ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING
Kortedala ligger på höjderna utmed Göta Älvs och
Lärjeåns dalgång. Bebyggelsen består till största
delen av flerfamiljshus med en mångfald av typer
och planer. Punkthus, lamellhus och ett fåtal skivhus
samsas i den kuperade terrängen som också rymmer
centrumanläggningar, kyrkor, idrottsanläggningar,
föreningslokaler, ett mindre industriområde och skolor.
EN HISTORISK TILLBAKABLICK
Fram till 1900-talets mitt var området endast bebyggt
med enstaka torp. Stadsplanen för Göteborgs första
satellitstadsdel lades fram 1950. Trakten var egentligen
ämnad som fritidsområde men blev ett av de första
perifera exploateringsområdena. De första tre åren
fanns det ingen utbyggd kollektivtrafik. På grund
av bostadsbristen och med ett naturnära läge blev
det inte svårt att befolka området. I området fanns
då några småstugor. Dispositionsplanen gjordes av
arkitektkontoret Kjessler och Mannerstråle genom
arkitekt Fritiof Lindström som sammanställde sju
arkitektkontors förslag på utbyggnad. Stadsplanen
lades fram 1950. Stadsplanechefen var Tage William-
Olsson. Mellan 1953 och 1956 var utbyggnaden
av bostäderna i det närmaste klar. Samlingslokaler,
bibliotek, ungdomsgård, restaurang, bio och kyrka kring
de tre lokala centrumanläggningarna tillkom ett par år
senare. Stadsdelen byggdes kring en centralt placerad
spårvägslinje och delades upp i åtta grannskapsenheter.
Kortedala Torg blev centrum för hela stadsdelen och
dessutom anlades tre sekundära centrumanläggningar;
Årstidstorget, Citytorget och Kalendertorget. I
Kortedala prövades för första gången ett arbetssätt där
stadsplanekontoret gjorde en dispositionsplan, varefter
marken fördelades på olika byggherrar. Detaljplanerna
togs sedan fram av byggherrarnas egna arkitekter i
samråd med kommunen. De mestadels allmännyttiga
bostadsföretagen anlitade tidens bästa bostadsritande
arkitekter. Byggnaderna uppfördes i varierade former;
trevåningslameller som vinkelställda, krökta, saxade
och i u-form samt trekantiga, stjärnformade och
t-formade punkthus. Radhus, atriumhus och villor
uppfördes till mindre del. Vanligast var tre till fyra
våningars lamellhus i olika typer av gårdsformationer.
Vid Vårfruplatsen byggdes Göteborgshems första
experimenthus, ett lamellhus, som inledde epoken
med elementbyggande i staden. Massproduktion
var ännu inte möjlig, men ett slags ”halvindustriellt”
byggande förekom i Kortedala. Vid Årstidstorget finns
ett skivhus som är ett av få sandwichhus. Många hus
kläddes med asbestcementskivor, men putsade fasader
var vanligast.
FÖRÄNDRAT, BEVARAT
Många av flerbostadshusen har tilläggsisolerats och
fått nya fasadmaterial, ofta i form av plåt, samt fått
större balkonger. På Adventsvägen bevarades ett
lägenhetsmuseum, som är komplett inrett likt ett hem
från nybyggartiden. Längs Decembergatan finns ett
turn-aroundrenoverat lamellhusområde. Under de
senaste decennierna har flera småhusområden samt
två flerbostadsområden i söder tillkommit.
INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM
I Göteborg, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del
II utpekas: Atriumhus vid Aprilgatan, område 63:A,
en grupp atriumhus uppförda 1956 enligt ritningar
av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén. Citytorget
Adventsparken mm, område 63:B, har tidstypisk
bebyggelse och är ett intressant exempel på sekundärt
centrum.
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta