Ericsson, L.M., Ericsson, L M Ericsson, L.M. Ericsson & Co :: organisation

Lars Magnus Ericsson etablerade 1876 ett företag för tillvekrning av telefonapparater. Stockholms Allmänna Telefon AB, bildat 1883, användes Ericssons system. De två företagen slogs 1918 samman till Allmänna Telefon AB Ericsson. Namnbyte till nuvarande Telefonaktiebolaget L M Ericsson skedde 1926

Ursprunget till koncernen är det företag som Lars Magnus Ericsson etablerade 1876 för tillverkning av telefonapparater (L.M. Ericsson & Co., senare AB L.M. Ericsson & Co.). Konstruktionerna, bl.a. världens första bordstelefon, visade sig konkurrenskraftiga gentemot de amerikanska Bell-apparaterna, och Stockholms Allmänna Telefon AB, bildat 1883, använde Ericssons system. De två företagen slogs 1918 samman till Allmänna Telefon AB Ericsson (namnändrat till nuv. namn 1926). De första utlandsetableringarna skedde redan i förra seklets början i Ryssland (togs i beslag vid revolutionen 1917) och i Mexico (där man senare gick samman med ITT och i slutet av 1950-talet avvecklade ägarintressena).

Ivar Kreuger gick in som huvudägare i koncernen och avyttrade också före sin död en betydande aktiepost till amerikanska ITT (35 %). ITT kvarstod som storägare till 1960, men en överenskommelse mellan 1930-talets tre huvudägaregrupper efter Kreugerkraschen - ITT, Stockholms Enskilda Bank/Wallenbergfamiljen och Svenska Handelsbanksintressena - gav Wallenbergintressena en ledande roll, och Marcus Wallenberg jr var personligen djupt engagerad i företaget ända från rekonstruktionsåren i början av 1930-talet till sin död 1982.

E. har under åren haft ett omfattande samarbete med svenska Televerket; bl.a. utvecklades under 1970-talet AXE-systemet (se AXE) för publika nät av Ellemtel Utvecklings AB, ett med Televerket samägt bolag. Detta system, ett av de första digitala i världen, samt företagsväxlar av typ MD 110 från slutet av 1980-talet, gav E. stora framgångar på världsmarknaden. Detta har givit företaget ett gott utgångsläge inför de nya kapacitetskrav som ställs genom att i växande omfattning även data och bilder skall överföras. En speciell satsning på datorsidan gjordes under 1980-talet inom affärsområdet Ericsson Information Systems, i vilket bl.a. Datasaab ingick från 1980-talet. Den blev dock kommersiellt mindre lyckad och avvecklades slutgiltigt i den formen 1988. (Källa NE 2004-05-26)