Gatan börjar vid Hagakyrkan, invigd 1859.
Till gatan hörde 1872-1941 också nuvarande Carl Grimbergsgatan. Under perioden 1867-72 kallades gatan ”Annebergsgatan” efter fastigheten Anneberg vid gatans början. Detta namn föreslog stadsingenjören först för den nordliga gatudelen, medan den sydliga skulle heta Löndalagatan efter landeriet Löndala i nuvarande hörnet av Haga Kyrkogata och Lilla Bergsgatan (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, d. II, kartan), men drätselkammaren fäste i en inlaga från 1865 Stadsfullmäktiges uppmärksamhet på "den villande namnlikheten å de föreslagna Landala- och Löndalagatorna", med påföljd att den södra gatudelen 1867 fick namnet ”Annebergsgatan” och den norra namnet ”Haga Kyrkogata”. Sammanslagningen 1872 motiverades av att gatorna väntades sammanväxa — de utgjorde ju varandras direkta förlängning — men då detta inte blev fallet, blev det gemensamma namnet obekvämt. I en skrivelse till stadsfullmäktige 1940 (Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar, nr 326 1940) föreslogs att gatudelarna skulle få olika namn: den norra Biblioteksgatan, den södra Östergatan. Gatunamnsberedningen förklarade sig inte ha något att invända mot det förra namnet — efter Stadsbiblioteket (dvs högskolebiblioteket, det nuvarande Samhällsvetenskapliga biblioteket)— men i Stadsfullmäktige framhöll fru Wikander Brunander det olämpliga i att ge gatan namn efter ett bibliotek som snart måste flyttas till annan plats därför att dess byggnad efter 40 års bruk befunnits oanvändbar för sitt ändamål. Stadsfullmäktige bekräftade då namnet Haga Kyrkogata för gatans norra del; om den södra se Carl Grimbergsgatan. — I inlagan och diskussionen uppgavs oriktigt att gatan överhuvud inte ligger inom stadsdelen Haga.
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.