logo

Carlotta - the museum database

bild

Grejen med Göteborg : 1900-2020, 2021 : Västra rummet - Grupp 2 : Eldfestdräkt :: Eldfestdräkt och fackla

Object description

Gott nytt år!

"Det är en ära att få delta i en tradition som mina föräldrar, deras föräldrar och flera generationer tillbaka firade. I dagsläget är det förbjudet att fira denna underbara tradition i Iran. Vi firar det inte bara för oss utan för dem också." Armaghan Romiani, dansare i Eldfesten på Heden.

Chaharshanbeh Suri är en stämningsfull och symbolisk tradition som har firats i den persiska världen i 4 000 år. I samband med det persiska nyåret i mars tänds hundratals eldar för att fira elden och ljuset. Deltagarna sjunger, dansar och hoppar över eldarna för att välkomma det nya året och släppa taget om gammal oro, smärta och olycka. Det persiska namnet betyder onsdag (chaharshanbeh) och firande (suri). I Sverige har firandet fått namnet Eldfesten, och i Göteborg har den firats sedan 1980-talet.

Eldfesten har sina rötter i filosofin och religionen zoroatrism. Under 2000-talet har firandet varit kontroversiellt och förbjudet i många delar av världen – bland annat i Iran. Men 2019 deltog 15 000 personer i firandet på Heden i Göteborg, och i hela Sverige räknar man med att 200 000 personer brukar fira det persiska nyåret.

Titel - monterdel
Grejen med Göteborg : 1900-2020, 2021 : Västra rummet - Grupp 2 : Eldfestdräkt
Sakord
monterdel
Titel - verkets
Eldfestdräkt och fackla
Title - english
Fire Festival costume and torch
Beskrivning

Gott nytt år!

"Det är en ära att få delta i en tradition som mina föräldrar, deras föräldrar och flera generationer tillbaka firade. I dagsläget är det förbjudet att fira denna underbara tradition i Iran. Vi firar det inte bara för oss utan för dem också." Armaghan Romiani, dansare i Eldfesten på Heden.

Chaharshanbeh Suri är en stämningsfull och symbolisk tradition som har firats i den persiska världen i 4 000 år. I samband med det persiska nyåret i mars tänds hundratals eldar för att fira elden och ljuset. Deltagarna sjunger, dansar och hoppar över eldarna för att välkomma det nya året och släppa taget om gammal oro, smärta och olycka. Det persiska namnet betyder onsdag (chaharshanbeh) och firande (suri). I Sverige har firandet fått namnet Eldfesten, och i Göteborg har den firats sedan 1980-talet.

Eldfesten har sina rötter i filosofin och religionen zoroatrism. Under 2000-talet har firandet varit kontroversiellt och förbjudet i många delar av världen – bland annat i Iran. Men 2019 deltog 15 000 personer i firandet på Heden i Göteborg, och i hela Sverige räknar man med att 200 000 personer brukar fira det persiska nyåret.

Presentationstext
DRÄKTEN OCH FACKLAN - I mars firas det persiska nyåret, även kallat Eldfesten. Deltagarna hoppar över sju eldar för att släppa taget om gammal oro, smärta ocholycka. I Göteborg tänds eldarna av sju flickor med varsin fackla och likadana dräkter.
Presentation text - english

COSTUME AND TORCH - In March the Persian New Year is celebrated. Participants jump over seven fires to release old worries, pain and misfortune. In Gothenburg the fires are lit by seven young women, each with a torch and inman identical costume.

----------

Happy New Year!

“It’s an honour to be able to participate in a tradition that was celebrated by my parents, their parents, and numerous generations further back. It is currently forbidden to celebrate this wonderful tradition in Iran. We celebrate it not only for ourselves but for them too.” Armaghan Romiani, dancer in the Eldfesten New Year festival on Heden

Chaharshanbeh Suri is a moving and symbolic tradition that has been celebrated in the Persian world for 4,000 years. In conjunction with the Persian New Year in March, hundreds of fires are lit to celebrate the fire and the light. Participants sing, dance and jump over the fires to welcome in the New Year and release old worries, pain and unhappiness. The Persian name means “Wednesday” (chaharshanbeh) and celebrating (suri). In Sweden the celebration has been named Eldfesten (the Fire Festival) and in Gothenburg it has been celebrated since the 1980s.

The festival is rooted in the philosophy and religion of Zoroastrianism. In the 21st century its celebration has been controversial and forbidden in many parts of the world, including Iran. But in 2019, 15,000 people took part in the celebration on Heden in Gothenburg, and in Sweden as a whole some 200,000 people usually celebrate the Persian New Year.

Belongs to Utställningsdel
Grejen med Göteborg : 1900-2020, 2021 : Västra rummet - Grupp 2 :: Västra rummet - Grupp 2