Sveriges förnämsta riddarorden, utdelas numera, efter 1975-01-01, endast till utländska statschefer eller därmed jämställda samt till medlemmar av det svenska konungahuset. Även utländska kronprinsar eller kronprinsessor kan tilldelas orden. Konungen är ordens stormästare, före 1975 dess "Herre- och mästare". Serafimerorden förlänades förr Sveriges högsta ämbetsmän och någon enstaka gång ledande näringslivsföreträdare. Endast 32 personer fick samtidigt inneha S. Antalet utländska riddare var obegränsat. Dessa kallades riddare av Kungl. Serafimerorden. Inhemska riddare benämndes riddare och kommendörer av Kungl. Maj:ts Orden, prästmän och damer kallades ledamöter och kommendörer av..... Orsaken till denna benämning var att de inhemska innehavarna måste vara kommendör med stora korset, eller kommendör av 1 klass av någon av de "mindre" ordnarna, (Svärds-och Nordstjärneorden), vid sin utnämning till riddare av Serafimerorden. Under 1900- talet kom även Vasaordens storkors, eller kommendörsvärdighet av 1 klass, att vara kvalificerande för att erhålla Serafimerorden.
Till orden hör ett riddartecken vilket bäres i ett ljusblått axelband, från höger axel med ordenstecknet vilande på vänster höft, en kraschan samt ordenskedja bestående av, omväxlande ljusblå emaljerade patriarkalkors samt gyllene änglahuvuden. Kedjan bäres numera ytterst sällan, oftast i samband med statsbesök. Förr bars den vid sk. riksceremoni på särskild kunglig befallning. Ett tillfälle vid vilket alltid ordenskedjorna bars var vid riksdagens högtidliga öppnande, kring den 10 januari varje år, den ceremonien genomfördes senaste gången år 1974. Ny ritual och tidpunkt genomfördes från 1975, under namn av Riksmötets öppnande vid vilket icke längre galaklädsel är påbjuden och bärandet av ordnar naturligt nog bortfallit.
Kungliga Serafimerorden instiftades år 1748 på initiativ av ständerna, formellt stod Konung Frederik I som instiftare, denne förklarades också vara "de kungliga svenska riddareordnarnas herre och mästare", alla utnämningar skulle undertecknas av honom. Serafimerorden var- och är Sveriges förnämsta ordensutmärkelse. Före år 1975 tilldelades först och främst konungahusets manliga, från år 1952 även kvinnliga, medlemmar orden vid födseln, de var självskrivna riddare och kommendörer av Kungl. Maj:ts Orden. Orden var här en gammal pluralform för ordnar då prinsarna även var kommendörer med stora korset av Kungl Svärds- och Nordstjärneordnarna vilka, var för sig, var förutsättningen för Serafimervärdigheten. De kungl prinsessorna kallades ledamöter och kommendörer av Kungl Maj:ts orden när de fick tillträde till orden år 1952. I övrigt var orden avsedd för rikets förnämsta undersåtar, som riksråd och fältherrar och med dem jämställda. Kring 1800- talets mitt etablerades en praxis att orden tilldelades högste befattningshavare inom respektive myndighet och någon gång annan högt rankad person. Det kunde ex röra sig om någon biskop vilken gjort sig synnerligen bemärkt även parlamentariskt, ett statsråd samt någon näringslivsföreträdare, vilken genom extraordinära insatser gjort sig värdig att belönas på rikets högsta nivå. De befattningshavare det var fråga om, i normala fall, var ex.: Riksmarskalken, Statsministern, Utrikesministern, Ärkebiskopen, Överståthållaren i Stockholm, Talmannen i första kammaren, (ibland även i andra kammaren), Kanslern för rikets Universitet, Rikets högsta (icke-kungliga) militära företrädare (sedan år 1939) enbart Överbefälhavaren, Presidenten för Svea Hovrätt. Orden fick endast innehavas av 32 personer samtidigt, konungahuset och utlänningar oräknade. Antalet blev dock aldrig så högt, ca 15 personer brukade normalt inneha orden samtidigt.; Sedan 1975 utdelas Serafimerorden, (liksom de övriga kungl riddarordnarna, med undantag av Carl XIII:s orden), icke längre till svenska medborgare utan endast till utländska "statschefer och därmed jämställda". År 1995 beslöts att orden i fortsättningen skulle kunna tilldelas medlemmar av det svenska konungahuset. Beslutet tillkom närmast med anledning av HKH Kronprinsessans myndighetsdag den 14 juli 1995. Sedan dess har Serafimerorden tilldelats HKH Hertiginnan av Halland, Prinsessan Lilian i samband med hennes 80- årsdag den 30 augusti 1995, (prinsessan var tidigare kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, KmstkNO, sedan december 1976), HKH Hertigen av Värmland, Prins Carl Philip i samband med myndighetsdagen den 13 maj 1997 samt HKH Hertiginnan av Hälsingland och Gästrikland, Prinsessan Madeleine i samband med myndighetsdagen den 10 juni 2000. ;
Orden fick endast innehavas av 32 svenska samt obegränsat antal utländska riddare. Med orden följde Herr-titel, ex. Hans excellens Riksmarskalken och Amiralen Herr H:son Ericson, förnamnet användes icke längre i skrift. Företeelsen motsvaras av det engelska riddarslaget (knighthood) vilket ofta i Sverige förväxlas med adelskap, och omtalas, företrädesvis i media, som om vederbörande upphöjts i adligt stånd och värdighet.
Ordenskapitlet beslöt, år 2005-04-28, att anta ett förslag om att de dittills silverne änglahuvudena mellan kraschanens korsarmar skulle utföras av guld. Kraschanens mittglob som dittills varit emaljerad i ljusblått med gyllene bokstäver skulle nu utföras i mörkblått, allt för att öka kontrastverkan. Den sistnämnda förändringen återknöt även till tidigare kraschanmodeller vilka haft mörkblå mittglober.
; Ordenstecknet är ett kors av maltesertyp vars fyra korsarmar är vitemaljerade och belagda med gyllene patriarkalkors samt med gyllene änglahuvuden mellan korsarmarna, i korsets mitt är en svagt välvd, blåemaljerad, mittglob fäst med bokstäverna IHS (Jesus Människornas Frälsare) i vitt samt gyllene kronor och trenne gyllene spikar minnande om de spikar som användes vid Jesu korsfästelse, korset är krönt av en kunglig krona vilken är fäst vid korset med ett ornamenterat gångjärn, ett sk. charnér.
Kraschanen är av silver och likaledes i form av ett malteserkors med serafer placerade mellan korsarmarna, mittgloben har samma utseende som på korset.
Orden bärs i ett brett (110 mm) ljusblått sidenmoaréband från höger axel så att ordenstecknet vilar på vänster höft. Vid särskilt högtidliga tillfällen bars, på särskild kunglig befallning, ordenstecknet i ordenskedja över axlarna, bestående av omväxlande gyllene änglahuvuden och blåemaljerade patriarkalkors, dubbla kors med den övre tvärslån bredare än den undre.
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.