GMA:4942:71 :: tidningsillustration, grafik, bilder

På baksidan av arkivbladet finns ett klipp uppklistrat med den tryckta bildtexten, som lyder:

En Göteborgsbild.

Förr, då ett adeligt sköldemärke ansågs och äfven i många fall var det högsta en medlem i samhället kunde uppnå, fanns ett ordspråk, hvilket, från att ursprungligen hafva varit det vackra mottot kring den franska hertigliga slägten de Léwis' vapen, blef en förpligtelse för alla länder ridderskap: noblesse oblige, adelskap givfer förbindelse.

I våra dagar försvinner det första ståndet allt mer och mer, sköldarna hänga nu snart endast damhöljda minnen från fordna tider, och vår tids adelskap uppkommer ej genom förfädrens förtjänster, utan genom den på grund af sparsamhet och arbete uppnådda oberoende samhällsställningen och i följd deraf samhällsinflytandet. Det gamla ordspråket kan nu förändras till: richesse oblige, rikedom gifver förbindelse.

Vi behöfva ej upprepa det kända förhållandet, att i ingen stad i vårt land den ofvan nämnda sentensen mera storartadt efterföljts och ännu efterföljes, än i Göteborg. Denna stads utvecklingshistoria är uppfylld af namnen på dess rikaste medborgare, hvilka efterlemnat storartade inrättningar till likars understöd och hjelp och till eget evederligt minne.

Bland dessa minnen strålar som ett af de klaraste - Niclas Sahlgrens.

En son af Göteborg, lefde och verkade Niclas Sahlgren der, der samlade han, genom outtröttligt arbete och lyckade spekulationer, en storartad förmögenhet, och der blifver ock hans minne beståndande. Men det är ej hos den stora handelsstadens rastlöst verkande och sträfvande befolkning namnet Sahlgren företrädesvis nämnes, det är från sjuklingars läppar det hoppfullt framhviskas, i tillfrisknandes tacksamma hjertan det gifver genljud.

Hvem har ej hört talas om Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg!

Genom testamente af den 8 December 1772 skänkte direktören Niclas Sahlgren flera egendomar i Halland till någon samhällsnyttig inrättning i Göteborg. Han bestämde dock ej definitivt, att denna inrättning skulle blifva ett sjukhus. Testamentet gaf rättighet att, om man så ville, äfven använda det gifna till inrättandet af ett enkhus eller ett arbetshus eller dylikt. Efter Sahlgrens död beslöts utsätta ett allmänt täflingsämne öfver huru hans disposition bäst skulle egna sig till "stadens behof och belägenhet".

Fortsättning

I den belönade täflingsskriften - författad af dåvarande politiborgmästaren i Göteborg, Daniel Pettersson - förordades inrättandet af ett större sjukhus, hvilket ock blef vederbörandes beslut. Fonden ansågs dock ej ännu tillräckligt stor för det föreslagna ändamålet, hvarföre man måste vänta med sjukhusets öppnande till i mars 1782. Dess första lokal var i ett inköpt hus i hörnet af Östra Hamn- och Sillgatorna. Sjukhuset hade i början tio frisängar, och i synnerhet lades an på, att det skulle blifva gagneligt för de obemedlade klasserna: så stadgades, att alla, som träffades af hastiga olyckshändelser, vare sig hemma eller ute, kunde genast föras till sjukhuset; barnaföderskor mottogos der till vård utan att ens behöfva visa prestbetyg; fattiga, som ej behöfde intagas på sjukhuset, utan hade sjukskötsel i eget hem, kunde dock fritt rådfråga läkarne på sjukhuset och äfven derstädes erhålla fria medikamenter. Förste föreståndare och läkare var den i flera afseenden mycket bekante doktor Per Dubb. Under tidernas lopp erhöll denna välgörenhetsinrättning en mängd donationer, ett par - Gibsonska och Borgenströmska - ganska betydliga. Emellertid blef sjukhuset för trångt för den allt mer sig ökande staden, och år 1848 lades grunden till ett nytt, vid Vallgrafven, efter ritning af arkitekten, löjtnant W. v. Gegerfelt. Sju år derefter öppnade Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset - såsom dess benämning nu blef - sin port för lidande och kranka. Sammanlagda kostnaden för byggandet af detta sjukhus hade uppgått till 375,000 rdr.

Byggnaden bildar en half oval af tre våningars höjd. I andra och tredje våningarne äro sexton sjuksalar samt åtta enskilta sjukrum och fyra badrum; ävfenledes äro i dessa våningar förlagda direktionens samlingsrum, biblioteket, en sal för gudstjensts hållande, lokaler för två läkare samt för sjuksköterskor m. m. Alla sjukrummen äro försedda med så väl kakelugnar som värmeledningsrör.

Sahlgrenska sjukhuset, ett storartadt vittnesbör om kritlig kärlek och barmhertighet, utgör och med sin liffulla omgifning af träd och vattenspeglar ett af de förnämsta partierna i det vackra och välbyggda Göteborg.

Fr.

Bild och text, se "Svenska familjejournalen 1873", s.21-22.

Se "påskrift/inskription" för avskrift av bildtexten.