Se Larmgatan
En i äldre tid vanlig benämning på plats eller gata innanför fästningsvallen eller -graven, avsedd bl. a för skyndsam uppställning av trupp. Den sammanhänger med ordet alarm.
Larmgatorna var länge ensidigt bebyggda och räknades inte som verkliga gator. Sålunda förekommer de t ex 1644 K, 1739 K och ännu 1812 K markerade men utan namn. Stadens "Allarm- eller Wall-Gather" nämns i specifikationen till Hector Loffmans stadsplan för Göteborg 1669 (återgiven Lilienberg s 212f), "Larm- eller rundgatan kring staden" omtalas i en befallning från Karl XI 1690 (Berg: Saml I s 105), "alarmgatan nämns 1695 (Palmskiöldska samlingen volym 296 s 495), "Aliarmgatan" 1712 (PP s 380: Wallgången och Allarmgatan); "Larmgatan" nämns 1840 PP 547.
Benämningarna Norra, Södra, (Västra) och Östra Larmgatan torde inte vara äldre än 1800-talet. N. L. beslutas, S. L. och Ö. L. bekräftas 1852 (alla tre förekommer dock c1820 HK - anakronism? - och 1848 AdrKal). S. L. omtalas 1846 Lindgren s 50. Ö. och W. (!) L. omtalas PP 1852 5/3.
Vid 1800-talets mitt förekom enligt Ljunggrens Kartverk namnet Larmgatan utom Göteborg endast i det kort efter Göteborg nygrundade Kalmar på Kvarnholmen (jämte Larmtorget), där det hör till de ursprungliga gatunamnen och har samma anledning som hos oss. Den äldsta formen är också där Alarmgatan (Alving s 36).
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.