Sammanfattning
Ola föddes 1955 i Uppsala och bodde där i fyra år, därefter flyttade familjen ner till Mölnlycke där fadern fick jobb. Pappan arbetade inom läkemedelsindustrin. Ola flyttade därefter till Stockholm och studerade på Handelshögskolan, därefter business school i Canada. Han och hans fru flyttade till Göteborg i början på 1980-talet, till en lägenhet på Nordhemsgatan. Efter att först ha flyttat till radhus i Billdal bor han och hans fru nu i villa i samma område, de har två vuxna söner. De trivs bra i Billdal, lugnt och lantligt i Göteborgs kommuns utkant. Kanske var det lite för lugnt för barnen, idrott mesta fritidsaktiviteten. De har nyligen köpt en sommarstuga på Tjörn.
Ola har arbetat hos flera arbetsgivare under åren och även varit iväg utomlands i omgångar. Han gillar förändringar och att röra på sig. Nu arbetar han på en firma, Prové AB, som ägnar sig åt affärsutveckling och organisationsförändringar, både för privata företag och för offentlig verksamhet. Viktigt att ha ett bra nätverk, egentligen finns det bästa nätverket för honom fortfarande i Stockholm, där han läste. En del av göteborgsandan gör det svårt för Stockholmsföretag att etablera sig i Göteborg.
När han är ledig går han/de ut med hunden – som också ska hämtas och lämnas på hunddagis – och promenerar, eller om tid finns cyklar – han är medlem i Hisingens cykelklubb. Cyklar med klubben ibland och har cyklat Vättern runt med dem flera gånger. Annars är det stora intresset skidåkning i klubben IK Stern, vilket är en klubb för Vasaloppsåkare. Där har han varit aktiv i många år och han har också åkt flera Vasalopp. Nu för tiden åker han stafett-Vasan ihop med arbetskamrater.
Ser sig själv som göteborgare, han bor ju här och betalar skatt här. Hans farmor och farfar var göteborgare – de kom från gårdar i Härlanda och Olskroken. Har sett i släktforskning att han har släkt som kommer från den sidan av stan. Dock är han inte så mycket i själva staden utom när han jobbar. Är mycket i Skatås och strosar ibland på Avenyn eller i Slottsskogen, Trädgårdsföreningen. Urgöteborgarna kanske inte finns längre, den överdrivna buskisgöteborgaren i form av t ex Sonya Hedenbratt är väg att försvinna. Där man ”sköjar ” med göteborgaren och göteborgskan.
Göteborg är lugnt, lite småstadskänsla i centrum. Inte alls så stressigt och hetsigt som Stockholm. Göteborg är stort, det finns många områden där man aldrig är, man rör sig inte överallt. Dåligt planerade pendelparkeringar, de fungerar inte – ofta fullt och ligger dåligt till. Göteborg är också en segregerad stad, i vissa stadsdelar bor det folk med mycket sämre förutsättningar och resurser. Hur ska man få med dem? De försökte med introduktion av längdskidåkning i Kviberg en gång, det kom lite ungdomar och prövade, men det kanske inte är den naturliga sporten i ett regnigt Göteborg.
