logo

Carlotta - the museum database

bild

Moderna Göteborg, 2017 : Inom Vallgraven, Nordstaden :: Inom Vallgraven 01, Nordstaden 02

Object description
Områdena utgör Göteborgs stadskärna och avgränsas av Vallgraven och Rosenlundskanalen i söder och av Göta älv i norr.
Titel - utställningsdel
Moderna Göteborg, 2017 : Inom Vallgraven, Nordstaden
Inventering - kopplad till
Moderna Göteborg, 2017
alt
Sakord - neutral term
utställningsdel
Titel - verkets
Inom Vallgraven 01, Nordstaden 02
Beskrivning
Områdena utgör Göteborgs stadskärna och avgränsas av Vallgraven och Rosenlundskanalen i söder och av Göta älv i norr.
Presentationstext

ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING

Områdena utgör Göteborgs stadskärna och avgränsas

av Vallgraven och Rosenlundskanalen i söder och

av Göta älv i norr. Stadsplanen är utformad efter

holländska förebilder enligt konceptet rutnät med

kanaler. Idag är den enda kvarvarande kanalen Stora

Hamnkanalen. Inom området finns bergen stora

och lilla Otterhällan samt Kungshöjd. Stadskärnan

har en rikt varierad bebyggelse med en blandning

av småskalig bebyggelse med framför allt ursprung i

1800-talets senare del och flera inslag av storskaliga

rivnings- och nybyggnadsprojekt från 1955-90, varav

handelskomplexet Nordstan är det största. I den

sydöstra delen av stadskärnan finns kvartersstora

modernistiska handelskomplex samt ett parkeringshus

integrerat i den ursprungliga rutnätsstrukturen. Det

hela är sammanlänkat genom arkader i husens

bottenvåningar. Den moderna bebyggelsen uppvisar

olika grad av anpassning. Bankfasaderna vid

Brunnsparken och affärsgallerian Arkaden bryter

av mot det äldre genom både sin arkitektur och

storskalighet. Före detta Citypassagen i kvarteret

Härbärget är ett exempel på mer anpassad och tidigt

postmodernistisk arkitektur som med sina småskaligt

indelade fasadbredder har hämtat inspiration från det

tidiga 1800-talets stadsbild. Skulpturer, Hermer, från

det på platsen rivna Grand Hotel Haglund flankerar

en av portarna. Stadskärnan som helhet har ett mycket

högt kulturhistoriskt värde.

;

EN HISTORISK TILLBAKABLICK

Fram till 1950-talets slut hade stadskärnan

förnyats relativt långsamt genom punktsaneringar;

nybyggnader omfattande en eller ett par tomter.

Från slutet av 1940-talet upprättades planer som

innebar att stadskärnan, genom totalsanering av större

områden, skulle utvecklas till ett renodlat cityområde

för hela regionen. I planerna ingick förbättrade

kommunikationer, större utrymme för kommersiell

verksamhet och nya lokaler för stadens förvaltning.

Samtidigt fanns önskemål om att sanera områden som

dominerades av äldre bostadshus, hantverkslokaler,

lager och liknande som till exempel Östra Nordstaden

och delar av Västra Nordstaden. Saneringarna började

genomföras cirka 1960.

Under perioden 1960-90 genomfördes flera

stora förnyelseprojekt i denna anda. Det största

”saneringsprojektet” var Östra Nordstaden som förnyades

1965-75. 1963 presenterades dispositionsplanen, som

visade kvarter för detaljhandel, hotell, restauranger,

kontor och parkering. Dessa var sammanhållna av

övertäckta gågator i stort sett efter rutstadens mönster.

Där revs cirka 100 hus för att ge plats åt sju byggnader

som sammanfogades genom överglasningar. Till den nya

centrumanläggningen flyttade flera av de stora banker

som tidigare låg vid Södra och Västra Hamngatorna. I

Västra Nordstadens inre delar avröjdes ungefär hälften

av den småskaliga, blandade bebyggelsen. Kvarteret

Traktören togs i anspråk för en stor förvaltningsbyggnad

och längs Torggatan, som i äldre tider var ett livligt

butiksstråk, tillkom enhetligt utformade kvarter eller

kvartersdelar med bostäder och kontor.

Andra viktiga förnyelseprojekt var bostadsområdet

på Otterhällan, området kring Rosenlund -

Hvitfeldtsplatsen som bebyggdes med stora

kontorskomplex, varuhuset NK, kvarteret Arkaden,

Hotel Sheraton och Bazaar Alliance. Götgatan

i Nordstaden som mynnar mot Brunnsparken

utformades i en fyra våningar hög gallerigata med

glasad luftridå i gaveln. Gatans mått har bestämts efter

studier av arkader i Milano, London och Moskva.

En viktig del i stadskärnans förnyelse var utflyttningen

av hamnverksamheten. Trafikplanen omfattade en

stamled och en ringled från vilka man skulle kunna söka

sig in i city via parkeringszoner. Planen genomfördes

delvis. Ett stort parkeringshus byggdes i Östra

Nordstadens utkant samt i kvarteret Perukmakaren

men flera av de planerade parkeringsanläggningarna

utfördes aldrig. I de inre delarna föreslogs servicegator

och gågator. De så kallade servicegatorna skulle ha

arkader; gångbanor indragna i husens bottenvåningar.

Systemet byggdes ut vid vissa gatusträckor och

arkader tillkom både i befintliga och nya byggnader till

exempel vid Drottninggatan. Gågator infördes bland

annat längs Kungsgatan, Korsgatan och Fredsgatan

där de traditionella trottoarerna togs bort.

FÖRÄNDRAT, BEVARAT

Rekordårens arkitektur i stadskärnan är relativt

oförändrad. Enstaka fasader har under senare år rustats

upp och fått ett totalt nytt utseende som till exempel

kvarteret Perukmakaren längs Drottninggatan. En

vanlig förändring av 1960- 0ch 70-talens arkitektur

i stadskärnan är att arkader byggs för. Detta har till

exempel gjorts vid Rosenlund, i NK-huset och i delar

av Nordstan.

INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM

All bebyggelse i stadskärnan, utom Östra Nordstaden,

ingår i bevarandeprogrammet del I, bevarandeområde

1:A, 2:A Inom Vallgraven, Nordstaden 2 som

en spegling av Göteborgs ursprungliga roll som

”Sveriges port mot väster” och även stadens senare

utveckling. Därmed ingår stor del av den berörda

epokens bebyggelse i stadskärnan redan i befintligt

bevarandeprogram. De byggnader som är av särskilt

kulturhistoriskt värde som uttryck för rekordårens

arkitektur beskrivs närmare på följande sidor.

Land
Sverige
Stad
Göteborg
Stadsdel
Inom Vallgraven; Nordstaden
Belongs to Utställning
Moderna Göteborg, 2017 :: Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III, Moderna Göteborg