Jaegerdorffsplatsen :: Kungsladugård

Här låg på posthusets tomt, senare Systembolaget, ännu i mitten av 1940-talet en fastighet vid namn Jägersdorf. Namnet möter första gången i mantalslängden 1786 och avsåg då en obebyggd tomt. Ett fotografi av det senaste huset på platsen (före posthuset) återges hos Rosén s 59.

Ställets namn är tyskt och hänger säkert på ett eller annat sätt samman med det slag som utkämpades vid byn Jägersdorf i Ostpreussen den 30 augusti 1757. Preussarna, som leddes av Lehwaldt, gick då till anfall, men ryssarna under Apraxin tvingade dem att retirera över Pregel. Striden hör knappast till de mest omtalade under sjuårskriget, men för oss svenskar torde den ha haft en särskild betydelse. Sjuårskriget hade då pågått i ett år. Preussarna var hårt trängda av ryssar, fransmän och österrikare. Frågan om ett svenskt deltagande i kriget hade länge varit aktuell. Redan den 22 juni beslöt rådet utan att höra ständerna att överföra trupper till Pommern. Men först tre månader senare, den 22 september 1757, inträdde Sverige i kriget mot Preussen, mot stora årliga subsidier från Frankrike och mot löfte från Frankrike och Österrike att efter krigets lyckliga slut återfå sina forna områden i Pommern. Vid denna tidpunkt var slaget vid Jägerdorf i högsta grad aktuellt. Det var den senaste stora framgången mot preussarna, och den måste för dåtidens svenskar ha tett sig som ett gott omen för ett kort och lyckosamt revanschkrig. Kanske ger det forna torpnamnet Jägersdorf uttryck åt sådana känslor. I så fall har det säkerligen kommit till vid just denna tid, snart miste den ostpreussiska byn sin politiska aktualitet och vårt deltagande i det s k pommerska kriget 1757–60 nådde sitt snöpliga slut. Men det är också möjligt att namnet här gavs av någon som hade personliga skäl att minnas slaget och kriget. Redan år 1786 fanns det mellan 300 och 400 lägenheter och tomter på Gamla Älvsborgs Kungsladugårds mark, dit på den tiden även bl. a Majorna och Masthugget hörde. Bara några få omtalas tidigare. De flesta namnen är sådana att de inte kan ha växt fram naturligt eller ha givits av de olika "torparna" var för sig; de måste ha åsatts ställena av någon myndighetsperson. Förr åtnjöt landshövdingen inkomsterna från Gamla Älvsborgs Kungsladugård. Det är därför inte otänkbart att en landshövding har tagit initiativet till namngivningen här och eventuellt också intresserat sig för detaljer i den. Den landshövding som i så fall kommer i åtanke är Anders Rudolf du Rietz (1722–1792), landshövding här 1772–90. Som major vid Södermanlands regemente. deltog han i pommerska kriget och utmärkte, sig där vid flera tillfällen. - Beredningens gatunamnsförslag Jægerdorffsplatsen efter "fastigheten Jægerdorff” blev föremål för en lång debatt i stadsfullmäktige innan den godkändes. Man invände att namnet var långt och svårt att stava. En fru Thüring, (se Nelly Thürings Trappa) som ivrade för korta och enkla namn men inte hade så värst mycket till övers för den historiska kontinuiteten, ville ändra förslaget till Jägersplatsen. Lyckligtvis följde man inte detta förslag. Men den namnform och stavning som fastställdes är å andra sidan inte bara svårstavad utan också historiskt oriktig. Stället hette Jägersdorf och just så stavas namnet i det äldsta belägget 1786 och i de flesta senare.