SkM:6944 :: skolplansch, historia, bilder

3. Vikingar göra strandhugg.

Redan under Karl den stores tid började vikingarna sina färder i västerled. Kejsaren måste vidtaga försvarsåtgärder längs sitt rikes kuster. Ännu dristigare blevo angreppen under upplösningstiden efter Karls död. Icke minst hemsöktes området kring Rhens mynning, vilket redan nu var av stor ekonomisk betydelse. Ja, vid olika tillfällen trängde vikingarna härjande ända fram till Köln, Aachen och Koblens. Ty de anfallna folken saknade vad en historiker kallar ”hälften av all makt, nämligen sjömakt”.

Tavlan visar hur en vikingaflotta lyckosamt genomfört ett angrepp mot den betydande handelsplatsen Dorestad vid Rhenmynningen. Där veta de, att stora förråd, särskilt av metallvaror, äro upplagda i handelskvarteren. Tidigt om morgonen ha skeppen smugit sig fram till stadens närhet, där de nu förtöjts. De rödrandiga seglen ha revats , dessa som sades ha fått sin röda färg genom att bestrykas med fiendernas blod. Striden blir kort. Med rikt byte av vapen, guld- och silversaker, smycken, kräklor och andra kyrkliga föremål vända vikingarna tillbaka till skeppen. De äro rusiga av framgång och vin.

Vid landgången står flottans hövding och blickar med tillfredsställd min tillbaka mot den brinnande staden. Om halsen bär han en liten Torshammare av silver. Möjligen har man tagit upp seden att bära Tors kännemärke efter kristna exempel. Det liknar ju ett litet kristet kors. Den gamle barden är med sitt strängaspel redo att besjunga bragden.

SVENSKA SKOLMATERIELFÖRLAGET GUNNAR SAIETZ A.-B.