulsson...1805.
1Avskrift av bouppteckning efter Lars Andersson 1811. (3 ex.)
1Avskrift av bouppteckning efter Olof Andersson...1807.
1Avskrift av bouppteckning efter Olof Lindbom...1805.
1Avskrift av bouppteckningen efter Bonden Jan Ericksson...1737.
1Avskrift av bouppteckningen efter Bryngel Olson...1743.
1Avskrift av bouppteckningen efter efter fiskaren Pehr Olsson 1818.
1Avskrift av bouppteckningen efter fiskaren Anders Kristianson 1882.
1Avskrift av bouppteckningen efter fiskaren Lars Norberg...1804.
1Avskrift av bouppteckningen efter fiskaren Olof Magnus Olsson (1842).
1Avskrift av bouppteckningen efter fiskaren Pehr Olsson och hans hustru, Annika Gunnerdotter 1817.
1Avskrift av bouppteckningen efter Hans Mattisson...1804.
1Avskrift av bouppteckningen efter Hustru Lena Persdotter 1828.
1Avskrift av bouppteckningen efter Lars Rasmuson...1753.
1Avskrift av bouppteckningen efter nämndemannen Olaf Ohlsson...1802.
1Avskrift av bouppteckning hos... Helge Arngrimsson 1753.
1Avskrift av byordningen den 2 April 1835.
1Avskrift av en revers, utskriven av Pehr Olsson på Rörö. (1809.)
1Avskrift av ett undantagskontrakt.
1Avskrift av handling (1700- ): "Förordning för Domkyrkan(es) i Götheborg ... " dat. 5 mars 1674.
1Avskrift av kopia. GAM's exemplar har förkommit.
1Avskrift av Kronolotsen Olof Pärssons på Rörö Testamente, 1808.
1avskrift av laga skifteshandlingar angående Grimmereds by 1844 och 1855.
1Avskrift av mätningsbrev på garnbåten Irma 1918. (Jfr foto D.7244-D.7267.)
1avskrift av original: Båtbyggnadskontrakt 22/11 1864: Elias Andersson i Äng med Carl Johan Olsson m.fl. å Näset angående byggnad av sjöbåt. (Dublettavskrift, se GMA:7056.) (Originalet tillhör 1945 A. Karlsson, Hovenäset.) (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil.dr Alfa Olsson, död 1967.)
1avskrift av original: Utdrag ur Askims häradsrätts domstol 1837 26/9: Byordning för Brännö upprättad 1834 3/9. (Originalet hos fru Anne Bjulén, Brännövik.) (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil.dr Alfa Olsson, död 1967.)
1avskrift av original: Utdrag ur Hvitfeldtska stipendieinrättningens protokoll 20/4 1870: rörande framställan av fiskare å fiskeläget Näset, under gymnasiehemmanet Hogenäset om fiske vid vissa holmar och skär samt tångtäkt. (Originalet tillhör 1945 A. Karlsson, Hovenäset.) (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil.dr Alfa Olsson, död 1967.)
1avskrift av originalhandling, 1968 tillhörande urmakaremästare Torsten Ahlberg, Göteborg: Arbetsdevis för uppförande av ett boningshus Maj. 6 rote, nr 73 C.
1avskrift av originalhandling, 1968 tillhörande urmakaremästare Torsten Ahlberg: Landshövdingeämbetet i Göteborgs och Bohus län utslag på snickarna A. P. Svensson, Ahlberg och G. Ingelsson i Göteborg besvär över Byggnadsnämndens avslag på uppförande av nybyggnad Maj. 6 rote, nr 73 C enligt företedd ritning.
1Avskrift av radioföredrag om Ale-snickare 1958(?). 6 maskinskrivna A4-sidor + 1 sida med kortfattad info. (Avskrift av bandinspelning som 1974 tillhör frk Mona Lorenzon, Älvängen.)
1Avskrift av Sarauw dagbok
1avskrift av Utdrag af förmynderskaps Protokollet hållet vid Lagtima Höste tinget med Westra och Östra Hisings härader i Bärby den 21 september 1859 och den 17 september 1862, 15 september 1863 samt räkningar. (Ur arbetsmaterial efter framlidna museiintendenten, fil. dr Alga Olsson, död 1967.)
1Avskrift av Utdrag ur Diverse kommissioner. Kommission i Bohuslän 1662 jämte fotostatisk kopia av namnunderskrifter och bomärken.
1avskrifter (excerpter): 1-2. Nov. 1873; 3-4. Dec. 1878; 5-7. Febr. 1881; fotostatkopior: 8-9 Mars-April 1889; 10. Januari 1891. Av dagböcker förda av lantbrukaren och landstingsmannen Johan Olsson (10/1 1827 - 11/4 1911), Arendal, Lundby Socken. (Ur arbetsmaterialet efter framlidna fil.dr. Alfa Olsson, som även antecknade: "Civilekonom Hakon Ardal, Lorensbergsgatan 8 / hr Olssons halvsysterson / har äldre dagböcker från Arendal.") (Dagböckerna, 4 st., lånade av herr Johan Olsson, Aschebergsgatan 30, Göteborg.)
1avskrifter (maskin-) av arkivhandlingar i privat ägo rörande hemmanen Norra och Sörgården i Säve socken. (Handlinarna ställda till museets förfogande genom sekreteraren Gunnar Tunerstedt, organisationskontoret, Östra Hamngatan 5.)
1avskrifter av inventarier i riksarkivet. Inventarieförteckning från Varbergs slott. Kammararkivet, röda nummer 246. (På ett annat exemplar är avskriften rikligare attribuerad: Inventarium över herr Knut Posses till Såtenäs jordegendomar, 1300- och 1400-talet.)
1Avskrifter ur fabrikören Olof Janssons kassabok, vadlagen Skölivets och Tryggs utgifter och inkomster. Originalet tillhör Olof Jansson.
1Avskrift ur Skeps-Byggerij eller Adelig Öfning Tionde Tom... Sthlm 1695 sid 34 ff.
1Avskuren i midjan. Livet försett med spetsar, de halvlånga ärmarna med rynkade tyllavslutningar. Isättningar med lagda veck framtill. Kjol med spetsvolang över höfterna. Tyrckknäppning.
1Avslag av glasig mörkbrun flinta, patinerat, vid senare tillfälle avbrutet och två kanter retuscherade. Eggarna är raka och formar en rät vinkel. Den ena är 90 grader och den andra ca 45. Neolitisk
1Avslag av gråbrun finkornig flinta, mkt liten retusch på en kant. Formar i princip rät vinkel.
1avslag av slipat verktyg
1Avslagen är av flathuggningskaraktär, tunna.
1Avslagen del, med kantretuscher, med slipyta
1Avslagen i hålet
1avslagen i skafthålet
1avslagen över skafthålet
1avslaget är oregelbundet med retusch längst ena sidan. Ser frostsprängd ut.
2Avslaget är patinerat, retuschen är dock sekundär och ej patinerad.
1Avslaget är spaltat med metallhammare
1avslaget har en kraftig slagbula samt en ås på motsatt sida. Avslaget är retuscherat utmed ena långsidan.
1Avslag från Lundby område 15. Ytplockat av prof. Moberg i avbaningen intill Bräckemotet 1965-03-10 Jämför inv nr 84020
1avslag från provgrop 58 som delvis kunnat sammanfogas
1Avslag i splitterstorlek
1Avslag med 2-3avspaltningsärr på ena sidan. Andra kanten är mycket smått retuscherad. Möjligen kommer den från tillverkning av något fyrsidigt.
1Avslag med bearbetad rygg.
1avslag med ett litet retusch längs två kanter. Något sågtandad.
1avslag med flathuggning
1avslag med flathuggning samt ev retusch
1Avslag med retusch
1Avslag med retuscher och avspaltningar på två sidor
1avslag med retusch längs en kant, bildar en konkav och en konvex egg. Svallat
1Avslag med retusch längs två kanter och ett inhak på en kant. Överskjutande egg. Oklar funktion. Svallad
1Avslag och avfall 13 st vit och grå flinta 7 st svallade
1Avslag och övrigtslagen flinta vägde totalt 61 kg.
1avslagsfragment med retusch på två kanter, en rak och en lätt konkav.
1Avslagskniv
3Avslagsliknande
1Avslagsskrapa, avlång 11x3 cm
15Avslagsskrapa, enkel
1Avslagsskrapa, fragment
1avslagsskrapa A, spånliknande från cylindrisk kärna. Lokal flinta, grå finkornig porös flinta. En brant konvex egg
1avslutande kap. av 1. d. finns i 2. d.
1Avslutar Djurgårdsgatan
1Avslutar Linnégatan. Här låg förr Slottsskogsledet.
1Avslutar Odinsgatan
3avslutas av "Till lärarinnan"
1avslutas m. "För lärarinnan"
1avslutas m. "Förteckning å de ändringar med hänsyn till innehåll som blifvit vidtagna i 1899 års omtryckning af Läsebok för folkskolan"
4Avslutas m. "Till läraren"
8avslutas m. "Till läraren".
1avslutas m. "Till läraren". Inkl. lösbl. m. info. fr. förl.
4avslutas m. "till lärarinnan".
1avslutas m "förteckning å de ändringar med hänsyn till innehåll som blifvit vidtagna i 1899 års omrtyckning af Läsebok för folkskolan"
2avslutas med "anvisningar"
1avslutas med "Fem gyllene regler och råd för den första läsundervisningen"
22Avslutas med "Till läraren"
4avslutas med "Till läraren".
1avslutas med "Till läraren". Boken avsedd som överkursbok.
1avslutas med "Till läraren". Boken avsedd som överkursbok. Inkl. lösbl. fr. Skolbokscentralen m. info fr. förl.
1avslutas med anvisningar för läraren
2avslutas med anvisningar för läraren.
1Avslutningsfest på Masthuggets arbetsstuga. d. 19 Dec 1913
1Avsmalnad topp till glaskärl
1Avspaltning från metallhammare.
1av spånliknande avslag, med facetterad plattform.
1Av spännen är bågen kvar nålen saknas. På båda ändar kvarsittande rester av tyg.
1Avspelningsapparat(se GIM 4408) i huvförsett metallskåp på hjul, hörlurar i gul transparent plast med reglerbar huvudbåge i metall, gummislang, tillv nr T342413
1Av Staffan Göthe med sångscener av Agneta Pleijel. I det förberedande författararbetet har också Kent Andersson, Arne Augustsson och Sture Källberg deltagit. Dekor och kostymer tillverkade vid Göteborgs stadsteaters verkstäder och Lönns mekaniska verkstad.
1Av stål med en trissa i änden, mässingskodt trähandtag med sprickor.
1Av stål med kopparskodt trähandtag som har remsor av skinnimitation runt, förmodligen som halkskydd
1Av stål med mässingskodt trähandtag, sprickor i handtaget.
1Av stål med mässingskodt trähandtag med remsor av skinn imitation, förmodligen som halkskydd. Handtaget sprucket.
1Av stål med mässingskodt trähandtag som är sprucket.
1Av stål med mässingskodt trähandtag som har ett utskuret M och remsor av skinnimitation runt, förmodligen som halkskydd. Handtaget har sprickor.
1Av stål med mässingskodt trähandtag som har småsprickor
1Av stål med mässingskodt trähandtag som har sprickor.
1Av stål med mässingskodt trähandtag som sprucket (kluvet) och tidigare lagat med ståltråd som lindats runt.
1Av stål med stålskodt trähandtag, mkt. sprucken
1Av stål med stålskodt trähandtag, träet nogot sprucket.
1Av stål med stålskodt trähandtag helt klädd med skinn imitation
1Av stål med trähandtag som är mässingskodt och har remsor av skinnimitation lindad runt, förmodligen som halkskydd. Handtaget är sprucket.
1Av ståltråd.
1Avståndsbild på poliser med kravallutrustning på Raoul Wallenbergs gata.
1Avståndsbild på poliser vid Stora Teatern på Avenyn. Omkullvälta bajamajor och lösa gatustenar på marken.
1av större modell, för spik.
1av större modell. Tillhör medicinalutredningen.
1av svart crepe med hängande rosettändar, för officerare
1av svart draperad tagelväv. Kullen och sidorna broderade med svarta pärlor och paljetter i "blommönster".
1av svart kläde med guldbroderier
1Av svart läder med Gustav III:S namnchiffer påmålat i vitt.
1Av svartmålat trä. Konformad.
1av svart sammet, fodrad med krämfäga bomullssatäng. Mellanlägg av bomullsvadd. Fodret rynkat och mycket trasigt. Tofsar i kortändan.
1av svart stråfläta med krans av gula rosor och gröna blad, fodrad med siden
6Av svarvat trä. Flata, runda, målade med röd färg, det mesta avskavt. Spår av blå färg under. Samtliga har hack i kanterna. Svaft uppåtböjda kanter.
6Av svarvat trä. Flata, runda, målade med röd färg, det mesta avskavt. Svaft uppåtböjda kanter.
1av svensk typ (Levins modell), med lock av gran och korpus av lönn. Åttasträngad med f-hål. Limmat stall av enbenholtz med skruvanordning för inställning. Greppbräda av enbenholtz (?) har 8 runda pärlemorinläggningar samt 20 metallband. Halsen och locket kantad med vit plast. Skruvlådan har 8 stämskruvar av vit plast, ett är utbytt. Med förgylld skrivstil "Levins". Mandolinen har en mörkbrun högglänsande lack med genomlysande partier kring centrum på både lock och botten. Fastskruvad stränghållare med skyddande metallbleck märkt "Levin". Fyra av strängarna (tvåkoriga) är spunna. Ett borrat hål vid greppbrädan. Repor och krackeleringar i lacken. Några mindre märken på locket. Stark och ren ton.
1Avtäckning av Gustaf III:s staty på Skeppsbron år 1808
1Avtäckning av Gustav III:s staty på Skeppsbron 1808
3Avtäckning av Karl IX:s staty
1Avtäckningen av Carl IX:s staty
1Avtäckningen av John Ericsson-statyn, 6 oktober 1899 vid Kungsportsavenyn.
1Avtäckningen av Jonas Alströmerstatyn på Lilla Torget.
1Avtäckningen av Karl IX:s staty
1Avtäckningen av Karl IX:s staty, "Kopparmärra" vid Kungsportsplatsen 1904. Händelsen drog till sig stora skaror av åskådare - hustaken mot Östra Hamngatan var en populär utsiktsplats.
2Avtäckningen av Karl IX:s staty den 7 september 1904.
1Avtäckningen av P. Wieselgrens byst. 1:ste okt. 1910.
1Av Tahmann-typ (Cabor. Matr.)
1Avtal mellan Göteborgs stadsmuseum och Angereds Teater i samband med utställningen Passager - det internationella Göteborg, Göteborgs stadsmuseum 2001. Angereds Teater framförde "Direktsänt" på invigningskvällen 6/6 2001.
1Avtal mellan Göteborgs stadsmuseum och Film i Väst gällande produktion av utställningsfilm 19960430
1Av topografin. Jfr Lillebyvägen
1Avträdets historia, hälsovårdsnämndens verksamhet, gaturenhållning och sophämntning, ohyra och dess bekämpning, personlig hygien
1av Trafalgarmodell
1Av trä med fem utfräsningar (två runda och tre ovala)
1Av trä med järnbeslag.
1Av trä och järn. För uppdrivning av glas. 4 ben. Uppdrivare stol med "tång" för ämnets fasthållning under invärmning och bearbetning.
1Av tre delar: fat + grundpensel /längd 130 mm/ + bit av sot.
1Av tredje delen med tryckår 1724 finns två olika sättningar; den andra sättningen omfattande 1280 s. Denna andra sättning har på grundval av sidhänvisningar i reg. förts till 2. uppl.
1Av tre svartlackerade stålrör som nedtill hålls ihop av mässingsplåt och utmynnar i tre utställda ben med mässingskulor. Delar sig uppåt i tre rör med varsin skärm av tunt beige chiffontyg, fodrat med beige bommullstyg. Skärmarna är koniska, 26,5 cm höga. S-märkt lampa. Skärmarna sitter på tre olika höjdnivåer. På mässingsplåten nedtill finns en vit tryckströmbrytare och därifrån utgår en vit nätsladd.
1Avtryck, två stycken, av åt- och frånsida, sigill tillhörande drottning Victoria av Storbritannien, (1819-1901)
1Avtryckare till bössa? (R. C.m.) af smitt järn. L: 38.2 cm, B: 2 cm.
1avtryck av stampen till bokbindareembetets sigillstamp.
1Avtryck av tidigare beskrivet ansikte.
1avtryck i lack på pappskiva.
1avtryck på tidningspapper av tapetformar
1Av tunn mässingsplåt, pressad och punsad. Rödaktig färgton, ärgad.
1Av tunnt järnbleck med nedtill flasad kant. Lithbergs typ B.
1Av typen brevvåg med justerskruv. Den har fallande skala och bär inskriptionen zweifach engl. baumwollgarn bei 60 yards.
1Av vägens läge, intill Kvarnkullen. Namnet förekom vid införlivning med Göteborg.
1Av vägens läge inom ett industriområde, där en pyroteknisk fabrik tidigare varit belägen. Inom gamla regementsområdet i Kviberg. Ansluter till den ej fastställda Krutbacken. Namnet förekom vid Askims införlivning med Göteborg 1974-01-01. Det avregistrerades enligt beslut i Namnberedningen 2005-05-27 § 56 och lades i namnbanken för att återtas i Kviberg 2011.
1Av vägens läge intill Lärjeån. Se även Lärjeholmsvägen.
1Av vägens läge intill Solhöjdsgatan. Före detta Truppgatan som namnändrats efter förslag från fastighetsägarna vid vägen.
1Av vägens läge invid berget Ingridsberg.
1Av vägens läge på marker tillhörande gården Skår, ett äldre jordbruk, skattehemman. Namnet är fornsvenska skor för inskärning, klyfta i berg. Gården Skår ligger vid en sådan. — Jfr Bergums Skårsväg och Skårsgatan.
1Av vägens läge på Näsberget intill Nordre älv.
1Av vägens läge på Torslanda Mellangårds tidigare marker.
1Av vägens sträckning, en backe från Sörredsplatsen upp till Sörredsgården. Se Sörredsvägen.
1Av vägens sträckning genom en dal på gården Blunstorps ägor.
1Av vägens sträckning genom gamla Ingebäcks marker.
1Av vägens sträckning på Ingebäcks marker.
3Avvägningsinstrument. Fototypi
1Avvägningsinstrument i etui. Tidigare märkt 9 på blå etikett.
1Avvägningsinstrument i genomskärning.
1Avvägningsinstrument i genomskärning. Fototypi
1Avvägningskarta över Skojarbacken i Flygarns Haga. Tryck hos Meyer & Köster, Göteborg. (Se även GMA:4976.)
1Av varierande slag.
1Avvärjande försvar av kust : taktisk studie belysande linje- och landstormsförbandens användning : orderexempel : övningsuppgifter med lösningar. 1.- Stockholm : Krigsvetenskaps-akad., 1938
1av vita krepperade tyllband flätade i rutor över kullen., vid skärningarna garnerade med små svarta glaspärlor. Runt kanten ett vågigt tyllband garnerat med större svarta glaspärlor. Fodrad med gasväs.
1Av vit bomullsbatist, båtringad ( rektangulär ringning) , lång fårbogsärm med med manschett. Manschetterna har en spets som pekar uppåt mot armen. Kjolen fållad med en skoning som är 11,5 cm bred, stygnmärken horisontellt längs kjolens fåll, tre rader 10, 28 och 44 cm från nederkanten dessutom stygnmärken och veck för ett 2.5 cm djupt veck 31,5 cm från nederkanten. Förutom midjesömen och sidsömmarna är alla livet sömmar paspoalerade. Framtill på livet ett triangulärt parti med horisontella veck lagda uppåt. Lodrät längs mitten är vecken låsta av en ca 1 cm bred passpoalerad remsa. Utom under veckpartiet är livet fodrat, knäppning i ryggen med små hakar och sydda tränsar.Midjebandet knäpps med större hyskor och hakar, två par.
1av vitt bomullstyg nedvikt krage med spetsiga kragsnibbar
1av vitt Linne Har tillhörtCarl W.Rhedin, eller möjligen dennes fader. Samhör möjligen med kostymen GM11891
2av vitt linne med vapen, bårder m.m målat i färger.
1av vitt siden, dels rynkat och dels veckat över kullen, Runt kullen ett 9 cm brett vitt sidenband med rosett i ena änden. kanten försedd med picot. Barolet av gas klädd med siden. Garnering av blonder, lilafärgade syrener och penséer. Hakband av vitt siden liksom foder. Jfr. Journal des Demoiselles 1857, 144-45
1av vitt siden med gul bård. Vapnet broderat och målat i färger.
1av vitt siden med påsytt stramaljbroderi i silke, kalk med blommor och hebreisk inskription i färger. Beg. av mosaiska manliga trosbekännare att vid gudstjänsterna bäras över axlarna. har från början haft måtten: längd 175 cm och bredd 65 cm men idag finns bara ett sammanhängande stycke kvar med inskrivna måttet. De andra delarna är trasiga intill oigenkännerlighet.
1av ylle, ljusblått med broderier av vitt silke, slitna . Vänster sidan rikare broderad än den högra. Sidostyckerna upptill sammannästade 32 cm. varigenom bildas en på ryfggen nedhängande kapuchongliknande flik.
1Axel Ahlberg var göteborgsk handelsman vid sekelskiftet 1800/1900 med Manufakturhandel i Arkaden.
1Axel Anderasson och fästmön Olga Sandberg. På deras bröllopsdag?
1axelband, grad VI, storkommendörsgraden, Stora Amarantherorden, hedersgrad normalt tilldelad styrelse och andra prominenta personer. Landshövdigeparet spelade av tradition en central roll inom Amarantherorden som stadens främsta par./ctn.
1axelband, vilket brukas av riddare av Serafimerorden, buret av Konung Carl XV.
1Axelbandslös aftonklänning i cremefärgat siden med broderade paljetter. Dragkedja i sidan. Tillhörande överkjol i grå tyll.
1Axelbandslös klänning i hålmönstrat lila viscose (?). Knälång kjol med stor vidd som är rynkad mot midjesöm. Dragkedja i ryggen.
1axelband vilket brukas av innehavare av storkorset av Isländska Falkorden och bäres från vänster axel så att ordensteckenet vilar på vänster höft.
1Axel Boëthius fick en personlig professur vid Göteborgs högskola i ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia 1935. 1949 inrättades en ordinarie professur och 1956 tillträdde Åke Åkerström som professor. 1969 ändrades namnet till Antikens kultur och samhällsliv och Paul Åström utnämndes till professor. Fram till 1 januari 2006 ingick ämnet i den Klassiska institutionen då den tillsammans med nordeuropeisk arkeologi skapade Institutionen för arkeologi och antikens historia.
1Axel Carlssons från Knippla visor, med teckningar av Lulle (Karin Johansson) i två exemplar.
1Axel Cegreller, Anna Robenne och Seth Johansson i Stora teaterns uppsättning av Dödstarantellan 1922.
1Axel Christopher Carlander, född den 23 september 1869 i Göteborg, död den 17 april 1939 i Göteborg, var en industriman, affärsman och politiker. Han, liksom hans far Johan Christopher Carlander, svarade även för betydande donationer till olika samhällsfunktioner i Göteborg.
1Axel Einar Hjorth gick 1908-1910 på Högre Konstindustriella Skolan, en del av Tekniska Skolan i Stockholm, Konstfacks föregångare. Hjort gick också som bildhuggarelev och ett tag arbetade han på snickeriverkstad. Arbetade under några på 1920-talet åt flera olika möbelföretag. Inför Jubileumsutställningen 1923 i Göteborg var han ansvarig för monteringsbyrån. Från 1927 till 1938 var Hjort chef för ritkontoret på AB Nordiska kompaniet. Han ritade möbler i 1920-talsklassicism och var påverkad av fransk art déco. Under 1930-talet influerades han av funktionalismen och ritade lätta möbler i stålrör, trä och sadelgjord.
1Axel Engdahls begravning, år 1922
1Axel Engdahls förklaring i nyårsrevyn 1916, "Flickorna från Askersund"
1Axel Engdahl var skådespelare och ledare för Folkteatern vid Lorensberg i Göteborg. Han drev teater från 1903, först tillsammans med Albin Laven, ensam från 1906. Engdahl var samtidigt anställd vid Sveriges allmänna sjöförsäkrings AB, bland annat som ansvarig för expeditionen.
1Axelgehäng till värja för underofficer. Vitlackerat läder. 1800-talets början.
1Axel Herman Danielsson var verksam fotograf från 1897 i Valdemarsvik, flyttade i oktober samma år till Kumla. 1899 bosatte han sig i Värnersborg och 2 år senare flyttande han till Göteborg, Lundby och hade fotoaltelje under ca 1 år.
1Axel Holzhausen var anställd vid Trädgårdsföreningen i Göteborg 1905-1916 och chef för Nordiska Kompaniets trädgårdar vid Haga och Ulriksdal 1917-1921. År 1910 anlade han Holzhausens park vid dåvarande Vänersborgs hospital och asyl. Holzhausen författade böcker om växter och trädgårdsskötsel bl a.Orchidéer (1916), Perenna växter (1917), Trädgårdens blommor (1922), Våra växter och blommor inomhus (1924), Vårblommor (1924), Kaktéer (1925), Boken om liljor (1927), Lättodlade sommarblommor (1928), Om rosor (1930), Höstens blommor (1931) samt Tusen olika träd och buskar (1932), Svenskt trädgårdslexikon(1938).
2Axelklaff, m/10, för menig vid Kungliga Svea Livgardet.
1Axelklaff, m/1875, för officerare vid Skånska Dragoner.
1Axelklaff, m/1878, för Löjtnant vid Älvsborgs regemente.
2Axelklaff, m/1878, för Överstelöjtnant vid Jönköpings regemente.
1Axelklaff, m/1878, för sergeant vid Västgöra regementet.
2axelklaff, m/1878, för underlöjtnant vid Svea Livg
2Axelklaff, m/1878, för underlöjtnant vid Svea Livgarde.
1axelklaff, m/1878 för Överstelöjtnant vid Kungliga
1axelklaff, m/1893, för Sergeant vid Norra Skånska
1axelklaff, m/1895, för fanjunkare vid Kungliga Skånska..
2Axelklaff, m/1895, för Fanjunkare vid Skånska Dragonerna.
2Axelklaff, m/1895, för officer vid Livregementet.
1Axelklaff, m/1895, för Ryttmästare vid Livregementet till häst.
2Axelklaff, m/1895-1908, för Ryttmästare vid Kungli
1Axelklaff, m/1899, för löjtnant vid Kungliga Fortifikationen.
1Axelklaff, m/1899, för Löjtnant vid Kungliga Vaxholms grenadjärer.
2Axelklaff, m/1899, för Major vid Älvsborgs regemente.
1Axelklaff, m/1899, för Major vid Första Livgrenadjärernarna.
1axelklaff, m/1899, för Överste vid Fortifikationen
1axelklaff, m/1899, för Regementsläkare, major
1Axelklaff, m/1899, för regementsveterinär med överstelöjtnats grad.
1Axelklaff, m/1899, för regementsveterinär med Överstes grad.
2Axelklaff, m/1899, för Sergeant vid Fortifikationen.
2Axelklaff, m/1910, för menig vid Smålands Artilleri.
1Axelklaff, m/1939, för Fänrik vid I 17.
1Axelklaff, m/1939, för Generalmajor.
1Axelklaff, m/1939, för Kapten vid Fältveterinärkår.
1Axelklaff, m/1939, för Kapten vid Generalstaben.
1Axelklaff, m/1939, för Läkare vid Intendenturen.
1Axelklaff, m/1939, för Löjtnantsassistent.
1Axelklaff, m/1939, för Löjtnant vid Intendenturen.
1Axelklaff, m/1939, för Major vid Fälttygskåren.
1Axelklaff, m/1939, för Överste vid Vatten- och Väg.
1Axelklaff, m/1939, för Präst.
1Axelklaff, m/1939.
1Axelklaff, rysk, blått foder, utan namnchiffer.
1Axelklaff, rysk, med Nicolai II:S namnchiffer.
2axelklaffar, 2 st, för menig vid Kungliga Livregementet
2axelklaffar, 2 st, för menig vid Kungliga Värmlands regement
2axelklaffar, m/10, för Distinktionskorpral vid Kun
1axelklaffar, m/1878, för Underlöjtnant vid Kunglig
1Axelklaffar, m/1878, guld med svart sammetsbotten.
2axelklaffar, m/1886, för Major
2Axelklaffar, m/1895, för officer vid Skånska Dragoner.
1Axelklaffar, m/1899, för Kapten vid Bohusläns regemente.
1Axelklaffar, m/1899, för Kapten vid Karlskrona Grenadjärregementet.
1axelklaffar, m/1899, för Kapten vid Kungliga Först
1Axelklaffar, m/1899, för Kapten vid Livregementet.
1Axelklaffar, m/1899, för Kapten vid Smålands Grenadjärer.
2axelklaffar, m/1899, för Löjtnant vid Kungliga Göta artilleriregemente
2axelklaffar, m/1899, för Överstelöjtnant vid Bohus
1axelklaffar, m/1899-1908
1Axelklaffar, m/1899-1908, för Överstelöjtnant.
2axelklaffar, m/1923, för Major vid Fortifkationen
2axelklaffar, m/1923, för Överste vid Göta Artiller
2Axelklaffar, m/1927, för Major vid Kustartilleriet
1Axelklaffar, m/1927, för Major vid Kustartilleriet.
4Axelklaffar, tyska, för kompaniofficerare, 1800-talet.
2axelklaffar för menig student vid Kungliga Södermanland
1Axelklaffar för Överstelöjtnant vid Kungliga Södra.
1Axelklaffar till vapenrock för tyska polistrupperna, Oberwachtmeister.
1Axelklaffar vid Svea Livgarde för manskap.
1Axelklaff för bataljonschef. Förslagsmodell tillverkad genom Befälsföreningen inom Landstorms Område 28a.
1axelklaff för fanjunkare vid Fortifikationen
1Axelklaff för Fanjunkare vid Kungliga Västgöta regemente.
2Axelklaff för kapten.
1Axelklaff för kompanichef. Förslagsmodell tillverkad genom Befälsföreningen inom Landstorms Område 28a.
1Axelklaff för kompanichef. Förslagsmodell tillverkad genom Befälsföreningen inom Landstorms Område 28a.
2Axelklaff för Korpral vid Kungliga Livgardet till häst.
1Axelklaff för löjtnant vid Intendenturkåren.
1axelklaff för Löjtnant vid Svea Livgarde
1axelklaff för menig vid Kungliga Älvsborgs regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Göta Artilleriregemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Göta Livgarde
1Axelklaff för menig vid Kungliga Gotlands Infanteriregemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Hallands regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Hälsinge regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Jönköpings regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Kalmar regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Kronobergs regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Norra Skånska Infanterirege
1axelklaff för menig vid Kungliga Positionsartilleri
1axelklaff för menig vid Kungliga Skånska Dragonregementet
1axelklaff för menig vid Kungliga Skånska Trängkåren
1axelklaff för menig vid Kungliga Södermanlands regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Södra Skånska Infanterirege
1axelklaff för menig vid Kungliga Upplands Artilleri
1axelklaff för menig vid Kungliga Värmlands regemente
2Axelklaff för menig vid Kungliga Värmlands regemente.
1axelklaff för menig vid Kungliga Västerbottens regemente
1axelklaff för menig vid Kungliga Västgöta regement
1axelklaff för menig vid Kungliga Vaxholms Grenadjärer
1Axelklaff för överste.
1Axelklaff för överstelöjtnant vid Kungliga Jönköpings regemente.
1axelklaff för sergeant vid Fortifikationen
2Axelklaff för Sergeant vid Göta Trängkår.
1Axelklaff för sergeant vid Kungliga Svea Livgarde.
2Axelklaff för Sergeant vid Livregementets Grenadjärer
1axelklaff för sergeant vid Svea Livgarde
2Axelklaff för student och menig vid Kungliga Svea.
2Axelklaff för underlöjtnant, kvarstående i armén.
2Axelklaff för vaktmästare vid Kungliga Intendenturkåren.
1Axelklaffshylsor, m/1951, vid flygvapnet, med beteckning.
1Axel Kumelin fick i uppdrag av Bergslagernas Järnvägar att rita alla stationsbyggnader. För stationshuset i Göteborg hade han hjälp av sin bror Hjalmar.
1Axel L. Romdahl 18 mars 1930.- Göteborg, 1930
1Axel L Svensson började sin yrkeskarriär som springpojke åt Göteborgs Tapetfabrik/Carl Engblad som tolvåring. Carl Engblad återfinns som ägaretill fastigheten vid Kungsgatan 34/ Magasinsgatan 16 1904. 1905 finns där butiken Tapetmagasinet, som drivs av Lagerström & Svensson. De driver butiken tillsammans fram till början på 1930-talet då duon går skilda vägar. Axel L Svensson driver butiken på Kungsgatan 34 själv fr o m 1931. (Lagerström har öppnat eget på Kungsportsavenyn). Tapetmagasinet finns kvar i Axel L Svenssons regi till mitten på 1950-talet. Några år innan Axel L Svensson går bort. Axel L Svensson var också en mycket god amatörfotograf, som gärna dokumenterade händelser, stort och smått i staden. Delar av bilder han tagit har genom dotterdottern Lena Carlsson kommit ut i bokform 1976. Och dåvarande Historiska museet fick en del av dessa bilder.
1Axel med 6 trähjul (5 rödmålade, 1 gulmålad), samt 2 järnhjul i olika dimensioner för olika utväxlingar. Takfäste i ena ändan.
1Axel med slip och putstrissor för skomakeri.
1Axel N. Augustsson (1879-1940) var son till lantbrukaren August Johansson på Gunnesby Mellangården i Säve sn. Interiör från ägarens hem se arkivreferens. I dörren står hustrun Ida.
1Axel-Nilsson, Göran Stora Katrinelund : några anteckningar kring ett gammalt göteborgslanderi / av Göran Axel-Nilsson.- Göteborg : Gumpert, 1949
1Axel-Nilsson, Göran Varbergs fäste / Göran Axel-Nilsson.- Stockholm : Thule, 1936
1Axel Pehrsson-Bramstorp ("Pehrsson i Bramstorp") som svart bonde i schackuppsättning.
2axelprydnader för spel
1Axelputa av läder med stoppad tuskaft växtfibertextil på undersidan. Läderrem med metallspänne. Inristat 147 på ovansidan lädret.
1axelputa som skydd vid bärande av bräder
1Axelrad, Axel Hand & rod puppets / by Axel.- Olinda, Vic. : Lamont Puppets, 1990
1Axelremmar till kyrass.
1axelremsväska med kontrollbok: I-II
1Axel Sjöberg utbildad fotograf i Stockholm. 1885 etablerade han sig som fotograf i Karlsborg, tillsammans med brodern och fotografen Alfred Sjöberg. Han var innehavare av firma Axel Sjöberg & Co i Karlsborg. Han bedrev också fotoverksamhet i Halmstad på 1890-talet. 1895 etablerade han sig som fotograf i Malmö i en ateljé på Stortorget, senare flyttad till Hamngatan. Axel Sjöberg fotograferade porträtt och miljöer. Han fick många utmärkelser och priser som fotograf, bland annat i Svenska Turistföreningens pristävlingar, 1898-1900 (tre stycken andrapris) och 1902 (fjärdepris). Axel Sjöberg var Kunglig hovfotograf.
1Axelsnöre till kolett m/1873. För kadett vid Kungliga Krigsskolan.
1Axelson, Stig Position Göteborg : en krönika om Göteborgs hamns utveckling 1950-1970 / Stig Axelson.- Göteborg : Tre böcker, 1991
1Axelsson, Dennis Ingår idrottens miljöer inte i kulturarvet? : om brukarperspektiv och gruppidentitet med utgångspunkt från Gamla Ullevi / Dennis Axelsson.- Göteborg : Univ., Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, 2004
1Axelsson, Sofia Konserveringsresurser i västsverige / Sofia Axelsson.- Karlstad : Högskolan, 1985
1Axelträns, förslag för befäl inom L O nr 28 A.
1axelträns, m/1872, för kompaniofficer vid Artiller
1axelträns, m/1873, för kadett vid Kungliga Krigsskolan
1axelträns, m/1910, för Fanjunkare vid Kungliga Livgardet till häst
1axelträns, m/1910, för Kapten vid Kungliga Älvsborgs regemen
1axelträns, m/1910, för Löjtnant vid Kungliga Göta artilleriregemente
1Axelträns, m/1910, för underlöjtnant.
1axelträns, m/1910, för underlöjtnant vid Kungliga Svea artilleriregenente
1axeltränsar, (2 st.) för överstelöjtnant vid Göta Artilleriregemente, A2, Göteborg, (1895-1962)
15Axeltränsar, 2 st, m/1873.
2axeltränsar, m/1910
2axeltränsar, m/1910, Fänrik
2axeltränsar, m/1910, för Fänrik vid Göta Artilleri
2axeltränsar, m/1910, Löjtnant
1Axeltränsar, sitter på GMM:3648.
2Axeltränsar för officer vid 8:e Italienska Bessagl
1Axeltränsar för officer vid Kustartilleriet.
2Axelträns för befäl. Förslagsmodell tillverkad genom Befälsföreningen inom Landstorms Område 28a.
1Axelträns för löjtnant vid Vaxholms grenadjärregemente.
2Axelträns för menig personal. Förslagsmodell tillverkad genom Befälsföreningen inom Landstorms Område 28a.
2Axelträns för truppchef. Förslagsmodell tillverkad genom Befälsföreningen inom Landstorms Område 28a.
1Axel Wilh. Larsson - tävlingscyklist ? - med cykel på 2 st. s/v foton. Slutet på 1800-talet. (Nr 1 = D.55.370.)
1Axemo, Pia Timon från Aten : en publikundersökning : Obligatorisk uppgift för II betyg i sociologi / Pia Axemo... . - Göteborg : Göteborgs universitet, 1969
1Axman är dotter till Annié Jacobsson 103-2016, och givare av dennas barnsköterskedräkt från Gullbergsbrohemmet i Göteborg, 1936. GSM:170005:1-8
1axplock ur göteborgslottornas sociala uppgifter under 50 år.
1Ayling, Will The Lilliputians : an adventure into glove & rod puppet theatre / Will Ayling.- Bideford : Supreme Magic, ©1987
1Azzola, Friedrich Karl Das historische Glaserzeichen von 1730 im Wipfen am Haus Marktrain 6 / Friedrich Karl Azzola.- Bad Wipfen, 1997
1Azzola, Friedrich Karl Die Grabplatte des Erhart Höltzl (1520) in der Totentanzkapelle auf dem Friedhof bei St. Peter in Straubing und ihre Tuchmacherzeichen / Friedrich Karl Azzola.- Straubing, 1993
1Azzola, Friedrich Karl Die hochmittelalterliche Kreuzplatte im Vorraum des katolischen Pfarrheims zu Windberg im Landkreis Straubing-Bogen - Die frühgotische Schreibenkreuzplatte an der Friedhofskapelle von Konzell - Die frühgotische Kreutzplatte im Eingang zur Friedhofskapelle in Konzel / Friedrich Karl Azzola.- Straubing, 1995
1Azzola, Friedrich Karl Die hochmittelalterliche trapezoide Grabplatte aussen in der Südseite der Kirche von Wolfshausen bei Marburg / Friedrich Karl Azzola.- Kassel, 1996?
1Azzola, Friedrich Karl Ein einmaliges Schlagholz : das spätmittelalterliche Steinkreuz in der Gemarkung Hausen und sein Tuchmacherzeichen / Friedrich Karl Azzola.- Eschwege, 1996?
1Azzola, Friedrich Karl Ein spätgotischer Bildstockrest mit einer Distelkarde als historisches Handwerks- und Stifterzeichen im Hof des Schlosses Fürstenau zu Michelstadt-Steinbach / Friedrich Karl Azzola und Heinz Bormuth.- Frankfurt am Main, 1997
1Azzola, Friedrich Karl Grabplatte mit Tuchschere als historisches Handwerkszeichen / Friedrich Karl Azzola.- Frankfurt am Main, 1997?
1Azzola, Friedrich Karl Wertheimer historische Handwerkszeichen / Friedrich Karl Azzola.- Wertheim, 1996