Kaggeledsgatan :: Kålltorp, Sävenäs

Vid gränsen mellan Vidkärr och Härlanda. Enligt Ljunggrens karta över staden av år 1855 kallades ledet här för Kaggeledet. Som bebyggelse under Sävenäs säteri omtalas Kaggeledet redan i 1772 års mantalslängd. Förra leden torde vara ett familjenamn eller vedernamn Kagg(e). (Jfr OGB II s 18 och 145.)

Sören Skarback har i boken "Göteborg på 1600-talet" skrivit: "På Sävenäs i Örgryte socken fanns en gäststuga som varit räknad som Niels Kaggs egen. När Kagg kom till trakten fick bönderna se till att bröd, kött och ägg fanns för hans räkning. Visst fick bönderna betalt, men de såg nog ändå helst att Kagg höll sig därifrån, för det var inte lönsamt att behöva slakta en kalv eller ett lamm flera månader tidigare än man kanske hade tänkt. Kaggestugan lär ha stått kvar i nästan hundra år efter Kaggs död. Den ska ha rivits eller fallit ihop av sig själv kring 1750. I mantalslängden för 1772 nämns i precis samma trakt Kaggeledet, som troligen kan ha varit den forna vägen fram till Kaggestugan. Därför är det troligt, för att inte säga högst sannolikt, att Kaggeledstorget och Kaggeledsgatan i våra dagar minner om Nisse Kaggen, som guvernören 'öfver Halland sampt thes underliggande fästningar' i folkmun ju kallades".

Belägen vid gränsen mellan Vidkärr och Härlanda. Enligt Ljunggrens karta över staden 1855 kallades ledet här för Kaggeledet. Som bebyggelse under Sävenäs säteri omtalas Kaggeledet redan i 1772 års mantalslängd. Förra leden torde vara ett familjenamn eller vedernamn Kagg(e).

Sören Skarback skriver i "Göteborg på 1600-talet" "På Sävenäs i Örgryte socken fanns en gäststuga som varit räknad som Niels Kaggs egen. När Kagg kom till trakten fick bönderna se till att bröd, kött och ägg fanns för hans räkning. Visst fick bönderna betalt, men de såg nog ändå helst att Kagg höll sig därifrån, för det var inte lönsamt att behöva slakta en kalv eller ett lamm flera månader tidigare än man kanske hade tänkt. Kaggestugan lär ha stått kvari nästan hundra år efter Kaggs död. Den skall ha rivits eller fallit ihop av sig själv kring 1750. I mantalslängden för 1772 nämns i precis samma trakt Kaggeledet, som troligen kan ha varit den forna vägen fram till Kaggestugan. Därför är det troligt, för att inte säga högst sannolikt, att Kaggeledstorget och Kaggeledsgatan i våra dagar minner om Nisse Kaggen, som guvernören "öfver Halland sampt thes underliggande fästningar" i folkmun ju kallades".