Kvinnoyrken i Göteborgs hamn är dåligt dokumenterade, men ett ålderdomligt yrke inom hamnen sköttes av kvinnor: rodderskor.
Innan ångslupar sköttes trafiken tvärs över kanalerna och älven av roddbåtar. I Stockholm kallades rodderskorna under 1700-alet roddarmadammer. Till Göteborg kom istället en grupp dalkullor under 1840-talet med ”kullbåtarna”. Turerna gick mellan Stora Bommen och Nya Varvet och hade några stopp däremellan: Barlastkajen, Bläsan, Klippan och Röda sten och på Hisingssidan Tjärhovet samt Färjenäs. Epoken med dalkullor och deras roddbåtar var inte långvarig men lämnade avtryck genom bland annat en målning som föreställer kvinnor som ror i älven denna finns i Stadsmuseets samlingar. I tio år dominerade roddkullorna hamnens trafik eftersom alla försök att etablera ångtrafik misslyckades. Efter att ett flertal mer effektiva ångslupslinjer startades blev det 1858 slut på roddverksamheten. Claes Krantz skrev om det 1937 i boken Krinolinens tidevarv. På sidan 200 omnämner Krantz roddargummor och roddkullor. Eftersom sluparna vevas mer än ros bestämdes på mötet namnet vevkullor.
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.