Amiralitetsgatan :: Majornas 3:e rote

Namnet efter det gamla Amiralitetet, inrättat i början av 1700-talet.

Termen användes om den eskader som då stationerades till Göteborg och om de inrättningar som hade sammanhang med denna. Dit hörde den amiralitetets över- och underrätt som var i verksamhet under kaperiets tid 1710-20; Amiralitetsförsamlingen, vars kyrka ända fram till 1700-talets slut var majbornas enda - den låg i nuvarande Gamla Varvsparken och brann ned 1820 - och Amiralitetsvarvet (senare Gamla Varvet), som låg nordväst om Stigberget, där också Göteborgs eskader hade sin station. (PZ s 19f, 62; STF s 103-105.) — Historisk almanach 1739 nämner tre "Admiraliteter" i Sverige: i Stockholm, Karlskrona och Göteborg (cit i SAOB). — Redan före 1700 fanns i viss mening ett amiralitet i Göteborg. År 1641 begärde nämligen Amiralitetskollegium att magistraten skulle upplåta något lämpligt område i Masthagen (tydligen = Masthugget) för skeppsbyggeri åt Kronan; dit stationerades också under århundradets senare del en mindre eskader, men först Karl XII gjorde denna inrättning permanent (Rosén s 241, 245).